Lucas 20
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Jun i kʼij, tam ti na Jesús kʼwajat ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios in okʼtsal an atiklábtsik ani in tʼiltsal an ti alwaꞌ tʼilab, ulichtsik nin okʼlékil an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés junax kʼal nin okʼlékil an judíotsik
1 Certo dia, Jesus estava no pátio do Templo ensinando o povo e anunciando o evangelho . Então chegaram ali alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei, junto com alguns líderes do povo,
2 ani utsan enchéꞌ na Jesús: ―Ti ku utsaꞌ kʼal jantʼom awiltaláb ta tʼajál jechéꞌ. ¿Jitaꞌ ti pidhámal jechéꞌ an ti awiltaláb?
2 e perguntaram: — Diga para nós: com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
3 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Neꞌech neye tu konoytsik jun xataꞌ ani ti kin tókʼoytsik.
3 Jesus respondeu:
4 ¿Kʼal jitaꞌ ti abnék na Juan ti pújal? ¿Kʼal a Dios o kʼal i iniktsik?
4 Quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas?
5 Tujey tám ti káwlíx jajáꞌkʼitsik ani u kónóxtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼéy ki utsaꞌ? Max ki utsaꞌ ke kʼal a Dios ti abnék, neꞌech ti ku konoy enchéꞌ: “¿Jantʼókʼi ti yabtsik a beltsi?”
5 Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — O que é que vamos dizer? Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
6 Ani max ki utsaꞌ ke kʼal i iniktsik ti abnék, an atiklábtsik neꞌech ti ku chemdhaꞌ kʼal i tʼujbaxtaláb, kom in choꞌóbtsik alwaꞌ ke kʼal a Dios ti abnék ti tʼiltsix.
6 Mas, se dissermos que foram pessoas, esta multidão vai nos apedrejar, pois eles acham que João era profeta .
7 Jaxtám tin ulutsik ke yab in choꞌób xitaꞌ kʼál ti abnék na Juan ti pújal.
7 Por isso responderam: — Nós não sabemos quem deu autoridade a João para batizar.
8 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos yab neye neꞌech tu utsaꞌtsik kʼal jantʼom awiltaláb tu tʼajál ejtal jechéꞌ.
8 Jesus disse:
9 Tujey tám na Jesús kin tawnaꞌ an atiklábtsik ani in kʼwajbantsi jechéꞌ an ti junbaxtaláb: ―Táꞌwiꞌik ti kʼwajat jun i inik xin tʼayaꞌ yán i akanlek i uba. Tayíl in matixnaꞌ jachanꞌ an aleláb abal ka tʼójomná kʼal kʼeꞌettsik, an dhabal aleláb kʼale ów ti belal ani owey ti witsiy.
9 Depois Jesus contou esta parábola para o povo:
10 Tam tin bajúch an kʼij xowkʼi neꞌech ti pitnal an uba, in abaꞌ jun in tʼojnálil abal ka kontsin jachanꞌ an mat aleláb xowaꞌ in lujyal jeye kin bachʼu an dhabal aleláb; por an mat aleláb in chaꞌaw nin tʼojnálil an dhabal ani mapats tin abaꞌ ka kʼale.
10 Quando chegou o tempo da colheita, ele mandou um empregado para receber a sua parte. Mas os lavradores bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
11 An dhabal aleláb in abaꞌ juní kʼeꞌet in tʼojnálil; por odhbijyat jeye, chaꞌwat ani mapats jeye ti aban ka kʼale.
11 O dono mandou outro empregado, mas eles também bateram nele, depois o trataram de modo vergonhoso e o mandaram de volta sem nada.
12 An dhabal aleláb in abnaꞌ juní kʼeꞌet, por an mat aleláb in chʼojbédhaꞌ ani in kajnaꞌ ka kale eléb aleláb.
12 Então ele enviou um terceiro empregado, mas os lavradores também bateram nele e o expulsaram.
13 ʼTayíl an dhabal aleláb in ulu enchéꞌ: “¿Jantʼéy ku tʼajaꞌ? Neꞌech ku abaꞌ nu chakámil xu kʼanidhál tʼajat; tam ka chuꞌtat, neꞌech xónaꞌ ka kʼakʼnáꞌ.”
13 Aí o dono da plantação pensou: “O que vou fazer? Já sei: vou mandar o meu filho querido. Tenho certeza de que vão respeitá-lo.”
14 Por tam ti an chakámláb chuꞌtat kʼal an mat aleláb, útsáxintsik enchéꞌ: “Jechéꞌ jaꞌich neꞌech kin dhabalnaꞌ tayíl an aleláb; wana ki chemdhaꞌ abal wawáꞌ ki dhabalnaꞌ tayíl an aleláb.”
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
15 Káldhá tám an chakámláb ba jachanꞌ an aleláb ani chemdhá. Konoxin tám enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼéy a chalpayaltsik neꞌech ka tʼajtsintsik jachanꞌ an mat aleláb kʼal an dhabal aleláb?
