Lucas 22

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Tam ti jachanꞌ i kʼij, exomich ti kʼunel an ajib xowkʼi tu tʼajnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye abal ka kʼapat junax kʼal an borrego xu chemdháb tam exom an ajib xu bijyáb paskwa.
1 Estava próxima a Festa dos Pães Asmos, chamada Páscoa.
2 Nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb, in ayaltsik xan ti kin uwaꞌ abal kin chemdhaꞌ chinatkʼi na Jesús kom in chʼejnáltsik an atikláb.
2 Preocupavam-se os principais sacerdotes e os escribas em como tirar a vida a Jesus; porque temiam o povo.
3 Ochich tám an lej atʼax bin itsích na Judas xu bijyáb jeye Iskariote, jechéꞌ na Judas, jaꞌich jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik.
3 Ora, Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze.
4 Na Judas kʼale kin chuꞌu an okʼlek páleꞌtsik ani xu belkoltsik an ti pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, káwin kʼal jajáꞌtsik ani in utsaꞌ xan ti neꞌech kin pidhaꞌtsik an ta Jesús abal kin chemdhaꞌ.
4 Este foi entender-se com os principais sacerdotes e os capitães sobre como lhes entregaria a Jesus;
5 Jajáꞌtsik kulbétsik ani utsan na Judas abal neꞌech ka pidhan ti tumín;
5 então, eles se alegraram e combinaram em lhe dar dinheiro.
6 na Judas in tokʼoy ani in tuju tám kin aliy xan ti kin uwaꞌ abal kin pidhnaꞌ na Jesús tam yab waꞌach yán i atiklábtsik.
6 Judas concordou e buscava uma boa ocasião de lho entregar sem tumulto.
7 In bajaw in kʼítsájil an ajib xowkʼi tu tʼajnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye abal ka kʼapat junax kʼal an wiyadh borrego xu chemdháb abal tin kwenta an paskwa.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães Asmos, em que importava comemorar a Páscoa.
8 Na Jesús in abaꞌ tám na Pedro ani na Juan ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki kʼaletsik ka tʼojojoy an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
8 Jesus, pois, enviou Pedro e João, dizendo: Ide preparar-nos a Páscoa para que a comamos.
9 In konoytsik enchéꞌ na Jesús: ―¿Jónꞌ ta léꞌ ku kʼale ki tʼojojoy?
9 Eles lhe perguntaram: Onde queres que a preparemos?
10 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam ki ochichtsik ban bitsow, neꞌech ka elaꞌ jun i inik xin neꞌdhál jun mul i jaꞌ. Ka wéwnaꞌtsik asta ban atá xon ti ka ochich
10 Então, lhes explicou Jesus: Ao entrardes na cidade, encontrareis um homem com um cântaro de água; segui-o até à casa em que ele entrar
11 ani ka utsaꞌ enchéꞌ an dhabal atá: “An Okʼtsix in léꞌ kin choꞌóbnaꞌ xon ti kʼwajat an altá xon ti neꞌech kin kʼapu an wiyadh borrego junax kʼal nin exóbaliltsik kʼal tin kwenta an paskwa.”
11 e dizei ao dono da casa: O Mestre manda perguntar-te: Onde é o aposento no qual hei de comer a Páscoa com os meus discípulos?
12 Neꞌech tám ti ki óltsitsik jun i altá púlek ba jun i púntsíx atá xi kʼwajat tʼojojodhich; ka tʼojojoy tajaꞌ an tʼokat kʼapúxnich.
12 Ele vos mostrará um espaçoso cenáculo mobilado; ali fazei os preparativos.
13 Kʼaletsik tám ani anchanꞌ tin elaꞌ ejtal xan ti usnéktsik kʼal na Jesús ani in lejkíchtsik tám an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
13 E, indo, tudo encontraram como Jesus lhes dissera e prepararam a Páscoa.
14 Tam tin bajúch an ora, na Jesús ani nin abatwálejiltsik buxkan ban mesa.
14 Chegada a hora, pôs-se Jesus à mesa, e com ele os apóstolos.
15 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¡U leꞌnámal tʼajat ku kʼapu kʼal tatáꞌtsik jechéꞌ an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa tam yabél in chemdhats!
