Atos 23
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Na Pablo in teloloy an Junkulom Awiltaláb ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―At kidhtaltsik, nanáꞌ in kʼwajinek asta xoꞌ tsububudh u itsích tin tamét na Dios.
1 Então Paulo olhou firmemente para os membros do Conselho e disse: — Meus irmãos, tenho vivido até hoje com a consciência limpa diante de Deus.
2 Na Ananías, xi jaꞌich nin okʼlékil an páleꞌtsik, in utsaꞌtsik tám xi taꞌ ti kʼwajat kʼunat ba na Pablo abal kin chaꞌaw bin wiꞌ.
2 Mas Ananias, o Grande Sacerdote , mandou que os homens que estavam perto de Paulo dessem um tapa na boca dele.
3 Por tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Pablo: ―¡Kʼambix inik, na Dios neꞌech ti ki chaꞌaw tatáꞌ! I buxúl tachanꞌ abal ti kin lújundhaꞌ jelt xan tin ulal an tsubaxtaláb. Max anchanꞌ, ¿jantʼókʼi pé tám ta chʼikat tʼajál an takʼixtaláb abal a ulal kin chaꞌwat?
3 Aí Paulo disse a Ananias: — Hipócrita, Deus o castigará por isso! Você está sentado aí para me julgar de acordo com a
4 Utsan enchéꞌ na Pablo kʼal xi taꞌ ti kʼwajattsik tajaꞌ: ―¿Jantʼókʼi ta odhbijyal anchanꞌ nin okʼlek páleꞌil na Dios?
4 Os homens que estavam perto de Paulo perguntaram: — Você está insultando o Grande Sacerdote, o
5 Na Pablo in ulu enchéꞌ: ―At kidhtaltsik, nanáꞌ yab u choꞌób max jajáꞌ i okʼlek páleꞌtsik; pos ban Tʼokat Dhuslab in ulal enchéꞌ: “Yab yejat ka atʼax kawintsi jun xitaꞌ xu takʼix ba na bitsówil.”
5 Paulo respondeu: — Meus irmãos, eu não sabia que ele é o Grande Sacerdote. Pois as
6 Tam ti na Pablo in chuꞌu abal taltsik xi kʼwajat ban Junkulom Awiltaláb, jaꞌich in kidhtal an saduseotsik ani taltsik, in kidhtal i fariseotsik, in ulu kawidh enchéꞌ: ―At kidhtaltsik, nanáꞌ in fariseo neye, in kidhtaláb kʼal i fariseotsik ani exomtsik tin lújundhál abal u belál ke an chemélomtsik neꞌech ka ejdhá ti ít.
6 Quando Paulo percebeu que alguns do Conselho eram do partido dos saduceus e outros do partido dos fariseus , disse bem alto: — Meus irmãos, eu sou fariseu e filho de fariseus. Estou aqui sendo julgado porque creio que os mortos vão ressuscitar.
7 Tam ti okʼon kin ulu jechéꞌ, an fariseotsik ani an saduseotsik in tuju ti káwlíx ani kʼéꞌáxin xi taꞌ ti junkunék.
7 Assim que ele disse isso, os fariseus e os saduceus começaram a discutir, e o Conselho se dividiu.
8 Pos an saduseotsik in ulal ke an chemélomtsik yabich u ejel ti ít, nibal waꞌach i tʼokat abatwáletsik nibal i ejattalábtsik; por an fariseotsik, in belál jaꞌ abal waꞌach ejtal jechéꞌ.
8 É que os saduceus não creem que os mortos vão ressuscitar, nem que existem anjos ou espíritos; mas os fariseus creem nessas coisas.
9 Tujey ti dhajnaltsik kawidh. Chʼakay tám cháb óx i okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés xu tolmintsáb kʼál an fariseotsik ani in ulutsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik yab in tʼajámal ni jun xataꞌ walats ani max tawnadh kʼal jun i ejattaláb o kʼal jun i tʼokat abatwále, yab yejat ki tomnaꞌ na Dios.
