João 6

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Tam ti watʼéch ejtal jechéꞌ, na Jesús kʼale jun pakʼeꞌ pujal xi kʼwajat Galilea, xi jayéchkʼi in kidhtal an pujal xi Tiberias.
1 Depois disso, atravessou Jesus o lago da Galiléia {que é o de Tiberíades.}
2 Kʼal yán i atiklábtsik ti neꞌech wewkómte kom in chuꞌúmalichtsik an labidh labandhaxtaláb xin tʼajál, abal in jeldhál an yaꞌultsik.
2 Seguia-o uma grande multidão, porque via os milagres que fazia em beneficio dos enfermos.
3 Kʼadhiy tám na Jesús ba jun i chʼén ani buxkan tajaꞌ kʼal nin exóbaliltsik.
3 Jesus subiu a um monte e ali se sentou com seus discípulos.
4 Tam ti jachanꞌ i kʼij, exomich ti kʼunel an paskwa, an ajib xin ajíbnál an judíotsik.
4 Aproximava-se a Páscoa, festa dos judeus.
5 Tam ti na Jesús in chuꞌu abal kʼal yán i atiklábtsik ti wéwnadh, in utsaꞌ enchéꞌ na Felipe: ―¿Jónꞌ neꞌech ki chʼaꞌay i kʼapnél abal ka kʼapúch ejtal jechéꞌ an atiklábtsik?
5 Jesus levantou os olhos sobre aquela grande multidão que vinha ter com ele e disse a Filipe: Onde compraremos pão para que todos estes tenham o que comer?
6 Por na Jesús in ulu anchanꞌ abal in léꞌ kin achʼaꞌ xantʼéy kin ulu na Felipe, pos Jajáꞌ in choꞌóbich alwaꞌ xantʼéy neꞌech kin tʼajaꞌ.
6 Falava assim para o experimentar, pois bem sabia o que havia de fazer.
7 Tókʼoyat tám enchéꞌ kʼal na Felipe: ―Maske ki chʼaꞌay cháb boꞌ inik i denariotsik i pan, yab neꞌech ka kidhey abal kin elaꞌ bachʼutsik wetsik.
7 Filipe respondeu-lhe: Duzentos denários de pão não lhes bastam, para que cada um receba um pedaço.
8 Utsan tám enchéꞌ kʼal jún ti éb nin exóbaliltsik xin bij Andrés, xi jaꞌich nin kidháb na Simón Pedro:
8 Um dos seus discípulos, chamado André, irmão de Simão Pedro, disse-lhe:
9 ―Jéꞌ kʼwajat jun i chakam kwitól xin tsiꞌdhál bóꞌ i pan xi tʼajadh kʼal i sebada ani cháb i toꞌol; por kʼal jechéꞌ yab neꞌech ka kidhey abal ki kʼapundhaꞌ yantam i atiklábtsik.
9 Está aqui um menino que tem cinco pães de cevada e dois peixes... mas que é isto para tanta gente?
10 In ulu tám enchéꞌ na Jesús: ―Ka utsaꞌ ejtal an atiklábtsik ka buxkan. Tajaꞌ xon ti kʼwajattsik, waꞌach tʼajat i tsʼitsik chʼojól ani buxkantsik boꞌ mil iniktsik xónaꞌ.
10 Disse Jesus: Fazei-os assentar. Ora, havia naquele lugar muita relva. Sentaram-se aqueles homens em número de uns cinco mil.
11 In téynaꞌ tám na Jesús xi bóꞌ an pan, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios ani in pidhaꞌich tám nin exóbaliltsik. An exóbaltsik in pidhaꞌichtsik tám ejtal xi táꞌ ti buxutsik. Anílkʼi jeye tin tʼajaꞌ kʼal an toꞌoltsik ani in pidhaꞌtsik asta xan ti jajáꞌtsik in leꞌnaꞌ.
11 Jesus tomou os pães e rendeu graças. Em seguida, distribuiu-os às pessoas que estavam sentadas, e igualmente dos peixes lhes deu quanto queriam.
12 Tam ti ajwéchtsik, na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Ka junkutsik an pejmatstalábtsik xi jilkʼon abal yab xataꞌ ka odhná.
