Atos 10

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Táꞌ ti kʼwajat ban bitsow Sesarea jun i inik xin bij ta Kornelio, jajáꞌ jaꞌich jun i okʼlek xin takʼyal boꞌ inik i soldadotsik, jechéꞌ an kweneꞌ u bijyáb Italiano.
1 Havia em Cesaréia um homem, por nome Cornélio, centurião da coorte que se chamava Itálica.
2 Jajáꞌ ani ejtal nin kidhtaltsik in kʼakʼnál na Dios ani in jikʼnál abal in choꞌóbtsik ke na Dios ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ. In pidhnál jeye yandhaꞌ i tumín abal kin tolmiy an judíotsik ani echʼekʼi in ólantsal a Dios.
2 Era religioso; ele e todos os de sua casa eram tementes a Deus. Dava muitas esmolas ao povo e orava constantemente.
3 Jun i kʼij, tam ti óxich xónaꞌ i wákal, in chuꞌu jun i xalkʼantsixtaláb. Ba jechéꞌ an xalkʼantsixtaláb, in chuꞌu ke jun in tʼokat abatwálejil a Dios ochich xon ti jajáꞌ kʼwajat ani utsan enchéꞌ: ―¡Kornelio!
3 Este homem viu claramente numa visão, pela hora nona do dia, aproximar-se dele um anjo de Deus e o chamar: Cornélio!
4 Na Kornelio jilkʼon in telál an tʼokat abatwále kʼal yantam i jíkʼib ani in konoy enchéꞌ: ―¿Jantʼéy, Ajátik? Utsan tám enchéꞌ kʼal an tʼokat abatwále: ―Na Dios in achʼámalich an ólábtsik ani in chuꞌúmich xowaꞌ a tʼajál jeye abal ka tolmiy an chʼojontáltsik.
4 Cornélio fixou nele os olhos e, possuído de temor, perguntou: Que há, Senhor? O anjo replicou: As tuas orações e as tuas esmolas subiram à presença de Deus como uma oferta de lembrança.
5 Pos ka abaꞌ xoꞌ i iniktsik ban bitsow xi Jope abal kin kaniy na Simón, xu bijyáb jeye ta Pedro.
5 Agora envia homens a Jope e faze vir aqui um certo Simão, que tem por sobrenome Pedro.
6 Jajáꞌ taꞌ kʼwajat bin kʼimáꞌ jun i inik xu bijyáb jeye ta Simón, an inik xu lejkix ótʼ ani in koꞌol nin kʼimáꞌ bin wál i pujal. Na Simón Pedro neꞌech ti ki utsaꞌ xantʼéy yejat ka tʼajaꞌ.
6 Ele se acha hospedado em casa de Simão, um curtidor, cuja casa fica junto ao mar.
7 Tam ti kʼaléch an tʼokat abatwále xi kʼál ti tawná, na Kornelio in kaniy cháb nin tʼojnáliltsik ani in kaniy jeye jun i soldado, jechéꞌ jaꞌich jun i inik xin belál jeye tʼajat na Dios jelti na Kornelio ani alwaꞌ inik tʼajat.
7 Quando se retirou o anjo que lhe falara, chamou dois dos seus criados e um soldado temente ao Senhor, daqueles que estavam às suas ordens.
8 In tʼiltsitsik ejtal xowaꞌ in chuꞌúmal ani in abaꞌtsik Jope.
8 Contou-lhes tudo e enviou-os a Jope.
9 Tam ti jun tsudhelom, lejat jajáꞌtsik neꞌech ti bél ani exomich ti kʼunel Jope, na Pedro kʼadhiy bin éb an atá tam ti chʼejelich xónaꞌ a kʼítsá abal ti ól.
9 No dia seguinte, enquanto estavam em viagem e se aproximavam da cidade - pelo meio-dia -, Pedro subiu ao terraço da casa para fazer oração.
