Lucas 22
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Tam ti jachanꞌ i kʼij, exomich ti kʼunel an ajib xowkʼi tu tʼajnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye abal ka kʼapat junax kʼal an borrego xu chemdháb tam exom an ajib xu bijyáb paskwa.
1 Faltava pouco tempo para a Festa dos Pães sem Fermento , chamada Páscoa .
2 Nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb, in ayaltsik xan ti kin uwaꞌ abal kin chemdhaꞌ chinatkʼi na Jesús kom in chʼejnáltsik an atikláb.
2 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito para matar Jesus em segredo porque tinham medo do povo.
3 Ochich tám an lej atʼax bin itsích na Judas xu bijyáb jeye Iskariote, jechéꞌ na Judas, jaꞌich jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik.
3 Então Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze discípulos.
4 Na Judas kʼale kin chuꞌu an okʼlek páleꞌtsik ani xu belkoltsik an ti pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, káwin kʼal jajáꞌtsik ani in utsaꞌ xan ti neꞌech kin pidhaꞌtsik an ta Jesús abal kin chemdhaꞌ.
4 Judas foi falar com os chefes dos sacerdotes e com os oficiais da guarda do Templo para combinar a maneira como ele ia lhes entregar Jesus.
5 Jajáꞌtsik kulbétsik ani utsan na Judas abal neꞌech ka pidhan ti tumín;
5 Eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele.
6 na Judas in tokʼoy ani in tuju tám kin aliy xan ti kin uwaꞌ abal kin pidhnaꞌ na Jesús tam yab waꞌach yán i atiklábtsik.
6 Judas aceitou e começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus a eles, sem que o povo ficasse sabendo.
7 In bajaw in kʼítsájil an ajib xowkʼi tu tʼajnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye abal ka kʼapat junax kʼal an wiyadh borrego xu chemdháb abal tin kwenta an paskwa.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento , dia em que os judeus matavam carneirinhos para comemorar a Páscoa .
8 Na Jesús in abaꞌ tám na Pedro ani na Juan ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki kʼaletsik ka tʼojojoy an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
8 Então Jesus deu a Pedro e a João a seguinte ordem:
9 In konoytsik enchéꞌ na Jesús: ―¿Jónꞌ ta léꞌ ku kʼale ki tʼojojoy?
9 Eles perguntaram: — Onde o senhor quer que a gente prepare o jantar?
10 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam ki ochichtsik ban bitsow, neꞌech ka elaꞌ jun i inik xin neꞌdhál jun mul i jaꞌ. Ka wéwnaꞌtsik asta ban atá xon ti ka ochich
10 Jesus respondeu:
11 ani ka utsaꞌ enchéꞌ an dhabal atá: “An Okʼtsix in léꞌ kin choꞌóbnaꞌ xon ti kʼwajat an altá xon ti neꞌech kin kʼapu an wiyadh borrego junax kʼal nin exóbaliltsik kʼal tin kwenta an paskwa.”
11 e digam ao dono dela: “O Mestre mandou perguntar a você onde fica a sala em que ele e os seus discípulos vão comer o jantar da Páscoa.”
12 Neꞌech tám ti ki óltsitsik jun i altá púlek ba jun i púntsíx atá xi kʼwajat tʼojojodhich; ka tʼojojoy tajaꞌ an tʼokat kʼapúxnich.
12 Então ele mostrará a vocês uma grande sala mobiliada, no andar de cima. Preparem ali o jantar.
13 Kʼaletsik tám ani anchanꞌ tin elaꞌ ejtal xan ti usnéktsik kʼal na Jesús ani in lejkíchtsik tám an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
13 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
14 Tam tin bajúch an ora, na Jesús ani nin abatwálejiltsik buxkan ban mesa.
14 Quando chegou a hora, Jesus sentou-se à mesa com os apóstolos
15 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¡U leꞌnámal tʼajat ku kʼapu kʼal tatáꞌtsik jechéꞌ an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa tam yabél in chemdhats!
15 e lhes disse:
16 Pos tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku ajíbnaꞌ más an paskwa, asta tam ka tʼájanich xan ti yejat xon tu takʼix na Dios.
16 Pois eu digo a vocês que nunca comerei este jantar até que eu coma o verdadeiro jantar que haverá no
17 In téynaꞌ tám jun i lejab baltsidh ti yajtsik uxnél, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios ani in ulu enchéꞌ: ―Ka bachʼutsik jechéꞌ ani ka uchʼaꞌ wetsik wetsik,
17 Então Jesus pegou o cálice de vinho, deu graças a Deus e disse:
18 pos tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku uxtsi tin jaꞌlíl an uba asta tam u takʼixich na Dios.
