Marcos 15
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT
1 Vanh dąį' gwagwahkhan hee, giinkhih kįh dilk'ii nąįį, ts'ą' Israel kįh dilk'ii nąįį, ts'ą' Law eech'ǫąąhtan nąįį, ts'ą' izhit kįh dilk'ii nąįį haa datthak deegihee'yaa nihłaa geegigiinkhii. Ąįįtł'ęę Jesus ch'iitsii tły'ah haa digiiyiłchaa ts'ą' gihłeegiihiłchįį ts'ą' Pilate ts'ą' nigiiyąąhchįį.
1 De manhã bem cedo, os principais sacerdotes, os líderes do povo e os mestres da lei — todo o alto conselho — se reuniram para discutir o que fariam em seguida. Então amarraram Jesus, o levaram e o entregaram a Pilatos.
2 Pilate yuahkat, “Jews nąįį goo-king inlii?” Jesus jyaa yahnyąą, “Nan jyaa diinyąą t'iinyąą.”
2 Pilatos lhe perguntou: “Você é o rei dos judeus?”. Jesus respondeu: “É como você diz”.
3 Giinkhih kįh dilk'ii nąįį, “Łyaa gwinlęįį gwiizųų gwitr'it t'agwah'ya' t'inchy'aa.” giiyahnyąą.
3 Os principais sacerdotes o acusaram de vários crimes,
4 Ąįį geh'an Pilate, chan hee neeyuahkat, “Nik'ee gwidii giihinkhyaa? Łyaa gwinlęįį ninehts'į' giginkhii gwiintth'ak!” yahnyąą.
4 e Pilatos perguntou: “Você não vai responder? O que diz de todas essas acusações?”.
5 Chan hee Jesus, k'eegwiichy'aa t'inyąą kwaa, ts'ą' Pilate łyaa geegoolii kwaa.
5 Mas, para surpresa de Pilatos, Jesus não disse coisa alguma.
6 Gweedhaa datthak nijin Passover ch'aga'aa gwagwahtsii dąį', Pilate, ąįį juu giindhan ch'ihłak gooveenjit zheh gwaazhrąįį chanahchik.
6 A cada ano, durante a festa da Páscoa, era costume libertar um prisioneiro, qualquer um que a multidão escolhesse.
7 Zhat dąį' dinjii Barabbas zheh gwaazhrąįį dhidii zhit juu k'eedeegwaadhat nąįį ts'ą' nich'itsagahthat nąįį tee dhidii ts'ą', nich'itsagahthat gwiizhit gwitee dinjii ęhdaa tr'igwigwiin'ąįį.
7 Um dos prisioneiros era Barrabás, um revolucionário que havia cometido assassinato durante uma revolta.
8 Dinjii lęįį nąįį łagaajil ts'ą' ąįį zheh gwaazhrąįį gwats'an dinjii ch'ihłak chineehahchyaa ji' eenjit, Pilate goahkat.
8 A multidão foi a Pilatos e pediu que ele libertasse um prisioneiro, como de costume.
9 “Jews nąįį eenjit King nilii, ąįį nakhweenjit chinoołchyaa shohnyąą?” gavahnyąą.
9 Pilatos perguntou: “Querem que eu solte o ‘rei dos judeus’?”.
10 Ginkhih k'įh dilk'ii nąįį Jesus itr'igii'ee geh'an Pilate antł'eegiiyahchįį goovaandaii.
10 (Pois havia percebido que os principais sacerdotes tinham prendido Jesus por inveja.)
11 Giinkhih kįh dilk'ii nąįį, zhit dinjii nąįį datthak Barabbas, Pilate chineeyahahchyaa eenjit jyaa dohnyąą googahnyąą.
11 Nesse momento, os principais sacerdotes instigaram a multidão a pedir a libertação de Barrabás em vez de Jesus.
12 Ts'ą' Pilate dinjii nąįį chan hee ts'ą' jyaa nyąą, “Ąįį ji' yagha' Jews eenjit King nilii vohnyąą ąįį deehihłyaa?”
12 Pilatos lhes perguntou: “Então o que farei com este homem que vocês chamam de ‘rei dos judeus’?”.
13 Ąįį dinjii nąįį gazhral ts'ą' t'igiiyahnyąą, “Cross kat gohtsak!” giiyahnyąą.