12 Estando eles saciados, disse aos discípulos: Recolhei os pedaços que sobraram, para que nada se perca.
13 In junkutsik tám ani in tsʼutsiytsik lajucháb i tʼoknaltsik kʼal an pejmatstaláb xi jilkʼon kʼal xi bóꞌ an pan xi tʼajadh kʼal i sebada.
13 Eles os recolheram e, dos pedaços dos cinco pães de cevada que sobraram, encheram doze cestos.
14 Tam ti an atiklábtsik in chuꞌu jechéꞌ an labidh labandhaxtaláb xin tajaꞌ na Jesús, in ulutsik enchéꞌ: ―Tsubax lejtal jechéꞌ jaꞌich an tʼiltsix xi bijidh neꞌech ka tsích techéꞌ ti kʼayꞌlá.
14 À vista desse milagre de Jesus, aquela gente dizia: Este é verdadeiramente o profeta que há de vir ao mundo.
15 Por kom na Jesús in chuꞌu abal u leꞌnáb ka júná kʼal i chápláb abal ka tʼajan ti pulek takʼix, kʼale juní ban chʼén abal ka kʼwajay kwetém.
15 Jesus, percebendo que queriam arrebatá-lo e fazê-lo rei, tornou a retirar-se sozinho para o monte.
16 Tam ti jikʼwchinékich, nin exóbaliltsik na Jesús kʼale ban pujal,
16 Chegada a tarde, os seus discípulos desceram à margem do lago.
17 ochichtsik ban tan ani in tujúchtsik tám kin watʼnaꞌ an pujal abal ka kʼaletsik Kapernaúm. Jikʼwchinékich alwaꞌ ani na Jesús yabél ulnek xon ti jajáꞌtsik kʼwajat.
17 Subindo a uma barca, atravessaram o lago rumo a Cafarnaum. Era já escuro, e Jesus ainda não se tinha reunido a eles.
18 An jaꞌ u múlákʼ asta tʼekʼat, kom u wawꞌnal jun i chapik ikʼ.
18 O mar, entretanto, se agitava, porque soprava um vento rijo.
19 Tam tin belámalichtsik bóꞌ o akak i kilómetro, in chuꞌutsik na Jesús ti utel ban tan, tál belal tin éb an jaꞌ ani jikʼeytsik tʼajat.
19 Tendo eles remado uns vinte e cinco ou trinta estádios, viram Jesus que se aproximava da barca, andando sobre as águas, e ficaram atemorizados.
20 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¡Nanáꞌ, yab ki jikʼeytsik!
20 Mas ele lhes disse: Sou eu, não temais.
21 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, in utsaꞌichtsik tám ka ochich ban tan ani junwékʼi ti ulichtsik ban chabál xon tin ulúmaltsik neꞌech.
21 Quiseram recebê-lo na barca, mas pouco depois a barca chegou ao seu destino.
22 Tam ti jun tsudhelom, an atiklábtsik xi jilkʼonéktsik jun pakʼeꞌ pujal, in chuꞌu abal an exóbaltsik kʼalnekich kʼal an junkax tan xi taꞌ ti kʼwajat ani na Jesús yab kʼalnek kʼal jajáꞌtsik.
22 No dia seguinte, a multidão que tinha ficado do outro lado do mar percebeu que Jesus não tinha subido com seus discípulos na única barca que lá estava, mas que eles tinham partido sozinhos.
23 Por támkʼi jachanꞌ, ulich kʼeꞌet i tan xi tál ban bitsow xin bij Tiberias, tajaꞌ kʼunat xon ti kʼapúmadh an atiklábtsik tam ti an Ajátikláb in pidhnámalich i jalbintsixtaláb.
23 Nesse meio tempo, outras barcas chegaram de Tiberíades, perto do lugar onde tinham comido o pão, depois de o Senhor ter dado graças.
24 Ani jaxtám, tam ti an atiklábtsik in chuꞌu ke na Jesús yabich tajaꞌ ti kʼwajat nibal nin exóbaliltsik, balin ban tan ani kʼaletsik Kapernaúm abal kin aliy.
24 E, reparando a multidão que nem Jesus nem os seus discípulos estavam ali, entrou nas barcas e foi até Cafarnaum à sua procura.