18 Pois eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até que chegue o Reino de Deus.
19 Tayíl, in téynaꞌ jeye an pan, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios, in pejaꞌ, in pidhaꞌ nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich nu tʼuꞌúl xi neꞌech ku pidhnaꞌ ka chemdhá abal tatáꞌtsik ta alwaꞌbíl. Ka tʼajáltsik jechéꞌ abal ti kin chalpay.
19 Depois pegou o pão e deu graças a Deus. Em seguida partiu o pão e o deu aos apóstolos, dizendo:
20 Anchanꞌ jeye tin tʼajaꞌ kʼal an yajtsik uxnél tam ti okʼonichtsik ti kʼapul ani in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ an yajtsik uxnél, jaꞌich nu xichʼál xi neꞌech ku wakʼlaꞌ abal ku jalbiy kʼál na walabtsik. Jaꞌich an ít lejkintaláb xi neꞌech ku tʼajaꞌ abal tatáꞌtsik ta alwaꞌbíl.
20 Depois do jantar, do mesmo modo deu a eles o cálice de vinho, dizendo:
21 ʼPor xoꞌ, an inik xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá, techéꞌ kʼwajat ti kʼapul kʼal Nanáꞌ ban mesa.
21 Mas vejam: o traidor está aqui sentado comigo à mesa!
22 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, koꞌol ku tamu xan tin bijtsidh ke yejat ku watʼnaꞌ; por chʼojontál in chuꞌbíl an inik xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
22 Pois o
23 Tujey tám ti kónóx jajáꞌkʼitsik enchéꞌ: ―¿Jitaꞌ awil xi neꞌech an ti pidhnax?
23 Então os apóstolos começaram a perguntar uns aos outros quem seria o traidor.
24 Tayíl, an exóbaltsik kʼwajay ti káwlíx abal in léꞌ kin choꞌóbnaꞌtsik xitam jáꞌ na más ultaláb xi jajáꞌtsik.
24 Os apóstolos tiveram uma forte discussão sobre qual deles deveria ser considerado o mais importante.
25 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―An pakdhaꞌ takʼix xi techéꞌ ti kʼayꞌlá, chapiktsik tʼajat in takʼyal nin bitsówil ani an okʼlektsik xi tajaꞌ, u bijyáb ti alwaꞌ iniktsik.
25 Então Jesus disse:
26 Por tatáꞌtsik yab yejat ka tʼajaꞌ anchanꞌ, tokot ka tʼajaꞌtsik enchéꞌ: Xitaꞌ más uluts xi tatáꞌtsik, yejat ka kʼwajay jelti xi más tayíl ani xu takʼix, yejat ka kʼwajay jelti xu tʼójontsix.
26 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, o mais importante deve ser como o menos importante; e o que manda deve ser como o que é mandado.
27 Pos ¿jitaꞌ jáꞌ xi más uluts, xu buxkanal ti kʼapul ban mesa o xu tʼójontsix? ¿Yabxeꞌ jaꞌich xu buxkanal ti kʼapul ban mesa? Por Nanáꞌ in kʼwajat kʼal tatáꞌtsik jelti xu tʼójontsix.
27 Quem é o mais importante? É o que está sentado à mesa para comer ou é o que está servindo? Claro que é o que está sentado à mesa. Mas entre vocês eu sou como aquele que serve.
28 ʼTatáꞌtsik echʼekʼi tin juniknámal ani yab i kuxkulámadhtsik tam tu watʼnaꞌ xowaꞌkich i yajtsiktaláb.
28 — Vocês têm estado sempre comigo nos meus sofrimentos.
29 Jaxtám, neꞌech tu kʼwajbaꞌtsik ta takʼix jelt xan ti nu Tátaꞌ tin kʼwajbámal tin takʼix
29 Por isso, assim como o meu Pai me deu o direito de governar, eu também dou o mesmo direito a vocês.
30 abal ki kʼapúchtsik ani ki uchʼáchtsik ba nu mesajil xon ti Nanáꞌ neꞌech tin takʼix. Neꞌech jeye ki buxkantsik ba tʼokat kʼwajtaláb abal ka lújundhaꞌ nin kidhtaltsik xi lajucháb nin chakámiltsik na Israel.
