Lucas 4

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jesus Ch'anky'aa Shroodiinyąą vizhit deedąą'ąį' ts'ą' Jordan gwats'an k'inidik ts'ą' Ch'anky'aa k'iighai' nangwinjir gwa'an gwats'ą' haazhii.
1 Cheio do Espírito Santo, voltou Jesus do Jordão e foi levado pelo Espírito ao deserto,
2 Izhit zhat Ch'anky'aa Tr'aanduu drin 40 gwizhit datthak yik'eegwandaii. Gaakhyuk datthak ch'in'al kwaa ts'ą' ndaagwąą'ąį' dąį' vizhit gwiłts'ik.
2 onde foi tentado pelo demônio durante quarenta dias. Durante este tempo ele nada comeu e, terminados estes dias, teve fome.
3 Ch'anky'aa Tr'aanduu t'iiyahnyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii ji', jii kii, łųhchy'aa ąhtsii.”
3 Disse-lhe então o demônio: Se és o Filho de Deus, ordena a esta pedra que se torne pão.
4 “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Duuyeh dinjii łųhchy'aa k'iighai' gwizhrįh gwandaii gwinyąą t'oonchy'aa,’” Jesus yahnyąą.
4 Jesus respondeu: Está escrito: Não só de pão vive o homem, mas de toda a palavra de Deus {Dt 8,3}.
5 Ąįįtł'ęę Ch'anky'aa Tr'aanduu ddhah kiit'ik niiyąąhchįį ts'ą' nahkat datthak yits'ą' gwizhrįh nigwiinlii.
5 O demônio levou-o em seguida a um alto monte e mostrou-lhe num só momento todos os reinos da terra,
6 “Jii nahkat datthak gwats'ą' k'eegwahandhat ts'ą' gwintsii nigwihin'aa. Jii datthak shantł'eegwiriin'ąįį ts'ą' juu nihthan antł'eegwihih'aa ji' gaa t'oonchy'aa.
6 e disse-lhe: Dar-te-ei todo este poder e a glória desses reinos, porque me foram dados, e dou-os a quem quero.
7 Shats'ą' khagidiinjii ji', jii datthak ts'an gwahan'yaa,” Ch'anky'aa Tr'aanduu yahnyąą.
7 Portanto, se te prostrares diante de mim, tudo será teu.
8 Jesus t'iiyahnyąą, “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa Nik'eegwaadhat ąįį zhrįh veenjit gwitr'it tr'agwah'in ts'ą' vats'ą' khadigiinjii!’”
8 Jesus disse-lhe: Está escrito: Adorarás o Senhor teu Deus, e a ele só servirás {Dt 6,13}.
9 Ąįįtł'ęę Ch'anky'aa Tr'aanduu, Jerusalem gwizhit Kharigidiinjii Zhee Gwachoo gwikiit'ik Jesus nąąhchįį ts'ą' t'iiyahnyąą. “Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii ji' dzaa k'iizhak neehantłit.”
9 O demônio levou-o ainda a Jerusalém, ao ponto mais alto do templo, e disse-lhe: Se és o Filho de Deus, lança-te daqui abaixo;
10 “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį vats'an zheekat gwich'in nąįį nats'ą' hah'aa ts'ą' nik'eegahąąhtyaa.
10 porque está escrito: Ordenou aos seus anjos a teu respeito que te guardassem.
11 Daganli' haa ndak nagooheetą' ts'ą' duuyeh gaa kii kat nakwai' ts'iighit gwinyąą,’” Ch'anky'aa Tr'aanduu yahnyąą.
11 E que te sustivessem em suas mãos, para não ferires o teu pé nalguma pedra {Sl 90,11s.}.
12 Jesus t'iiyahnyąą “Dęhtły'aa Choh zhit jyaa deegwinyąą, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa Nik'eegwaadhat zhyaa shroondaii tsinteerookaii shrǫ'!’”