10 Kʼaꞌay tʼajat ani in leꞌnaꞌ ti kʼapul, por lejat kʼwajat ti lejkintsáb xantʼéy kin kʼapu, in chuꞌu jun i xalkʼantsixtaláb.
10 Então, como sentisse fome, quis comer. Mas, enquanto lho preparavam, caiu em êxtase.
11 In chuꞌu jakʼpin an walkʼiꞌ ani in chuꞌu ti paꞌíl jun xataꞌ xin junwal jelti jun i kʼudhkʼum púlek xi wikʼats tamatkʼi.
11 Viu o céu aberto e descer uma coisa parecida com uma grande toalha que baixava do céu à terra, segura pelas quatro pontas.
12 Ban kʼudhkʼum, taꞌ ti kʼwajat yán i koꞌnéltsik xi cheꞌtsik in akan, i chantsik ani i chʼichintsik.
12 Nela havia de todos os quadrúpedes, dos répteis da terra e das aves do céu.
13 In achʼaꞌ jun i káwintaláb xi utsan kʼál enchéꞌ: ―Pedro, ki chʼakay, ka chemdhaꞌ ani ka kʼapu.
13 Uma voz lhe falou: Levanta-te, Pedro! Mata e come.
14 Por na Pedro tókʼon enchéꞌ: ―Yabaꞌ, Ajátik; nanáꞌ yab jaykʼi u kʼapúmal ni jun xataꞌ xowaꞌ Tatáꞌ a ulúmal ke yab yejat ka kʼapat.
14 Disse Pedro: De modo algum, Senhor, porque nunca comi coisa alguma profana e impura.
15 Tawná tám juní kʼal jachanꞌ an káwintaláb ani utsan enchéꞌ: ―Xowaꞌ Nanáꞌ u tʼokómal, yab yejat ka bijiy atʼax.
15 Esta voz lhe falou pela segunda vez: O que Deus purificou não chames tu de impuro.
16 Óxíl tʼájan jechéꞌ ani tayíl kʼadhbájich tám juní walkʼiꞌ an kʼudhkʼum.
16 Isto se repetiu três vezes e logo a toalha foi recolhida ao céu.
17 Lejat na Pedro kʼwajat ti chalpax xantʼéy in léꞌ kin ulu jachanꞌ an xalkʼantsixtaláb, ulich ban wiꞌleb nin tʼojnáliltsik na Kornelio, xi táltsik in konówiyal xon ti kʼwajat nin kʼimáꞌ na Simón.
17 Desconcertado, Pedro refletia consigo mesmo sobre o que significava a visão que tivera, quando os homens, enviados por Cornélio, se apresentaram à porta, perguntando pela casa de Simão.
18 Tam ti ulichtsik, in konoytsik kawidh max taꞌ ti kʼwajat ba jachanꞌ an atá jun i inik xin bij Simón ani u bijyáb jeye ta Pedro.
18 Eles chamaram e indagaram se ali estava hospedado Simão, com o sobrenome Pedro.
19 Kom na Pedro bél kʼwajat ti chalpax kʼal tin kwenta an xalkʼantsixtaláb, utsan enchéꞌ kʼal an Tʼokat Ejattaláb: ―Náꞌ kʼwajat ti ayal óx i iniktsik.
19 Enquanto Pedro refletia na visão, disse o Espírito: Eis aí três homens que te procuram.
20 Ki paꞌay, ki kʼale kʼal jajáꞌtsik ani yab ki kʼwajay ta chalpax, pos Nanáꞌ u abámaltsik.
20 Levanta-te! Desce e vai com eles sem hesitar, porque sou eu quem os enviou.
21 Paꞌay tám na Pedro xon ti kʼwajat an iniktsik xi abnék kʼal na Kornelio ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Nanáꞌich xitaꞌ i xeꞌechtsik a ayal. ¿Jantʼéy a léꞌ ta tsiꞌnektsik?