13 “Crucifique-o!”, gritou a multidão.
14 “Jidii tr'agwaanduu tr'agwah'ya'?” nyąą ts'ą' Pilate gavahkat. Googaa nihk'it gwandaa gazhral ts'ą', “Cross kat garahahtsak ąhtsii!” giiyahnyąą.
14 “Por quê?”, quis saber Pilatos. “Que crime ele cometeu?” Mas a multidão gritou ainda mais alto: “Crucifique-o!”.
15 Pilate zhat dinjii lęįį nąįį ts'ą' gwiinzii t'asho'ya' yiindhan geh'an Barabbas zhee gwaazhrąįį gwats'an chanaahchįį ąįįtł'ęę Jesus viitrii haa gahtrii gwiłtsąįį, ts'ą' cross kat garahahtsak eenjit gwantł'eeyahchįį.
15 Para acalmar a multidão, Pilatos lhes soltou Barrabás. Então, depois de mandar açoitar Jesus, entregou-o aos soldados romanos para que fosse crucificado.
16 Pilate viniveet'ah'in nąįį vizheh gweelin tthał needhe'ee ąįį zhit gwizhit nihdeegiiyąąhchįį ts'ą' niveet'ah'in nąįį datthak zhat khaihłan nigiinlii.
16 Os soldados levaram Jesus para o palácio do governador (lugar conhecido como Pretório) e chamaram todo o regimento.
17 Ch'adak ik daatsik k'it t'inchy'aa giinaahtsųų, ąįįts'ą' chan khoh giiłtły'aa ąįį łihts'eenaat'aii tseh giiyiłtsąįį ts'ą' giiki' kat nigiiyin'ąįį.
17 Vestiram Jesus com um manto vermelho, teceram uma coroa de espinhos e a colocaram em sua cabeça.
18 “Jews nąįį goo-King niighyuk goondaii.” Ginyąą ts'ą' giiyeedlaa gwiizhit deegiihił'e' adagaa'įį.
18 Então o saudavam, zombando: “Salve, rei dos judeus!”.
19 Giiki' gał haa oahkhaa gwiizhit giikaahizhree ts'ą' giits'ą' nikiigwiitthak ts'ą' deegiiyihiił'e' k'it gwagwahtsii.
19 Batiam em sua cabeça com uma vara, cuspiam nele e ajoelhavam-se, fingindo adorá-lo.
20 Nijin giiyeedlaa tł'ęę ąįį ik giinaahtsųų chy'aa, giineetr'aatsuu ts'ą' giigwach'aa ąįį giinineenlii ts'ą' cross kat gigiihahtsak gwats'ą' giiyeehiłchįį.
20 Quando se cansaram de zombar dele, tiraram o manto vermelho e o vestiram com suas roupas. Então o levaram para ser crucificado.
21 K'iidak geedaa gwiizhit, Simon goodaazhii akhai' niveet'ah'in nąįį, Jesus va-cross ichyaa giits'an gwiłtsąįį. (Simon, kwaiik'it Cyrene gwats'an ahaa ąįįts'ą' Alexander ts'ą' Rufus nąįį gooti' nilii.)
21 Um homem chamado Simão, de Cirene, passava ali naquele momento, vindo do campo. Os soldados o obrigaram a carregar a cruz. (Simão era pai de Alexandre e Rufo.)
22 Golgotha goozhii ąįįt'ee “Dinjii kiitth'an deek'it.” gwinyąą t'igwinyąą, ąįį zhit gwats'ą' Jesus gihiłchįį.
22 Levaram Jesus a um lugar chamado Gólgota (que quer dizer “Lugar da Caveira”).
23 Jak chų' vitee gwanzhįh chų' Myrrh giiyantł'eehahkaii gaa Jesus yeenii kwaa.
23 Ofereceram-lhe vinho misturado com mirra, mas ele recusou.
24 Ąįįtł'ęę cross kat gigiiyiłtsak ts'ą' giigwach'aa datthak, nihteegeelzhii, ts'ą' tth'an ghoo gahaanjal haa juu shrit jidii gwach'aa hoondal li' geenjit tseegii'in.
24 Então os soldados o pregaram na cruz. Depois, dividiram as roupas dele e tiraram sortes para decidir quem ficava com cada peça.
