Lucas 2
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT
1 Izhit zhat dąį' k'eedeegwaadhat ch'andaa veegoo'aii Caesar Augustus oaazhii, Rome nahkat datthak gwats'ą' k'eedeegwaadhat. Izhit gwizhit dinjii datthak ts'ą' ginkhe'. Datthak gooteegwagwaanchy'aa ts'ą' goovoozhri' tr'ihideentł'oo, dinjii tr'iheechyaa eenjit.
1 Naqueles dias, o imperador Augusto decretou um recenseamento em todo o império romano.
2 Ch'adanh nahkat Rome gwats'ą' k'eegwaadhat Syria goaazhii dinjii Quirinius oaazhii kįh k'eegwaadhat nilii dąį', tr'ookit dinjii tr'eechyaa gwaląįį gwiindhat.
2 (Esse foi o primeiro recenseamento realizado quando Quirino era governador da Síria.)
3 Goovoozhri' tr'ihideentł'oo eenjit dinjii nąįį tthak daganahkat gwits'eegahoojil.
3 Todos voltaram à cidade de origem para se registrar.
4 Joseph, Galilee nahkat gwizhit kwaiik'it Nazareth gwats'an Judea nahkat gwizhit Bethlehem kwaiik'it gwats'ą' haazhii. Bethlehem ąįį yeenii King David vakwaiik'it googwahnyąą. Joseph, King David ts'an deedhaa, geh'an Bethlehem gwits'ee hoozhii.
4 Por ser descendente do rei Davi, José viajou da cidade de Nazaré da Galileia para Belém, na Judeia, terra natal de Davi,
5 Joseph, Mary haa goovoozhri' tr'ihideentł'oo eenjit zhat gwats'ą' gahaa'oo. “Nihłarooheendal,” nihłagaiinyą'. Mary nahgwan tr'iinin hee'yaa goo'aii.
5 levando consigo Maria, sua noiva, que estava grávida.
6 Bethlehem gaadii gwiizhit vitr'iinin gweheelyaa nigwiindhat.
6 E, estando eles ali, chegou a hora de nascer o bebê.
7 Chyaatsal nilii vagoodlit, gwehkįį tth'aii tr'iinin di'įį kwaa. Gwach'aa ninjyaa yinǫǫłjik. Ąįįts'ą' aak'ii ch'a'aa dehk'it gwizhit heechyaa eenjit niyąąhchįį. Zheh gwirich'įį datthak gwizhit dinjii gwanlii ts'ą' giveenjit dehk'it gwakwaa, ąįį geh'an aak'ii zheh gwizhit gwigwich'įį.
7 Ela deu à luz seu primeiro filho, um menino. Envolveu-o em faixas de pano e deitou-o numa manjedoura, porque não havia lugar para eles na hospedaria.
8 Zhat khaa divii k'ąąhtii nąįį geeghaih gwa'an digidivii k'eegąąhtii.
8 Naquela noite, havia alguns pastores nos campos próximos, vigiando rebanhos de ovelhas.
9 Khan hee Vit'eegwijyąhchy'aa zheekat gwich'in goots'ą' nadhat. Ąįįts'ą' K'eegwaadhat vich'eegwąhndit haa giveelin datthak ch'aadrii. Łyaa datthak gihilghaa,
9 De repente, um anjo do Senhor apareceu entre eles, e o brilho da glória do Senhor os cercou. Ficaram aterrorizados,
10 Gaa zheekat gwich'in goots'ą' khaginkhee. “Noojat kwaa. Gwandak nizįį nakhwaa gwahaaldak eenjit shi'in. Shroonchy'aa dinjii datthak eenjit gweheelyaa.
10 mas o anjo lhes disse: “Não tenham medo! Trago boas notícias, que darão grande alegria a todo o povo.
11 Juk khaa David vakwaiik'it dinjii nakhwatr'agwaanduu gwats'an neenakhwahahshii vagoodlit, K'eegwaadhat Christ nilii.
11 Hoje em Belém, a cidade de Davi, nasceu o Salvador, que é Cristo, o Senhor!
12 Aak'ii ch'a'aa dehk'it gwizhit dhichįį, gwach'aa ninjyaa vanoanjik ts'ą' jii kwaii k'iighai' vaakhwandaii.” goovahnyąą.
12 Vocês o reconhecerão por este sinal: encontrarão o bebê enrolado em faixas de pano, deitado numa manjedoura”.
13 Jyaa dinyąą gwiizhit khan hee zheekat gwich'in lęįį veeghaii niilzhii nagwaanąįį. Ch'ilik haa Vit'eegwijyąhchy'aa deegihiił'ee,
13 De repente, juntou-se ao anjo uma grande multidão do exército celestial, louvando a Deus e dizendo:
14 “Vit'eegwijyąhchy'aa zheekat gwizhit tr'ihił'ee ts'ą' mahsį'!
