Lucas 12
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Tam ti jachanꞌ, junkun yán i mil i atiklábtsik, ke tokotich u níxkʼáx kʼal in yaníl. Na Jesús in okxiy kin utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Ka kóꞌoytsik i kwenta kʼal nin okʼtsixtal an fariseotsik xin junwal jelti an jilbédhaxtaláb kʼoye. Jechéꞌ, jaꞌich xowaꞌ in kʼambixnálkʼitsik.
1 Milhares de pessoas se ajuntaram, de tal maneira que umas pisavam as outras. Então Jesus disse primeiro aos discípulos:
2 Pos yab waꞌach ni jun xataꞌ chinat xi yab neꞌech ka xalkʼan ani yab waꞌach xataꞌ yab tejwaꞌ xi yab neꞌech ka choꞌóbná tayíl.
2 Tudo o que está coberto vai ser descoberto, e o que está escondido será conhecido.
3 Jaxtám tu utsáltsik, ejtal xowaꞌ a ulúmal ban jikʼwaxtaláb, neꞌech ka achʼan tam kʼij; ani xowaꞌ a ulúmaltsik chinat ani mapudh i wiꞌleb, neꞌech ka ulwat kawidh tin éb an atátsik.
3 Assim tudo o que vocês disserem na escuridão será ouvido na luz do dia. E tudo o que disserem em segredo, dentro de um quarto fechado, será anunciado abertamente.
4 ʼJaꞌúbtsik, tu utsál ke yab yejat ka jikʼnaꞌ ni jun xitaꞌ xin ejtowal ti chemdhax ani tayíl yab más xataꞌ in ejtowal kin tʼajaꞌ.
4 Jesus continuou:
5 Por neꞌech tu utsaꞌtsik xitaꞌ yejat ka jikʼnaꞌ: ka jikʼnaꞌtsik na Dios, xi tam ti chemdhámalich, in koꞌol i awiltaláb abal ti ki petʼnaꞌ ban kʼibeltaláb. Jechéꞌ jaꞌich yejat ka jikʼnaꞌtsik.
5 Vou mostrar a vocês de quem devem ter medo: tenham medo de Deus, que, depois de matar o corpo, tem poder para jogar a pessoa no inferno. Sim, repito: tenham medo de Deus.
6 ʼ¿Yabxeꞌ u nujwáb bóꞌ i tsʼitsik chʼichin kʼal cháb i tʼipax tumín? Por na Dios yab in ukʼtsal ni jún xi jechéꞌ an chʼichintsik.
6 — Por acaso não é verdade que cinco passarinhos são vendidos por algumas moedinhas? No entanto Deus não esquece nenhum deles.
7 Pos asta na xiꞌíl xa koꞌoltsik ba na ókʼ, ejtal ajidh ti kʼwajat juntsik ti juntsik. Yab ki jikʼeytsik, pos tatáꞌtsik más yán a jalbíl ké yantam i chʼichintsik.
7 Até os fios dos cabelos de vocês estão todos contados. Não tenham medo, pois vocês valem mais do que muitos passarinhos!
8 ʼTu utsáltsik ejtal ta éb, xitaꞌ ti kin tʼilaꞌ tin tamét an atiklábtsik, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech neye ku tʼilaꞌ tin tamét nin tʼokat abatwálejiltsik na Dios;
8 Jesus disse ainda:
9 por xitaꞌ kin tidhenaꞌ ti kin tʼilaꞌ tin tamét an atiklábtsik, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech neye ku tidhenaꞌ ku tʼilaꞌ tin tamét nin tʼokat abatwálejiltsik na Dios.
9 Mas aquele que disser publicamente que não é meu, o Filho do Homem também dirá diante dos anjos de Deus que essa pessoa não é dele.
10 ʼXitaꞌ kʼál ti kin odhbijyat Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech ka pakwlantsat; por xitaꞌ kin odhbijiy an Tʼokat Ejattaláb, yab jaykʼi neꞌech ka pakwlantsat.
10 — Quem falar contra o Filho do Homem será perdoado, porém quem
11 ʼTam ki júnátsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb, tin tamét i lújundhomtsik o ban awiltalábtsik, yab ki kʼwajaytsik ta chalpax xan ti neꞌech ki tókʼon o xantʼéy neꞌech ka ulu,
11 — Quando levarem vocês para serem julgados nas
12 pos tam kin bajúch xowkʼi neꞌech ta káw, an Tʼokat Ejattaláb, jaꞌich neꞌech ti óltsi xantʼéy neꞌech ka ulu.