15 — Então eles jogaram o filho para fora da plantação e o mataram. Aí Jesus perguntou:
16 Neꞌech ka tsích ti chemdhábtsik jachanꞌ an mat aleláb ani neꞌech kin matintsi kʼeꞌet an ti aleláb. Tam tin achʼaꞌtsik anchanꞌ, in ulutsik enchéꞌ: ―¡Ke yab kin walkaꞌ na Dios ka támun anchanꞌ!
16 Ele virá, matará aqueles homens e dará a plantação a outros lavradores. Então as pessoas que estavam ouvindo disseram: — Que Deus não permita que isso aconteça!
17 Por teloloyattsik kʼal na Jesús ani utsantsik enchéꞌ: ―¿Jantʼéy pé tám in léꞌ kin ulu xi kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab? ¿Awxeꞌ yab Nanáꞌ tin tʼilál tam in ulal enchéꞌ?:
17 Mas Jesus olhou bem para eles e disse:
18 Xitaꞌ ka kwajlan ba jachanꞌ an tʼujub, muꞌax neꞌech ka kʼale ani max an tʼujub ka kwajlan ba jun xitaꞌ, neꞌech ka jilan jelti i pojodh.
18 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
19 An okʼlek páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb, in leꞌnaꞌ kin yakʼwaꞌ na Jesús támkʼi jachanꞌ abal in achʼaꞌtsik ke na Jesús in ulu jechéꞌ an junbaxtaláb kʼal jajáꞌtsik tin kwenta; por in jikʼnál an atiklábtsik.
19 Os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes sabiam que era contra eles que Jesus havia contado essa parábola e queriam prendê-lo ali mesmo, porém tinham medo do povo.
20 Abtsin tám na Jesús ti kwáchixtsik xin wáynál u alwaꞌ iniktsik abal ka taktamiyat kʼal i tʼilabtsik ani ka tʼajan kin ulu jun xataꞌ yab alwaꞌ ani anchanꞌ, ka ejtowat ka utsbiyat ban pulek awiltaláb.
20 Então começaram a vigiar Jesus. Pagaram alguns homens para fazerem perguntas a ele. Eles deviam fingir que eram sinceros e procurar conseguir alguma prova contra Jesus. Assim os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes teriam uma desculpa para o prender e entregar nas mãos do Governador romano.
21 Jaxtám ti konyat enchéꞌ: ―Okʼtsix, wawáꞌ i choꞌób ke xowaꞌ a ulal ani xowaꞌ a okʼtsixnál ejtal tsubax, Tatáꞌ yab a ódhál ti kwenta xantʼéy in tʼajál o in chalpayal an atiklábtsik, Tatáꞌ a okʼtsixnál kʼal i tsubaxtaláb nin takʼixtalábil na Dios.
21 Esses homens perguntaram: — Mestre, sabemos que aquilo que o senhor diz e ensina é certo. Sabemos também que o senhor não julga pela aparência e ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige.
22 Ti ku utsaꞌ max alwaꞌ ki pidhaꞌ ti jalbixtaláb an lej pulek takʼix romano, o yabaꞌ.
22 Diga: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
23 Por na Jesús in chuꞌu abal kʼwajatkʼi ti taktamiyáb ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ta kʼwajattsik tin taktamiyal?
23 Mas Jesus percebeu a má intenção deles e disse:
24 Ti kin óltsi jún i patʼál tumín. ¿Jitaꞌ jáꞌ in wal xi jechéꞌ kʼwajat chʼilbadh ban tumín ani jitaꞌ in bij xi jechéꞌ kʼwajat dhutsadh? Tókʼontsik enchéꞌ: ―An lej pulek takʼix romano.
24 — Tragam aqui uma moeda. De quem são o nome e a cara que estão gravados nela? — São do Imperador! — responderam eles.
25 Utsantsik tám enchéꞌ: ―Pos, ka pidhaꞌ an lej pulek takʼix romano xowaꞌ in lujyal kin bachʼu ani ka pidhaꞌ na Dios xowaꞌ Jajáꞌ in lujyal kin bachʼu.
25 Então Jesus disse:
26 Ani yab ejtowat ka walbindhá kʼal xowaꞌ Jajáꞌ in ulu tin tamét an atiklábtsik; tokot labantsik tam tin achʼaꞌ xan ti tókʼon ani chamkʼantsik.
26 Eles não puderam conseguir nenhuma prova contra Jesus diante do povo. Por isso ficaram calados, admirados com a resposta dele.
27 Más tayíl, kʼale ti chuꞌtáb na Jesús kʼal cháb óx i saduseotsik. An saduseotsik in ulal abal an chemélomtsik yabich u ejel ti ít ani jaxtám ti utsan enchéꞌ na Jesús:
27 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus
28 ―Okʼtsix, na Moisés tu jiltsámal dhutsadh enchéꞌ: Max jun i inik ka chemech ani yab kin jilaꞌ ni jun i chakam kʼal nin tomtal, nin kidháb jachanꞌ an inik, yejat ka tomkin kʼal an chemtsidh mímláb ani kin kóꞌoy i chakamtsik abal ka kʼwajay jelti max in chakámil nin kidháb xi chemnek.
