Mateus 14

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Izhit dąį' k'eedeegwaadhat choh (King) Herod Antipas ąįį Galilee gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilii, ts'ą' Jesus eenjit gwiitth'ak.
1 Naquele tempo Herodes, o governador da Galileia, ouviu falar a respeito de Jesus.
2 Ąįįts'ą' dinjii yeenjit tr'agwah'in nąįį t'ahnyąą, “John chųų gwats'an ąhtsii, ąįį niindhat gwats'an khakee'ąįį! Ąįį geh'an gwigwii'in t'ihee'yaa geenjit t'aih di'įį t'inchy'aa!” yahnyąą.
2 Então ele disse aos seus funcionários: — Esse homem é João Batista, que foi ressuscitado. Por isso esse homem tem poder para fazer milagres.
3 Izhit gwehkįį dąį' Herod Antipas, John chųų gwats'an ąhtsii oonjik ts'ą' zheh gwaazhrąįį niyąąhchįį ts'ą' ch'iitsii tły'ah haa digiiyiłchaa yeenjit gwiłtsąįį. King Herod dachaa Philip, va'at noonjik geh'an jii jyaa digiizhik.
3 Pois Herodes tinha mandado prender João, amarrar as suas mãos e jogá-lo na cadeia. Ele havia feito isso por causa de Herodias, esposa do seu irmão Filipe.
4 John chųų gwats'an ąhtsii gweedhaa datthak jii jyaa yahnyąą geh'an, “Herodias noodhinjik ąįį dii-Law łaahnaii t'ini'in t'oonchy'aa!” yahnyąą.
4 Pois João Batista tinha dito muitas vezes a Herodes: “Pela nossa Lei você é proibido de casar com Herodias!”
5 Herod łyaa yęhdaa tr'agoo'aa yuunyąą, gaa Jews nąįį aanjat. John chųų gwats'an ąhtsii, ąįįt'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii giiyuunyąą geh'an.
5 Herodes queria matá-lo, mas tinha medo do povo, pois eles achavam que João era profeta .
6 Gaa nijin Herod, vagoodlit drin nagwiindhat dąį', Herodias vigii nich'it juu zhat dilk'ii nąįį eenjit ch'aadzyaa ts'ą' łahchy'aa Herod shoo iłtsąįį,
6 No dia do aniversário de Herodes, a filha de Herodias dançou diante de todos, e ele gostou tanto,
7 ąįįtł'ęę nich'it t'ahnyąą, “Jidii niindhan datthak nik'ee gwahałthat t'oonchy'aa.” yahnyąą
7 que prometeu à moça: — Juro que darei tudo o que você me pedir!
8 Vahan Herodias, deiinyąą yahnyąą ąįį gwik'it t'iiyahnyąą, “Dzaa, juk zhat, John chųų gwats'an ąhtsii viki' k'ik kat deedhin'ąįį ts'ą' shantł'eiin'ąįį,” yahnyąą.
8 Seguindo o conselho da sua mãe, ela pediu: — Quero a cabeça de João Batista num prato, agora mesmo!
9 King Herod łyaa tr'igwidii gaa ch'adąį' hee dinjii lęįį łeeljil nąįį tee jidii niindhan ąįį nihk'it shi'yaa yahnyąą chy'ah ąįį diniveet'ah'in nąįį gwik'it t'akhwa'in ahnyąą.
9 O rei Herodes ficou triste, mas, por causa do juramento que havia feito na frente dos convidados, ordenou que o pedido da moça fosse atendido.
10 Ąįįts'ą' zheegwaazhrąįį dhidii gwiizhit John viki' k'eech'igiint'uu.
10 E mandou que cortassem a cabeça de João Batista, na cadeia.
11 Ąįįts'ą' t'ee giiki' k'ik kat deedha'aii ts'ą' zhit nich'it antł'eegiiyin'ąįį, ąįį nich'it chan ants'ą' dahan antł'eeyin'ąįį.
11 Aí trouxeram a cabeça num prato, entregaram para a moça, e ela a levou para a sua mãe.
12 John, chųų gwats'an ąhtsii, vitsyaa nąįį giich'ichį' gihłeehiłchįį ts'ą' giinąąhjik, ąįįtł'ęę Jesus ts'ą' gahaajil ts'ą' giiyaagwaandak.