25 Tam ti an atiklábtsik ulich jun pakʼeꞌ pujal, in elaꞌ na Jesús ani in konoytsik enchéꞌ: ―Okʼtsix, ¿jowkʼijich ta ulnek techéꞌ?
25 Encontrando-o na outra margem do lago, perguntaram-lhe: Mestre, quando chegaste aqui?
26 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsál, ke tatáꞌtsik tin ayal abal a chuꞌu tu kʼapundhaꞌtsik asta ki ajwé ani yab abal a chuꞌúmaltsik an labidh labandhaxtaláb.
26 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: buscais-me, não porque vistes os milagres, mas porque comestes dos pães e ficastes fartos.
27 Yab ki tʼójontsik abal ka átaꞌ an kʼapnél xu talél, ki tʼójontsik abal ka átaꞌ an kʼapnél xi yab u talél xi neꞌech ti ki pidhaꞌtsik an ti xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal. Jechéꞌ jaꞌich an kʼapnél xu pidhnál Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik. Pos na Dios an Tátaꞌláb tin takwyámal abal ku pidhnaꞌ jechéꞌ an kʼapnél.
27 Trabalhai, não pela comida que perece, mas pela que dura até a vida eterna, que o Filho do Homem vos dará. Pois nele Deus Pai imprimiu o seu sinal.
28 Konyat tám enchéꞌ kʼal an atiklábtsik: ―¿Jantʼéy yejat ki tʼajaꞌ abal ki ejto ki tʼajaꞌ xowaꞌ in léꞌ na Dios?
28 Perguntaram-lhe: Que faremos para praticar as obras de Deus?
29 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Na Dios in léꞌ kin chuꞌu ke tatáꞌtsik ka belaꞌ xi Jajáꞌ in abámal.
29 Respondeu-lhes Jesus: A obra de Deus é esta: que creiais naquele que ele enviou.
30 Konyat tám juní enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼom labidh labandhaxtaláb neꞌech ka ejto ti ku xalkʼantsi abal ki chuꞌu ani anchanꞌ tu belaꞌich? ¿Jantʼéy a ejtowal ka tʼajaꞌ?
30 Perguntaram eles: Que milagre fazes tu, para que o vejamos e creiamos em ti? Qual é a tua obra?
31 Ni wejeꞌ pakéliltsik in kʼapúmal ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh an kʼapnél xi tál walkʼiꞌ, jelt xan tin ulal enchéꞌ an Tʼokat Dhuslab: “Na Dios in pidhaꞌtsik kin kʼapu an kʼapnél xi tál walkʼiꞌ.”
31 Nossos pais comeram o maná no deserto, segundo o que está escrito: Deu-lhes de comer o pão vindo do céu {Sl 77,24}.
32 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik: Yab kʼal a Moisés ti pidhnék na wejeꞌ pakéliltsik an ti kʼapnél xi tál walkʼiꞌ, kʼal nu Tátaꞌ ti pidhnéktsik jachanꞌ an kʼapnél xi tsubax lejtal ti tál walkʼiꞌ.
32 Jesus respondeu-lhes: Em verdade, em verdade vos digo: Moisés não vos deu o pão do céu, mas o meu Pai é quem vos dá o verdadeiro pão do céu;
33 Pos an kʼapnél xin pidhnál na Dios, jaꞌich xi paꞌinek walkʼiꞌ ani in pidhál an atiklábtsik ti xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
33 porque o pão de Deus é o pão que desce do céu e dá vida ao mundo.
34 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal an atiklábtsik: ―Ajátik, ti ku pidhaꞌ echʼekʼi jachanꞌ an ti kʼapnél.
34 Disseram-lhe: Senhor, dá-nos sempre deste pão!
35 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Nanáꞌich an kʼapnél xin pidhnál an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal. Xitaꞌ ka utey kʼal Nanáꞌ, yab jaykʼi neꞌech ka kʼaꞌay ani xitaꞌ ti kin belaꞌ, yab jaykʼi neꞌech ka tsikey.