21 Pedro desceu ao encontro dos homens e disse-lhes: Aqui me tendes, sou eu a quem buscais. Qual é o motivo por que viestes aqui?
22 Tókʼontsik enchéꞌ: ―U tsiꞌnek abal u abnék kʼal an okʼlek soldadotsik xu bijyáb ta Kornelio. Jajáꞌ jaꞌich jun i lujat inik xin belál a Dios, xu kʼakʼnáb ani u kʼanidháb tʼajat kʼal ejtal na at kidhtaltsik. Usnék kʼal jun in tʼokat abatwálejil na Dios abal yejat ti kaniy ki kʼale tin kʼimáꞌ ani kin achʼaꞌ xowaꞌ neꞌech ka utsaꞌ.
22 Responderam: O centurião Cornélio, homem justo e temente a Deus, o qual goza de excelente reputação entre todos os judeus, recebeu dum santo anjo o aviso de te mandar chamar à sua casa e de ouvir as tuas palavras.
23 Utsantsik tám kʼal na Pedro abal ka ochichtsik ani tajaꞌ ti jilkʼontsik kʼal jajáꞌ jachanꞌ i akal. Tam ti tsudhey, na Pedro kʼaléch tám kʼal jajáꞌtsik ani junikná kʼal cháb óx i kidháblábtsik xu kʼwajíl Jope.
23 Então Pedro os mandou entrar e hospedou-os. No dia seguinte, levantou-se e partiu com eles, e alguns dos irmãos de Jope o acompanharam.
24 Tam ti jun tsudhelom, ulichtsik Sesarea, xon ti kʼwajat aytsímte kʼal na Kornelio junax kʼal jun kweneꞌ in exlowáltsik ani nin jaꞌúbtsik xin kanyámal na Kornelio.
24 No outro dia chegaram a Cesaréia. Cornélio os estava esperando, tendo convidado os seus parentes e amigos mais íntimos.
25 Tam ti na Pedro ulich ban atá, kale ti bachʼwáb kʼal na Kornelio, tudhlan tin tamét na Pedro ani in kʼakʼnaꞌ.
25 Quando Pedro estava para entrar, Cornélio saiu a recebê-lo e prostrou-se aos seus pés para adorá-lo.
26 Por dhayan kʼal na Pedro ani utsan enchéꞌ: ―Ki chʼakay, pos jayéchkʼi neye jun i inik jelti tatáꞌ.
26 Pedro, porém, o ergueu, dizendo: Levanta-te! Também eu sou um homem!
27 Lejat u tʼilolóltsik, ochich altá ani in elaꞌ tajaꞌ yán i atiklábtsik xi junkunék.
27 E, falando com ele, entrou e achou ali muitas pessoas que se tinham reunido e disse:
28 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Tatáꞌtsik a choꞌób ke nin belomtal an judíotsik in ulal ke yab alwaꞌ ka junkun jun i judío kʼal jun i píl inik o ka ochich bin kʼimáꞌ an píl inik. Por na Dios tin óltsámalich ke yab in tomnál ku bijiy atʼax o yab alwaꞌ ni jun xitaꞌ.
28 Vós sabeis que é proibido a um judeu aproximar-se dum estrangeiro ou ir à sua casa. Todavia, Deus me mostrou que nenhum homem deve ser considerado profano ou impuro.
29 Jaxtám, tokot tin kanyat, in tsích ani yab in kʼwajay tin chalpax. Pos xoꞌ u léꞌ ku choꞌóbnaꞌ xantʼókʼi tin kanyámaltsik.
29 Por isso vim sem hesitar, logo que fui chamado. Pergunto, pois, por que motivo me chamastes.
30 Tókʼon tám enchéꞌ na Kornelio: ―In koꞌolich chéꞌ a kʼítsá, enchéꞌ xónaꞌ i ora, in kʼwajat tin kʼíl techéꞌ tu kʼimáꞌ ani tin ól xin kwenta an wákal ani in xalkʼantsat abal ku chuꞌu jun i inik xi xeketlidh kʼal jun i chʼaxixíl kʼudhkʼum.