15 E disse-lhes: Tenho desejado ansiosamente comer convosco esta Páscoa, antes do meu sofrimento.
16 Pos tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku ajíbnaꞌ más an paskwa, asta tam ka tʼájanich xan ti yejat xon tu takʼix na Dios.
16 Pois vos digo que nunca mais a comerei, até que ela se cumpra no reino de Deus.
17 In téynaꞌ tám jun i lejab baltsidh ti yajtsik uxnél, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios ani in ulu enchéꞌ: ―Ka bachʼutsik jechéꞌ ani ka uchʼaꞌ wetsik wetsik,
17 E, tomando um cálice, havendo dado graças, disse: Recebei e reparti entre vós;
18 pos tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku uxtsi tin jaꞌlíl an uba asta tam u takʼixich na Dios.
18 pois vos digo que, de agora em diante, não mais beberei do fruto da videira, até que venha o reino de Deus.
19 Tayíl, in téynaꞌ jeye an pan, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios, in pejaꞌ, in pidhaꞌ nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich nu tʼuꞌúl xi neꞌech ku pidhnaꞌ ka chemdhá abal tatáꞌtsik ta alwaꞌbíl. Ka tʼajáltsik jechéꞌ abal ti kin chalpay.
19 E, tomando um pão, tendo dado graças, o partiu e lhes deu, dizendo: Isto é o meu corpo oferecido por vós; fazei isto em memória de mim.
20 Anchanꞌ jeye tin tʼajaꞌ kʼal an yajtsik uxnél tam ti okʼonichtsik ti kʼapul ani in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ an yajtsik uxnél, jaꞌich nu xichʼál xi neꞌech ku wakʼlaꞌ abal ku jalbiy kʼál na walabtsik. Jaꞌich an ít lejkintaláb xi neꞌech ku tʼajaꞌ abal tatáꞌtsik ta alwaꞌbíl.
20 Semelhantemente, depois de cear, tomou o cálice, dizendo: Este é o cálice da nova aliança no meu sangue derramado em favor de vós.
21 ʼPor xoꞌ, an inik xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá, techéꞌ kʼwajat ti kʼapul kʼal Nanáꞌ ban mesa.
21 Todavia, a mão do traidor está comigo à mesa.
22 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, koꞌol ku tamu xan tin bijtsidh ke yejat ku watʼnaꞌ; por chʼojontál in chuꞌbíl an inik xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
22 Porque o Filho do Homem, na verdade, vai segundo o que está determinado, mas ai daquele por intermédio de quem ele está sendo traído!
23 Tujey tám ti kónóx jajáꞌkʼitsik enchéꞌ: ―¿Jitaꞌ awil xi neꞌech an ti pidhnax?
23 Então, começaram a indagar entre si quem seria, dentre eles, o que estava para fazer isto.
24 Tayíl, an exóbaltsik kʼwajay ti káwlíx abal in léꞌ kin choꞌóbnaꞌtsik xitam jáꞌ na más ultaláb xi jajáꞌtsik.
24 Suscitaram também entre si uma discussão sobre qual deles parecia ser o maior.
25 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―An pakdhaꞌ takʼix xi techéꞌ ti kʼayꞌlá, chapiktsik tʼajat in takʼyal nin bitsówil ani an okʼlektsik xi tajaꞌ, u bijyáb ti alwaꞌ iniktsik.
25 Mas Jesus lhes disse: Os reis dos povos dominam sobre eles, e os que exercem autoridade são chamados benfeitores.
26 Por tatáꞌtsik yab yejat ka tʼajaꞌ anchanꞌ, tokot ka tʼajaꞌtsik enchéꞌ: Xitaꞌ más uluts xi tatáꞌtsik, yejat ka kʼwajay jelti xi más tayíl ani xu takʼix, yejat ka kʼwajay jelti xu tʼójontsix.