14 “Glória a Deus nos mais altos céus, e paz na terra àqueles de que Deus se agrada!”.
15 Ąįįtł'ęę zheekat gwich'in nąįį datthak zheekat gwits'eegahoojil. Divii k'ąąhtii nąįį zheekat gwich'in goołeehoojil tł'ęę nihłaa giginkhii. “Jii t'igwiizhik K'eegwaadhat deegwiizhik diihaa gwaandak t'igwiizhik, Bethlehem gwats'ą' tr'ahoojyaa ts'ą' deegwiizhik t'igwinyąą gwarǫh'ya',” nihłagaanyąą.
15 Quando os anjos voltaram para o céu, os pastores disseram uns aos outros: “Vamos a Belém para ver esse acontecimento que o Senhor nos anunciou”.
16 Khan zhat gwats'ą' gahaajil, tr'iinin kagantii ąįįts'ą' giigwąh'ąįį. Aak'ii ch'a'aa dehk'it gwizhit dhichįį. Mary Joseph haa yeeghaii dhidii.
16 Indo depressa ao povoado, encontraram Maria e José, e lá estava o bebê, deitado na manjedoura.
17 Nijin divii k'ąąhtii nąįį tr'iinin tsal gąąh'in dąį' Mary, Joseph haa zheekat gwich'in tr'iinin tsal eenjit goohaagwaandak geegwaandak.
17 Depois de o verem, os pastores contaram a todos o que o anjo tinha dito a respeito da criança,
18 Juu giviitth'ak nąįį datthak łyaa jyaa t'igweheenjyaa giindhan kwaa.
18 e todos que ouviam a história dos pastores ficavam admirados.
19 Jii datthak Mary ganaandaii ąįįts'ą' khit gwintł'oo gininjich'ahthat. Ąįįtł'ęę chan dinjii lęįį nąįį haa googwaandak.
19 Maria, porém, guardava todas essas coisas no coração e refletia sobre elas.
20 Ąįįtł'ęę divii k'ąąhtii nąįį nijin gwats'an gahaajil gwits'eegahoojil. Jidii goots'ą' t'igwiizhik ąįį geenjit K'eegwaadhat deegihiił'ee, ch'ilik haa neegeedaa. Nats'ahts'ą' zheekat gwich'in deegweheenjyaa goovahnyąą datthak gwik'it t'igwiizhik.
20 Os pastores voltaram, glorificando e louvando a Deus por tudo que tinham visto e ouvido. Tudo aconteceu como o anjo lhes havia anunciado.
21 Drin nihk'iidǫǫ zhit gwiindhat dąį' it'ee tr'iinin (tsyaa tsal) vadhah gihłeegahaht'al nigwiindhat. Jesus giiyuuzhri' iłtsąįį, ąįįt'ee dahan zhit heedyaa gwats'ą' dąį' hee zheekat gwich'in yuuzhri' iłtsąįį.
21 Oito dias depois, quando o bebê foi circuncidado, chamaram-no Jesus, o nome que o anjo lhe tinha dado antes mesmo de ele ser concebido.
22 Niighyuk Shroodiinyąą drin gwiinli' ąįį ęhdaa tr'igwiindhat dąį' Dęhtły'aa Choh kat Moses va-law zhit deegwehee'yaa goo'aii gwinyąą, izhit geenjit Mary, Joseph haa oodak Jerusalem gwats'ą' Jesus gihiłchįį, K'eegwaadhat intł'eegiihahchyaa eenjit.
22 Então chegou o tempo da oferta de purificação, como era a exigência da lei de Moisés. Seus pais o levaram a Jerusalém para apresentá-lo ao Senhor,
23 Izhit t'ee K'eegwaadhat va-law zhit geenjit gwadanakhwatł'oo, “Tsyaa tsal tr'ookit vigwilik t'ee K'eegwaadhat ts'ą' narahahchyaa goo'aii.”
23 pois a lei do Senhor dizia: “Se o primeiro filho for menino, será consagrado ao Senhor”.
24 Ąįįts'ą' chan dove akwat pigeon dziitsal neekwaii haa gwintł'eegaanjik, ąįįt'ee K'eegwaadhat va-law zhit jyaa deegwehee'yaa goo'aii geh'an.
24 Assim, ofereceram o sacrifício exigido pela lei do Senhor: “duas rolinhas ou dois pombinhos”.
25 Zhat dąį' Jerusalem gwizhit dinjii ch'ihłak voozhri' Simeon oaazhii, zhat gwich'įį. Łyaa dinjii nizįį nilii ts'ą' chan gweedhaa datthak Vit'eegwijyąhchy'aa yihil'ee. Israel gwich'in nąįį ts'ą' neeheezhii eenjit nagwal'in. Ąįįts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą yaa nilii.