9 E assim a gritaria aumentou ainda mais. Então alguns mestres da Lei que pertenciam ao partido dos fariseus se levantaram e protestaram. Eles disseram: — Não vemos nenhum mal neste homem. Pode ser mesmo que um anjo ou um espírito tenha falado com ele.
10 Kom an káwlíxtaláb más chapikméch, an pulek okʼlek soldadotsik in chalpay max ka atʼax tʼajtsin na Pablo. Jaxtám tin abaꞌ i soldadotsik abal kin káldhaꞌ na Pablo xon ti kʼwajat ani kin júnaꞌ juní ban atá xon tu kʼwajíl an soldadotsik.
10 A briga chegou a tal ponto, que o comandante ficou com medo de que Paulo fosse despedaçado por eles. Por isso mandou os guardas descerem para tirar Paulo do meio deles e o levar de volta para a fortaleza.
11 Jun tsudhelom, tam ti jikʼwchinich, an Ajátikláb in xalkʼaꞌ tinbáꞌ abal ka chuꞌtat kʼal na Pablo ani utsan enchéꞌ na Pablo: ―Pablo, ka pubédhaꞌ na ejattal, pos anchanꞌ jelt xan ta tʼiltsi an atiklábtsik xi techéꞌ Jerusalén kʼal Nanáꞌ tu kwenta, anchanꞌ jeye yejat ka tʼajaꞌ Roma.
11 Na noite seguinte o Senhor Jesus apareceu a Paulo e disse:
12 Tam ti tsudhey, taltsik an judíotsik in tʼajaꞌ i káw xan ti kin uwaꞌ abal kin chemdhaꞌ na Pablo. In lej tsubax ulutsik kʼal i atʼaxtaláb abal yab neꞌech kin kʼaputsik nibal kin uchʼaꞌ xataꞌ asta kin chemdhaꞌ okʼox.
12 Na manhã seguinte alguns judeus se ajuntaram e juraram que não iam comer nem beber nada enquanto não matassem Paulo.
13 Watʼats xónaꞌ chab inik i iniktsik xin ulu anchanꞌ.
13 Os homens que combinaram fazer isso eram mais de quarenta.
14 Pos jechéꞌtsik kʼale ban okʼlek páleꞌtsik ani bin okʼlékil an judíotsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Wawáꞌ i lej tsubax ulúmal kʼal i atʼaxtaláb, ke yab neꞌech ki kʼapu ni jun xataꞌ asta ki chemdhaꞌ okʼox na Pablo.
14 Eles foram falar com os chefes dos sacerdotes e com os líderes do povo e disseram: — Nós fizemos o seguinte juramento: “Que Deus nos amaldiçoe se comermos ou bebermos qualquer coisa enquanto não matarmos Paulo.”
15 Ani xoꞌ tatáꞌtsik, junax kʼal an Junkulom Awiltaláb, ka kontsitsik an pulek okʼlek soldadotsik abal kalám kin tsiꞌdhaꞌ na Pablo ta tamét tatáꞌtsik. Ka utsaꞌtsik abal a léꞌ ka lújundhaꞌ kʼal más i kwenta ani wawáꞌ neꞌech ku kʼwajay tʼojojodh abal ki chemdhaꞌ ti bél tam u tsiꞌdhábich.
15 Agora vocês e o Conselho Superior , mandem pedir ao comandante que traga Paulo aqui. Digam que estão querendo examinar melhor o caso dele. Então, antes que ele chegue, nós estaremos prontos para matá-lo.
16 Por nin chakámil nin ixám na Pablo in choꞌóbnaꞌ jechéꞌ ani kʼale kin óltsi na Pablo ban atá xon tu kʼwajíl an soldadotsik.
16 Mas o filho da irmã de Paulo ficou sabendo do plano; ele entrou na fortaleza e contou tudo a Paulo.
17 In tawnaꞌ tám na Pablo jún ti éb an okʼlek soldadotsik ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Ka júnaꞌ jechéꞌ an kwitól ban pulek okʼlek soldadotsik, pos jajáꞌ in tsiꞌdhál jun xataꞌ xantʼéy in léꞌ kin utsaꞌ.