35 Jesus replicou: Eu sou o pão da vida: aquele que vem a mim não terá fome, e aquele que crê em mim jamais terá sede.
36 Por anchanꞌ jelt xan tu utsámalichtsik, tatáꞌtsik yab tin belál maske tin chuꞌúmalichtsik.
36 Mas já vos disse: Vós me vedes e não credes...
37 Ejtal xowaꞌ tin pidhál an Tátaꞌláb, u ulel kʼal Nanáꞌ ani xitaꞌ ka utey kʼal Nanáꞌ, yab neꞌech ku pojkaꞌ.
37 Todo aquele que o Pai me dá virá a mim, e o que vem a mim não o lançarei fora.
38 Pos Nanáꞌ yab in paꞌinek walkʼiꞌ abal ku tʼajaꞌ xowaꞌ u léꞌ, in paꞌinek abal ku tʼajaꞌ xowaꞌ in léꞌ xi tin abámal.
38 Pois desci do céu não para fazer a minha vontade, mas a vontade daquele que me enviou.
39 Xowaꞌ in léꞌ nu Tátaꞌ xi tin abámal, jaꞌich ke yab ku kʼibdhaꞌ ni jun xitaꞌ xi Jajáꞌ tin pidhál, tokot ku ejdhaꞌ ti ít tam kin bajaw an pakwenib.
39 Ora, esta é a vontade daquele que me enviou: que eu não deixe perecer nenhum daqueles que me deu, mas que os ressuscite no último dia.
40 Xowaꞌ in léꞌ xi tin abámal, jaꞌich ke ejtal xitaꞌ kin chuꞌu nin Chakámil na Dios ani kin belaꞌ, kin kóꞌoytsik an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal ani Nanáꞌ neꞌech ku ejdhaꞌ ti ít tam kin bajaw an pakwenib.
40 Esta é a vontade de meu Pai: que todo aquele que vê o Filho e nele crê, tenha a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
41 Tam ti an judíotsik in achʼaꞌ jechéꞌ, tujeytsik kin kawiy na Jesús abal in ulu enchéꞌ: “Nanáꞌich nin kʼapnél xi paꞌinek walkʼiꞌ.”
41 Murmuravam então dele os judeus, porque dissera: Eu sou o pão que desceu do céu.
42 Ani in ulutsik enchéꞌ: ―¿Yabxeꞌ jaꞌich jechéꞌ na Jesús, nin chakámil na José? Wawáꞌ i exlantsal tin tátaꞌ ani tin nánaꞌ. ¿Jantʼókʼi pé tám tin ulal ke Jajáꞌ walkʼiꞌ ti paꞌinek?
42 E perguntavam: Porventura não é ele Jesus, o filho de José, cujo pai e mãe conhecemos? Como, pois, diz ele: Desci do céu?
43 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ka jilaꞌichtsik ti kin káwnaꞌ.
43 Respondeu-lhes Jesus: Não murmureis entre vós.
44 Yab xitaꞌ neꞌech kin ejto ka utey kʼal Nanáꞌ max yab ka utwat kʼal an Tátaꞌláb xi tin abámal ani neꞌech ku ejdhaꞌ ti ít tam kin bajaw an pakwenib.
44 Ninguém pode vir a mim se o Pai, que me enviou, não o atrair; e eu hei de ressuscitá-lo no último dia.
45 Ba nin dhutsadh úwil an tʼiltsixtsik in ulal enchéꞌ: “Na Dios neꞌech kin okʼtsi ejtalkʼitsik.” Jaxtám, ejtal xitaꞌ kin axtsi an Tátaꞌláb ani kin walkaꞌ ka okʼtsin kʼal Jajáꞌ, u utel kʼal Nanáꞌ.
45 Está escrito nos profetas: Todos serão ensinados por Deus {Is 54,13}. Assim, todo aquele que ouviu o Pai e foi por ele instruído vem a mim.
46 ʼJechéꞌ yab in léꞌ kin ulu ke jun xitaꞌ in chuꞌúmalich an Tátaꞌláb; xitaꞌ kʼál tokot ti chuꞌudh na Dios, jaꞌich xi tajaꞌ ti tál ba na Dios.
46 Não que alguém tenha visto o Pai, pois só aquele que vem de Deus, esse é que viu o Pai.
47 Tsubax tu utsáltsik, xitaꞌ ti kin belaꞌ Nanáꞌ, in koꞌolich an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
47 Em verdade, em verdade vos digo: quem crê em mim tem a vida eterna.
48 Nanáꞌich an kʼapnél xin pidhnál an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
48 Eu sou o pão da vida.
49 Na wejeꞌ pakéliltsik in kʼapúmal ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh an kʼapnél xi tál walkʼiꞌ ani bélkʼi chemechtsik;
49 Vossos pais, no deserto, comeram o maná e morreram.
50 por xitaꞌ kin kʼapu an kʼapnél xi tál walkʼiꞌ xi Nanáꞌ u tʼilál, yab jaykʼi neꞌech ka chemech.
