Lucas 16
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Jesus ditsyaa nąįį jyaa ahnyąą, “Ch'ihłan dinjii valaraa gwanlii. Ąįį dinjii yalaraa k'ąąhtii nilii di'įį. Ąįį laraa k'ąąhtii nilii ąįį yalaraa zhyaa an ąhtsii eenjit giiyaagwaandak.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Adats'ą' nihdeeyąąhchįį ts'ą' jyaa yahnyąą, ‘Deeni'in t'anarahnyąą neegwiitth'ak? It'ee duuyeh sheenjit laraa k'ąąhtii neenilįį. Dęhtły'aa kat laraa dąh'in ąįį gwidęhtły'aa shintł'ineiinlii.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Ąįį dinjii jyaa adaanyąą, ‘It'ee deeshi'yaa? Shats'ą' k'eegwaadhat shigwitr'it shits'į' neegǫǫnjik. Łųh khaihihthaa eenjit shat'aii kwaa. Ąįįts'ą' chan ch'adooshakwat eenjit hihłyaa.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 It'ee deeshi'yaa gaashandaii! Gwitr'it gwishi'įį kwaa ts'ą' gwihihchy'aa gwakwaa ji', shijyaa nąįį gweheelyaa ts'ą' digizheh nihdeeshagahahchik.’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Ąįįts'ą' ąįį juu yats'ą' k'eedeegwaadhat ts'ą' agaandaii nąįį gooteegwagwaanchy'aa ts'ą' nihdeegoovahchik. Dinjii ch'ihłak jyaa ahnyąą, ‘Shats'ą' k'eegwaadhat deegwahtsii vats'ą' andaii?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 ‘Olive ghwai' ch'ityah 100,’ yahnyąą. ‘Dzaa nidęhtły'aa iłtsuu,’ ąįį laraa k'ąąhtii nyąą, ‘Khan dhindii ts'ą' 50 ąįį vakat neediintł'oo.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Ch'izhii dinjii chan jyaa ahnyąą, ‘Nan ąįį yu'? Deegwąhtsii gwats'ą' andaii?’ ‘Tł'oo li' ch'ityah 1000,’ jyaa nyąą. ‘Dzaa nidęhtły'aa iłtsuu,’ ąįį laraa k'ąąhtii nyąą. ‘Khan vakat 800 diintł'oo.’
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 Jyaa dii'in eenjit ąįį yats'ą' k'eegwaadhat ąįį jii laraa k'ąąhtii nilii łyaa vigwizhi' gwanlii eenjit yeeyinjihił'ee. Juk gweendaa nankat gwidinjii nąįį ideenjit deegii'in, izhit łyaa juu dinjii ch'eegwąhndit gwats'an nilii nąįį andaa ts'ą' googwizhi' gwanlii.”
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Ąįįts'ą' Jesus tth'aii ginkhii, “Ąįįts'ą' nakhwaagwaldak. Dzaa nankat gwizhrįh niinjigwaazhii laraa haa jyaa dahtsii. Nijin nalaraa kwaa goodlit ji', zheekat gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa nihdeenarahahchyaa.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 Juu gwintsii kwaa gwizhit gwik'eegwahthat, ąįįt'ee gwandaa gwintsii gwizhit gwik'eegwahahthat. Ąįįts'ą' juu gwintsii kwaa gwizhit niinjigwaazhii, ąįįt'ee gwandaa gwintsii gwizhit niinjigwahaazhii.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Gwik'eegwahthat kwaa ts'ą' jyaa t'inchy'aa ji', duuyeh nankat gwik'eiich'i' ts'ą' t'anarahtthan. Nats'ahts'ą' zheekat łi'didlii ąįį gwats'ą' t'anarahąhkhyaa?
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Ch'izhii dinjii ts'an k'ąąhtii kwaa ji', duuyeh ch'ihłak gaa nats'an nilii nantł'ana'aii.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 “Ch'itsyaa nilii ąįį duuyeh ch'ats'ą' k'eegwaadhat nilii neekwaii nąįį eetr'agwah'in. Ch'ihłak itr'ihee'ee ts'ą' ch'ihłak chan eet'ihęęnghyaa. Ch'ihłak ts'ą' heezyaa ts'ą' ch'ihłak chan ts'ą' iiheezųų. Duuyeh Vit'eegwijyąhchy'aa chan ts'ą' laraa haa nihłaa k'eegwaadhat an'įį.”
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Pharisee nąįį ąįį kwaii tthak gwigiitth'ak ts'ą' Jesus eegeedlaa, laraa gihił'ee geh'an.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Jesus t'agoovahnyąą, “Nakhwan ąįįt'ee dinjii nąįį andah nizįį adoo'įį, gaa Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwadrii zhit nats'ąą ninjich'ǫhthat nakhwaandaii. Dzaa nankat jidii ch'andaa t'aroonyąą ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa vandee ts'ą' giilį' k'it t'inchy'aa.