26 Mas vós não sois assim; pelo contrário, o maior entre vós seja como o menor; e aquele que dirige seja como o que serve.
27 Pos ¿jitaꞌ jáꞌ xi más uluts, xu buxkanal ti kʼapul ban mesa o xu tʼójontsix? ¿Yabxeꞌ jaꞌich xu buxkanal ti kʼapul ban mesa? Por Nanáꞌ in kʼwajat kʼal tatáꞌtsik jelti xu tʼójontsix.
27 Pois qual é maior: quem está à mesa ou quem serve? Porventura, não é quem está à mesa? Pois, no meio de vós, eu sou como quem serve.
28 ʼTatáꞌtsik echʼekʼi tin juniknámal ani yab i kuxkulámadhtsik tam tu watʼnaꞌ xowaꞌkich i yajtsiktaláb.
28 Vós sois os que tendes permanecido comigo nas minhas tentações.
29 Jaxtám, neꞌech tu kʼwajbaꞌtsik ta takʼix jelt xan ti nu Tátaꞌ tin kʼwajbámal tin takʼix
29 Assim como meu Pai me confiou um reino, eu vo-lo confio,
30 abal ki kʼapúchtsik ani ki uchʼáchtsik ba nu mesajil xon ti Nanáꞌ neꞌech tin takʼix. Neꞌech jeye ki buxkantsik ba tʼokat kʼwajtaláb abal ka lújundhaꞌ nin kidhtaltsik xi lajucháb nin chakámiltsik na Israel.
30 para que comais e bebais à minha mesa no meu reino; e vos assentareis em tronos para julgar as doze tribos de Israel.
31 In ulu jeye enchéꞌ an Ajátikláb: ―Simón, Simón, ka achʼaꞌ, an lej atʼax in konyámal i awiltaláb abal ti ki tiniytsik jelt xan tu tinyáb an trigo;
31 Simão, Simão, eis que Satanás vos reclamou para vos peneirar como trigo!
32 por tu kontsintsámalich abal yab ka jilaꞌ ta belom. Por tam ka chalpay abal yab alwaꞌ xowaꞌ a tʼajaꞌ ani ki witsiy juní kʼal Nanáꞌ, ka tolmiy na at kidhábtsik abal ti kin belaꞌtsik tokotkʼi Nanáꞌ.
32 Eu, porém, roguei por ti, para que a tua fé não desfaleça; tu, pois, quando te converteres, fortalece os teus irmãos.
33 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Simón: ―Ajátik, in kʼwajat tʼojojodh abal kin kʼale junax kʼal Tatáꞌ ban wikʼaxteꞌ ani asta abal kin chemdhá junax kʼal Tatáꞌ.
33 Ele, porém, respondeu: Senhor, estou pronto a ir contigo, tanto para a prisão como para a morte.
34 Utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pedro, tsubax tu utsál ke xoꞌ tam yabél dhájnék an pekʼel, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.
34 Mas Jesus lhe disse: Afirmo-te, Pedro, que, hoje, três vezes negarás que me conheces, antes que o galo cante.
35 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam tu abaꞌtsik ka tʼilaꞌ an alwaꞌ tʼilab ani yab a júnaꞌ i morrál, nibal in bál i tumín, nibal a pajabtsik, ¿a yéntsixeꞌ xataꞌ? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Ni jun xataꞌ.
35 A seguir, Jesus lhes perguntou: Quando vos mandei sem bolsa, sem alforje e sem sandálias, faltou-vos, porventura, alguma coisa? Nada, disseram eles.
36 Utsantsik tám enchéꞌ: ―Por xoꞌ yab anchanꞌ, max jun xitaꞌ in koꞌol i morrál, kin júnaꞌ ani kin júnaꞌ jeye in bál i tumín. Xitaꞌ yab in koꞌol i machét, kin nuju nin kʼákʼ xekét abal kin chʼaꞌay.
36 Então, lhes disse: Agora, porém, quem tem bolsa, tome-a, como também o alforje; e o que não tem espada, venda a sua capa e compre uma.