12 Pois naquela hora o Espírito Santo lhes ensinará o que devem dizer.
13 Utsan enchéꞌ na Jesús kʼal jún ti éb xi taꞌ ti kʼwajat ban atiklábtsik: ―Okʼtsix, ka utsaꞌ nu kidháb ti kin pidhaꞌ an ti jiltsixtaláb xi nanáꞌ neye u lujyal.
13 Um homem que estava no meio da multidão disse a Jesus: — Mestre, mande o meu irmão repartir comigo a herança que o nosso pai nos deixou.
14 Por utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jaꞌúb, Nanáꞌ yab in kʼwajbadh tin lújundhax ani tin wélchíxlix.
14 Jesus disse:
15 In ulu jeye enchéꞌ: ―Ka kóꞌoy tʼajat i kwenta kʼal an chʼeꞌneꞌtaláb, pos nin xeꞌchintal jun xitaꞌ yab jaꞌich tu likel kʼal xowaꞌ yán xataꞌ in koꞌol.
15 E continuou, dizendo a todos:
16 Tʼiltsintsik tám jechéꞌ an ti junbaxtaláb: ―Táꞌwiꞌik ti kʼwajat jun i inik xi tumínladh tʼajat, in tʼajaꞌ in ale ani labey tʼajat.
16 Então Jesus contou a seguinte parábola :
17 Kʼwajay tám kin chalpay enchéꞌ an tumínladh inik: “¿Jantʼéy xoꞌ neꞌech ku tʼajaꞌ? Yab u koꞌol xon ti ku taꞌpaꞌ an kʼapnél.”
17 Então ele começou a pensar: “Eu não tenho lugar para guardar toda esta colheita. O que é que vou fazer?
18 In chalpay tám enchéꞌ: “U choꞌóbich xantʼéy neꞌech ku tʼajaꞌ. Neꞌech ku paku nu wiltéꞌiltsik abal ku tʼajaꞌ ít más pakdhaꞌ, neꞌech ku taꞌpaꞌ ejtal an kʼapnél ani ejtal xowaꞌ u koꞌol.
18 Ah! Já sei! — disse para si mesmo. — Vou derrubar os meus depósitos de cereais e construir outros maiores ainda. Neles guardarei todas as minhas colheitas junto com tudo o que tenho.
19 Neꞌech tám ku ulu enchéꞌ tu ejattal: yán xataꞌ u koꞌol taꞌpadh abal ku watʼnaꞌ kʼál yán i tamub; jaxtám xoꞌ, awilich kin kʼwajay koyol koyolkʼi, kʼapul kʼapulkʼi, uchʼal uchʼalkʼi ani in kulbél.”
19 Então direi a mim mesmo: ‘Homem feliz! Você tem tudo de bom que precisa para muitos anos. Agora descanse, coma, beba e alegre-se.’ ”
20 Por utsan enchéꞌ kʼal na Dios: “Jaꞌúb, yab tʼajat i chalpadh, pos jechéꞌ i akal neꞌech ki chemech ani xowaꞌ a koꞌol taꞌpadh, ¿jitaꞌ neꞌech kin dhabalnaꞌ?”
20 Mas Deus lhe disse: “Seu tolo! Esta noite você vai morrer; aí quem ficará com tudo o que você guardou?”
21 Anchanꞌ in tamwal xitaꞌ in junkuwal i tumín abal jajáꞌkʼi ani yab tumínladh abal a Dios.
21 Jesus concluiu:
22 Tayíl, na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Tu utsáltsik jechéꞌ: Yab ki kʼwajaytsik ta chalpax kʼal xantʼéy neꞌech ka kʼapu abal ki kʼwajay ejat, nibal ki kʼwajay ta chalpaxtsik kʼal xowaꞌ a kʼudhkʼúmil neꞌech ka kʼwajbaꞌ.
22 Então Jesus disse aos seus discípulos:
23 Ni ejattal más in jalbíl ké an kʼapnél ani ni tʼuꞌúl más in jalbíl ké ni kʼudhkʼúmil.
23 Pois a vida é mais importante do que a comida, e o corpo é mais importante do que as roupas.
24 Ka telaꞌ an chʼichintsik, yab u óm, yab u kʼójol nibal in taꞌpál xataꞌ ba wilteꞌtsik; por u kʼapundhábtsik kʼal na Dios. ¿Awxeꞌ tatáꞌtsik más wéꞌ a jalbíl ké an chʼichintsik?
24 Vejam os corvos: não semeiam, não colhem, não têm despensas nem depósitos, mas Deus dá de comer a eles. Será que vocês não valem muito mais do que os pássaros?