12 Então os discípulos de João vieram, levaram o corpo dele e o sepultaram. Depois foram contar isso a Jesus.
13 Nijin Jesus, John vagwandak goodlii gwiitth'ak dąį', ditsyaa nąįį haa tr'ihchoo haa gihłeegahoojil ts'ą' tthan gwa'an gwats'ą' gahahjil. Dinjii nąįį datthak giiyeegwiitth'ak dąį' dagakwaiik'it gihłeegahaajil ts'ą' nankat deetaa giitąįį haajil.
13 Ao saber o que havia acontecido, Jesus saiu dali num barco e foi sozinho para um lugar deserto. Mas as multidões souberam onde ele estava, vieram dos seus povoados e o seguiram por terra.
14 Nijin Jesus, zhat teedhizhii dąį', dinjii lęįį nąįį łeeljil nah'in ąįįts'ą' didrii zhit gooveenjit tr'igwidii ts'ą' gootee juu iłts'ik nąįį shrineiinlik.
14 Quando Jesus saiu do barco e viu aquela grande multidão, ficou com muita pena deles e curou os doentes que estavam ali.
15 Nijin khaa nagwaanąįį dąį' vitsyaa nąįį yats'ą' haajil ts'ą' t'igiiyahnyąą, “Tr'ihkhit tǫǫ gwilii ts'ą' dzaa łyaa tthan goo'aii. Jii dinjii nąįį oo'an neekhwajyaa gooraihnyąą ts'ą' kwaiik'it gwa'an ideenjit shih ohkwat gooraihnyąą.” giiyahnyąą.
15 De tardinha, os discípulos chegaram perto de Jesus e disseram: — Já é tarde, e este lugar é deserto. Mande essa gente embora, a fim de que vão aos povoados e comprem alguma coisa para comer.
16 Jesus t'agoovahnyąą, “Oo'an neegeheenjyaa gwit'eegaahchy'aa kwaa, nakhwan ąįį giihee'aa goovantł'ohtsit!”
16 Mas Jesus respondeu:
17 “Łųhchy'aa ch'ihłoanli' (5) ts'ą' łuk dhichy'aa neekwaii zhrįh tr'ii'įį!” giiyahnyąą. none|src="cn01716b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="MAT 14.17"
17 Eles disseram: — Só temos aqui cinco pães e dois peixes.
18 “Ąįį shantł'ohłii!” Jesus nyąą.
18 — Pois tragam para mim! — disse Jesus.
19 Dinjii nąįį tł'oo kat dook'įį goovohnyąą, Ąįįtł'ęę Jesus, zhit łųhchy'aa ch'ihłoanli' (5) ts'ą' łuk neekwaii haa tee gwiłjik ts'ą' zheekat k'iidak gwąąh'in ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa “Mahsį' choh!” ahnyąą. Ąįįtł'ęę łųhchy'aa kwaii khadinzhuu ts'ą' ditsyaa nąįį antł'eeyinlii, gwitee giiyeeheelyaa eenjit. Łuk kwaii chan gwik'it t'inlik ts'ą' gwitee giiyaadlii.
19 Então mandou o povo sentar-se na grama. Depois pegou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e deu graças a Deus. Partiu os pães, entregou-os aos discípulos, e estes distribuíram ao povo.
20 Juu nąįį datthak ch'anahoo'al. Ąįįtł'ęę vitsyaa nąįį tł'ootyah ch'ihłoaatin ants'ą' neekwaii tr'ooniindhat tineegwigwįłjik.
20 Todos comeram e ficaram satisfeitos, e os discípulos ainda recolheram doze cestos cheios dos pedaços que sobraram.
21 Tr'injaa ts'ą' tr'iinin nąįį tr'eechyaa kwaa, haa dinjii 5,000 aanchy'aa nąįį ch'iin'al.
21 Os que comeram foram mais ou menos cinco mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
22 Ąįįtł'ęę Jesus, ditsyaa nąįį tr'ihchoo zhit inlii ts'ą' giiyehkii van ndųhts'ąįį gwats'ą' gahaajil gooviłtsąįį. Adan tth'aii zhat dhidii gwiizhit dinjii łeeljil nąįį nakhwazheh gwits'ee khwajyaa goovahnyąą.
22 Logo depois, Jesus ordenou aos discípulos que subissem no barco e fossem na frente para o lado oeste do lago, enquanto ele mandava o povo embora.
23 Dinjii nąįį datthak oo'an nakhwazheh gwits'ee khwajyaa ahnyąą ąįįtł'ęę taih kat deedhizhii ts'ą' adan zhrįh khagidiinjii. Nijin tǫǫ nigwiindhat dąį' Jesus adan zhrįh zhat t'inchy'aa.