50 Este é o pão que desceu do céu, para que não morra todo aquele que dele comer.
51 Nanáꞌich an kʼapnél xi paꞌinek walkʼiꞌ; xitaꞌ kin kʼapu jechéꞌ an kʼapnél, neꞌech ka kʼwajay ejat malilíl i kʼij. An kʼapnél xi Nanáꞌ neꞌech ku pidhaꞌ, jaꞌich nu tʼuꞌúl xi neꞌech ku pidhnaꞌ abal an atiklábtsik xi techéꞌ ti kʼayꞌlá kin ejto kin kóꞌoy an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
51 Eu sou o pão vivo que desceu do céu. Quem comer deste pão viverá eternamente. E o pão, que eu hei de dar, é a minha carne para a salvação do mundo.
52 Tujey tám ti káwlíx an judíotsik jajáꞌkʼitsik ani u útsáxtsik enchéꞌ: ―¿Janti neꞌech kin ejto jechéꞌ ti ku pidhaꞌ ki kʼaptsi tin tʼuꞌúl?
52 A essas palavras, os judeus começaram a discutir, dizendo: Como pode este homem dar-nos de comer a sua carne?
53 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik, ke max yab ti kin kʼaptsitsik an tu tʼuꞌúl ani yab ti kin uxtsitsik an tu xichʼál, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, yab neꞌech ka ejto ka kóꞌoytsik an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
53 Então Jesus lhes disse: Em verdade, em verdade vos digo: se não comerdes a carne do Filho do Homem, e não beberdes o seu sangue, não tereis a vida em vós mesmos.
54 Xitaꞌ ti kin kʼaptsi an tu tʼuꞌúl ani ti kin uxtsi an tu xichʼál, neꞌech kin kóꞌoy an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal ani Nanáꞌ neꞌech ku ejdhaꞌ ti ít tam kin bajaw an pakwenib.
54 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue tem a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
55 Pos nu tʼuꞌúl jaꞌich i lej kʼapnél ani nu xichʼál jaꞌich i lej uxnél.
55 Pois a minha carne é verdadeiramente uma comida e o meu sangue, verdadeiramente uma bebida.
56 Xitaꞌ ti kin kʼaptsi an tu tʼuꞌúl ani ti kin uxtsi an tu xichʼál, kʼwajatich kʼal Nanáꞌ ani Nanáꞌ kʼal jajáꞌ.
56 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue permanece em mim e eu nele.
57 Anchanꞌ jelt xan ti an Tátaꞌláb xi tin abámal kʼwajat ejat ani Nanáꞌ in kʼwajat ejat kʼal Jajáꞌ, anchanꞌ jeye, xitaꞌ tin kʼaptsi an tu tʼuꞌúl jelti max i kʼapnél, neꞌech ka kʼwajay ejat kʼal Nanáꞌ.
57 Assim como o Pai que me enviou vive, e eu vivo pelo Pai, assim também aquele que comer a minha carne viverá por mim.
58 Jechéꞌ xowaꞌ in kʼwajat u tʼilál jaꞌich an kʼapnél xi paꞌinek walkʼiꞌ. Jechéꞌ an kʼapnél yab in junwal jelti an kʼapnél xi paꞌinek walkʼiꞌ xin kʼapúmal na wejeꞌ pakéliltsik ani bélkʼi chemechtsik; xitaꞌ kin kʼapu jechéꞌ an kʼapnél xin kʼwajat u tʼilál, neꞌech ka kʼwajay ejat malilíl i kʼij.
58 Este é o pão que desceu do céu. Não como o maná que vossos pais comeram e morreram. Quem come deste pão viverá eternamente.