30 Vocês vão comer e beber à minha mesa no meu
31 In ulu jeye enchéꞌ an Ajátikláb: ―Simón, Simón, ka achʼaꞌ, an lej atʼax in konyámal i awiltaláb abal ti ki tiniytsik jelt xan tu tinyáb an trigo;
31 Jesus continuou:
32 por tu kontsintsámalich abal yab ka jilaꞌ ta belom. Por tam ka chalpay abal yab alwaꞌ xowaꞌ a tʼajaꞌ ani ki witsiy juní kʼal Nanáꞌ, ka tolmiy na at kidhábtsik abal ti kin belaꞌtsik tokotkʼi Nanáꞌ.
32 Mas eu tenho orado por você, Simão, para que não lhe falte fé. E, quando você voltar para mim, anime os seus irmãos.
33 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Simón: ―Ajátik, in kʼwajat tʼojojodh abal kin kʼale junax kʼal Tatáꞌ ban wikʼaxteꞌ ani asta abal kin chemdhá junax kʼal Tatáꞌ.
33 Então Pedro disse a Jesus: — Estou pronto para ser preso e morrer com o senhor!
34 Utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pedro, tsubax tu utsál ke xoꞌ tam yabél dhájnék an pekʼel, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.
34 Então Jesus afirmou:
35 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam tu abaꞌtsik ka tʼilaꞌ an alwaꞌ tʼilab ani yab a júnaꞌ i morrál, nibal in bál i tumín, nibal a pajabtsik, ¿a yéntsixeꞌ xataꞌ? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Ni jun xataꞌ.
35 Depois Jesus perguntou aos discípulos: — Não faltou nada! — responderam eles.
36 Utsantsik tám enchéꞌ: ―Por xoꞌ yab anchanꞌ, max jun xitaꞌ in koꞌol i morrál, kin júnaꞌ ani kin júnaꞌ jeye in bál i tumín. Xitaꞌ yab in koꞌol i machét, kin nuju nin kʼákʼ xekét abal kin chʼaꞌay.
36 Então Jesus disse:
37 Pos tu utsáltsik ke koꞌol ka támun kʼal Nanáꞌ jelt xan ti kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab enchéꞌ: “Ajyat jeye jelti max yab i alwaꞌ inik.” Pos ejtal xowaꞌ kʼwajat dhutsadh kʼal Nanáꞌ tu kwenta, koꞌol ka támun anchanꞌ.
37 Pois as
38 In ulutsik tam enchéꞌ: ―Ajátik, jéꞌ kʼwajat cháb i machét. Na Jesús tókʼon enchéꞌ: ―Lejatich.
38 Aí os seus discípulos disseram: — Senhor, aqui estão duas espadas.
39 Kale tám na Jesús, kʼale ban chʼén xu bijyáb Olibos jelt xan tin ujnámalich in tʼajál echʼekʼi ani junikná kʼal nin exóbaliltsik.
39 Jesus saiu e foi, como de costume, ao monte das Oliveiras; e os seus discípulos foram com ele.
40 Tam ti ulichtsik tajaꞌ, in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Ki ólan abal yab ki átaꞌtsik kʼal an lej atʼax.
40 Quando chegou ao lugar escolhido, Jesus disse:
41 Tayíl ówmé tám na Jesús ba nin exóbaliltsik, nin owíl jaꞌich xónaꞌ jelti xon tu kwajlanal jun i tʼujub tam ka kwiꞌná kʼal jun xitaꞌ ani tudhlan tajaꞌ ti ól.
41 Então se afastou a uma distância de mais ou menos trinta metros. Ajoelhou-se e começou a orar,
42 Enchéꞌ tin ulu: ―Tátaꞌ, max Tatáꞌ a léꞌ ka chuꞌu yab ku watʼnaꞌ jechéꞌ an yajtsiktaláb, neꞌech ka ejto ti kin wixkʼintsi; por yab ka tʼájan xan ti Nanáꞌ u léꞌ, ka tʼájan xan ti Tatáꞌ a léꞌ.
42 dizendo:
43 Xalkʼan tám jun i tʼokat abatwále xi tál walkʼiꞌ abal ka pidhan kʼál ti chápláb.
43 [Então um anjo do céu apareceu e o animava.
44 Ani kom púlek tʼajat an yajtsiktaláb xi kʼwajat in achʼál na Jesús, más chapikich u ól ani nin chakʼíb jáykʼijich i xichʼ u tʼuknal chabál.
