João 12
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT
1 Bél u kʼibel akak a kʼítsá abal ka watʼey an paskwa, na Jesús kʼale Betania xon tu kʼwajíl na Lásaro, xi chemnek ani ejdhá ti ít kʼal na Jesús.
1 Seis dias antes de começar a Páscoa, Jesus chegou a Betânia, onde morava Lázaro, o homem que ele havia ressuscitado dos mortos.
2 Tʼajan tajaꞌ jun i kʼapúch abal tin kʼakʼnabíl na Jesús; na Marta u jótʼil ani na Lásaro jaꞌich jún ti éb xi buxúl ti kʼapul ban mesa kʼal na Jesús.
2 Prepararam um jantar em homenagem a Jesus; Marta servia, e Lázaro estava à mesa com ele.
3 In uldhaꞌ tám na María chʼejel litro xónaꞌ i niwiytaláb xi tʼajadh kʼal i wich xin bij nardo. Jechéꞌ an niwiytaláb, kajbidh tʼajat in jalbíl. Na María in mawtsi kʼál tin akan na Jesús ani in wayedhantsi kʼal nin xiꞌíl. Putál an altá niwbé kʼal jachanꞌ an niwiytaláb.
3 Então Maria pegou um frasco de perfume caro feito de essência de óleo aromático, ungiu com ele os pés de Jesus e os enxugou com os cabelos. A casa se encheu com a fragrância do perfume.
4 Na Judas Iskariote, xi jaꞌich jeye jún ti éb xi lajucháb nin exóbaliltsik na Jesús, xi kʼál ti neꞌech ka pidhná na Jesús abal ka chemdhá, in ulu tám enchéꞌ:
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que em breve trairia Jesus, disse:
5 ―¿Jantʼókʼi ti yab nujwat jechéꞌ an niwiytaláb kʼal óx i boꞌ inik i denariotsik abal ka pidhan an ti tumín an chʼojontáltsik?
5 “Este perfume valia trezentas moedas de prata. Deveria ter sido vendido, e o dinheiro, dado aos pobres”.
6 Por na Judas yab in ulu jechéꞌ abal tsubax lejtal tin kʼanidhál an chʼojontáltsik, in ulu anchanꞌ, kom jajáꞌ jaꞌich jun i kwéꞌ, ani kom jajáꞌ in xeꞌchindhál nin bál an tumín, in kwéꞌyal xowaꞌ u balyáb tajaꞌ.
6 Não que ele se importasse com os pobres; na verdade, era ladrão e, como responsável pelo dinheiro dos discípulos, muitas vezes roubava uma parte para si.
7 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jilaꞌ kʼwajat, yab xataꞌ ka utsaꞌ; pos jajáꞌ in taꞌpámal jechéꞌ abal ti kin mawtsi an tu tʼuꞌúl abal ka kʼwajách tʼojojodh tam kin bajaw xowkʼi neꞌech kin jolyat.
7 Jesus respondeu: “Deixe-a em paz. Ela fez isto como preparação para meu sepultamento.
8 An chʼojontáltsik echʼekʼi neꞌech ka kʼwajay kʼal tatáꞌtsik, por Nanáꞌ, yab echʼekʼi neꞌech kin kʼwajay kʼal tatáꞌtsik.
8 Vocês sempre terão os pobres em seu meio, mas nem sempre terão a mim”.
9 Kʼal yán i judíotsik ti choꞌóbná ke na Jesús taꞌ ti kʼwajat Betania ani kʼaletsik tajaꞌ, yab tokotkʼi abal kin chuꞌutsik na Jesús, aníl jeye abal kin chuꞌutsik na Lásaro, xi ejdhats ti ít kʼal na Jesús.
9 Quando o povo soube da chegada de Jesus, correu para vê-lo, e também a Lázaro, a quem Jesus havia ressuscitado dos mortos.
10 Nin okʼlékil an páleꞌtsik in tʼajaꞌtsik i káw abal kin chemdhaꞌ jeye na Lásaro,
10 Então os principais sacerdotes decidiram matar também Lázaro,
11 pos kʼal tin kwentakʼi na Lásaro, yán i judíotsik in pílmédháltsik tinbáꞌ ani in belálichtsik na Jesús.
11 pois, por causa dele, muitos do povo os haviam abandonado e criam em Jesus.
12 Yán i atiklábtsik kʼalnek Jerusalén abal kin ajíbnaꞌtsik an paskwa. Tam ti jun tsudhelom in achʼaꞌtsik abal na Jesús exomich ti ulel ba jachanꞌ an bitsow,
12 No dia seguinte, correu pela cidade a notícia de que Jesus estava a caminho de Jerusalém. Uma grande multidão de visitantes que tinham vindo para a Páscoa
13 in pejaꞌtsik i apachʼ, kale kin bachʼu ani in ulaltsik kawidh enchéꞌ: ―¡Ti ku loꞌóch xoꞌ! ¡Lábtʼajadh xi tál tin bij an Okʼóxláb! ¡Lábtʼajadh nin Pulek Takʼíxal an israelitatsik!
