Lucas 5
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT
1 Jun i kʼij, tam ti na Jesús kʼwajat bin wál an pujal xi Jenesaret, ulich yán i atiklábtsik, ke asta u kʼichʼnalich tʼajat na Jesús, abal in léꞌtsik kin achʼaꞌ nin káwintal na Dios.
1 Estando Jesus à beira do lago de Genesaré, grandes multidões se apertavam em volta dele para ouvir a palavra de Deus.
2 Na Jesús in chuꞌu cháb i tan xi taꞌ ti kʼwajat mapats tin wál an pujal xon ti yab owtsik. Tajaꞌ ti kʼwajat kom an jixom toꞌoltsik paꞌinek ti tʼokom an tin jixáb an toꞌol.
2 Ele notou que, junto à praia, havia dois barcos vazios, deixados por pescadores que lavavam suas redes.
3 Na Jesús balin tám ba jún an tan xin dhabal na Simón ani pakabédhá na Simón abal kin ówmédhaꞌ wéꞌ an tan bin wál an jaꞌ. Buxkan tám na Jesús ban tan ani tujey kin okʼtsi tajaꞌ an atiklábtsik.
3 Entrou num dos barcos e pediu a Simão, seu dono, que o afastasse um pouco da praia. Então sentou-se no barco e dali ensinou as multidões.
4 Tam ti okʼon ti káw, in utsaꞌ enchéꞌ na Simón: ―Ka júnaꞌ an tan xon ti owtsik an pujal ani ka petʼnaꞌ tajaꞌ nin jixáb an toꞌol abal ka jixaꞌ an toꞌol.
4 Quando terminou de falar, disse a Simão: “Agora vá para onde é mais fundo e lancem as redes para pescar”.
5 Tókʼon na Simón: ―Okʼtsix, u tʼójnékich putál i akal ani yab xataꞌ i jixámal, por kom Tatáꞌ a ulal, neꞌech ku petʼnaꞌ juní an jixaxtaláb.
5 Simão respondeu: “Mestre, trabalhamos duro a noite toda e não pegamos nada. Mas, por ser o senhor quem nos pede, vou lançar as redes novamente”.
6 Tam tin tʼajaꞌtsik xowaꞌ utsan, yán i toꞌol yákʼwan, ke asta u michʼkʼanalich an jixaxtaláb kʼal in álém an toꞌoltsik.
6 Dessa vez, as redes ficaram tão cheias de peixes que começaram a se rasgar.
7 In kaniy tám kʼal in kʼubakkʼi nin at jixom toꞌol xi taꞌ ti kʼwajattsik jun pakʼeꞌ tan abal ka tsích ti tolmiyáb. Utey tám xi jún an tan ani in tsʼutsiytsik chablam ke asta wetsikich ka luyꞌchin ban pujal kʼal in álém.
7 Então pediram ajuda aos companheiros do outro barco, e logo os dois barcos estavam tão cheios de peixes que quase afundaram.
8 Tam ti na Simón Pedro in chuꞌu jechéꞌ, tudhlan tin tamét na Jesús ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―¡Ajátik, ki wixkʼin techéꞌ kʼal nanáꞌ, pos nanáꞌ in walablom!
8 Quando Simão Pedro se deu conta do que havia acontecido, caiu de joelhos diante de Jesus e disse: “Por favor, Senhor, afaste-se de mim, porque sou homem pecador”.
9 Anchanꞌ tin ulu na Simón, kom jajáꞌ ani xi más nin at jixom toꞌol jikʼenektsik tʼajat abal yán i toꞌol in jixaꞌtsik.
9 Pois ele e seus companheiros ficaram espantados com a quantidade de peixes que haviam pescado,
10 Aníl jeye, na Jakobo ani na Juan, xu chakámlábtsik kʼal na Sebedeo, xi jayéch nin juniktsik na Simón, jikʼenektsik jeye. Por na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ na Simón: ―Yab ki jikʼey, pos asta xoꞌ neꞌech ka tujúch ka aliy an atiklábtsik xi neꞌech ti kin belaꞌ.
10 assim como seus sócios, Tiago e João, filhos de Zebedeu. Jesus respondeu a Simão: “Não tenha medo! De agora em diante, você será pescador de gente”.