44 Cheio de uma grande aflição, Jesus orava com mais força ainda. O seu suor era como gotas de sangue caindo no chão.]
45 Tam ti chʼakay xon ti kʼwajat an ti ól, witsiy xon ti kʼwajat an exóbaltsik ani u wayaltsik tin elaꞌ kom yab in ejtómaltsik kin kuxuy an tʼeꞌpintaláb.
45 Depois de orar, ele se levantou, voltou para o lugar onde os discípulos estavam e os encontrou dormindo, pois a tristeza deles era muito grande.
46 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi ta wayaltsik? Ki chʼakay ani ki ólan abal yab ki átátsik kʼal an lej atʼax.
46 E disse:
47 Bél kʼwajat ti káw na Jesús, tam ti ulich yán i atiklábtsik. Okʼox ti tál xu bijyáb ta Judas xi jaꞌich jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik ani utey ba na Jesús abal kin chʼuchʼbay.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou uma multidão. Judas, um dos doze discípulos, que era quem guiava aquela gente, chegou perto de Jesus para beijá-lo.
48 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Judas, ¿kʼal jun i chʼuchʼbaxtaláb ti neꞌech tin pidhnaꞌ kin chemdhá Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik?
48 Mas Jesus disse:
49 Xi taꞌ ti kʼwajattsik kʼal na Jesús, tam tin chuꞌu xantʼéy exom ti támnal, konoxintsik enchéꞌ: ―Ajátik, ¿ki tomnaꞌxeꞌ kʼal an machét?
49 Quando os discípulos que estavam com Jesus viram o que ia acontecer, disseram: — Senhor, devemos atacar essa gente com as nossas espadas?
50 Jún ti éb xi jajáꞌtsik in tʼakʼtsi tin tʼojnálil an okʼlek páleꞌtsik, in tʼakʼtsi tin eját xuchun.
50 Um deles feriu com a espada o empregado do Grande Sacerdote , cortando a sua orelha direita.
51 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―Jilaꞌ kʼwajat, yab ka tʼajaꞌtsik anchanꞌ. In taktsi tám na Jesús tin xuchun nin tʼójontsixil an okʼlek páleꞌtsik ani in jeldhantsi.
51 Mas Jesus ordenou: Aí tocou na orelha do homem e o curou.
52 Tayíl in utsaꞌtsik tám enchéꞌ an okʼlek páleꞌtsik, nin okʼlékiltsik an belkol atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani nin okʼlékil an judíotsik xi ulnektsik kʼál ti yakʼwnal: ―¿Jantʼókʼi ta tsiꞌnektsik kʼal i teꞌ, kʼal i machét abal ti kin yakʼwaꞌ, jelti max neꞌech ka yakʼwaꞌtsik jun i kwéꞌ?
52 Em seguida disse aos chefes dos sacerdotes, aos oficiais da guarda do Templo e aos líderes judeus que tinham vindo para prendê-lo:
53 Tsudhey ka tsudhey in kʼwajinek kʼal tatáꞌtsik ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani yab tin takámaltsik; por xoꞌ in bajúmalich na orajiltsik abal ka tʼajaꞌ xowaꞌ na léꞌ ani xowkʼi an lej atʼax, xu takʼix ban jikʼwaxtaláb neꞌech ka walká kin xalkʼaꞌ nin awiltal.
53 Eu estava com vocês todos os dias no pátio do Templo, e vocês não tentaram me prender. Mas esta é a hora de vocês e também a hora do poder da escuridão.
54 Yakʼwan tám na Jesús ani júná bin kʼimáꞌ in okʼlékil an páleꞌtsik. Na Pedro wéwnaxin ówkʼi.
54 Eles prenderam Jesus e o levaram até a casa do Grande Sacerdote . E Pedro os seguia de longe.
55 Bin kʼimáꞌ in okʼlékil an páleꞌtsik, jokʼpá i kʼamal chʼejel eléb, buxkantsik malilíl ban kʼamal ani na Pedro buxkan jeye tajaꞌ kʼal jajáꞌtsik.
55 Quando acenderam uma fogueira no meio do pátio, Pedro foi e sentou-se com os que estavam em volta do fogo.
56 Támkʼi jachanꞌ, jun i mímláb xu tʼojnal ba jachanꞌ an atá chuꞌtat kʼál na Pedro buxúl bin wál an kʼamal; tam ti chuꞌtat, teloloyat alwaꞌ ani in ulu enchéꞌ an mímláb: ―Jechéꞌ an inik junax jeye ti xeꞌech kʼal na Jesús.