13 tomou ramos de palmeiras e saiu ao seu encontro, gritando: “Hosana! Bendito é o que vem em nome do Senhor! Bendito é o Rei de Israel!”.
14 Na Jesús in elaꞌ jun i chakam burru ani puney tajaꞌ, jelt xan tin ulal an Tʼokat Dhuslab enchéꞌ:
14 Jesus conseguiu um jumentinho e montou nele, cumprindo a profecia que dizia:
15 — ausente —
15 “Não tenha medo, povo de Sião. Vejam, seu Rei se aproxima, montado num jumentinho”.
16 Tam ti jachanꞌ i kʼij, nin exóbaliltsik yab in exbay ejtal jechéꞌ, por más tayíl, tam ti na Jesús xalkʼantsatich tin labidh tʼokát, in chalpaytsik tám abal ejtal jechéꞌ kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab kʼal tin kwenta na Jesús ani anchanich ti támnék.
16 Seus discípulos não entenderam, naquele momento, que se tratava do cumprimento de uma profecia. Depois que Jesus foi glorificado, porém, eles se lembraram do que havia acontecido e perceberam que era a respeito dele que essas coisas tinham sido escritas.
17 An atiklábtsik xi taꞌ ti kʼwajat tam ti na Jesús in ejdhaꞌ ti ít na Lásaro ani in utsaꞌ ka kale ban jólimtaláb, in tʼiláltsik xowaꞌ in chuꞌúmal.
17 Muitos tinham visto quando Jesus mandou Lázaro sair do túmulo e o ressuscitou dos mortos, e contavam esse fato a outros.
18 Jaxtám an atiklábtsik ti kale kin bachʼu na Jesús, abal in choꞌóbnámalichtsik an labidh exól xin tʼajámal.
18 Destes, muitos saíram ao encontro de Jesus, porque tinham ouvido falar desse sinal.
19 Por an fariseotsik in ulu jajáꞌkʼitsik enchéꞌ: ―A chuꞌtalichtsik xoꞌ, yab neꞌech ki ejto ki tʼajaꞌ ni jun xataꞌ. Ka telaꞌ, kʼal ejtal an atiklábtsik ti exom ti wéwnáb.
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: “Não podemos fazer nada. Vejam, todo mundo o segue!”.
20 Kʼal an atiklábtsik xi kʼalnek Jerusalén abal ti ól tam exom an ajib, taꞌ jeye ti kʼwajattsik cháb óx i griego.
20 Alguns gregos que tinham vindo a Jerusalém para adorar durante a festa da Páscoa
21 Jechéꞌ an griegotsik utey ba na Felipe. Na Felipe, jaꞌich xu kʼwajíl Betsayda, an chabál xu takʼnal Galilea. Tam ti utukná kʼal an griegotsik, pakabédhá kʼál enchéꞌ: ―Jaꞌúb, i léꞌ weye ki chuꞌu na Jesús.
21 procuraram Filipe, que era de Betsaida, da Galileia, e lhe disseram: “Por favor, gostaríamos de ver Jesus”.
22 Na Felipe kʼale kin utsaꞌ na Andrés ani chablam ti éb ti kʼale kin óltsi na Jesús.
22 Filipe falou a esse respeito com André, e os dois foram juntos falar com Jesus.
23 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―In bajúch an kʼij xowkʼi Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin xalkʼantsat an tu labidh tʼokát.
23 Jesus respondeu: “Chegou a hora de o Filho do Homem ser glorificado.
24 Tsubax tu utsáltsik, ke max jun i iyaláb yab ka tʼayan ani yab ka kʼibchon nin tʼuꞌúl, yab jaykʼi neꞌech ka yaney. Por max ka tʼayan ani ka kʼibchon nin tʼuꞌúl, neꞌech ka ixkʼan, neꞌech ka pubey ani neꞌech kin kóꞌoy yán in walíl.
24 Eu lhes digo a verdade: se o grão de trigo não for plantado na terra e não morrer, ficará só. Sua morte, porém, produzirá muitos novos grãos.
25 Xitaꞌ in kʼanidhál nin ejattal neꞌech kin kʼibdhaꞌ; por xitaꞌ xi yab in kʼanidhál nin ejattal techéꞌ ti kʼayꞌlá, in koꞌolich tʼojojodh nin ejattal abal kin bachʼu an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
25 Quem ama sua vida neste mundo a perderá. Quem odeia sua vida neste mundo a conservará por toda a eternidade.
26 Max jun xitaꞌ in léꞌ ti kin tʼójontsi, ti kin wéwnaꞌ ani xon ti Nanáꞌ neꞌech kin kʼwajay, tajaꞌ jeye neꞌech ka kʼwajay xitaꞌ tin tʼójontsal. Max jun xitaꞌ ti kin tʼójontsi, neꞌech ka kʼakʼná kʼal nu Tátaꞌ.
