João 8
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NAA
1 Por na Jesús kʼale ban chʼén Olibos.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Tam ti jun tsudhelom, witsiy dhajawe ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios. Utukná na Jesús kʼal ejtal an atiklábtsik, buxkan ani tujey ti okʼtsix.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Utuntsat tám kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ani kʼal an fariseotsik jun i mímláb xi elnék chinat junax kʼal jun i inik xi yab in tomkíl. Kʼwajbá junax chʼejel xon ti kʼwajat an atiklábtsik
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 ani utsan enchéꞌ na Jesús: ―Okʼtsix, jechéꞌ an mímláb elnék chinat junax kʼal jun i inik xi yab in tomkíl.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés in ulal abal jelti jechéꞌ an mímlábtsik yejat ka chemdhá tʼujbadh. ¿Tatáꞌ, jantʼéy a ulal?
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 In ulutsik anchanꞌ, abal in léꞌ kin achʼaꞌtsik xantʼéy kin ulu na Jesús ani max yab ka tókʼon alwaꞌ, neꞌech tám ka ejtowat ka walbiyat. Kutpan tám na Jesús ani in tuju ti dhutsum ban chabál kʼal in tsʼútsbixtal.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Por kom in achʼál abal in óntsal ti konyáb, lujkun tám ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Max jun xitaꞌ xi tatáꞌtsik yab walbidh, awil kin tuju kin tʼujbay jechéꞌ an mímláb.
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 Kutpan tám juní na Jesús ani in óntsi ti dhutsum ban chabál.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Por tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, in chalpay abal walbidhtsik ani in tuju ka kʼaleltsik juntsik ti juntsik. Okʼox tin tuju ka kʼale xi yejchelichtsik ani tayíl xi más. Tam ti ejtalich kʼalnektsik, na Jesús jilkʼon kwetém kʼal jachanꞌ an mímláb, xi tajaꞌ ti jilkʼonék.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Lujkun tám na Jesús ani kom yab más in chuꞌu xitaꞌ waꞌach, tokot an mímláb, in utsaꞌ enchéꞌ: ―Mímláb, ¿jónꞌ ti kʼaletsik xi kʼwajat ti ólnál? ¿Ni jun xitaꞌ ti walbiy?
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Tókʼon enchéꞌ an mímláb: ―Yabaꞌ Ajátik, ni jun xitaꞌ. Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos yab neye tu walbiyal; ki kʼaléch ani yabich más ka walaꞌ.
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Na Jesús in tawnaꞌ juní an atiklábtsik ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Nanáꞌich nin kʼwajat jelti an tajaxtaláb abal an kʼayꞌlá; xitaꞌ ti kin wéwnaꞌ neꞌech kin kóꞌoy an tajaxtaláb xin pidhnál an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal ani yab neꞌech ka xeꞌchin jelti max ban jikʼwaxtaláb.
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Utsan tám enchéꞌ kʼal an fariseotsik: ―Tatáꞌkʼi exom a tʼilál tabáꞌ ani jachanꞌ xowaꞌ a tʼilál, yab xataꞌ in jalbíl.
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Maske Nanáꞌkʼi u tʼilál tubáꞌ, in jalbíl tʼajat xowaꞌ u tʼilál. Pos u choꞌób xon tin tál ani xon tin neꞌech; por tatáꞌtsik yab a choꞌób xon tin tál nibal xon tin neꞌech.
14 Jesus respondeu:
15 Tatáꞌtsik tin walbiyal kʼal xowaꞌkʼi a chuꞌtal u tʼajál. Nanáꞌ yab u walbiyal ni jun xitaꞌ.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 Ani max ku walbiy jun xitaꞌ, in lujtalkʼi tu tʼajál; pos yab u tʼajál Nanáꞌ kwetém, i tʼajál junax kʼal an Tátaꞌláb xi tin abámal.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Ban takʼixtaláb xi tatáꞌtsik a koꞌol, taꞌ kʼwajat dhutsadh enchéꞌ: “Tam cháb i ólnax kin ulu jayéchkʼi, awil ka beltsin.”
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Nanáꞌ u tʼilál tubáꞌ ani an Tátaꞌláb xi tin abámal tin tʼilál jeye.
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Konyat tám enchéꞌ na Jesús: ―¿Jónꞌ ti kʼwajat na Tátaꞌ? Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik yab tin exlál, nibal a exláltsik nu Tátaꞌ; max tin exlálaktsik, a exlálaktsik jeye nu Tátaꞌ.
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Ejtal jechéꞌ in ulu na Jesús tam ti kʼwajat ti okʼtsix ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, xon ti kʼwajat in bál an pikbantsixtaláb. Por kʼal ni jun xitaꞌ ti yakʼwan, kom yabél in bajúmal an kʼij xowkʼi ti neꞌech ka chemdhá.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Witsʼkʼontsattsik juní ka utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Nanáꞌ neꞌech kin kʼale ani neꞌech ti kin aliytsik, por neꞌech ki chemechtsik kʼal na walastalábil; pos xon ti Nanáꞌ in neꞌech, tatáꞌtsik yab neꞌech ka ejto ki kʼale.