37 Pos tu utsáltsik ke koꞌol ka támun kʼal Nanáꞌ jelt xan ti kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab enchéꞌ: “Ajyat jeye jelti max yab i alwaꞌ inik.” Pos ejtal xowaꞌ kʼwajat dhutsadh kʼal Nanáꞌ tu kwenta, koꞌol ka támun anchanꞌ.
37 Pois vos digo que importa que se cumpra em mim o que está escrito:
38 In ulutsik tam enchéꞌ: ―Ajátik, jéꞌ kʼwajat cháb i machét. Na Jesús tókʼon enchéꞌ: ―Lejatich.
38 Então, lhe disseram: Senhor, eis aqui duas espadas! Respondeu-lhes: Basta!
39 Kale tám na Jesús, kʼale ban chʼén xu bijyáb Olibos jelt xan tin ujnámalich in tʼajál echʼekʼi ani junikná kʼal nin exóbaliltsik.
39 E, saindo, foi, como de costume, para o monte das Oliveiras; e os discípulos o acompanharam.
40 Tam ti ulichtsik tajaꞌ, in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Ki ólan abal yab ki átaꞌtsik kʼal an lej atʼax.
40 Chegando ao lugar escolhido, Jesus lhes disse: Orai, para que não entreis em tentação.
41 Tayíl ówmé tám na Jesús ba nin exóbaliltsik, nin owíl jaꞌich xónaꞌ jelti xon tu kwajlanal jun i tʼujub tam ka kwiꞌná kʼal jun xitaꞌ ani tudhlan tajaꞌ ti ól.
41 Ele, por sua vez, se afastou, cerca de um tiro de pedra, e, de joelhos, orava,
42 Enchéꞌ tin ulu: ―Tátaꞌ, max Tatáꞌ a léꞌ ka chuꞌu yab ku watʼnaꞌ jechéꞌ an yajtsiktaláb, neꞌech ka ejto ti kin wixkʼintsi; por yab ka tʼájan xan ti Nanáꞌ u léꞌ, ka tʼájan xan ti Tatáꞌ a léꞌ.
42 dizendo: Pai, se queres, passa de mim este cálice; contudo, não se faça a minha vontade, e sim a tua.
43 Xalkʼan tám jun i tʼokat abatwále xi tál walkʼiꞌ abal ka pidhan kʼál ti chápláb.
43 [Então, lhe apareceu um anjo do céu que o confortava.
44 Ani kom púlek tʼajat an yajtsiktaláb xi kʼwajat in achʼál na Jesús, más chapikich u ól ani nin chakʼíb jáykʼijich i xichʼ u tʼuknal chabál.
44 E, estando em agonia, orava mais intensamente. E aconteceu que o seu suor se tornou como gotas de sangue caindo sobre a terra.]
45 Tam ti chʼakay xon ti kʼwajat an ti ól, witsiy xon ti kʼwajat an exóbaltsik ani u wayaltsik tin elaꞌ kom yab in ejtómaltsik kin kuxuy an tʼeꞌpintaláb.
45 Levantando-se da oração, foi ter com os discípulos, e os achou dormindo de tristeza,
46 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi ta wayaltsik? Ki chʼakay ani ki ólan abal yab ki átátsik kʼal an lej atʼax.
46 e disse-lhes: Por que estais dormindo? Levantai-vos e orai, para que não entreis em tentação.
47 Bél kʼwajat ti káw na Jesús, tam ti ulich yán i atiklábtsik. Okʼox ti tál xu bijyáb ta Judas xi jaꞌich jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik ani utey ba na Jesús abal kin chʼuchʼbay.
47 Falava ele ainda, quando chegou uma multidão; e um dos doze, o chamado Judas, que vinha à frente deles, aproximou-se de Jesus para o beijar.
48 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Judas, ¿kʼal jun i chʼuchʼbaxtaláb ti neꞌech tin pidhnaꞌ kin chemdhá Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik?