59 Na Jesús in okʼtsixnaꞌ jechéꞌ ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ban bitsow xin bij Kapernaúm.
59 Tal foi o ensinamento de Jesus na sinagoga de Cafarnaum.
60 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ an okʼtsixtaláb, yán xi kʼál ti wewkómte na Jesús in ulutsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ xowaꞌ kʼwajat in ulal tʼojláb tʼajat abal ki belaꞌ. ¿Jitaꞌ kʼál ti neꞌech ka ejtowat ka exbantsat?
60 Muitos dos seus discípulos, ouvindo-o, disseram: Isto é muito duro! Quem o pode admitir?
61 Tam ti na Jesús in chuꞌu abal kʼwajattsik ti tʼilom kʼal jechéꞌ tin kwenta, in konoytsik enchéꞌ: ―¿Ti itʼixbédháltsik jechéꞌ?
61 Sabendo Jesus que os discípulos murmuravam por isso, perguntou-lhes: Isso vos escandaliza?
62 ¿Pos jantʼéy pé tám neꞌech ka támun max tin chuꞌutsik Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, tin kʼadhíl xon tin kʼwajatwiꞌik?
62 Que será, quando virdes subir o Filho do Homem para onde ele estava antes?...
63 An ejattaláb jaꞌich nin pidhnál an xeꞌchintaláb; ni tʼuꞌúl yab xataꞌ ti alwaꞌ. Xowaꞌ Nanáꞌ tu tʼiltsámaltsik jaꞌich abal tin kwenta a ejattaltsik ani jaꞌich kʼál ti neꞌech ki pidhan an ti xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
63 O espírito é que vivifica, a carne de nada serve. As palavras que vos tenho dito são espírito e vida.
64 Por waꞌach taltsik na kidhtal xi yab in belál. In ulu anchanꞌ na Jesús, kom in exláltsik xitaꞌ kʼál ti yab u belnal asta ti tujenek an kʼayꞌlá ani xitaꞌ kʼál ti neꞌech ka pidhná abal ka chemdhá.
64 Mas há alguns entre vós que não crêem... Pois desde o princípio Jesus sabia quais eram os que não criam e quem o havia de trair.
65 Ani in ulu enchéꞌ: ―Kʼal jechéꞌ tin kwenta tu utsámaltsik ke yab xitaꞌ neꞌech kin ejto ka utey kʼal Nanáꞌ, max yab kʼal an Tátaꞌláb ti ka utwat.
65 Ele prosseguiu: Por isso vos disse: Ninguém pode vir a mim, se por meu Pai não lho for concedido.
66 Asta tam ti tám, yán xi kʼál ti wéwnadh na Jesús in jilaꞌtsik ti wéwnax ani yabich más xeꞌchintsik kʼal Jajáꞌ.
66 Desde então, muitos dos seus discípulos se retiraram e já não andavam com ele.
67 Konyat tám enchéꞌ kʼal na Jesús xi lajucháb an exóbaliltsik: ―¿A léꞌxeꞌ teye ki kʼaletsik?
67 Então Jesus perguntou aos Doze: Quereis vós também retirar-vos?
68 Por tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Simón Pedro: ―Ajátik, ¿Ba jitaꞌ ti neꞌech ki ejto ku kʼale? Pos tokot Tatáꞌ tu okʼtsal xan ti neꞌech ki ejto ki kóꞌoy an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
68 Respondeu-lhe Simão Pedro: Senhor, a quem iríamos nós? Tu tens as palavras da vida eterna.
69 Wawáꞌ i belámalich ani i choꞌóbnámalich ke Tatáꞌich ni Kristo, nin Chakámil na Dios xi ejat.
69 E nós cremos e sabemos que tu és o Santo de Deus!
70 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Yabxeꞌ Nanáꞌ tu takwyámal tatáꞌtsik xi lajucháb? Por jún ti éb xi tatáꞌtsik jaꞌich in kidhtal an lej atʼax.
70 Jesus acrescentou: Não vos escolhi eu todos os doze? Contudo, um de vós é um demônio!...
71 Tam tin ulu jechéꞌ, na Jesús kʼwajat in tʼilál na Judas Iskariote, xu chakámláb kʼal na Simón, pos na Judas jaꞌich xi neꞌech kin pidhnaꞌ na Jesús abal ka chemdhá, maske jajáꞌ jaꞌich jeye jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik.
71 Ele se referia a Judas, filho de Simão Iscariotes, porque era quem o havia de entregar não obstante ser um dos Doze.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.