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 In ulutsik tám enchéꞌ an judíotsik: ―¿Awxeꞌ neꞌech kin chemdhaꞌ tinbáꞌ ani jaxtám tu utsál ke wawáꞌ yab neꞌech ki ejto ku kʼale xon ti Jajáꞌ neꞌech?
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik techéꞌ i kʼwajíl chaꞌat, por Nanáꞌ in kʼwajíl túꞌ tʼekʼat; tatáꞌtsik techéꞌ i kʼwajíl ban kʼayꞌlá, por Nanáꞌ yabaꞌ.
23 Jesus lhes disse:
24 Jaxtám tu utsaꞌtsik ke neꞌech ki chemech kʼal na walastalábiltsik; pos max yab a beláltsik xowaꞌ tu utsál kʼal tin kwenta xitam jáꞌ neye, neꞌech ki chemech kʼal na walastalábiltsik.
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Konyat tám enchéꞌ na Jesús: ―¿Jitaꞌ pé teye? Ani tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tu utsámalichtsik asta tam tu tujukʼi tu okʼtsitsik.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Yán tʼajat u koꞌol xantʼéy tu utsaꞌtsik ani tu lujtsitsik, por xitaꞌ tin abámal jaꞌich na Dios xi kʼwajat ejat. Ani xowaꞌ u utsáltsik xi techéꞌ ti kʼayꞌlá, jaꞌich xowaꞌ u achʼámal in ulal.
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Por jajáꞌtsik yab in exbay ke na Jesús kʼwajat in tʼilál an Tátaꞌláb.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Jaxtám ti utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam tatáꞌtsik ti kin tʼekʼbaꞌich pajkʼidh ban peltsidh teꞌ, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, tám neꞌech ti kin exlaꞌtsik ke Nanáꞌich xitam jáꞌ tu utsámaltsik ani ke yab xataꞌ u tʼilál kʼal Nanáꞌkʼi tu kwetém chalab, tokot u tʼilál xowaꞌ in okʼtsidh kʼal an Tátaꞌláb.
28 Então Jesus disse:
29 Abal nu Tátaꞌ xi tin abámal, kʼwajat kʼal Nanáꞌ ani yab jaykʼi tin jilámal kwetém, pos echʼekʼi u tʼajál tokot xowaꞌ Jajáꞌ in léꞌ.
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Tam ti na Jesús in tʼilaꞌ jechéꞌ, kʼal yán ti belan.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús an judíotsik xi kʼál ti belnék: ―Max tatáꞌtsik yab ka jilaꞌ ka belaꞌ xowaꞌ tu utsáltsik, tsubaxich tám tu exóbaliltsik.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Neꞌech tám ka exlaꞌtsik an tsubaxtaláb ani an tsubaxtaláb neꞌech ti ki walkaꞌichtsik.
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Tókʼontsik tám enchéꞌ: ―Wawáꞌ i wejeꞌ pakélil na Abraham ani yab jaykʼi u kʼwajinek tu jolib kʼal ni jun xitaꞌ. ¿Jantʼókʼi pé tám ta ulal ke neꞌech tám ku walkájich?
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik, ke ejtal xu walablomtsik, u kóꞌyáb jelti jolib kʼal an walastaláb.
34 Jesus respondeu:
35 Jun i jolib yab neꞌech ka kʼwajay echʼekʼi ban kʼimádh xon tu tʼójontsix, por jun i chakámláb echʼekʼi jaꞌ neꞌech ka kʼwajay ba jachanꞌ an kʼimádh.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Jaxtám, max an Chakámláb ti ki walkaꞌtsik, tsubaxich tám ta walkadhichtsik.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 U choꞌóbich abal a wejeꞌ pakéliltsik na Abraham; por a léꞌtsik ti kin chemdhaꞌ, kom yab a belál xowaꞌ tu utsáltsik.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Nanáꞌ u tʼilál xowaꞌ tin xalkʼantsámal nu Tátaꞌ ani tatáꞌtsik a tʼajál xowaꞌ ti utsál na tátaꞌ.
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Tókʼoyat tám enchéꞌ kʼal jajáꞌtsik: ―Ni tátaꞌ jaꞌich na Abraham. Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Max tsubaxak lejtal ta chakámlábtsik kʼal na Abraham, a tʼajálaktsik xowaꞌ jajáꞌ in tʼajámal.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Por xoꞌ, maske tu óltsámalichtsik an ti tsubaxtaláb xi tin xalkʼantsámal na Dios, bélkʼi a léꞌtsik ti kin chemdhaꞌ. ¡Na Abraham yab jaykʼi in tʼajámal anchanꞌ!
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 ’Tatáꞌtsik a tʼajál xowaꞌ in tʼajál na tátaꞌ. Utsan tám enchéꞌ kʼal jajáꞌtsik: ―Wawáꞌ yab u chakámláb kʼal kʼeꞌetich kʼeꞌetich i tátaꞌláb, jún tokot i tátaꞌ i koꞌol ani jaꞌich na Dios.
