Marcos 1

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Jii t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' Jesus Christ nilii ąįį Vagwandak Nizįį t'inchy'aa.
1 Este é o princípio das boas-novas a respeito de Jesus Cristo, o Filho de Deus.
2 Jii t'ee yeenaa dąį' Isaiah Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii tr'ookit John deezhit gwadąąntł'oo:
2 Iniciou-se como o profeta Isaías escreveu: “Envio meu mensageiro adiante de ti, e ele preparará teu caminho.
3 Nangwinjir gwa'an tr'azhral gwigwiitth'ak ts'ą' jyaa digwinyąą, “K'eegwaadhat vits'ii tąįį gwinjik shrigwinlii ts'ą' k'iindaa tąįį k'igwąą'ee heekhaa veenjit nagwiintthaii!”
3 Ele é uma voz que clama no deserto: ‘Preparem o caminho para a vinda do Senhor! Abram a estrada para ele!’”.
4 Ąįįts'ą' t'ee John chųų gwats'an ąhtsii nilii nangwinjir gwa'an vigwiilkįį ts'ą' chųų gwats'an ąhtsii ts'ą' jyaa nyąą ts'ą' geech'ǫąąhtan, “Nakhwatr'agwaanduu gwats'an łihts'eedǫǫ'ee ts'ą' chųų nakhwats'an ilii, ąįįtł'ęę t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwatr'agwaanduu nakhweenjit oo'an gweheelyaa.” dinjii nąįį jyaa dakhwa'yaa goo'aii ahnyąą ts'ą' gwaandak.
4 Esse mensageiro era João Batista. Ele apareceu no deserto, pregando o batismo como sinal de arrependimento para o perdão dos pecados.
5 Judea nahkat ts'ą' Jerusalem kwaiik'it gwachoo gwizhit gwats'an dinjii lęįį nąįį John giheetth'ak eenjit giits'ą' haajil. Diitr'agwaanduu gwanlii ginyąą ts'ą' t'ee Jordan han gwinjik gwizhit chųų goots'an iłtsąįį.
5 Gente de toda a Judeia, incluindo os moradores de Jerusalém, saía para ver e ouvir João. Quando confessavam seus pecados, ele os batizava no rio Jordão.
6 John, nin Camel, ąįį vaghai' haa gwach'aa iłtsąįį naazhii, ts'ą' ch'adhah haa tthah iłtsąįį dazhrak tł'an giłchaa, ąįįts'ą' chan ch'ahahsak ts'ą' ch'ineendzit soongąįį kwaii shih a'ii, ąįį kwaii a'aa.
6 João vestia roupas tecidas com pelos de camelo, usava um cinto de couro e alimentava-se de gafanhotos e mel silvestre.
7 Dinjii nąįį ts'ą' khaginkhee, ts'ą' jyaa nyąą, “Dinjii ch'ihłee shatąįį heekhaa łahchy'aa shandaa veegoo'aii ts'ą' jiintsii t'inchy'aa it'ee shrit jiintsii ts'ąįį. Zhat nikiigwihihtthal ts'ą' vakwaiitryaa, dineehih'at geenjit sheegoo'aii kwaa t'ihnyąą.
7 João anunciava: “Depois de mim virá alguém mais poderoso que eu, alguém tão superior que não sou digno de me abaixar e desamarrar as correias de suas sandálias.
8 Shįį ąįį chųų haa chųų nakhwats'an ałtsii, gaa adan ąįį Ch'anky'aa Shroodiinyąą haa nakhwats'an chųų hahtsyaa t'inchy'aa,” gavahnyąą.
8 Eu os batizo com água, mas ele os batizará com o Espírito Santo!”.
9 Ąįįtł'ęę niighyuk gwahaadhat kwaa ts'ą' Jesus, Galilee nahkat gwizhit kwaiik'it Nazareth gwats'ą' haazhii ts'ą' Jordan han gwinjik gwats'ą' haazhii ts'ą' John yats'an chųų iłtsąįį.
9 Certo dia, Jesus veio de Nazaré da Galileia, e João o batizou no rio Jordão.
10 Ts'ą' nijin Jesus chųų ts'an khaneezhii gwagwahkhan zheekat nihky'aa t'igwiizhit ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą, dziitsal dove k'it t'inchy'aa yeedaa gwats'an yak'aa needaanąįį gwąąh'in.