12 Jesus disse: Foi dito: Não tentarás o Senhor teu Deus {Dt 6,16}.
13 Nijin Ch'anky'aa Tr'aanduu nats'ahts'ą' datthak Jesus shroondaii tsinteehąąhkaa gwik'eegoonjik ąįįtł'ęę ch'ihłee yiłeehoozhii.
13 Depois de tê-lo assim tentado de todos os modos, o demônio apartou-se dele até outra ocasião.
14 Ąįįtł'ęę Jesus ąįį Galilee gwats'ą' gwa'an neehoozhii. Ch'anky'aa Shroodiinyąą vat'aii vaa nilii ts'ą' izhit nahkat gwa'an datthak vagwandak goodlit.
14 Jesus então, cheio da força do Espírito, voltou para a Galiléia. E a sua fama divulgou-se por toda a região.
15 Israel nąįį tr'igiinkhii zheh kwaii gwizhit geech'ǫąąhtan eenjit juu nąįį datthak dinjii nizįį giiyahnyąą.
15 Ele ensinava nas sinagogas e era aclamado por todos.
16 Ąįįtł'ęę Jesus Nazareth gwats'ą' haazhii, izhit t'ee dink'iindhat. Neegwaazhii Drin gwiizhit Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwits'eehooniindik, chy'aa gwats'ą' chan hee neehoozhii.
16 Dirigiu-se a Nazaré, onde se havia criado. Entrou na sinagoga em dia de sábado, segundo o seu costume, e levantou-se para ler.
17 Dęhtły'aa Choh kat giheehkhyaa eenjit ndak niinzhii ąįįts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii Isaiah oaazhii Vidęhtły'aa giiyintł'eiin'ąįį. Ąįį dęhtły'aa zhit nijin jii gwadanakhwatł'oo googwąh'ąįį, Deenaa dai' jii Dęhtły'aa Choo gwandanahootł'oo.|src="hk00150b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="St. Luke 4.17"
17 Foi-lhe dado o livro do profeta Isaías. Desenrolando o livro, escolheu a passagem onde está escrito {61,1s.}:
18 — ausente —
18 O Espírito do Senhor está sobre mim, porque me ungiu; e enviou-me para anunciar a boa nova aos pobres, para sarar os contritos de coração,
19 — ausente —
19 para anunciar aos cativos a redenção, aos cegos a restauração da vista, para pôr em liberdade os cativos, para publicar o ano da graça do Senhor.
20 Jesus dęhtły'aa nihts'ą' noonjik ts'ą' zhit juu gwats'ą' k'eegwaadhat nilii nąįį intł'ineeyin'ąįį ąįįtł'ęę naadii. Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį datthak aakin giiyaa'įį gwizhrįh t'igiiyahthan.
20 E enrolando o livro, deu-o ao ministro e sentou-se; todos quantos estavam na sinagoga tinham os olhos fixos nele.
21 Ąįįts'ą' jyaa goovahnyąą. “Jii Dęhtły'aa Choh kat nakhwats'ą' geegwaldak goohtth'ak ąįįt'ee deegweheenjyaa gwinyąą t'ee juk gwik'it t'igwii'in.”
21 Ele começou a dizer-lhes: Hoje se cumpriu este oráculo que vós acabais de ouvir.
22 Łyaa geegagoolii kwaa, dinjii nizįį giiyahnyąą ts'ą' gwinzii ginkhe' eenjit giiyeenjit jyaa ginyąą. “Jii lee Joseph vigii!”
22 Todos lhe davam testemunho e se admiravam das palavras de graça, que procediam da sua boca, e diziam: Não é este o filho de José?
23 Ąįįts'ą' jyaa goovahnyąą, “Jii t'ee jyaa shahǫǫhjyaa gaashandaii. ‘Iłts'ik shrinilii inlii, ąįį geenjit adats'ą' tr'iinjii lee.’ Capernaum gwizhit deegwiizhik t'igwinyąą chan dzaa shakwaiik'it gwizhit jyaa diinjii shahǫǫhjyaa gaashandaii.