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Max tsubaxak lejtal na Dios jaꞌichtsik na tátaꞌ, neꞌech ti kin kʼakʼnaꞌtsik, pos Nanáꞌ ba Dios tin tál. Yab in tsiꞌnek kʼal Nanáꞌkʼi tu kwetém chalab, in tsiꞌnek kom na Dios tin abámal.
42 Jesus disse:
43 Tatáꞌtsik yab a ejtowal ka exbay xowaꞌ u ulal kom yab a léꞌ ka achʼaꞌtsik an tsubaxtaláb xi tu utsál.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Tatáꞌtsik a tátaꞌ an lej atʼax ani kʼál ta dhabalábtsik; ani tokot a léꞌ ka tʼajaꞌtsik xowaꞌ jajáꞌ in léꞌ. An lej atʼax jaꞌich jun i chemdhax asta ti tujenek an kʼayꞌlá. Yab jaykʼi in éynámal an tsubaxtaláb ani yab jaykʼi in ulal xowaꞌ tsubax. Tam u kʼambix, kʼwajat ti káw jelt xan ti jajáꞌ jeye; pos jajáꞌ jaꞌich jun i kʼambix ani jaꞌich nu okʼlek kʼal an kʼambixtaláb.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Por kom Nanáꞌ u ulal xowaꞌ tsubax, yabtsik tin beltsal.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 ¿Jitaꞌ xi tatáꞌtsik neꞌech kin ejto ti kin utsaꞌ ke Nanáꞌ in walbidh? Ani max u ulal xowaꞌ tsubax, ¿jantʼókʼi ti yab tin beltsaltsik?
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Xitaꞌ u dhabaláb kʼal a Dios, in axtsal tin káwintal na Dios; por kom tatáꞌtsik yab i dhabaláb kʼal na Dios, jaxtám ti yabtsik a léꞌ ka axtsi an tin káwintal.
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal an judíotsik: ―Tsubax xowaꞌ i ulal tam ki ulu ke Tatáꞌ i kʼwajíl Samaria ani i teykómte kʼal jun i atʼax ejattaláb.
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab in teykómte kʼal ni jun i atʼax ejattaláb, tokot u kʼakʼnál nu Tátaꞌ, por tatáꞌtsik yab tin kʼakʼnál.
49 Jesus respondeu:
50 Nanáꞌ yab u ayal kin kʼakʼná. Waꞌach jun xitaꞌ xin léꞌ kin chuꞌu kin kʼakʼná ani Jajáꞌ, jaꞌich nu lújundhax.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Tsubax tu utsáltsik, ke xitaꞌ kin exbay xowaꞌ u ulal, yab jaykʼi neꞌech ka chemech.
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Tókʼoyat tám enchéꞌ kʼal an judíotsik: ―Xoꞌ ojniꞌ i exbách ke tsubax lejtal i kʼwajat teykómte kʼal jun i atʼax ejattaláb. Na Abraham ani ejtal an tʼiltsixtsik chemech, por Tatáꞌ a ulal ke xitaꞌ kin exbay xowaꞌ a ulal, yab jaykʼi neꞌech ka chemech.
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 ¿Awxeꞌ Tatáꞌ más i uluts ké ni tátaꞌ Abraham? Jajáꞌ ani an tʼiltsixtsik chemech. ¿Jitam jáꞌ pé ta chalpayal ke Tatáꞌ teye?
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Max Nanáꞌkʼi u ayal kin kʼakʼnaꞌ, an kʼakʼnaxtaláb xi ku bachʼu yab xataꞌ in jalbíl. Por xitaꞌ tin kʼakʼnál jaꞌich nu Tátaꞌ xi tatáꞌtsik a ulal ke jaꞌich na Diosil.
54 Jesus respondeu:
55 Tatáꞌtsik yab a exlál, por Nanáꞌ u exlál ani max ku ulu ke yab u exlál, in kalelich neye tám in kʼambix jelti tatáꞌtsik. Nanáꞌ tsubax u exlál ani u tʼajál xowaꞌ Jajáꞌ in ulal.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Na wejeꞌ pakélil Abraham, kulbé tʼajat abal jajáꞌ neꞌech kin chuꞌu an kʼij xowkʼi Nanáꞌ ti neꞌech kin tsích. In chuꞌu ani kulbé tʼajat.
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal an judíotsik: ―Nibal bél a koꞌol chab inik láju i tamub, ani ¿a ulal ke a chuꞌúmal na Abraham?
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik, ke tam ti yabél waꞌach na Abraham, Nanáꞌ kʼejlejich taꞌ tin kʼwajat.
58 Jesus respondeu:
59 In penaꞌtsik tám i tʼujub abal kin tʼujbay na Jesús, por Jajáꞌ chinkʼon ani kale ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios. Tajaꞌ ti watʼey junax chʼejel xon ti kʼwajattsik ani kʼale.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.