48 Jesus, porém, lhe disse: Judas, com um beijo trais o Filho do Homem?
49 Xi taꞌ ti kʼwajattsik kʼal na Jesús, tam tin chuꞌu xantʼéy exom ti támnal, konoxintsik enchéꞌ: ―Ajátik, ¿ki tomnaꞌxeꞌ kʼal an machét?
49 Os que estavam ao redor dele, vendo o que ia suceder, perguntaram: Senhor, feriremos à espada?
50 Jún ti éb xi jajáꞌtsik in tʼakʼtsi tin tʼojnálil an okʼlek páleꞌtsik, in tʼakʼtsi tin eját xuchun.
50 Um deles feriu o servo do sumo sacerdote e cortou-lhe a orelha direita.
51 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―Jilaꞌ kʼwajat, yab ka tʼajaꞌtsik anchanꞌ. In taktsi tám na Jesús tin xuchun nin tʼójontsixil an okʼlek páleꞌtsik ani in jeldhantsi.
51 Mas Jesus acudiu, dizendo: Deixai, basta. E, tocando-lhe a orelha, o curou.
52 Tayíl in utsaꞌtsik tám enchéꞌ an okʼlek páleꞌtsik, nin okʼlékiltsik an belkol atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani nin okʼlékil an judíotsik xi ulnektsik kʼál ti yakʼwnal: ―¿Jantʼókʼi ta tsiꞌnektsik kʼal i teꞌ, kʼal i machét abal ti kin yakʼwaꞌ, jelti max neꞌech ka yakʼwaꞌtsik jun i kwéꞌ?
52 Então, dirigindo-se Jesus aos principais sacerdotes, capitães do templo e anciãos que vieram prendê-lo, disse: Saístes com espadas e porretes como para deter um salteador?
53 Tsudhey ka tsudhey in kʼwajinek kʼal tatáꞌtsik ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani yab tin takámaltsik; por xoꞌ in bajúmalich na orajiltsik abal ka tʼajaꞌ xowaꞌ na léꞌ ani xowkʼi an lej atʼax, xu takʼix ban jikʼwaxtaláb neꞌech ka walká kin xalkʼaꞌ nin awiltal.
53 Diariamente, estando eu convosco no templo, não pusestes as mãos sobre mim. Esta, porém, é a vossa hora e o poder das trevas.
54 Yakʼwan tám na Jesús ani júná bin kʼimáꞌ in okʼlékil an páleꞌtsik. Na Pedro wéwnaxin ówkʼi.
54 Então, prendendo-o, o levaram e o introduziram na casa do sumo sacerdote. Pedro seguia de longe.
55 Bin kʼimáꞌ in okʼlékil an páleꞌtsik, jokʼpá i kʼamal chʼejel eléb, buxkantsik malilíl ban kʼamal ani na Pedro buxkan jeye tajaꞌ kʼal jajáꞌtsik.
55 E, quando acenderam fogo no meio do pátio e juntos se assentaram, Pedro tomou lugar entre eles.
56 Támkʼi jachanꞌ, jun i mímláb xu tʼojnal ba jachanꞌ an atá chuꞌtat kʼál na Pedro buxúl bin wál an kʼamal; tam ti chuꞌtat, teloloyat alwaꞌ ani in ulu enchéꞌ an mímláb: ―Jechéꞌ an inik junax jeye ti xeꞌech kʼal na Jesús.
56 Entrementes, uma criada, vendo-o assentado perto do fogo, fitando-o, disse: Este também estava com ele.
57 Por na Pedro in ulu ke yab tsubax. Enchéꞌ tin ulu: ―Mímláb, yab u exlál.
57 Mas Pedro negava, dizendo: Mulher, não o conheço.
58 Más tayíl, chuꞌtat juní kʼal kʼeꞌet ani utsan enchéꞌ: ―Tatáꞌ jayéch teye a kidhtal. Por na Pedro in ulu enchéꞌ: ―Payꞌlomláb, yab u kidhtal.