25 ¿Jitaꞌ xi tatáꞌtsik, max ka kʼwajay tʼajat ti chalpax, neꞌech kin ejto kin nakedhaꞌ tinbáꞌ elaꞌ chʼejel metro más?
25 Qual de vocês pode encompridar a sua vida, por mais que se preocupe com isso?
26 Max yab a ejtowaltsik ka tʼajaꞌ xowaꞌ xi yab lej uluts, ¿jantʼókʼi ta kʼwajat ta chalpaxtsik kʼal xowaꞌkich xi más?
26 Portanto, se vocês não podem conseguir uma coisa assim tão pequena, por que se preocupam com as outras?
27 ʼKa telaꞌtsik xan tu pakel an wich, yab u tʼojnaltsik nibal u dhutseꞌlix; tu utsáltsik ke nibal an pulek takʼix Salomón, kʼal ejtal nin tumínladhtal, yab kʼudhkʼumlinék labidh jelti an wichtsik.
27 Vejam como crescem as flores do campo: elas não trabalham, nem fazem roupas para si mesmas. Mas eu afirmo a vocês que nem mesmo Salomão, sendo tão rico, usava roupas tão bonitas como uma dessas flores.
28 ’Pos max na Dios in labidhmédhál anchanꞌ an chʼojól xi xoꞌ kʼwajat ban aleláb ani kalám neꞌech ka tsikan, ¿awxeꞌ na Dios yab neꞌech ti ki kʼudhkʼumliytsik más alwaꞌ? Tatáꞌtsik wéꞌ tʼajat ta belom.
28 É Deus quem veste a erva do campo, que hoje está aqui e amanhã desaparece, queimada no forno. Então é claro que ele vestirá também vocês, que têm uma fé tão pequena!
29 Pos yab ki xeꞌchintsik ta chalpax ani ta álim xantʼéy ka kʼapu o xantʼéy ka uchʼaꞌ.
29 Portanto, não fiquem aflitos, procurando sempre o que comer ou o que beber.
30 ’An atiklábtsik xi yab u belom, jaꞌich in ayal ejtal jechéꞌ; por tatáꞌtsik, a koꞌol jun a Tátaꞌ xin choꞌób abal a yéntsal ejtal jechéꞌ.
30 Pois os pagãos deste mundo é que estão sempre procurando todas essas coisas. O Pai de vocês sabe que vocês precisam de tudo isso.
31 Ka aliytsik xan ti ki kʼwajay takʼnél kʼal na Dios ani ejtal jechéꞌ neꞌech ka bachʼutsik.
31 Portanto, ponham em primeiro lugar na sua vida o
32 ʼYab ki jikʼeytsik, tatáꞌtsik xi tin belálich, yab tʼajat yán ta éb, por na Tátaꞌ in kulbetnámal ti pidhaꞌtsik an ti awiltaláb abal ki takʼxin kʼal Nanáꞌ.
32 Jesus continuou:
33 ’Ka nujutsik xowaꞌ a koꞌol ani ka pidhaꞌ an ti tumín an chʼojontáltsik; anchanꞌ, a junkuwalichtsik i alwaꞌtaláb túꞌ walkʼiꞌ xi yab jaykʼi in koꞌol in okʼontal, xon ti an kwéꞌ yab in ejtowal ka ochich, nibal u kʼapnal kʼal an takúl.
33 Vendam tudo o que vocês têm e deem o dinheiro aos pobres. Arranjem bolsas que não se estragam e guardem as suas riquezas no céu, onde elas nunca se acabarão; porque lá os ladrões não podem roubá-las, e as traças não podem destruí-las.
34 Pos xon ti kʼwajat xowaꞌ alwaꞌ xi tatáꞌtsik a kulbetnál, tajaꞌ jeye neꞌech ka kʼwajay na ejattal.
34 Pois onde estiverem as suas riquezas, aí estará o coração de vocês.
35 ʼKi kʼwajaytsik echʼekʼi i tʼojojodh, xeketlidh ani letʼotʼól na tajbaxtaltsik.
35 E Jesus disse ainda:
36 Ka tʼajaꞌtsik jáykʼi jelti tam jun i tʼójontsix kʼwajat in aytsím ka witsiy nin ajátik ba jun i tomkixtaláb. Kʼwajat tʼojojodh abal kin japtsi an ti wiꞌleb tam ka ulich tokot kin tʼeney.
36 Sejam como os empregados que esperam pelo patrão, que vai voltar da festa de casamento. Logo que ele bate na porta, os empregados vão abrir.