10 Enquanto saía da água, viu o céu se abrir e o Espírito Santo descer sobre ele como uma pomba.
11 Ąįįtł'ęę gwideezhuh, zheekat gwats'an jyaa nyąą, “Nan Shidinji', łi'haa neet'iihthan inlii ts'ą' łyaa nashoo ahłįį!” gwinyąą.
11 E uma voz do céu disse: “Você é meu Filho amado, que me dá grande alegria”.
12 Gwagwahkhan łąą nangwinjir gwa'an gwats'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą haazhii yiłtsąįį.
12 Em seguida, o Espírito conduziu Jesus ao deserto,
13 Ts'ą' drin 40 gwiteegogwąąnchy'aa datthak zhat nangwinjir t'inchy'aa. Izhit zhat dąį' Satan yik'eegwandaii tr'agwaanduu t'ihee'yaa ji' geenjit. Izhit gwa'an nin iizųų gwanlii tee gwa'an t'inchy'aa gaa zheekat gwich'in nąįį giits'ą' haajil ts'ą' giits'iinya'. John chųų gwats'an ahtsii geegch'ǫąąhtan.|src="cn01653b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="MRK 1.13"
13 onde ele foi tentado por Satanás durante quarenta dias. Estava entre animais selvagens, e anjos o serviam.
14 Nijin John, zhee gwaazhrąįį nagąąhchįį dąį', ąįįtł'ęę t'ee Jesus, Galilee nahkat gwats'ą' haazhii ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį eech'ǫąąhtan.
14 Depois que João foi preso, Jesus foi para a Galileia, onde anunciou as boas-novas de Deus.
15 “Juk drin t'ee zhat nigwiindhat! Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee ąįį gwats'ą' juk nahgwan t'oonchy'aa ts'ą' nakhwatr'agwaanduu ts'į' łihts'eedǫǫ'ee ts'ą' Gwandak Nizįį k'injuhkhit.” goovahnyąą.
15 “Enfim chegou o tempo prometido!”, proclamava. “O reino de Deus está próximo! Arrependam-se e creiam nas boas-novas!”
16 Jesus, Galilee van vee gwa'an neehidik gwiizhit Simon ts'ą' dachaa Andrew haa chihvyaa zhit łuk goonjii goovąąh'in. Łuk goonjii haa dagwagwaandaii.
16 Enquanto andava à beira do mar da Galileia, Jesus viu Simão e seu irmão André. Jogavam redes ao mar, pois viviam da pesca.
17 Ąįįts'ą' Jesus t'agoovahnyąą, “Shaa hoh'oo, nats'ahts'ą' dinjii nąįį tee goohohdal, geenakhwahałchyaa.”
17 Jesus lhes disse: “Venham! Sigam-me, e eu farei de vocês pescadores de gente”.
18 Jyaa nyąą googwahkhan digichihvyaa akhagoonyąą ts'ą' giiyaahaa'oo.
18 No mesmo instante, deixaram suas redes e o seguiram.
19 Ąįįtł'ęę Jesus k'iindaa tth'aii hee teeghaii ahaa akhai' Zebedee vidinji' neekwaii, James ts'ą' vachaa John haa tr'ihchoo zhit digichihvyaa shrigilii goovah'in.
19 Pouco mais adiante, Jesus viu Tiago e João, filhos de Zebedeu, consertando redes num barco.
20 Jesus goovah'in gwagwahkhan goovoozhrii; zhat tr'ihchoo zhit dinjii gooveenjit tr'agwah'in nąįį haa digiti' Zebedee akhagoonyąą ts'ą' Jesus haa gahaa'oo.
20 Chamou-os de imediato e eles também o seguiram, deixando seu pai, Zebedeu, no barco com os empregados.
21 Jesus, ditsyaa nąįį haa Capernaum kwaiik'it k'eegiidal ts'ą' Neegwaazhii Drin (Saturday) zhit nagwaanąįį dąį' Israel nąįį tr'igiinkhii zheh nihdeiinzhii ts'ą' geech'ǫąąhtan.
21 Jesus e seus seguidores foram à cidade de Cafarnaum. Quando chegou o sábado, entrou na sinagoga e começou a ensinar.
22 Dinjii nąįį giiyiitth'ak dąį' gooveenjit geegwaroolii kwaa gwiky'aa geech'ǫąąhtan. Law eech'ǫąąhtan nąįį (Scribes) k'it łyaa t'inyąą kwaa, dinjii viginjik nint'aii haa geech'oohtan k'it geech'ǫąąhtan.