23 Então lhes disse: Sem dúvida me citareis este provérbio: Médico, cura-te a ti mesmo; todas as maravilhas que fizeste em Cafarnaum, segundo ouvimos dizer, faze-o também aqui na tua pátria.
24 Jii jyaa nakhwahaihjyaa.” Jesus nyąą, “Zhit juu Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį khit dagakwaiik'it gwizhit gihil'ee kwaa.
24 E acrescentou: Em verdade vos digo: nenhum profeta é bem aceito na sua pátria.
25 Shoodǫǫhk'įį! Elijah gwandaii gwanaa dąį' Israel nahkat gwizhit tr'injaa vakai' niindhat nąįį gwanlii łyaa t'igwinyąą, izhit dąį' 3½ years datthak ąhtsin kwaa ts'ą' chan lęįį nąįį nankat ihdeengaii.
25 Em verdade vos digo: muitas viúvas havia em Israel, no tempo de Elias, quando se fechou o céu por três anos e meio e houve grande fome por toda a terra;
26 Googaa Israel gwats'ą' ch'ihłak eenjit gaa hił'e' kwaa gaa tr'injaa vakai' niindhat ąįį Zarephath gwich'įį, izhit geeghaih kwaiik'it Sidon nahkat izhit gwizhrįh gwats'ą' Elijah hił'e'.
26 mas a nenhuma delas foi mandado Elias, senão a uma viúva em Sarepta, na Sidônia.
27 Elisha t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii gwandaii gwanaa dąį' zhit juu Israel gwich'įį lęįį nąįį gwatthąį' ahjat (leprosy) haa iłts'ik haa khaiinjich'igiighit, gootee ch'ihłak gaa shranąąnjii kwaa, gaa dinjii Naaman oaazhii, Syria nahkat gwats'an ahaa zhrįh shranaazhik.”
27 Igualmente havia muitos leprosos em Israel, no tempo do profeta Eliseu; mas nenhum deles foi limpo, senão o sírio Naamã.
28 Nijin Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį jii gwigwiitth'ak dąį' gook'įį goodlit ts'ą',
28 A estas palavras, encheram-se todos de cólera na sinagoga.
29 ndak nagaakhin ts'ą' Jesus kwaiik'it cheegihiłchįį ts'ą' taih kat gwats'ą' giiyihiłchįį, izhit t'ee kwaiik'it nigwigwiin'ąįį. Tł'eedik gwats'an drihdit'eerookhii giiyuunyąą,
29 Levantaram-se e lançaram-no fora da cidade; e conduziram-no até o alto do monte sobre o qual estava construída a sua cidade, e queriam precipitá-lo dali abaixo.
30 gaa dinjii gwanlii gwats'an gootee tr'ineezhii.
30 Ele, porém, passou por entre eles e retirou-se.
31 Ąįįtł'ęę Jesus ts'ą' Galilee nahkat gwizhit kwaiik'it Capernaum k'idik. Zhat Neegwaazhii Drin dąį' Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį gǫąąhtan.
31 Desceu a Cafarnaum, cidade da Galiléia, e ali ensinava-os aos sábados.
32 Geegagoolii kwaa gwik'it geech'ǫąąhtan, viginjik nint'aii geh'an.
32 Maravilharam-se da sua doutrina, porque ele ensinava com autoridade.
33 Izhit gwizhit dinjii ch'ihłee ch'anky'aa iizųų vizhit, ąįį Jesus ts'ą' khashraa'iintrat,
33 Estava na sinagoga um homem que tinha um demônio imundo, e exclamou em alta voz:
34 “Jesus Nazareth kwaiik'it gwats'an inkhaa, jidii diinanh niindhan? An diihahtsyaa lee t'ini'in? Juu t'iinchy'aa naashandaii! Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an Shroodiinyąą t'iinchy'aa!”
34 Deixa-nos! Que temos nós contigo, Jesus de Nazaré? Vieste para nos perder? Sei quem és: o Santo de Deus!
35 Jesus t'iiyahnyąą, “Didhiinyąą ts'ą' ąįį dinjii vats'an tr'inidii!” ąįį dinjii ch'anky'aa iizųų neet'eeyahnąįį ts'ą' yats'an tr'ineezhii gaa ts'idiiyahthat kwaa.