30 Disse Cornélio: Faz hoje quatro dias que estava eu a orar em minha casa, à hora nona, quando se pôs diante de mim um homem com vestes resplandecentes, que disse:
31 Ani tin utsaꞌ enchéꞌ: “Kornelio, na Dios in achʼámalich na ólábil ani in chuꞌúmalich xowaꞌ a tʼajál abal ka tolmiy an chʼojontáltsik.
31 Cornélio, a tua oração foi atendida e Deus se lembrou de tuas esmolas.
32 Pos ka abaꞌ xoꞌ na tʼojnáliltsik ban bitsow xin bij Jope abal kin kaniy na Simón, xu bijyáb jeye ta Pedro. Táꞌ kʼwajat bin kʼimáꞌ na Simón, an inik xu lejkix ótʼ, jajáꞌ u kʼwajíl bin wál an pujal. Tam ka ulich techéꞌ, neꞌech ti káw kʼal tatáꞌ.”
32 Envia alguém a Jope e manda vir Simão, que tem por sobrenome Pedro. Está hospedado perto do mar em casa do curtidor Simão.
33 Jaxtám tu abnaꞌ jikʼatkʼi ki kʼale ta alyáb ani alwaꞌ tʼajat abal i tsích. Xoꞌ ejtal techéꞌ u kʼwajat tin tamét na Dios ani i léꞌ ki achʼaꞌ ejtal xowaꞌ an Ajátikláb ti abámal ti ku utsaꞌ.
33 Por isso mandei chamar-te logo e felicito-te por teres vindo. Agora, pois, eis-nos todos reunidos na presença de Deus para ouvir tudo o que Deus te ordenou de nos dizer.
34 In tuju tám na Pedro ti káw ani in ulu enchéꞌ: ―Xoꞌ ojniꞌ u exbách abal na Dios yab u takukúl an ti atiklábtsik.
34 Então Pedro tomou a palavra e disse: Em verdade, reconheço que Deus não faz distinção de pessoas,
35 Na Dios in bachʼwal xitaꞌkichkʼi, tokot ka exlá ke Jajáꞌ ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ ani kin tʼajaꞌtsik xowaꞌ in léꞌ na Dios.
35 mas em toda nação lhe é agradável aquele que o temer e fizer o que é justo.
36 Na Dios in abtsi nin kidhtaltsik na Israel an ti tsubaxtaláb. Jechéꞌ an tsubaxtaláb, jaꞌich an alwaꞌ tʼilab xin pidhnál an kʼijidhtaláb kʼal tin kwentakʼi na Jesukristo ani jechéꞌ na Jesukristo, jaꞌich nu Ajátikláb kʼal ejtalkʼitsik.
36 Deus enviou a sua palavra aos filhos de Israel, anunciando-lhes a boa nova da paz, por meio de Jesus Cristo. Este é o Senhor de todos.
37 A choꞌóbtsik alwaꞌ xantʼéy tʼílan bin chabálil an judíotsik, tujey Galilea, tin kuxmats na Juan tam ti xeꞌchin ti tʼiltsix ani ti pújal.
37 Vós sabeis como tudo isso aconteceu na Judéia, depois de ter começado na Galiléia, após o batismo que João pregou.
38 A choꞌóbtsik alwaꞌ xan ti na Dios tin pidhaꞌ na Jesús xi Nasaret tin cháp an Tʼokat Ejattaláb. Xan ti na Jesús ti xeꞌchin jeye in tʼajál xowaꞌ alwaꞌ ani in jeldhál ejtal xi kʼwajat teykómtetsik kʼal in cháp an lej atʼax. Ejtal jechéꞌ in tʼajál abal na Dios taꞌ ti kʼwajat kʼal Jajáꞌ.