11 Tam tin júnaꞌichtsik an tan bin wál an pujal, in jilaꞌtsik ejtal ani kʼaletsik kʼal na Jesús.
11 E, assim que chegaram à praia, deixaram tudo e seguiram Jesus.
12 Tam ti na Jesús kʼwajat ba jun i bitsow, ulich jun i inik xu yaꞌul kʼal an kʼwajat atʼax tʼítʼ. Tam ti chuꞌtat na Jesús, an inik, tudhlan kutúl asta chabál ani pakabédhá enchéꞌ na Jesús: ―Ajátik, max a léꞌ, neꞌech ka ejto ti kin jeldhaꞌ kʼal jechéꞌ an yawꞌlách xu koꞌol.
12 Num povoado, Jesus encontrou um homem coberto de lepra. Quando o homem viu Jesus, prostrou-se com o rosto em terra e suplicou para ser curado, dizendo: “Se o senhor quiser, pode me curar e me deixar limpo”.
13 Takan tám kʼal na Jesús ani utsan enchéꞌ: ―U léꞌ ani xoꞌ i jeléch. Támkʼi ti wékʼon an kʼwajat atʼax tʼítʼ ba jachanꞌ an inik.
13 Jesus estendeu a mão e o tocou. “Eu quero”, respondeu. “Seja curado e fique limpo!” No mesmo instante, a lepra desapareceu.
14 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab xitaꞌ ka óltsi xantʼéy tu tʼajtsi, tokot ki kʼale ban páleꞌ ani ka pidhnaꞌ an pikbantsixtaláb kʼal tin kwenta na tʼokeltal jelt xan tin jilám ka tʼajan na Moisés. Ka tʼajaꞌ anchanꞌ abal ejtal kin choꞌóbnaꞌ ke i jeléch kʼal an yawꞌlách xa koꞌolwiꞌik.
14 Então Jesus o instruiu a não contar a ninguém o que havia acontecido. “Vá e apresente-se ao sacerdote para que ele o examine”, ordenou. “Leve a oferta que a lei de Moisés exige pela sua purificação. Isso servirá como testemunho.”
15 Por bélkʼi u choꞌóbnáb putálkʼi xantʼéy in tʼajál na Jesús. Yandhaꞌ i atiklábtsik u junkunal abal ka axtsin xowaꞌ in ulal ani abal ka jeldhátsik kʼal an yawꞌlách xin koꞌol.
15 Mas as notícias a seu respeito se espalhavam ainda mais, e grandes multidões vinham para ouvi-lo e para ser curadas de suas enfermidades.
16 Por na Jesús u kʼalel xon ti yab xitaꞌ u kʼwajíl ani tajaꞌ u kʼwajíl ti ól.
16 Ele, porém, se retirava para lugares isolados, a fim de orar.
17 Jun i kʼij, na Jesús kʼwajat ti okʼtsix ani taꞌ ti buxutsik tajaꞌ cháb óx i fariseotsik ani i okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés. Jechéꞌtsik, tál túkʼi túkʼi ban kwentsaltsik xi Galilea, xi Judea ani xi táltsik jeye ban bitsow Jerusalén. Ani nin cháp an Okʼóxláb u xalkʼanal ba na Jesús abal kin jeldhaꞌ an yaꞌultsik.
17 Certo dia, enquanto Jesus ensinava, alguns fariseus e mestres da lei estavam sentados por perto. Eles vinham de todos os povoados da Galileia, da Judeia e de Jerusalém. E o poder do Senhor para curar estava sobre Jesus.
18 Ulich tám cháb óx i iniktsik xin tsiꞌdhál kʼal i chayteꞌ jun i inik. Jechéꞌ an inik yab in ejtowal ka yoyon ani in exaꞌtsik kin ódhaꞌ ban atá xon ti kʼwajat na Jesús.
18 Alguns homens vieram carregando um paralítico numa maca. Tentaram levá-lo para dentro da casa, até Jesus,
19 Por yab in elaꞌtsik xon ti kin ódhaꞌ, kom yán taꞌ ti kʼwajat an atiklábtsik; kʼadhiytsik tám bin éb an atá, in wékʼontsi wéꞌ tin jujúl ani tajaꞌ tin paꞌbaꞌ an yaꞌul kʼal nin chaytéꞌil junax chʼejel an atiklábtsik xon ti kʼwajat na Jesús.