17 Então Paulo chamou um dos oficiais e disse: — Leve este moço ao comandante. Ele tem uma coisa para contar a ele.
18 An okʼlek soldadotsik in júnaꞌ tám an kwitól ban pulek okʼlek soldadotsik ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―An wikʼnél xin bij Pablo, tin tawnaꞌ ani tin pakabédhaꞌ abal tu tsiꞌdhantsi jechéꞌ an ti kwitól, pos an kwitól in koꞌol jun xataꞌ xantʼéy in léꞌ ti ki utsaꞌ.
18 O oficial levou o moço ao comandante e disse: — Aquele preso que se chama Paulo mandou me chamar e pediu que eu trouxesse este moço porque ele tem uma informação para o senhor.
19 Lotʼokʼná tám an kwitól kʼal an pulek okʼlek soldadotsik, júná pílkʼi ani konyat enchéꞌ: ―¿Jantʼéy a léꞌ ti kin utsaꞌ?
19 O comandante pegou o moço pela mão, levou-o para um lado e perguntou: — O que é que você tem para me contar?
20 Utsan tám enchéꞌ kʼal an kwitól: ―An judíotsik in tʼajámal i káw abal ki pakabédhá ka júnaꞌ kalám na Pablo ban Junkulom Awiltaláb. In ulaltsik abal neꞌech ti ki utsaꞌ ke in léꞌ kin lújundhaꞌ kʼal más i kwenta.
20 Ele respondeu: — Alguns judeus combinaram pedir ao senhor que leve Paulo amanhã ao Conselho Superior, com a desculpa de quererem examinar melhor o caso dele.
21 Por yab ka beltsitsik, pos watʼats xónaꞌ chab inik i iniktsik xi jajáꞌtsik in kidhtal neꞌech ka kʼwajay ti aytsix chinat. Jajáꞌtsik in lej tsubax ulúmal kʼal i atʼaxtaláb abal yab neꞌech kin kʼaputsik nibal kin uchʼaꞌtsik xataꞌ asta kin chemdhaꞌ okʼox na Pablo. Ani xoꞌ, tokot kʼwajat in aytsímtsik xantʼéy ka ulu.
21 Mas não acredite nisso, pois mais de quarenta deles vão ficar escondidos esperando Paulo para o matar. Todos eles fizeram este juramento: “Que Deus nos amaldiçoe se comermos ou bebermos qualquer coisa antes de termos matado Paulo.” Eles estão prontos para cumprir o juramento e esperam apenas saber o que o senhor vai resolver.
22 Tam tin achʼaꞌich jechéꞌ, an pulek okʼlek soldadotsik, in abaꞌich tám ka kʼale an kwitól; por in utsaꞌ abal yab kin tʼiltsi ni jun xitaꞌ max an pulek okʼlek soldadotsik óltsidh jechéꞌ.
22 Então o comandante respondeu: — Não diga a ninguém que você me contou isso. E mandou que o moço fosse embora.
23 An pulek okʼlek soldadotsik in kaniy tám cháb i okʼlek soldadotsik jeye ani in utsaꞌtsik abal kin tʼojojoy cháb i boꞌ inik i soldadotsik xi kʼal in akankʼi, ox inik láju xi kʼal i bitsim ani cháb i boꞌ inik xi kʼal i chʼupidh patʼáltsik abal ka kʼaletsik Sesarea tam jaykʼich beléju i akal.
23 Então o comandante chamou dois oficiais e disse: — Arranjem duzentos soldados, e mais setenta cavaleiros, e duzentos lanceiros para ir até a cidade de Cesareia. Estejam prontos para sair daqui às nove horas da noite.
24 In ulu jeye abal ka tʼojojoyat i bitsim xi neꞌech kin púnaꞌ na Pablo. In ulu abal ka beletná alwaꞌ ani ka uldhá alwaꞌ asta ban pulek awiltaláb Félix.