25 Vanh 9:00 nigwiindhat gwiizhit gigiiyiłtsak.
25 Eram nove horas da manhã quando o crucificaram.
26 Vehdee dachan kat jidii eenjit gigiiyiłtsak ąįį dagwagwaantł'oo, “Jews nąįį goo-King nilii.”
26 Uma tabuleta anunciava a acusação feita contra ele: “O Rei dos Judeus”.
27 Dinjii ch'an'įį neekwaii nąįį giiyaagiłtsak, dinjii ch'ihłak vishriits'ąįį, ts'ą' ch'izhii chan vatł'ohts'ąįį, jyąhts'ą' gaagoogiiłtsak.
27 Dois criminosos foram crucificados com ele, um à sua direita e outro à sua esquerda.
28 Yeenaa dąį' Dęhtły'aa Choh zhit jyaa digweheenjyaa gwinyąą ts'ą' gwadanakhwatł'oo, ąįį łi'didlii haa gwik'it t'igwiizhik. “Dinjii Law łahnaii nąįį haa narąhchįį” gwinyąą.
28 Assim, cumpriram-se as Escrituras que diziam: “Ele foi contado entre os rebeldes”.
29 Dinjii gehgoohijyaa nąįį digiki' gaathat gwiizhit Jesus ts'ą' gwiizųų giginkhii. “Aahą'! Kharigidiinjii Zheh shrahtee gwahaałtsyaa ts'ą' drin tik gwiizhit ndak nineegwihihtthal diinyąą ijii?
29 O povo que passava por ali gritava insultos e sacudia a cabeça em zombaria. “Olhe só!”, gritavam. “Você disse que destruiria o templo e o reconstruiria em três dias.
30 It'ee nihindhaa gwits'į' cross ts'an neenindii,” giiyahnyąą.
30 Pois bem, salve a si mesmo e desça da cruz!”
31 Jyaa ts'ą' gwik'it chan giinkhih kįh dilk'ii nąįį ts'ą' Law eech'ǫąąhtan nąįį haa jyaa nihłagaanyąą, giiyeedlaa ts'ą' t'iginyąą, “Ch'izhii dinjii nąįį neeheezhii ąhtsii, gwiizhit adan ąįį vęhdaa tr'igwirehee'aa gwits'į' gwats'an tr'eedahaachyaa.”
31 Os principais sacerdotes e os mestres da lei também zombavam de Jesus. “Salvou os outros, mas não pode salvar a si mesmo!”, diziam.
32 Christ ts'ą' Israel gwich'in nąįį goo-king inlii ji', cross ts'an nineedaanchįį ąįįtł'ęę nik'injireheedhaa!” giiyahnyąą. Ąįį juu neekwaii giiyaagiłtsak nąįį gaa gwiizųų giits'ą' ginkhii.
32 “Que esse Cristo, o rei de Israel, desça da cruz agora mesmo para que vejamos e creiamos nele!” Até os homens crucificados com Jesus o insultavam.
33 Drintł'an 12:00 nigwiindhat gwiizhit nankat datthak tǫǫ nagwaanąįį, ts'ą' 3 hrs. datthak tǫǫ gwin'e'.
33 Ao meio-dia, desceu sobre toda a terra uma escuridão que durou três horas.
34 3:00 gwa'an gweedhaa gwiizhit, Jesus gwint'aii khashraa'iintrat, “Eloi, Eloi, lama shabachthani!” ąįįt'ee, “Shivit'eegwijyąhchy'aa, Shivit'eegwijyąhchy'aa, jaghaii akhashoiinyąą?” gwinyąą t'igwinyąą.
34 Por volta das três da tarde, Jesus clamou em alta voz: “ Eloí, Eloí, lamá sabactâni? ”, que quer dizer: “Meu Deus, meu Deus, por que me abandonaste?”.
35 Dinjii nąįį lat giiyiitth'ak ts'ą' jyaa ginyąą, “Ch'oodǫǫhk'įį Elijah keeginkhii t'inyąą!” giiyahnyąą.
35 Alguns dos que estavam ali, ouvindo isso, disseram: “Ele está chamando Elias”.
36 Dinjii ch'ihłak yats'ą' hilgik ts'ą' sponge ahtsit ts'ą' jak chų' (wine) daatł'oo kwaa ąįį zhit tee yahtsuu ąįį gał tsii niyahtsuu ts'ą' yiheenjyaa geenjit yats'ą' yuuntą'. Gwiizhit dinjii nąįį ts'ą' jyaa nyąą, “Jyaa dohthan, nagwaroo'ya', Elijah neeheedyaa ts'ą' cross ts'an tr'ineeyahahchyaa ji' geenjit tr'agwahaah'yaa.” nyąą.
