Lucas 4

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jesus Ch'anky'aa Shroodiinyąą vizhit deedąą'ąį' ts'ą' Jordan gwats'an k'inidik ts'ą' Ch'anky'aa k'iighai' nangwinjir gwa'an gwats'ą' haazhii.
1 Jesus, cheio do Espírito Santo, voltou do rio Jordão e foi levado pelo Espírito ao deserto.
2 Izhit zhat Ch'anky'aa Tr'aanduu drin 40 gwizhit datthak yik'eegwandaii. Gaakhyuk datthak ch'in'al kwaa ts'ą' ndaagwąą'ąį' dąį' vizhit gwiłts'ik.
2 Ali ele foi tentado pelo Diabo durante quarenta dias. Nesse tempo todo ele não comeu nada e depois sentiu fome.
3 Ch'anky'aa Tr'aanduu t'iiyahnyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii ji', jii kii, łųhchy'aa ąhtsii.”
3 Então o Diabo lhe disse: — Se você é o Filho de Deus, mande que esta pedra vire pão.
4 “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Duuyeh dinjii łųhchy'aa k'iighai' gwizhrįh gwandaii gwinyąą t'oonchy'aa,’” Jesus yahnyąą.
4 Jesus respondeu:
5 Ąįįtł'ęę Ch'anky'aa Tr'aanduu ddhah kiit'ik niiyąąhchįį ts'ą' nahkat datthak yits'ą' gwizhrįh nigwiinlii.
5 Aí o Diabo levou Jesus para o alto, mostrou-lhe num instante todos os reinos do mundo
6 “Jii nahkat datthak gwats'ą' k'eegwahandhat ts'ą' gwintsii nigwihin'aa. Jii datthak shantł'eegwiriin'ąįį ts'ą' juu nihthan antł'eegwihih'aa ji' gaa t'oonchy'aa.
6 e disse: — Eu lhe darei todo este poder e toda esta riqueza, pois tudo isto me foi dado, e posso dar a quem eu quiser.
7 Shats'ą' khagidiinjii ji', jii datthak ts'an gwahan'yaa,” Ch'anky'aa Tr'aanduu yahnyąą.
7 Isto tudo será seu se você se ajoelhar diante de mim e me adorar.
8 Jesus t'iiyahnyąą, “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa Nik'eegwaadhat ąįį zhrįh veenjit gwitr'it tr'agwah'in ts'ą' vats'ą' khadigiinjii!’”
8 Jesus respondeu:
9 Ąįįtł'ęę Ch'anky'aa Tr'aanduu, Jerusalem gwizhit Kharigidiinjii Zhee Gwachoo gwikiit'ik Jesus nąąhchįį ts'ą' t'iiyahnyąą. “Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii ji' dzaa k'iizhak neehantłit.”
9 Depois o Diabo o levou a Jerusalém e o colocou na parte mais alta do Templo e disse: — Se você é o Filho de Deus, jogue-se daqui,
10 “Dęhtły'aa Choh kat gwadanakhwatł'oo, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį vats'an zheekat gwich'in nąįį nats'ą' hah'aa ts'ą' nik'eegahąąhtyaa.
10 pois as Escrituras Sagradas afirmam: “Deus mandará que os seus anjos cuidem de você.
11 Daganli' haa ndak nagooheetą' ts'ą' duuyeh gaa kii kat nakwai' ts'iighit gwinyąą,’” Ch'anky'aa Tr'aanduu yahnyąą.
11 Eles vão segurá-lo com as suas mãos, para que nem mesmo os seus pés sejam feridos nas pedras.”
12 Jesus t'iiyahnyąą “Dęhtły'aa Choh zhit jyaa deegwinyąą, ‘Vit'eegwijyąhchy'aa Nik'eegwaadhat zhyaa shroondaii tsinteerookaii shrǫ'!’”
12 Então Jesus respondeu:
13 Nijin Ch'anky'aa Tr'aanduu nats'ahts'ą' datthak Jesus shroondaii tsinteehąąhkaa gwik'eegoonjik ąįįtł'ęę ch'ihłee yiłeehoozhii.
13 Quando o Diabo acabou de tentar Jesus de todas as maneiras, foi embora por algum tempo.
14 Ąįįtł'ęę Jesus ąįį Galilee gwats'ą' gwa'an neehoozhii. Ch'anky'aa Shroodiinyąą vat'aii vaa nilii ts'ą' izhit nahkat gwa'an datthak vagwandak goodlit.
14 Jesus voltou para a região da Galileia, e o poder do Espírito Santo estava com ele. As notícias a respeito dele se espalhavam por toda aquela região.
15 Israel nąįį tr'igiinkhii zheh kwaii gwizhit geech'ǫąąhtan eenjit juu nąįį datthak dinjii nizįį giiyahnyąą.
15 Ele ensinava nas sinagogas e era elogiado por todos.
16 Ąįįtł'ęę Jesus Nazareth gwats'ą' haazhii, izhit t'ee dink'iindhat. Neegwaazhii Drin gwiizhit Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwits'eehooniindik, chy'aa gwats'ą' chan hee neehoozhii.