25 Naquela época, vivia em Jerusalém um homem chamado Simeão. Ele era justo e devoto, e esperava ansiosamente pela restauração de Israel. O Espírito Santo estava sobre ele
26 Ąįįts'ą' chan Ch'anky'aa Shroodiinyąą, Diik'eegwaadhat Christ hąąh'yaa gwats'ą' niheedhaa kwaa yeenjit gwiłtsąįį.
26 e lhe havia revelado que ele não morreria enquanto não visse o Cristo enviado pelo Senhor.
27 Simeon Ch'anky'aa Shroodiinyąą yaa nilii haa Kharigidiinjii Zhee Gwachoo gwizhit nihdeeyąąhchįį. Viyehghan nąįį digigii tr'iinin Jesus k'iindak gwintł'eegahahchyaa goo'aii, t'ee jyąhts'ą' K'eegwaadhat va-law zhit geenjit goo'aii, ąįį jyaa dagahaalik eenjit nihdeegiiyąąhchįį dąį',
27 Nesse dia, o Espírito o conduziu ao templo. Assim, quando Maria e José chegaram para apresentar o menino Jesus ao Senhor, como a lei exigia,
28 Simeon dantł'ee deeyiłchįį ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa deehiił'ee ts'ą' jii jyaanyąą,
28 Simeão tomou a criança nos braços e louvou a Deus, dizendo:
29 “Shik'eegwaadhat, it'ee khit deeshi'yaa diinyą' chy'aa khit gwik'it t'iinchy'aa,
29 “Soberano Deus, agora podes levar em paz o teu servo, como prometeste.
30 Łi'haa shandee haa dinjii neeheezhii gwąhtsii naał'in.
30 Vi a tua salvação,
31 Ąįįt'ee dinjii nąįį datthak gwahąąh'yaa eenjit.
31 que preparaste para todos os povos.
32 Neeheezhii khwa'įį t'ee ch'ahdrii ąįį Israel gwich'in nilii kwaa nąįį k'ąą ch'ahahdrii
32 Ele é uma luz de revelação às nações e é a glória do teu povo, Israel!”.
33 Nijin Simeon ąįį tr'iinin eenjit jyaa diinyą' dąį' ąįį viyehghan nąįį geenjit deegiheenjyaa gaa gaagiindaii kwaa.
33 Os pais de Jesus ficaram admirados com o que se dizia a respeito dele.
34 Simeon ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa gook'aa nahaandal ts'ą', goovaa heelyaa eenjit oahkat ąįįtł'ęę yahan Mary ąįį t'ahnyąą. “Jii tr'iinin K'eegwaadhat gwitee tr'iiyąąhchįį, ąįįt'ee Israel gwich'in lęįį nąįį ndak gahahchyaa ts'ą' chan lęįį nąįį chan zhak gahahchyaa.
34 Então Simeão os abençoou e disse a Maria, a mãe do bebê: “Este menino está destinado a provocar a queda de muitos em Israel, mas também a ascensão de tantos outros. Foi enviado como sinal de Deus, mas muitos resistirão a ele.
35 K'eegwaadhat goots'ą' yihił'e', ąįį eenjit lęįį nąįį giinehts'į' giheehkhyaa jyąhts'ą' t'ee nats'ąą niinjich'agadhat gwigweheechy'aa. Ąįįts'ą' tr'igwindii akwat khaiinjich'inadhat t'ee shrii haa nidrii tr'it'ii haa nihk'it t'igweheechy'aa.”
35 Como resultado, serão revelados os pensamentos mais profundos de muitos corações, e você sentirá como se uma espada lhe atravessasse a alma”.
36 Izhit zhat dąį' Asher Gwich'in, Phanuel oaazhii, ąįį vichi' tr'injaa Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii ąįį Anna oaazhii. Shyaaghan nilii, ts'ą' 7 years gwizhrįh veerindi'.
36 A profetisa Ana, filha de Fanuel, da tribo de Aser, também estava no templo. Era muito idosa e havia perdido o marido depois de sete anos de casados
37 Ąįįts'ą' ąįį gwats'an chan 84 years neeroonjii kwaa. Khit Kharigidiinjii Zhee Gwachoo gihłeehahkhaii kwaa, drin, tǫǫ haa zhat ninidik ts'ą' K'eegwaadhat ts'ą' nikiigwąh'ee. Jyąhts'ą' t'ee geetee hee ch'ihłee adach'aa'aa kwaa ts'ą', chan khadigiinjii ts'ą' gwizhrįh.
37 e vivido como viúva até os 84 anos. Nunca deixava o templo, adorando a Deus dia e noite, em jejum e oração.
38 Izhit zhat Anna nihdeiinzhii ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' mahsį' nyąą ts'ą' khadigiinjii. Ąįįts'ą' K'eegwaadhat Jerusalem gwats'ą' tr'iheendal eenjit nagwal'in nąįį eenjit ts'ą' ąįį tr'iinin eeginkhii.