36 Um deles correu, ensopou uma esponja com vinagre e a ergueu num caniço para que ele bebesse. “Esperem!”, disse ele. “Vamos ver se Elias vem tirá-lo daí.”
37 Jesus, gwintł'oo khashraa'iintrat, tł'ęę niindhat.
37 Então Jesus clamou em alta voz e deu o último suspiro.
38 Ąįįtł'ęę Khadigiriinjii Zheh gwizhit gindeiinvyaa choh gwach'aa dach'at haa iltsąįį teetł'an dakhii gwats'an k'iizhak datthak nihtr'iinch'aa.
38 A cortina do santuário do templo se rasgou em duas partes, de cima até embaixo.
39 Nijin ąįį niveet'ah'in kįh dhidii, Cross ehzhee Jesus ts'ą' nadhat dąį' vandah Jesus niindhat nah'ya' jyaa nyąą, “Jii dinjii łyaa Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' nilii łee!” nyąą.
39 Quando o oficial romano que estava diante dele viu como ele havia morrido, exclamou: “Este homem era verdadeiramente o Filho de Deus!”.
40 Tr'injaa lat nąįį niighit nigiilzhii gwats'an aakin gwagwaa'įį, Mary Magdalene, ts'ą' tsyaa James ts'ą' Joseph haa goohan Mary, ts'ą' tr'injaa Salome chan gootee nigiilzhii.
40 Algumas mulheres observavam de longe. Entre elas estavam Maria Madalena, Maria, mãe de Tiago, o mais jovem, e de José, e Salomé.
41 Jesus, Galilee t'inchy'aa dąį' haa neegihiidal, ts'ą' giits'inya' tr'injaa lęįį nąįį Jerusalem gwats'ą' giiyahaajil nąįį chan zhat goovaa t'igiinchy'aa.
41 Eram seguidoras de Jesus e o haviam servido na Galileia. Também estavam ali muitas mulheres que foram com ele a Jerusalém.
42 — ausente —
42 Tudo isso aconteceu na sexta-feira, o dia da preparação, antes do sábado. Ao entardecer,
43 — ausente —
43 José de Arimateia foi corajosamente a Pilatos e pediu o corpo de Jesus. (José era um membro respeitado do conselho dos líderes do povo e esperava a chegada do reino de Deus.)
44 Nijin Jesus ch'adąį' hee niindhat giiyahnyąą dąį' Pilate łyaa geegwaroolii kwaa veenjit t'igwiizhit. Niveet'ah'in k'įh dhidii ch'ihłak aanaii ahnyąą ts'ą', Jesus juk niighyuk iłchįį ji' eenjit oahkat.
44 Surpreso com o fato de Jesus já estar morto, Pilatos chamou o oficial romano e perguntou se fazia muito tempo que ele havia morrido.
45 Nijin niveet'ah'in k'įh dhidii yaagwildak tł'ęę Pilate, Joseph t'ahnyąą, “Jesus vichį' oiinjii!” yahnyąą.
45 O oficial confirmou que Jesus estava morto, e Pilatos disse a José que podia levar o corpo.
46 Ąįįtł'ęę Joseph, gwach'aa dril daagąįį oiinkwat ts'ą' Jesus vichį' cross ts'an nąhchįį ts'ą' gwach'aa dril zhit yahchįį. Kii zhit gweedii goo'aii gwizhit tth'ank'it gwagwaa'įį ąįį zhit gwizhit niyąąhchįį ts'ą' gwadąįį kiichyaa choh, gihdeiin'ąįį.
46 José comprou um lençol de linho, desceu o corpo de Jesus da cruz, envolveu-o no lençol e colocou-o num túmulo escavado na rocha. Então rolou uma grande pedra na entrada do túmulo.
47 Mary Magdalene, ąįįts'ą' Joseph vahan Mary haa nijin giinąąhjik gwagwaah'in.
47 Maria Madalena e Maria, mãe de José, viram onde o corpo de Jesus tinha sido sepultado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.