19 mas não conseguiram, por causa da multidão. Então subiram ao topo da casa e removeram uma parte do teto. Em seguida, baixaram o paralítico na maca até o meio da multidão, bem na frente dele.
20 Tam ti na Jesús in chuꞌu abal u belnal kʼal jajáꞌtsik, in utsaꞌ enchéꞌ an yaꞌul: ―Jaꞌúb, na walastalábil pakwlantsidhich ti kʼwajat.
20 Ao ver a fé que eles tinham, Jesus disse ao paralítico: “Homem, seus pecados estão perdoados”.
21 An fariseotsik ani an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, in tujutsik tám kin chalpay enchéꞌ: ―¿Jitam jáꞌ pé jeye jechéꞌ an inik xin tʼajál tinbáꞌ jelti max u Dios? Tokot a Dios in ejtowal kin pakwlantsi an walastalábtsik.
21 Mas os fariseus e mestres da lei pensavam: “Quem ele pensa que é? Isso é blasfêmia! Somente Deus pode perdoar pecados!”.
22 Por na Jesús in choꞌóbnaꞌ xantʼéy kʼwajat in chalpayaltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ta chalpayaltsik anchanꞌ?
22 Jesus, sabendo o que pensavam, perguntou: “Por que vocês questionam essas coisas em seu coração?
23 ¿Jowaꞌ más yab tʼojláb ku ulu: “Na walastalábil pakwlantsidhich ti kʼwajat”, o ku ulu: “Ki chʼakay ani ki beley”?
23 O que é mais fácil dizer: ‘Seus pecados estão perdoados?’ ou ‘Levante-se e ande’?
24 Pos neꞌech tu xalkʼantsitsik ke Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, u koꞌol i awiltaláb techéꞌ ti chabál abal ku pakwlantsi i walastalábtsik. In utsaꞌ tám enchéꞌ an yaꞌul xi yab in ejtowal ka yoyon: ―Tatáꞌ tu utsál, ki chʼakay, ka dhayaꞌ na chaytéꞌil ani ki kʼaléch ta kʼimáꞌ.
24 Mas eu lhes mostrarei que o Filho do Homem tem autoridade na terra para perdoar pecados”. Então disse ao paralítico: “Levante-se, pegue sua maca e vá para casa”.
25 Támkʼi jachanꞌ, an inik xi yab in ejtowal ka yoyon, chʼakay tin tamét ejtal xi tajaꞌ ti kʼwajattsik. In dhayaꞌ nin chaytéꞌil xon ti kwachatwiꞌik ani kʼaléch tám tin kʼimáꞌ in pubédhantsal tin bij na Dios.
25 De imediato, à vista de todos, o homem se levantou, pegou sua maca e foi para casa louvando a Deus.
26 Ejtal labantsik, in pubédhantsal tin bij na Dios ani kʼal an jíkʼib in ulutsik enchéꞌ: ―Xoꞌ i chuꞌu yán xataꞌ xi labidh tʼajat.
26 Todos ficaram muitos admirados e, cheios de temor, louvaram a Deus, exclamando: “Hoje vimos coisas maravilhosas!”.
27 Tayíl, tam ti na Jesús kaléch, in chuꞌu jun i inik xin bij ta Lebí xin bachʼwal an jalbixtaláb abal an chabál xi Roma. Jechéꞌ an inik buxúl xon tu ulel ti pidhnáb an jalbixtaláb ani utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Wana ta exóbal kʼal Nanáꞌ.
27 Depois disso, Jesus saiu da cidade e viu um cobrador de impostos chamado Levi sentado no local onde se coletavam impostos. “Siga-me”, disse-lhe Jesus,
28 Chʼakay tám na Lebí, in jilaꞌ ejtal ani in wéwnaꞌ na Jesús.
28 e Levi se levantou, deixou tudo e o seguiu.
29 Más tayíl, na Lebí in tʼajtsi na Jesús jun i pulek kʼapúxnich tin kʼimáꞌ; taꞌ jeye ti buxutsik junax kʼal jajáꞌtsik ban mesa yán i bachʼkʼul jalbixtaláb ani kʼeꞌet jeye i atiklábtsik.