38 Chegou ali naquele momento e começou a louvar a Deus. Falava a respeito da criança a todos que esperavam a redenção de Jerusalém.
39 Nijin K'eegwaadhat va-law deenyąą gwik'it t'iizhik dąį' tł'ęę Galilee nahkat dagakwaiik'it Nazareth gwits'eegahoo'oo.
39 Após cumprirem todas as exigências da lei do Senhor, os pais de Jesus voltaram para casa em Nazaré, na Galileia.
40 Jii tr'iinin dink'indhat ts'ą' chan nint'aii, gwiizhit vigwizhi' chan gwanlii, Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegoonzhrii vaa nilii.
40 Ali o menino foi crescendo, saudável e forte. Era cheio de sabedoria, e o favor de Deus estava sobre ele.
41 Shreenyaa zhat neegwiidhak hee Jesus viyehghan nąįį Jerusalem, Passover googwahahtsyaa eenjit, gwits'eegihiidal.
41 Todos os anos, os pais de Jesus iam a Jerusalém para a festa da Páscoa.
42 Ch'ihłan Jesus tr'iinin vaghaii ch'ihłoaatin ts'ą' neekwaii nilii dąį' chan izhit nagaajil.
42 Quando Jesus completou doze anos, foram à festa, como de costume.
43 Ąįį Passover shriit'agwahkhyuk gwahaadhat ąįįtł'ęę t'ee Mary, Joseph haa Nazareth gwits'eegahoo'oo gaa Jesus ąįį Jerusalem dhidii. Viyehghan nąįį izhit dhidii giiyaandaii kwaa.
43 Terminada a celebração, partiram de volta para Nazaré, mas Jesus ficou para trás, em Jerusalém, sem que seus pais notassem sua falta.
44 Juu nąįį haa geedaa, haa dhidii giiyuunyąą ts'ą' drin datthak giinjil ąįįtł'ęę dagalak ts'ą' vijyaa nąįį tee neegogwąą'in
44 Pensaram que ele estivesse entre os demais viajantes, mas depois de caminharem um dia inteiro começaram a procurá-lo entre os parentes e amigos.
45 akhai' hiljii. Ts'ą' t'ee giiyinkeegwahaah'yaa eenjit Jerusalem gwits'eegahoo'oo.
45 Como não o encontravam, voltaram a Jerusalém para procurá-lo.
46 Drin tik gwiindhat ąįįtł'ęę Kharigidiinjii Zhee Gwachoo gwizhit, Dęhtły'aa Choh Gǫąąhtan nąįį haa dhidii ts'ą' gwinzii goovołk'įį gwizhit goovahkat, giineegwah'ąįį.
46 Por fim, depois de três dias, acharam Jesus no templo, sentado entre os mestres da lei, ouvindo-os e fazendo perguntas.
47 Ąįį yuułk'įį nąįį gwintł'oo ch'iitth'ak ts'ą' gwinzii gwidii ginkhii eenjit łyaa goovandaa t'igwinyąą.
47 Todos que o ouviam se admiravam de seu entendimento e de suas respostas.
48 Viyehghan nąįį nijin Dęhtły'aa Choh Gǫąąhtan nąįį haa giiyąh'in dąį' łyaa geegagoolii kwaa goots'an goodlit. Vahan t'iiyahnyąą, “Shizhuu, deeni'in t'ini'in? Niti' haa khyų' nankarantii dąį' łyaa tsineeroolii.”
48 Quando o viram, seus pais ficaram perplexos. Sua mãe lhe disse: “Filho, por que você fez isso conosco? Seu pai e eu estávamos aflitos, procurando você por toda parte”.
49 Akhai' t'agoovahnyąą, “Jaghaii shinkeegoh'in? Shiti' vizheh hihdyaa gaakhwandaii shrǫǫ nihthan?”
49 “Mas por que me procuravam?”, perguntou ele. “Não sabiam que eu devia estar na casa de meu Pai?”
50 Gaa deenyąą t'inyąą giiyaandaii kwaa.
50 Não entenderam, porém, o que ele quis dizer.
51 Jesus ts'ą' goovaa Nazareth gwits'eehoozhii ts'ą' izhit gook'eegwiłthat. Vahan, Jesus dee'ya' ts'ą' deiinyą' datthak didrii zhit gwił'ąįį.
51 Então voltou com os pais para Nazaré, e lhes era obediente. Sua mãe guardava todas essas coisas no coração.
52 Jesus dink'indhat ts'ą' gwandaa goonzhįį dhidlit. ąįįts'ą' t'ee Jesus Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' dinjii nąįį haa łyaa shoo ąhtsii.
52 Jesus crescia em sabedoria, em estatura e no favor de Deus e das pessoas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.