35 Mas Jesus replicou severamente: Cala-te e sai deste homem. O demônio lançou-o por terra no meio de todos e saiu dele, sem lhe fazer mal algum.
36 Datthak gihilghaa ts'ą' t'inihłagaanyąą, “Nats'ahts'ą' yeenjit ginjik di'įį t'inyąą? Ch'anky'aa iizųų nąįį, gaa yik'eegwahthat!”
36 Todos ficaram cheios de pavor e falavam uns com os outros: Que significa isso? Manda com poder e autoridade aos espíritos imundos, e eles saem?
37 Izhit geendih datthak Jesus deezhik gwigwiitth'ak.
37 E corria a sua fama por todos os lugares da circunvizinhança.
38 Jesus Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwats'an Simon vizheh gwats'ą' haazhii. Simon vach'ootr'į' iłts'ik ts'ą' łyaa vatthąį' nindhaa, ąįįts'ą' Jesus giiyeenjit akǫǫ t'ahnyą'.
38 Saindo Jesus da sinagoga, entrou na casa de Simão. A sogra de Simão estava com febre alta; e pediram-lhe por ela.
39 Yits'ą' haazhii ts'ą' yidehk'it gwik'eevee yits'ą' niinzhii, ts'ą' ts'ik akǫǫ t'ahnyąą, ąįįtł'ęę ts'ik akhayuunyąą. Ąįįtł'ęę zhat ninehjin ts'ą' zhat gooveegwitr'it t'igwihił'ya'.
39 Inclinando-se sobre ela, ordenou ele à febre, e a febre deixou-a. Ela levantou-se imediatamente e pôs-se a servi-los.
40 Gwik'ich'iin'ąįį ąįį tł'ęę, juu dinjii ts'ik nihłehts'į' daazhyaa di'įį, Jesus ts'ą' nagoogiinlii. Datthak ts'ą' danli' haa gookat naanjik, ts'ą' gooveenjit gwinzii neegwaanąįį.
40 Depois do pôr-do-sol, todos os que tinham enfermos de diversas moléstias lhos traziam. Impondo-lhes a mão, os sarava.
41 Ch'anky'aa iizųų nąįį gaa gwich'in lęįį nąįį ts'an tr'iinjil, ts'ą' ch'anky'aa iizųų nąįį zhral haa, “K'eegwaadhat Vidinji' t'inchy'aa!
41 De muitos saíam os demônios, aos gritos, dizendo: Tu és o Filho de Deus. Mas ele repreendia-os severamente, não lhes permitindo falar, porque sabiam que ele era o Cristo.
42 Neeyahkaa gwizhit Jesus kwaiik'it gihłeehaazhii, ts'ą' t'oołii tthan gwats'ą' haazhii. Gwich'in nąįį giiyųųkeegwah'in, ąįįtł'ęę nijin giigwąh'ąįį dąį', neeheedyaa gwits'į' zhak giiyųųntą' gwik'eegwigoonjik.
42 Ao amanhecer, ele saiu e retirou-se para um lugar afastado. As multidões o procuravam e foram até onde ele estava e queriam detê-lo, para que não as deixasse.
43 Gaa t'agoovahnyąą, “Ch'adanh kwaiik'it gwa'an K'eegwaadhat Veegwinii'ee gwizhit gwandak nizįį eegwahaaldak gwat'aałchy'aa geenjit, K'eegwaadhat gwats'ą' shihił'e'.”
43 Mas ele disse-lhes: É necessário que eu anuncie a boa nova do Reino de Deus também às outras cidades, pois essa é a minha missão.
44 Ąįįtł'ęę Judea nahkat gwizhit Israel nąįį tr'igiinkhii zheh datthak gwizhit gwaandak.
44 E andava pregando nas sinagogas da Galiléia.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.