23 Depois de mandar o povo embora, Jesus subiu um monte a fim de orar sozinho. Quando chegou a noite, ele estava ali, sozinho.
24 Ts'ą' zhat dąį' it'ee ąįį tr'ihchoh van tł'an hee dhitin, ts'ą' chųų tit choh haa zhat gwa'an neehiilak, veiintr'aii geh'an.
24 Naquele momento o barco já estava no meio do lago. E as ondas batiam com força no barco porque o vento soprava contra ele.
25 Vanh dąį' 3 AM ts'ą' 6 AM gwideetak gweedhaa gwiizhit Jesus vitsyaa nąįį chųų kat goots'ą' ahaa nigiiyiił'in.
25 Já de madrugada, entre as três e as seis horas, Jesus foi até lá, andando em cima da água.
26 Nijin chųų kat ahaa nigiiyiił'in dąį' łahchy'aa gąąnjat, nagaanaii ts'ą' t'iginyąą, “Ch'anky'aa t'ii'in!” ginyąą gwiizhit gihilghaa ts'ą' gwint'aii gazhral.
26 Quando os discípulos viram Jesus andando em cima da água, ficaram apavorados e exclamaram: — É um fantasma! E gritaram de medo.
27 Jesus, zhat gwagwahkhan goots'ą' khagiinkhee, “Shįį t'ishi'in! Noojat kwaa ts'ą' nooht'aii!” gavahnyąą.
27 Nesse instante Jesus disse:
28 Ąįįtł'ęę Peter, khagiinkhee ts'ą' t'iiyahnyąą, “K'eegwaadhat, nan t'inchy'aa ji' chųų kat nats'ą' hihshyaa geenjit akwat jyaa shaiinyąą!” yahnyąą.
28 Então Pedro disse: — Se é o senhor mesmo, mande que eu vá andando em cima da água até onde o senhor está.
29 Jesus yats'ą' khagiinkhee ts'ą' “Aanaii!” yahnyąą, ts'ą' t'ee Peter tr'ihchoh zhit gwats'an tr'iinzhii ts'ą' chųų kat Jesus ts'ą' ahaa.
29 — Venha! — respondeu Jesus. Pedro saiu do barco e começou a andar em cima da água, em direção a Jesus.
30 Gaa nijin gwint'aii ahtr'aii gik'aanjik dąį' naajat naanaii ts'ą' chųų zhit teet'aaghyii gwiizhit jyaa nyąą, “K'eegwaadhat shits'iinyąą!” nyąą ts'ą' khatree'iintrat.
30 Porém, quando sentiu a força do vento, ficou com medo e começou a afundar. Então gritou: — Socorro, Senhor!
31 Zhat gwagwahkhan Jesus danli' k'iindaa t'inlik ts'ą' neeyahtsit ts'ą' t'inyąą, “Łyaa nigwik'iinjigwiighit natsal, jaghaii zhyaa tr'adashoiinlii?” yahnyąą.
31 Imediatamente Jesus estendeu a mão, segurou Pedro e disse:
32 Nijin tr'ihchoh zhit neegeejil dąį' ahtr'aii neet'aanąįį.
32 Então os dois subiram no barco, e o vento se acalmou.
33 Ąįįtł'ęę vitsyaa nąįį tr'ihchoh zhit giits'ą' nikiigwiintthaii ts'ą' ginjik nint'aii haa jyaa ginyąą, “Łahchy'aa łi'deegwidlii haa Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii łee.” ginyąą.
33 E os discípulos adoraram Jesus, dizendo: — De fato, o senhor é o Filho de Deus!
34 Van ndųhts'ąįį neegiinjil ts'ą' Gennesaret kwaiik'it deeginjil,
34 Jesus e os discípulos atravessaram o lago e chegaram à região de Genesaré.
35 dąį' zhat gwich'in nąįį Jesus juu t'inchy'aa gaagiindaii. Ąįįts'ą' ąįį dinjii nąįį, geelin nahkat gwats'an iłts'ik nąįį datthak Jesus ts'ą' gahaadlii.
35 Ali o povo reconheceu Jesus e avisou todos os doentes das regiões vizinhas. Então muitas pessoas levaram doentes a ele,
36 Ąįįtł'ęę iłts'ik nąįį Jesus ts'ą' ch'oodigiikwat, “Ni'ik eelin gaa kat khan narahaandal shrǫ'?” giiyahnyąą. Juu yakat naanjik nąįį datthak shrineegaazhik.
36 pedindo que deixasse que os doentes pelo menos tocassem na barra da sua roupa. E todos os que tocavam nela ficavam curados.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.