26 Se alguém quer ser meu discípulo, siga-me, pois meus servos devem estar onde eu estou. E o Pai honrará quem me servir.
27 ʼXoꞌ in chalpax tʼajat tin kʼwajat; por yab neꞌech ku utsaꞌ nu Tátaꞌ ti kin loꞌo kʼal xowaꞌ neꞌech ku tamu, pos jaꞌich tin tsiꞌnek abal ku tamu anchanꞌ.
27 “Agora minha alma está angustiada. Acaso devo orar ‘Pai, salva-me desta hora’? Mas foi exatamente por esse motivo que eu vim!
28 Tátaꞌ, ka xalkʼaꞌich na labidh tʼokát. Achʼatmé tám jun i káwintaláb túꞌ walkʼiꞌ ani xu káw in ulu enchéꞌ: ―U xalkʼámalich ani neꞌech juní ku xalkʼaꞌ ti ít.
28 Pai, glorifica teu nome!”. Então uma voz falou do céu: “Eu já glorifiquei meu nome, e o farei novamente em breve”.
29 An atiklábtsik xi tajaꞌ ti kʼwajat ani in achʼaꞌ jachanꞌ an káwintaláb, in ulutsik abal i junkil áb u jululúl ani xi kʼeꞌettsik in ulal: ―Tawná kʼal jun i tʼokat abatwále.
29 Quando a multidão ouviu a voz, alguns pensaram que era um trovão, enquanto outros afirmavam que um anjo havia falado com ele.
30 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab abal Nanáꞌ tu kwenta ti achʼatmé jechéꞌ an káwintaláb, achʼatmé abal tatáꞌtsik ta kwenta.
30 Então Jesus lhes disse: “A voz foi por causa de vocês, e não por minha causa.
31 Xoꞌ in bajúch an kʼij xowkʼi neꞌech ti lújundháb an atiklábtsik xi techéꞌ ban kʼayꞌlá ani neꞌech ka petʼnájich ban kʼibeltaláb an lej atʼax xi kʼwajat ti takʼix ba jechéꞌ an kʼayꞌlá.
31 Chegou a hora de julgar o mundo; agora, o governante deste mundo será expulso.
32 Ani tam Nanáꞌ kin tʼekʼbájich pajkʼidh ban peltsidh teꞌ, neꞌech ku ututsik ejtal kʼal Nanáꞌ.
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todos a mim”.
33 Kʼal jechéꞌ kʼwajatich in ólnál xan ti neꞌech ka chemdhá.
33 Ele disse isso para indicar como morreria.
34 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal an atiklábtsik: ―Wawáꞌ i achʼámal ti ajyáb bin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ke an Kristo yab jaykʼi neꞌech ka chemech. ¿Jantʼókʼi pé tám ta ulal ke nin Chakámil na Dios neꞌech ka tʼekʼbá pajkʼidh ba peltsidh teꞌ? ¿Jitaꞌ pé jeye jachanꞌ xa utsál ke Jajáꞌich xi abadh abal ka wenkʼon jeye ti inik?
34 A multidão disse: “Entendemos pelas Escrituras que o Cristo viveria para sempre. Como pode dizer que o Filho do Homem morrerá? Afinal, quem é esse Filho do Homem?”.
35 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Bél neꞌech kin kʼwajay wéꞌ i kʼij kʼal tatáꞌtsik, Nanáꞌ xin kʼwajat jelti an tajaxtaláb, por yabich neꞌech kin lej owey. Ki uteytsik kʼal Nanáꞌ lejat xoꞌ bél in kʼwajat kʼal tatáꞌtsik abal yab ki yakʼwantsik ukʼpidh kʼal an jikʼwaxtaláb; pos xi xeꞌechtsik ban jikʼwaxtaláb yab in choꞌób xon ti neꞌech.
35 Jesus respondeu: “Minha luz brilhará para vocês só mais um pouco. Andem na luz enquanto podem, para que a escuridão não os pegue de surpresa. Quem anda na escuridão não consegue ver aonde vai.
36 Ti kin belaꞌtsik lejat xoꞌ bél in kʼwajat kʼal tatáꞌtsik, Nanáꞌ in kʼwajat jelti an tajaxtaláb abal ki kʼwajaytsik jelti an atiklábtsik xi kʼwajat ban tajaxtaláb. Tam ti okʼon kin ulu jechéꞌ, na Jesús kʼale ani in chinkʼontsitsik.
36 Creiam na luz enquanto ainda há tempo; desse modo vocês se tornarão filhos da luz”. Depois de dizer essas coisas, Jesus foi embora e se ocultou deles.