38 Vós sabeis como Deus ungiu a Jesus de Nazaré com o Espírito Santo e com o poder, como ele andou fazendo o bem e curando todos os oprimidos do demônio, porque Deus estava com ele.
39 Wawáꞌ i chuꞌúmal ejtal jechéꞌ xowaꞌ in tʼajámal na Jesús, ban chabáltsik xi Judea ani ban bitsow Jerusalén. Tayíl chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ.
39 E nós somos testemunhas de tudo o que fez na terra dos judeus e em Jerusalém. Eles o mataram, suspendendo-o num madeiro.
40 Por ejdhá ti ít kʼal na Dios tin óxláb a kʼítsá ani tu xalkʼantsi an ta Jesús abal ki chuꞌu ke Jajáꞌ ejnek ti ít.
40 Mas Deus o ressuscitou ao terceiro dia e permitiu que aparecesse,
41 Yab xalkʼantsat ejtal an atiklábtsik, tokot wawáꞌkʼi, xi na Dios in takwyámalich kʼejle okʼox abal ku xeꞌchin tu óltsix. Wawáꞌ u kʼapúch ani u uchʼách kʼal Jajáꞌ tam ti ejdhatsich.
41 não a todo o povo, mas às testemunhas que Deus havia predestinado, a nós que comemos e bebemos com ele, depois que ressuscitou.
42 Ani tu abaꞌ ki tʼiltsi an atiklábtsik ani ki óltsitsik jeye ke jechéꞌ na Jesukristo bijidhich kʼal na Dios abal kin lújundhaꞌ xi ejattsik ani xi chemnektsik.
42 Ele nos mandou pregar ao povo e testemunhar que é ele quem foi constituído por Deus juiz dos vivos e dos mortos.
43 Ejtal an tʼiltsixtsik xi ti wejeꞌ, in tʼilámaltsik na Jesús, ke ejtal xitaꞌ kʼál ti ka belan, neꞌech ka pakwlantsat tin walastalábiltsik.
43 Dele todos os profetas dão testemunho, anunciando que todos os que nele crêem recebem o perdão dos pecados por meio de seu nome.
44 Lejat na Pedro kʼwajat ti káw, ulich an Tʼokat Ejattaláb ba ejtal xi kʼwajat in achʼáltsik nin tsubaxtalábil na Dios.
44 Estando Pedro ainda a falar, o Espírito Santo desceu sobre todos os que ouviam a {santa} palavra.
45 Ani an judíotsik xu belomich, xi tsiꞌnektsik junax kʼal na Pedro, labantsik tʼajat abal in chuꞌu pidhantsik jeye an ti Tʼokat Ejattaláb xi yabtsik u judío.
45 Os fiéis da circuncisão, que tinham vindo com Pedro, profundamente se admiraram, vendo que o dom do Espírito Santo era derramado também sobre os pagãos;
46 Abal in achʼaꞌtsik ti káw kʼal i kʼeꞌet káwintalábtsik ani ti kʼakʼnaxtsik an tin bij na Dios.
46 pois eles os ouviam falar em outras línguas e glorificar a Deus.
47 In ulu tám enchéꞌ na Pedro: ―¿Awxeꞌ waꞌach jun xitaꞌ xi neꞌech kin ejto kin tamkʼuy abal yab ka pujyat jechéꞌ an atiklábtsik, kom in bachʼúmichtsik jeye xoꞌ an Tʼokat Ejattaláb jelti wawáꞌ?
47 Então Pedro tomou a palavra: Porventura pode-se negar a água do batismo a estes que receberam o Espírito Santo como nós?
48 In ulu abal ka pujyatichtsik tin bij na Jesukristo ani pakabédhá na Pedro abal ka kʼwajay cháb óx a kʼítsá kʼal jajáꞌtsik.
48 E mandou que fossem batizados em nome de Jesus Cristo. Rogaram-lhe então que ficasse com eles por alguns dias.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.