22 O povo ficou admirado com seu ensino, pois ele falava com verdadeira autoridade, diferentemente dos mestres da lei.
23 Izhit gwizhit dinjii ch'anky'aa iizųų vizhit t'inchy'aa dhidii,
23 De repente, um homem ali na sinagoga, possuído por um espírito impuro, gritou:
24 ts'ą' azhral ts'ą' jyaa nyąą, “Jesus Nazareth kwaiik'it gwats'an inkhaa, jidii diinanh niindhan? An diihahtsyaa lee t'ini'in? Juu t'iinchy'aa naashandaii! Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an Shroodiinyąą t'iinchy'aa!”
24 “Por que vem nos importunar, Jesus de Nazaré? Veio para nos destruir? Sei quem é você: o Santo de Deus!”.
25 Jesus gwint'aii ch'anky'aa iizųų idiikhagiinkhee, “Deegwahtsai' kwaa ts'ą' ąįį dinjii vizhit tr'iinkhaii!” yahnyąą.
25 “Cale-se!”, repreendeu-o Jesus. “Saia deste homem!”
26 Ch'anky'aa iizųų k'iighai', vatthąį' gwint'aii daatrat naanaii ts'ą' gwint'aii azhral, gwiizhit ąįį ch'anky'aa iizųų yats'an khaiinzhii.
26 Então o espírito impuro soltou um grito, sacudiu o homem violentamente e saiu dele.
27 Dinjii nąįį datthak gooveenjit geegwaroolii kwaa t'igwiizhit ts'ą' nihłagwaakat ts'ą' t'iginyąą, “Nats'ahts'ą' yeenjit ginjik di'įį t'inyąą? Geech'arǫąąhtan k'eejit haa geech'ǫąąhtan lee t'ii'in? Jii dinjii łyaa vat'aii gwanlii haa ch'anky'aa iizųų nąįį ts'ą' k'eedeegwaadhat ts'ą' giik'eegwahthat!” jyaa ginyąą.
27 Todos os presentes ficaram admirados e começaram a discutir o que tinha acontecido. “Que ensinamento novo é esse?”, perguntavam. “Como tem autoridade! Até os espíritos impuros obedecem às ordens dele!”
28 Ąįįts'ą' Jesus deezhit ąįį vagwandak, khants'ą' Galilee nahkat gwa'an datthak gwintł'oo giiyeeginkhii.
28 As notícias a respeito de Jesus se espalharam rapidamente por toda a região da Galileia.
29 Jesus vitsyaa nąįį ts'ą' James ts'ą' John nąįį haa Israel tr'igiinkhii zheh gwats'an chineegiijil, gwagwahkhan datthak Simon, ts'ą' Andrew haa goozheh nihdeegiinjil.
29 Depois que Jesus saiu da sinagoga com Tiago e João, foram à casa de Simão e André.
30 Simon va'at ąįį vahan ts'ik nindhaa haa iłts'ik ts'ą' ndaka'ee gwiizhit nihdeegiinjil gwagwahkhan Jesus haa gwagwaandak.
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre. Imediatamente, falaram a seu respeito para Jesus.
31 Ąįįts'ą' yats'ą' haazhii ts'ą' yanli' oonjik ts'ą' ndak nineeyiłjin, ts'ą' ts'ik nindhaa dii'įį kwaa naanaii, gwagwahkhan gooveegwitr'it t'igwihił'ya' ts'ą' shih goovęhdaa niinlii.
31 Ele foi até ela, tomou-a pela mão e ajudou-a a levantar-se. A febre a deixou, e ela passou a servi-los.
32 Zhat khaa gwik'ich'a'ąįį gwiizhit, dinjii iłts'ik nąįį ts'ą' juu ch'anky'aa iizųų vizhit nąįį datthak Jesus ts'ą' nihdeegiinlii.
32 Ao entardecer, depois que o sol se pôs, trouxeram a Jesus muitos enfermos e possuídos por demônios.
33 Zhat kwaiik'it gwats'an dinjii nąįį datthak, zhit zheh nihdeegweedii gwa'an łigeeljil.
33 Toda a cidade se reuniu à porta da casa para observar.
34 Dinjii lęįį nąįį ts'ik nihłehts'į' t'iichy'aa haa iłts'ik nąįį shrineiinlik, ąįįts'ą' ch'anky'aa iizųų vizhit nąįį chan goots'an tr'ininlii ts'ą' ch'anky'aa iizųų nąįį gigiheehkhyaa geenjit goots'an gwahtsii kwaa, juu t'inchy'aa giiyaandaii geh'an.