56 Uma das empregadas o viu sentado ali perto da fogueira, olhou bem para ele e disse: — Este homem também estava com Jesus!
57 Por na Pedro in ulu ke yab tsubax. Enchéꞌ tin ulu: ―Mímláb, yab u exlál.
57 Mas Pedro negou, dizendo: — Mulher, eu nem conheço esse homem!
58 Más tayíl, chuꞌtat juní kʼal kʼeꞌet ani utsan enchéꞌ: ―Tatáꞌ jayéch teye a kidhtal. Por na Pedro in ulu enchéꞌ: ―Payꞌlomláb, yab u kidhtal.
58 Pouco tempo depois, um homem o viu ali e disse: — Você também é um deles! Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sou um deles.
59 Jun i ora xónaꞌ más tayíl, in witsʼkʼo juní jun xitaꞌ kin ulu enchéꞌ: ―Tsubax kʼejle, jechéꞌ an inik taꞌ jeye ti kʼwajat junax kʼal na Jesús, pos jajáꞌ Galilea jeye ti tál.
59 Mais ou menos uma hora depois, outro insistiu: — Você estava mesmo com ele porque também é galileu.
60 In ulu tám enchéꞌ na Pedro: ―Jaꞌúb, yab u choꞌób xantʼéy i kʼwajat a tʼilál. Támkʼi jachanꞌ, tam ti na Pedro bél kʼwajat ti káw, dhájan an pekʼel.
60 Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sei do que é que você está falando! Naquele instante, enquanto ele falava, o galo cantou.
61 Chawkʼin tám an Ajátikláb ani teloloyat na Pedro. Na Pedro in chalpay tám xantʼéy usnék kʼal an Ajátikláb: “Xoꞌ, tam yabél dhájnék an pekʼel, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.”
61 Então o Senhor virou-se e olhou firme para Pedro, e ele lembrou das palavras que o Senhor lhe tinha dito: “Hoje, antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.”
62 Kale tam na Pedro ani ukʼin tʼajat.
62 Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
63 Na Jesús u labídhnáb ani u chaꞌwáb kʼal an iniktsik xi kʼál ti belkómte.
63 Os homens que estavam guardando Jesus zombavam dele e batiam nele.
64 U putsuntsáb tin wal, u chaꞌwáb ani u usnal enchéꞌ: ―¡Ti ku utsaꞌ xitaꞌ ti chaꞌaw!
64 Taparam os olhos dele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe!
65 Ani yán i odhbijixtaláb u usnal.
65 E diziam muitas outras coisas para insultá-lo.
66 Tam ti tsudhey, junkun nin okʼlékiltsik an judíotsik, nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb. Júná na Jesús tin tamét an Junkulom Awiltaláb ani tajaꞌ, konyat enchéꞌ:
66 Quando amanheceu, alguns líderes dos judeus, alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei se reuniram. Depois mandaram levar Jesus diante do Conselho Superior .
67 ―Ti ku utsaꞌ, ¿tatáꞌxeꞌ ni Kristo, xi takudh kʼal na Dios abal ta takʼix? Jajáꞌ in tókʼoytsik enchéꞌ: ―Max tu utsaꞌtsik abal Nanáꞌ, yab neꞌech ti kin beltsi.
67 Então lhe disseram: — Diga para nós se você é o Ele respondeu:
68 Max tu konoytsik xataꞌ, yab neꞌech ti kin tókʼoytsik nibal neꞌech ti kin walkaꞌtsik.
68 E, se eu fizer uma pergunta, vocês não vão responder.
69 Por asta xoꞌ, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik neꞌech kin buxkan bin eját na Dios xi ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ.
69 Mas de agora em diante o
70 Tayíl konoxin tám ejtaltsik enchéꞌ: ―¿Tatáꞌxeꞌ pé tám ni Chakámláb kʼal na Dios? Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik a ulal abal anchanꞌ.
70 Aí todos perguntaram: — Então você é o Filho de Deus? Jesus respondeu:
71 In ulutsik tám enchéꞌ: ―Yabich más i yéntsal i ólnaxtsik. Pos i achʼaꞌich xan ti Jajáꞌ tu káw.
71 E eles disseram: — Não precisamos mais de testemunhas. Nós mesmos ouvimos o que ele disse.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.