16 Jesus foi para a cidade de Nazaré, onde havia crescido. No sábado, conforme o seu costume, foi até a sinagoga . Ali ele se levantou para ler as Escrituras Sagradas ,
17 Dęhtły'aa Choh kat giheehkhyaa eenjit ndak niinzhii ąįįts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii Isaiah oaazhii Vidęhtły'aa giiyintł'eiin'ąįį. Ąįį dęhtły'aa zhit nijin jii gwadanakhwatł'oo googwąh'ąįį, Deenaa dai' jii Dęhtły'aa Choo gwandanahootł'oo.|src="hk00150b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="St. Luke 4.17"
17 e lhe deram o livro do profeta Isaías. Ele abriu o livro e encontrou o lugar onde está escrito assim:
18 — ausente —
18 “O Senhor me deu o seu Espírito.
19 — ausente —
19 e anunciar que chegou o tempo
20 Jesus dęhtły'aa nihts'ą' noonjik ts'ą' zhit juu gwats'ą' k'eegwaadhat nilii nąįį intł'ineeyin'ąįį ąįįtł'ęę naadii. Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį datthak aakin giiyaa'įį gwizhrįh t'igiiyahthan.
20 Jesus fechou o livro, entregou-o para o ajudante da sinagoga e sentou-se. Todas as pessoas ali presentes olhavam para Jesus sem desviar os olhos.
21 Ąįįts'ą' jyaa goovahnyąą. “Jii Dęhtły'aa Choh kat nakhwats'ą' geegwaldak goohtth'ak ąįįt'ee deegweheenjyaa gwinyąą t'ee juk gwik'it t'igwii'in.”
21 Então ele começou a falar. Ele disse:
22 Łyaa geegagoolii kwaa, dinjii nizįį giiyahnyąą ts'ą' gwinzii ginkhe' eenjit giiyeenjit jyaa ginyąą. “Jii lee Joseph vigii!”
22 Todos começaram a elogiar Jesus, admirados com a sua maneira agradável e simpática de falar, e diziam: — Ele não é o filho de José?
23 Ąįįts'ą' jyaa goovahnyąą, “Jii t'ee jyaa shahǫǫhjyaa gaashandaii. ‘Iłts'ik shrinilii inlii, ąįį geenjit adats'ą' tr'iinjii lee.’ Capernaum gwizhit deegwiizhik t'igwinyąą chan dzaa shakwaiik'it gwizhit jyaa diinjii shahǫǫhjyaa gaashandaii.
23 Então Jesus disse:
24 Jii jyaa nakhwahaihjyaa.” Jesus nyąą, “Zhit juu Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį khit dagakwaiik'it gwizhit gihil'ee kwaa.
24 E continuou:
25 Shoodǫǫhk'įį! Elijah gwandaii gwanaa dąį' Israel nahkat gwizhit tr'injaa vakai' niindhat nąįį gwanlii łyaa t'igwinyąą, izhit dąį' 3½ years datthak ąhtsin kwaa ts'ą' chan lęįį nąįį nankat ihdeengaii.
25 Eu digo a vocês que, de fato, havia muitas viúvas em Israel no tempo do profeta Elias, quando não choveu durante três anos e meio, e houve uma grande fome em toda aquela terra.
26 Googaa Israel gwats'ą' ch'ihłak eenjit gaa hił'e' kwaa gaa tr'injaa vakai' niindhat ąįį Zarephath gwich'įį, izhit geeghaih kwaiik'it Sidon nahkat izhit gwizhrįh gwats'ą' Elijah hił'e'.
26 Porém Deus não enviou Elias a nenhuma das viúvas que viviam em Israel, mas somente a uma viúva que morava em Sarepta, perto de Sidom.
27 Elisha t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii gwandaii gwanaa dąį' zhit juu Israel gwich'įį lęįį nąįį gwatthąį' ahjat (leprosy) haa iłts'ik haa khaiinjich'igiighit, gootee ch'ihłak gaa shranąąnjii kwaa, gaa dinjii Naaman oaazhii, Syria nahkat gwats'an ahaa zhrįh shranaazhik.”
27 Havia também muitos leprosos em Israel no tempo do profeta Eliseu, mas nenhum deles foi curado. Só Naamã, o sírio, foi curado.
28 Nijin Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį jii gwigwiitth'ak dąį' gook'įį goodlit ts'ą',
28 Quando ouviram isso, todos os que estavam na sinagoga ficaram com muita raiva.
29 ndak nagaakhin ts'ą' Jesus kwaiik'it cheegihiłchįį ts'ą' taih kat gwats'ą' giiyihiłchįį, izhit t'ee kwaiik'it nigwigwiin'ąįį. Tł'eedik gwats'an drihdit'eerookhii giiyuunyąą,
29 Então se levantaram, arrastaram Jesus para fora da cidade e o levaram até o alto do monte onde a cidade estava construída, para o jogar dali abaixo.
30 gaa dinjii gwanlii gwats'an gootee tr'ineezhii.
30 Mas ele passou pelo meio da multidão e foi embora.
31 Ąįįtł'ęę Jesus ts'ą' Galilee nahkat gwizhit kwaiik'it Capernaum k'idik. Zhat Neegwaazhii Drin dąį' Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit dinjii nąįį gǫąąhtan.