37 Kʼijidh tʼajat abal an tʼójontsix, xi ka elan ejat tam ka ulich nin ajátik; tsubax tu utsáltsik ke jachanꞌ an tʼójontsix neꞌech ka utsan kʼal nin ajátik ka buxkan ban mesa ani neꞌech ka joꞌtsin an ti kʼapnél kʼal nin ajátik.
37 Felizes aqueles empregados que o patrão encontra acordados e preparados! Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o próprio patrão se preparará para servi-los, mandará que se sentem à mesa e ele mesmo os servirá.
38 Kʼijidh tʼajat abal jachanꞌ an tʼójontsix xi ka elan ejat kʼal nin ajátik, maske ka ulich chʼejel akal o dhajawichkʼi.
38 Eles serão felizes se o patrão os encontrar alertas, mesmo que chegue à meia-noite ou até mais tarde.
39 Ka choꞌóbnaꞌtsik jechéꞌ, max jun i dhabal atá in choꞌóbak xáy i ora neꞌech ka ulich an kwéꞌ, yab neꞌech kin walkaꞌ ka japtsin tin kʼimáꞌ abal ka kwéꞌyat.
39 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse a que hora o ladrão viria, não o deixaria arrombar a sua casa.
40 ’Anchanꞌ teye tatáꞌtsik, ki kʼwajaytsik i tʼojojodh; pos tam yab xataꞌ a tʼílómtsik, neꞌech kin ulich Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik.
40 Vocês, também, fiquem alertas, porque o
41 Konyat tám enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Ajátik, ¿a tʼilaꞌ jechéꞌ an junbaxtaláb abal wawáꞌkʼi o abal ejtal tu éb?
41 Então Pedro perguntou: — Senhor, essa
42 In ulu enchéꞌ an Ajátikláb: ―An tʼójontsix xi lujat ani chalpadh, jaꞌich xi neꞌech ka punkʼuntsat kin takʼiy xi más nin tʼojnálil an ajátikláb; jajáꞌ jaꞌich xi neꞌech kin ulu xowkʼi ti yejat ka pidhan ti kʼapul xi kʼwajattsik ba jachanꞌ an atá.
42 O Senhor respondeu:
43 Kʼijidh tʼajat abal an tʼójontsix xi ka elan kʼal nin ajátik tam ka witsiy, in tʼajál xowaꞌ jiltsidh kin tʼajaꞌ.
43 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
44 Tsubax tu utsáltsik, ke neꞌech ka kʼwajbá ti belkol kʼal ejtal xowaꞌ in koꞌol an ajátikláb.
44 Eu afirmo a vocês que, de fato, o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
45 Por max an tʼójontsix xi ka jilan punkʼudh, kin chalpay ke nin ajátik yab neꞌech ka witsiy jikʼat ani ka tujey tokot ti kʼapul, ti uchʼal asta ka itey ani ka tujey kin atʼax tʼajtsi xi kʼeꞌet an payꞌlomlábtsik ani an mímlábtsik xi tajaꞌ u tʼojnal,
45 Mas imaginem o que acontecerá se aquele empregado pensar que o seu patrão está demorando muito para voltar. E imaginem que esse empregado comece a bater nos outros empregados e empregadas e a comer e a beber até ficar bêbado.
46 neꞌech ka ulich nin ajátik tam jajáꞌ yab xataꞌ in tʼílóm, nibal in choꞌób xáy i ora; neꞌech tám ka pidhan jun i yajtsiktaláb púlek ani neꞌech ka tʼajtsin anílkʼi jelt xan tin tamwaltsik xi yab alwaꞌ inik.
46 Então o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe. Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os desobedientes vão.
47 ʼAn tʼójontsix xin choꞌób xantʼéy in léꞌ nin ajátik, por yab tʼojojon nibal kin tʼajaꞌ ti kʼij, yán tʼajat i wichʼateꞌ neꞌech kin bachʼu.
47 — O empregado que sabe qual é a vontade do patrão, mas não se prepara e não faz o que ele quer, será castigado com muitas chicotadas.
48 Por an tʼójontsix xi yab in choꞌób, maske kin tʼajaꞌ xowaꞌ walats, wéꞌ i wichʼateꞌ neꞌech kin bachʼu. Xitaꞌ yán ka pidhan, yán jeye neꞌech ka kontsin; ani xitaꞌ yán ka punkʼuntsat, más yán neꞌech ka kontsin.
48 Mas o empregado que não sabe o que o patrão quer e faz alguma coisa que merece castigo, esse empregado será castigado com poucas chicotadas. Assim será pedido muito de quem recebe muito; e, daquele a quem muito é dado, muito mais será pedido.