37 Maske na Jesús in tʼajámalich tʼajat yán i labidh exóltsik tin tamét an judíotsik, bélkʼi yab u belnal.
37 Apesar de todos os sinais que Jesus havia realizado, não creram nele.
38 Jechéꞌ támun anchanꞌ abal ka tʼájan jelt xan tin jilámal dhutsadh an tʼiltsix Isaías enchéꞌ:
38 Aconteceu conforme o profeta Isaías tinha dito: “Senhor, quem creu em nossa mensagem? A quem o Senhor revelou seu braço forte?”.
39 Jaxtám ti yab u belnal na Jesús, pos na Isaías in dhutsámal jeye enchéꞌ:
39 Mas o povo não podia crer, pois como Isaías também disse:
40 — ausente —
40 “O Senhor cegou seus olhos e endureceu seu coração para que seus olhos não vejam, e seu coração não entenda, e não se voltem para mim, nem permitam que eu os cure”.
41 Na Isaías in tʼilámal jechéꞌ abal in chuꞌtsámalich tin labidh tʼokát na Jesús ani Jajáꞌ kʼwajat in tʼilál tam tin ulu jechéꞌ.
41 As palavras de Isaías referiam-se a Jesus, pois viu sua glória e falou sobre ele.
42 Por bélkʼi, kʼal yán i judíotsik ti belan na Jesús, belan asta kʼal taltsik i awiltalábtsik; por yabtsik in xalkʼál, kom in chʼejnál an fariseotsik ani in chʼejnál yabich ka walkan ka ochichtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb.
42 Ainda assim, muitos creram em Jesus, incluindo alguns dos líderes judeus. Eles, porém, não declararam sua fé abertamente, por medo de que os fariseus os expulsassem da sinagoga.
43 Pos jajáꞌtsik más in kulbetnál ka kʼakʼná kʼal an atiklábtsik ké kʼal na Dios.
43 Amaram a aprovação das pessoas mais que a aprovação de Deus.
44 Na Jesús in ulu kawidh enchéꞌ: ―Xitaꞌ ti kin belaꞌ Nanáꞌ, yab Nanáꞌ tin belál, in belál an Tátaꞌláb xi tin abámal.
44 Jesus disse em alta voz às multidões: “Se vocês creem em mim, não creem apenas em mim, mas também naquele que me enviou.
45 Ani xitaꞌ tin chuꞌtal Nanáꞌ, in chuꞌtalich xitaꞌ tin abámal.
45 Pois, quando veem a mim, veem aquele que me enviou.
46 Nanáꞌ, xin kʼwajat jelti an tajaxtaláb, in tsiꞌnek ban kʼayꞌlá abal xitaꞌ ti kin belaꞌ yab ka jilkʼontsik ban jikʼwaxtaláb.
46 Eu vim como luz para brilhar neste mundo, a fim de que todo aquele que crê em mim não permaneça na escuridão.
47 Por max jun xitaꞌ kin achʼaꞌ xowaꞌ u ulal ani yab kin tʼajaꞌ ti kʼij, yab Nanáꞌ exom u walbiyal; pos yab in tsiꞌnek ku walbiy an atiklábtsik xi kʼwajat ban kʼayꞌlá, in tsiꞌnek abal ku loꞌo.
47 Não julgarei aqueles que me ouvem mas não me obedecem, pois vim para salvar o mundo, e não para julgá-lo.
48 Xitaꞌ tin pojkál ani yab in tʼajál ti kʼij xowaꞌ u ulal, in koꞌolich xitaꞌ kʼál ti neꞌech ka walbiyat: xowaꞌ Nanáꞌ u ulúmal, jaꞌich kʼál ti neꞌech ka walbiyat tam kin bajaw an pakwenib.
48 Mas todos que me rejeitam e desprezam minha mensagem serão julgados no dia do julgamento pela verdade que tenho falado.
49 Xowaꞌ Nanáꞌ u ulúmal, yab u ulúmal kʼal Nanáꞌkʼi tu kwetém chalab; an Tátaꞌláb xi tin abámal, jaꞌich tin utsámal xowaꞌ neꞌech ku ulu ani xowaꞌ neꞌech ku okʼtsixnaꞌ.
49 Não falo com minha própria autoridade. O Pai, que me enviou, me ordenou o que dizer.
50 Ani u choꞌób alwaꞌ ke xowaꞌ tin utsámal ku ulu nu Tátaꞌ, jaꞌich abal ka ejtotsik ka kóꞌoy an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal. Jaxtám, xowaꞌ u ulal, u ulal xantikʼi tin utsámal ku ulu an Tátaꞌláb.
50 E eu sei que o mandamento dele conduz à vida eterna; por isso digo tudo que o Pai me mandou dizer”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.