31 Então Jesus foi para Cafarnaum, uma cidade da região da Galileia. Ali ele ensinava o povo nos sábados.
32 Geegagoolii kwaa gwik'it geech'ǫąąhtan, viginjik nint'aii geh'an.
32 Eles estavam muito admirados com a sua maneira de ensinar, pois Jesus falava com autoridade.
33 Izhit gwizhit dinjii ch'ihłee ch'anky'aa iizųų vizhit, ąįį Jesus ts'ą' khashraa'iintrat,
33 Havia um homem na sinagoga que estava dominado por um demônio. O homem gritou:
34 “Jesus Nazareth kwaiik'it gwats'an inkhaa, jidii diinanh niindhan? An diihahtsyaa lee t'ini'in? Juu t'iinchy'aa naashandaii! Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an Shroodiinyąą t'iinchy'aa!”
34 — Ei, Jesus de Nazaré! O que você quer de nós? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem é você: é o Santo que Deus enviou!
35 Jesus t'iiyahnyąą, “Didhiinyąą ts'ą' ąįį dinjii vats'an tr'inidii!” ąįį dinjii ch'anky'aa iizųų neet'eeyahnąįį ts'ą' yats'an tr'ineezhii gaa ts'idiiyahthat kwaa.
35 Então Jesus ordenou ao demônio: Em frente de todos, o demônio atirou o homem no chão e saiu dele sem lhe causar nenhum ferimento.
36 Datthak gihilghaa ts'ą' t'inihłagaanyąą, “Nats'ahts'ą' yeenjit ginjik di'įį t'inyąą? Ch'anky'aa iizųų nąįį, gaa yik'eegwahthat!”
36 Todos ficaram espantados e diziam uns para os outros: — Que tipo de palavras são essas? Este homem, com autoridade e poder, expulsa os espíritos maus, e eles vão embora.
37 Izhit geendih datthak Jesus deezhik gwigwiitth'ak.
37 E as notícias a respeito de Jesus se espalharam por toda aquela região.
38 Jesus Israel nąįį tr'igiinkhii zheh gwats'an Simon vizheh gwats'ą' haazhii. Simon vach'ootr'į' iłts'ik ts'ą' łyaa vatthąį' nindhaa, ąįįts'ą' Jesus giiyeenjit akǫǫ t'ahnyą'.
38 Jesus saiu da sinagoga e foi até a casa de Simão. A sogra de Simão estava doente, com febre alta; e contaram isso a Jesus.
39 Yits'ą' haazhii ts'ą' yidehk'it gwik'eevee yits'ą' niinzhii, ts'ą' ts'ik akǫǫ t'ahnyąą, ąįįtł'ęę ts'ik akhayuunyąą. Ąįįtł'ęę zhat ninehjin ts'ą' zhat gooveegwitr'it t'igwihił'ya'.
39 Aí ele foi, parou ao lado da cama dela e deu uma ordem à febre. A febre saiu da mulher, e, no mesmo instante, ela se levantou e começou a cuidar deles.
40 Gwik'ich'iin'ąįį ąįį tł'ęę, juu dinjii ts'ik nihłehts'į' daazhyaa di'įį, Jesus ts'ą' nagoogiinlii. Datthak ts'ą' danli' haa gookat naanjik, ts'ą' gooveenjit gwinzii neegwaanąįį.
40 Depois de anoitecer , todos os que tinham amigos enfermos, com várias doenças, os levaram a Jesus. Ele pôs as suas mãos sobre cada um deles e os curou.
41 Ch'anky'aa iizųų nąįį gaa gwich'in lęįį nąįį ts'an tr'iinjil, ts'ą' ch'anky'aa iizųų nąįį zhral haa, “K'eegwaadhat Vidinji' t'inchy'aa!
41 Os demônios saíram de muitas pessoas, gritando: — Você é o Filho de Deus! Eles sabiam que Jesus era o
42 Neeyahkaa gwizhit Jesus kwaiik'it gihłeehaazhii, ts'ą' t'oołii tthan gwats'ą' haazhii. Gwich'in nąįį giiyųųkeegwah'in, ąįįtł'ęę nijin giigwąh'ąįį dąį', neeheedyaa gwits'į' zhak giiyųųntą' gwik'eegwigoonjik.
42 Quando amanheceu, Jesus saiu da cidade e foi para um lugar deserto. Mas a multidão começou a procurá-lo, e, quando o encontraram, eles não queriam deixá-lo ir embora.
43 Gaa t'agoovahnyąą, “Ch'adanh kwaiik'it gwa'an K'eegwaadhat Veegwinii'ee gwizhit gwandak nizįį eegwahaaldak gwat'aałchy'aa geenjit, K'eegwaadhat gwats'ą' shihił'e'.”
43 Mas Jesus disse:
44 Ąįįtł'ęę Judea nahkat gwizhit Israel nąįį tr'igiinkhii zheh datthak gwizhit gwaandak.
44 E ele anunciava a mensagem nas sinagogas de todo o país.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.