49 ʼNanáꞌ in tsiꞌnek techéꞌ ti chabál abal ku tʼajaꞌ jelt xan tin tʼajál an kʼamal, in tsikál xowaꞌ u tʼaꞌíl ani in tʼokwal xowaꞌ yab u tʼaꞌíl; ¡ani u léꞌak max exomichak ti tʼaꞌíl!
49 Jesus continuou:
50 ’Por koꞌol ku watʼnaꞌ okʼox jun i yajtsiktaláb púlek, ¡ani tʼojláb tʼajat ku kuxuy asta kin bajaw xowkʼi neꞌech ka támun jechéꞌ!
50 Tenho de receber um batismo e como estou aflito até que isso aconteça!
51 ’¿A chalpayaltsikxeꞌ ke Nanáꞌ in tsiꞌnek abal ku tsiꞌdhaꞌ i kʼijidhtaláb techéꞌ ti chabál? Tu utsáltsik ke yabaꞌ, in tsiꞌnek abal ku tʼajaꞌ i kʼéꞌáxtaláb.
51 Vocês pensam que eu vim trazer paz ao mundo? Pois eu afirmo a vocês que não vim trazer paz, mas divisão.
52 Por xoꞌ ani tin nakíl an kʼij, bóꞌ xi kʼwajat ba jun i kʼimádh, neꞌech ka kʼéꞌáxin, xi óx neꞌech kin chakuntsi xi cháb ani xi cháb neꞌech kin chakuntsi xi óx.
52 Porque daqui em diante uma família de cinco pessoas ficará dividida: três contra duas e duas contra três.
53 ’An tátaꞌláb neꞌech kin chakuntsi nin kwitólil ani an kwitól neꞌech kin chakuntsi nin tátaꞌ; an nánaꞌláb neꞌech kin chakuntsi nin tsidhánil ani an tsidhan neꞌech kin chakuntsi nin nánaꞌ; an mímláb neꞌech kin chakuntsi nin alꞌíb ani an alꞌíbe neꞌech kin chakuntsi nin mím.
53 Os pais vão ficar contra os filhos, e os filhos, contra os pais. As mães vão ficar contra as filhas, e as filhas, contra as mães. As sogras vão ficar contra as noras, e as noras, contra as sogras.
54 Utsan jeye enchéꞌ an atiklábtsik kʼal na Jesús: ―Tam tatáꞌtsik ka chuꞌu u chʼakíl an tokow xon tu ochel na kʼítsá, támkʼi a ulaltsik abal neꞌech ka ulich i áb ani anchanꞌ u támnal.
54 Jesus disse também ao povo:
55 Ani tam u wawꞌnal an ikʼ xi alál ti tál, a ulaltsik abal neꞌech tʼajat ka yajbé an kʼakʼal ani anchanꞌ u támnal.
55 E, quando sentem o vento sul soprando, dizem: “Vai fazer calor.” E faz mesmo.
56 ’¡Kʼambixtsik! A witʼáltsik ka exbantsi xowkʼi neꞌech ka ulich an áb ani xowkʼi neꞌech ka yajbé tʼajat an kʼakʼal, por yab a ejtowaltsik ka exbantsi xantʼéy exom ti támnal jechéꞌ i kʼij.
56 Hipócritas! Vocês sabem explicar os sinais da terra e do céu. Então por que não sabem explicar o que querem dizer os sinais desta época?
57 ʼ¿Jantʼókʼi ti yab a ejtowaltsik ka chalpay xowaꞌ alwaꞌ ka tʼajaꞌ?
57 E Jesus terminou, dizendo:
58 Max jun xitaꞌ ti ki utsbiy abal a waltsámal ani ki éláxin ti bél kʼal jajáꞌ tam i neꞌchich ban awiltaláb, ki lejkin kʼal jajáꞌ abal yabich ti ki utu tin tamét an lújundhom; pos max ti ki utu tajaꞌ, an lújundhom neꞌech ti ki pidhnaꞌ ban yákʼwal ani an yákʼwal neꞌech ti ki baliy ban wikʼaxteꞌ.
58 Se alguém fizer uma acusação contra você e levá-lo ao tribunal, faça o possível para resolver a questão enquanto ainda está no caminho com essa pessoa. Isso para que ela não o leve ao juiz, o juiz o entregue ao guarda, e o guarda ponha você na cadeia.
59 Tsubax tu utsál ke yab neꞌech ki kale ban wikʼaxteꞌ asta ka jalbiy ejtal xa júnál.
59 Eu lhe afirmo que você não sairá dali enquanto não pagar a multa toda.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.