34 Então Jesus curou muitas pessoas que sofriam de diversas enfermidades e expulsou muitos demônios. Não permitia, porém, que os demônios falassem, pois sabiam quem ele era.
35 Jesus, vanh dąį' tth'aii hee tǫǫ goo'aii gwiizhit khakee'ąįį ts'ą' zheh chyahaazhii ts'ą' oo'ok tthan goo'aii gwa'an gwats'ą' haazhii, zhat khadigiheejyaa geenjit.
35 No dia seguinte, antes do amanhecer, Jesus se levantou e foi a um lugar isolado para orar.
36 Gaa Simon ts'ą' juu vaa t'inchy'aa nąįį giiyankeegwah'in.
36 Mais tarde, Simão e os outros saíram para procurá-lo.
37 Nijin giigwąh'ąįį dąį', “Juu nąįį datthak nankeegwaah'in!” giiyahnyąą.
37 Quando o encontraram, disseram: “Todos estão à sua procura!”.
38 Jesus t'agoovahnyąą, “Dzaa gwa'an kwaiik'it goodlii kwaii datthak gwats'ą' tr'ahoojyaa, izhit gwa'an chan Gwandak Nizįį eegwahaaldak goo'aii, jyąhts'ą' geh'an dzaa gwats'ą' hoiizhii t'ishi'in.”
38 Jesus respondeu: “Devemos prosseguir para outras cidades e lá também anunciar minha mensagem. Foi para isso que vim”.
39 Zhat gwats'an Galilee nahkat datthak k'eekhwazhii ts'ą' Israel nąįį tr'igiinkhii zheh kwaii gwizhit Gwandak Nizįį eegwaandak ts'ą' ch'anky'aa iizųų nąįį chan dinjii zhit ts'an khaneegoovinzhit.
39 Então ele viajou por toda a região da Galileia, pregando nas sinagogas e expulsando demônios.
40 Ts'ą' dinjii ch'ihłak vatthąį' ahjat (leprosy) haa iłts'ik haa khaiinjich'iighit yats'ą' nikiigwiintthaii ts'ą' t'iiyahnyąą,
40 Um leproso veio e ajoelhou-se diante de Jesus, implorando para ser curado: “Se o senhor quiser, pode me curar e me deixar limpo”.
41 Jesus, dinjii, veenjit neeshraahchy'aa ts'ą' danli' haa yakat naanjik ts'ą' t'iiyahnyąą, “Gwik'it t'iihthan t'oonchy'aa, shranąąnjii!”
41 Cheio de compaixão, Jesus estendeu a mão e tocou nele. “Eu quero”, respondeu. “Seja curado e fique limpo!”
42 Jyaa nyąą gwagwahkhan vakat ts'ik datthak hiljii naanaii ts'ą' shranaazhik.
42 No mesmo instante, a lepra desapareceu e o homem foi curado.
43 Ąįįtł'ęę Jesus, ginjik nint'aii haa yits'ą' khaginkhee, ts'ą' khan t'ohłii neeyahah'ak.
43 Então Jesus se despediu dele com uma forte advertência:
44 “Giinkhih nahah'yaa geenjit vats'a' hinkhaii. Ąįįtł'ęę jidii Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' gwantł'ee hin'aa ąįį ginkhii vantł'eiin'ąįį, ąįįt'ee Moses va-law zhit juu ts'ik leprosy ts'an shranaazhik nąįį jyaa dihee'yaa gwinyąą gwik'it.” Jesus yahnyąą.
44 “Não conte isso a ninguém. Vá e apresente-se ao sacerdote para que ele o examine. Leve a oferta que a lei de Moisés exige pela sua purificação. Isso servirá como testemunho”.
45 Gaa ąįį dinjii yiłeehoozhii dąį', zhat gwagwahkhan deegwiizhit nijuk datthak geegwaandak it'ee łi' gwintł'oo geegwaandak ts'ąįį Jesus zhat kwaiik'it gwa'an k'eeheedik geenjit gaa veegoo'aii kwaa. Geh'an geeghaih tthan gwa'an gwats'ą' haazhii googaa nihk'it, dinjii lęįį nąįį nijuk datthak gwa'an gwats'an giits'eehiidal.
45 O homem, porém, saiu e começou a contar a todos o que havia acontecido. Por isso, em pouco tempo, grandes multidões cercaram Jesus, e ele já não conseguia entrar publicamente em cidade alguma. E, embora se mantivesse em lugares isolados, gente de toda parte vinha até ele.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.