28 e disseram: — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte
29 Pos alwaꞌich, táꞌwiꞌik ti kʼwajat búk i kwitóltsik in kidhábkʼitsik. Nin jidhtal tomkin, por chemech an yab in jilaꞌ ni jun in chakámil.
29 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
30 Nin chabtal tomkin kʼal an chemtsidh mímláb, por chemech jeye ani yab in jilaꞌ ni jun in chakámil.
30 Então o segundo casou com a viúva,
31 Tomkin jeye nin oxtal kʼal jachanꞌ an chemtsidh mímláb por yab jeye in kóꞌoy in chakámil. Anchanꞌ tin tʼajaꞌ ejtal xi búk an kwitóltsik, chemechtsik por yab in jilaꞌ ni jun in chakámil.
31 e depois, o terceiro. E assim a mesma coisa aconteceu com os sete irmãos, isto é, todos morreram sem deixar filhos.
32 Tayíl, chemech jeye an mímláb.
32 Depois a mulher também morreu.
33 Tam ka ejechtsik ti ít, ¿kʼal jowaꞌ an kwitól ti neꞌech ti tomikláb jachanꞌ an mímláb abal ejtal xi búk an kwitóltsik tomkinék kʼal jachanꞌ an mímláb?
33 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
34 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Techéꞌ ti kʼayꞌlá, an iniktsik ani an mímlábtsik u tomkinal.
34 Jesus respondeu:
35 Tam kin bajaw xowkʼi neꞌech ka ejdhá ti ít an chemélomtsik xi takudh kʼal na Dios abal ka kʼwajách malilíl i kʼij túꞌ walkʼiꞌ, yabich neꞌech ti tomkinaltsik nibal neꞌech ti pidhnáb xitaꞌ abal ka tomkin,
35 Mas as pessoas que merecem alcançar a ressurreição e a vida futura não vão casar lá,
36 pos, yabich neꞌech ka chemechtsik. Jajáꞌtsik neꞌech ka kʼwajay jelti an tʼokat abatwáletsik ani u chakámlábichtsik kʼal na Dios abal ejnekichtsik ti ít.
36 pois serão como os anjos e não poderão morrer. Serão filhos de Deus porque ressuscitaram.
37 Ani kʼal tin kwenta max an chemélomtsik u ejel ti ít, ¿yabxeꞌ jaykʼi a ajyámaltsik bin dhuslábil na Moisés xan ti tawná kʼal na Dios ban kʼidhadh teꞌ xi kʼwajat ti tʼaꞌíl, tam ti utsan enchéꞌ?: “Nanáꞌ tin Diosil na Abraham, na Isák ani na Jakob.”
37 E Moisés mostra claramente que os mortos serão ressuscitados. Quando fala do espinheiro que estava em fogo, ele escreve que o Senhor é “o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.”
38 Na Dios, yab in Diosil i chemélomtsik; na Dios, in Diosil xi ejattsik; pos abal Jajáꞌ, ejtal kʼwajat ejat.
38 Isso mostra que Deus é Deus dos vivos e não dos mortos, pois para ele todos estão vivos.
39 Utsan tám enchéꞌ kʼal taltsik an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb: ―Okʼtsix, alwaꞌich xan ta ulu.
39 Aí alguns mestres da Lei disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 Ani yabich más xitaꞌ kʼwajay ti konkomix ni jun xataꞌ.
40 E não tinham coragem de lhe fazer mais perguntas.
41 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi tin ulal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios ke an Kristo u chakámláb kʼal an pulek takʼix Dabid?
41 Em seguida Jesus perguntou a eles:
42 Pos na Dabid in ulu jeye enchéꞌ xon ti dhutsadh nin ajatlábiltsik:
42 Pois o próprio Davi diz assim no livro de Salmos:
43 — ausente —
43 até que eu ponha os seus inimigos
44 Pos max na Dabid in bijiy jeye tin Ajátik, tám, yab tokotkʼi in kidhtal.
44 Se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
45 Kʼal ejtal an atiklábtsik ti kʼwajat ti axnal tam ti na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik:
45 O povo todo estava escutando, e Jesus disse aos discípulos:
46 ―Ka kóꞌoytsik i kwenta kʼal xowaꞌ in tʼajál an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb, yab ka tʼajaꞌtsik xan ti jajáꞌtsik in tʼajál. Jajáꞌtsik in kulbetnál ka xeꞌchin kʼal in jochʼdhaꞌ xekét ani in kulbetnáltsik ka chapnédhá kʼal yantam i kʼakʼnaxtaláb. In kulbetnáltsik jeye ka buxkan ban ultaláb koytalábtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani xon tu tʼajnal i kʼapúch.
46 — Cuidado com os
47 Jajáꞌtsik, in kʼántsal tin kʼimáꞌ an chemtsidh mímlábtsik; ani abal ka utsantsik ke jajáꞌ i alwaꞌ iniktsik, in tʼajál i nakdhaꞌ óláb. Jajáꞌtsik, jaꞌich xi neꞌech kin bachʼu más pakdhaꞌ an yajtsiktaláb.
47 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçar, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.