58 Pouco depois, vendo-o outro, disse: Também tu és dos tais. Pedro, porém, protestava: Homem, não sou.
59 Jun i ora xónaꞌ más tayíl, in witsʼkʼo juní jun xitaꞌ kin ulu enchéꞌ: ―Tsubax kʼejle, jechéꞌ an inik taꞌ jeye ti kʼwajat junax kʼal na Jesús, pos jajáꞌ Galilea jeye ti tál.
59 E, tendo passado cerca de uma hora, outro afirmava, dizendo: Também este, verdadeiramente, estava com ele, porque também é galileu.
60 In ulu tám enchéꞌ na Pedro: ―Jaꞌúb, yab u choꞌób xantʼéy i kʼwajat a tʼilál. Támkʼi jachanꞌ, tam ti na Pedro bél kʼwajat ti káw, dhájan an pekʼel.
60 Mas Pedro insistia: Homem, não compreendo o que dizes. E logo, estando ele ainda a falar, cantou o galo.
61 Chawkʼin tám an Ajátikláb ani teloloyat na Pedro. Na Pedro in chalpay tám xantʼéy usnék kʼal an Ajátikláb: “Xoꞌ, tam yabél dhájnék an pekʼel, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.”
61 Então, voltando-se o Senhor, fixou os olhos em Pedro, e Pedro se lembrou da palavra do Senhor, como lhe dissera: Hoje, três vezes me negarás, antes de cantar o galo.
62 Kale tam na Pedro ani ukʼin tʼajat.
62 Então, Pedro, saindo dali, chorou amargamente.
63 Na Jesús u labídhnáb ani u chaꞌwáb kʼal an iniktsik xi kʼál ti belkómte.
63 Os que detinham Jesus zombavam dele, davam-lhe pancadas e,
64 U putsuntsáb tin wal, u chaꞌwáb ani u usnal enchéꞌ: ―¡Ti ku utsaꞌ xitaꞌ ti chaꞌaw!
64 vendando-lhe os olhos, diziam: Profetiza-nos: quem é que te bateu?
65 Ani yán i odhbijixtaláb u usnal.
65 E muitas outras coisas diziam contra ele, blasfemando.
66 Tam ti tsudhey, junkun nin okʼlékiltsik an judíotsik, nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb. Júná na Jesús tin tamét an Junkulom Awiltaláb ani tajaꞌ, konyat enchéꞌ:
66 Logo que amanheceu, reuniu-se a assembleia dos anciãos do povo, tanto os principais sacerdotes como os escribas, e o conduziram ao Sinédrio, onde lhe disseram:
67 ―Ti ku utsaꞌ, ¿tatáꞌxeꞌ ni Kristo, xi takudh kʼal na Dios abal ta takʼix? Jajáꞌ in tókʼoytsik enchéꞌ: ―Max tu utsaꞌtsik abal Nanáꞌ, yab neꞌech ti kin beltsi.
67 Se tu és o Cristo, dize-nos. Então, Jesus lhes respondeu: Se vo-lo disser, não o acreditareis;
68 Max tu konoytsik xataꞌ, yab neꞌech ti kin tókʼoytsik nibal neꞌech ti kin walkaꞌtsik.
68 também, se vos perguntar, de nenhum modo me respondereis.
69 Por asta xoꞌ, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik neꞌech kin buxkan bin eját na Dios xi ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ.
69 Desde agora, estará sentado o Filho do Homem à direita do Todo-Poderoso Deus.
70 Tayíl konoxin tám ejtaltsik enchéꞌ: ―¿Tatáꞌxeꞌ pé tám ni Chakámláb kʼal na Dios? Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik a ulal abal anchanꞌ.
70 Então, disseram todos: Logo, tu és o Filho de Deus? E ele lhes respondeu: Vós dizeis que eu sou.
71 In ulutsik tám enchéꞌ: ―Yabich más i yéntsal i ólnaxtsik. Pos i achʼaꞌich xan ti Jajáꞌ tu káw.
71 Clamaram, pois: Que necessidade mais temos de testemunho? Porque nós mesmos o ouvimos da sua própria boca.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.