24 Preparem também cavalos para Paulo montar e o levem com toda a segurança para o governador Félix.
25 Ani in abnaꞌ jechéꞌ an dhutsadh úw kʼal jajáꞌtsik xin ulal enchéꞌ:
25 Depois o comandante escreveu uma carta que dizia o seguinte:
26 “Nanáꞌ, xu bij Klawdio Lisias, tu abtsal ti chapnédhomtaláb. Tu abtsal jechéꞌ an ti dhutsadh úw, pulek awiltaláb Félix.
26 “Excelentíssimo Governador Félix, “Saudações.
27 An judíotsik in yakʼwámal jechéꞌ an inik ani neꞌechwiꞌik kin chemdhaꞌ, por tam ti nanáꞌ u choꞌóbnaꞌ abal jajáꞌ i romano, in kʼale kʼal nu soldadojiltsik ani u loꞌo.
27 “Alguns judeus agarraram este homem e quase o mataram. Quando soube que ele era cidadão romano, eu fui com os meus soldados e não deixei que ele fosse morto.
28 Kom u leꞌnaꞌ ku choꞌóbnaꞌ xantʼókʼi tu atʼnal, u júnaꞌ bin Junkulom Awiltalábil an judíotsik.
28 Eu queria saber por que o estavam acusando e por isso resolvi levá-lo diante do Conselho Superior dos judeus.
29 Tajaꞌ u achʼaꞌ ke u atʼnal abal in chʼikat tʼajál nin takʼixtalábil an judíotsik, por yab in tʼajámal ni jun xataꞌ xin tomnál kin jalbiy kʼal i chemlá, nibal abal ka kʼwajay balidh ban wikʼaxteꞌ.
29 Então descobri que ele não tinha feito nada para merecer a prisão ou a morte. A acusação contra ele era a respeito da própria lei deles.
30 Por kom u choꞌóbnaꞌ abal an judíotsik in koꞌol chalpadh kin chemdhaꞌ, jéꞌ tu abtsal ani u kontsámal jeye xi kʼál tu atʼnal abal ka kʼale tachanꞌ kin lejkiytsik xantʼéy in koꞌol kʼal jajáꞌ.”
30 Quando fui informado de que havia um plano para matá-lo, resolvi mandá-lo ao senhor. E disse para aqueles judeus que fizessem as acusações na sua presença. “Saúde. “Cláudio Lísias.”
31 Tam ti an soldadotsik in achʼaꞌich xan ti utsan, in káldhaꞌ na Pablo ani jikʼwax tin júnaꞌtsik asta Antípatris.
31 Então os soldados cumpriram as ordens. Pegaram Paulo e o levaram durante a noite até a cidade de Antipátride.
32 Tam ti jun tsudhelom, an soldadotsik xi belal, witsiy ban atá xon tu tʼajnal an lújundhaxtaláb ani xi punattsik kʼal an bitsim, in óntsi an bél junax kʼal na Pablo.
32 No dia seguinte os soldados voltaram para a fortaleza, deixando que os cavaleiros continuassem a viagem com Paulo.
33 Tam ti ulichtsik Sesarea, in pidhaꞌtsik an ti dhutsadh úw an pulek awiltaláb ani in pidhaꞌ jeye an ta Pablo.
33 Eles o levaram para a cidade de Cesareia, deram a carta ao Governador e lhe entregaram Paulo.
34 Tam ti an pulek awiltaláb okʼon kin ajay an dhutsadh úw, in konoy xon tu kʼwajíl na Pablo. Tam tin choꞌóbnaꞌich abal Silisia u kʼwajíl,
34 O Governador leu a carta e perguntou a Paulo de onde ele era. Quando soube que era da região da Cilícia,
35 in utsaꞌ enchéꞌ: ―Neꞌech tu lújundhaꞌ asta tam ka tsích xi ti utsbiyaltsik. An pulek awiltaláb, in ulu tám abal ka beletná na Pablo ban atá xon tu lújundhom na Erodes.
35 disse: — Quando os seus acusadores chegarem, eu ouvirei o que você tem para dizer. Em seguida mandou que ele ficasse preso no palácio do Governador .
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.