29 Mais tarde, Levi ofereceu um banquete em sua casa, em honra de Jesus. Muitos cobradores de impostos e outros convidados comeram com eles,
30 Por an fariseotsik ani an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, in tujutsik kin kawiy nin exóbaliltsik na Jesús. Enchéꞌ tin ulutsik: ―¿Jantʼókʼi ta kʼapultsik ani i uchʼaltsik kʼal i bachʼkʼul jalbixtaláb ani kʼal i walablomtsik?
30 mas os fariseus e mestres da lei se queixaram aos discípulos: “Por que vocês comem e bebem com cobradores de impostos e pecadores?”.
31 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Xi kʼwajattsik alwaꞌ ani yab u yaꞌul yab in yéntsal i ilálix, por xu yaꞌultsik, in yéntsal.
31 Jesus lhes respondeu: “As pessoas saudáveis não precisam de médico, mas sim os doentes.
32 Nanáꞌ yab in tsiꞌnek ku aliy xi xeꞌechtsik lujat, in tsiꞌnek ku aliy xi walbidhtsik abal kin jilaꞌichtsik ti walablom.
32 Não vim para chamar os justos, mas sim os pecadores, para que se arrependam”.
33 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal jajáꞌtsik: ―Nin exóbaliltsik na Juan ani nin exóbaliltsik an fariseotsik u kʼíltsik ani u óltsik tʼajat, por na exóbaliltsik echʼekʼi u kʼapultsik ani u uchʼaltsik.
33 Algumas pessoas disseram a Jesus: “Os discípulos de João Batista jejuam e oram com frequência, e os discípulos dos fariseus também. Por que os seus vivem comendo e bebendo?”.
34 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Awxeꞌ neꞌech kin ejtotsik ka kʼílin xi kanidhtsik ba jun i tomkixtaláb tam bél kʼwajat an tomkinél inik kʼal jajáꞌtsik? ¡Yabaꞌ!
34 Jesus respondeu: “Por acaso os convidados de um casamento jejuam enquanto festejam com o noivo?
35 Por neꞌech kin bajaw an kʼij tam neꞌech ka wékʼontsat an ti tomkinél inik ani neꞌchich jeye tám ka kʼílintsik.
35 Um dia, porém, o noivo lhes será tirado, e então jejuarão”.
36 Tʼiltsintsik jeye jechéꞌ an ti junbaxtaláb: ―Yab xitaꞌ in kotyal jun pejeꞌ i ít xeketláb abal kin patsʼkʼuy kʼál i kʼej xeketláb. Max kin tʼajaꞌ anchanꞌ, in odhnál an ít xeketláb, tám juní, an ít xeketláb yab neꞌech kin tomnaꞌ an kʼej xeketláb.
36 Jesus também lhes apresentou a seguinte ilustração: “Ninguém rasgaria um pedaço de tecido de uma roupa nova para remendar uma roupa velha. Se o fizesse, estragaria a roupa nova, e o remendo não se ajustaria à roupa velha.
37 Nibal u balyáb an ít yajtsik uxnél ban kʼej ótʼ balixtaláb; pos max ka tʼajan anchanꞌ, an ít yajtsik uxnél in michʼál an kʼej ótʼ balixtaláb, neꞌech tám ka wakʼlan an yajtsik uxnél ani an ótʼ balixtaláb u kʼibchonal.
37 “E ninguém colocaria vinho novo em velhos recipientes de couro. Os recipientes velhos se arrebentariam, deixando vazar o vinho e estragando o recipiente.
38 Jaxtám ti yejat ka balyat an ít yajtsik uxnél ban ít ótʼ balixtaláb abal chablam yab ka kʼibchon.
38 Vinho novo deve ser guardado em recipientes novos.
39 Ni jun xitaꞌ xi kin uchʼaꞌ okʼox an kʼej yajtsik uxnél, in kulbetnál jeye an ít yajtsik uxnél, pos in ulal enchéꞌ: “An kʼej yajtsik uxnél, más jaꞌ alwaꞌ.”
39 E ninguém que bebe o vinho velho escolhe beber o vinho novo, pois diz: ‘O vinho velho é melhor’”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.