15 Então Jesus disse a eles:
16 “John chųų gwats'an ąhtsii geech'oohąąhchyaa gwats'ą' t'ee Moses va-law chan ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį haa geech'agwąąhtan. Izhit dąį' gwats'an juk tth'aii hee K'eegwaadhat Veegwinii'ee eenjit geech'oorahtan zhit gwiindhat. Juu nąįį tthak nihdeech'itsigahthat k'it t'igii'in, ts'ą' nihdeega'oo.
16 — A
17 Jii nan chan ts'ą' zheekat haa haajyaa nahaadhal ąįį gogwantrii kwaa gaa zhit Moses va-law zhit ch'andaa t'agwahtsal ąįį oo'an tr'ahaahthal ąįį gogwantrii.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 “Juu dinjii da'at akhoonyąą ts'ą' ch'izhii tr'injaa noonjik ąįįt'ee adultery t'iizhik ąįįts'ą' juu tr'injaa dakai' akhoonyąą ąįį ch'izhii dinjii neeyuunjik ąįįt'ee adultery t'iizhik.”
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 “Ch'ihłan dinjii gwintsii veegoo'aii zheh gwachoo gwizhit gwich'įį. Khit chan gwach'aa daatł'oo naazhii ts'ą', jidii iindhan datthak chan di'įį.
19 Jesus continuou:
20 Dinjii neeshraahchy'aa valaraa kwaa, Lazarus oaazhii, chan ąįį dinjii gwintsii veegoo'aii vizheh geeghaih tthałkhyųų k'at'aanhchįį.
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Ąįį dinjii chan vakat datthak łit gwanlii. Ąįį dinjii gwintsii veegoo'aii shih tsal chiyahahthal ji', gaa hih'aa niindhan. Łąįį nąįį gaa giikat łit aht'ok, tr'iits'ahts'ą' t'agoovilii vat'aii kwaa geh'an.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Niighyuk gwahaadhat kwaa ts'ą' ąįį dinjii neeshraahchy'aa niindhat. Ąįįtł'ęę zheekat gwich'in nąįį giizhin oonjik. Zheekat Abraham drihtsįį dhidii ts'ą' vaashroonchy'aa. Ąįįtł'ęę ąįį dinjii gwintsii veegoo'aii chan niindhat.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Giinąąhjik ts'ą' vizhin khit geenjit heek'an gwats'ą' haazhii. Izhit łyaa khaiinjich'iidhat. Izhit gwats'an niighit gwąąh'in, akhai' Abraham, Lazarus yit'aahchįį gwąąh'in.
23 Ele sofria muito no
24 Ąįįts'ą' yats'ą' khashraa'iintrat, ‘Shiti' Abraham, neeshraahchy'aa shǫįįnyąą. Jii kǫ' zhit łyaa khaiinjich'ashadhat. Lazarus chųų zhit danleetth'ak tee heetthal ts'ą' shikyaa kat giiyeheetthal ts'ą' neehinishik'į' geenjit.’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 Abraham ąįįts'ą' jyaa yahnyąą, ‘Shidinji', gwiindaii dąį' jidii datthak chan ini'įį ts'ą' chan gwinzii gwiindaii gwizhik Lazarus ąįį gii'įį kwaa. Izhit geh'an, juk shaa dhidii ts'ą' vaashroonchy'aa t'iinchy'aa, gwizhik nan ąįį khaiinjich'inadhat.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Gwizhit chan diitł'an oozhak niighit diiteetak goo'aii t'oonchy'aa. Izhit geh'an, juu gwats'an izhit gwats'ą' hoihshi' yiindhan ji', gaa duuyeh. Ąįįts'ą' chan izhit gwats'an dzaa gwats'ą' hoihshi' yiindhan ji', gaa duuyeh t'oonchy'aa.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 — ausente —
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 — ausente —
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 Abraham t'iiyahnyąą, ‘Nachaa nąįį Dęhtły'aa Choh zhit Moses ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį k'injigooghit jaghaii? Akwaa ji', it'ee K'eegwaadhat nats'ahts'ą' dinjii gooli' goovahnyąą gaageheendaii.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 Zhat dinjii gwintsii veegoo'aii t'iiyahnyąą, ‘Shiti', Abraham, ąįį gaa tth'aii hee gwintsal, ts'ą' dinjii ch'ihłee niindhat khakee'ąįį ji', ts'ą' shachaa nąįį ts'ą' haazhii ji', it'ee datr'agwaanduu akhagooheenjyaa.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Akhai' Abraham t'iiyahnyąą, ‘Dęhtły'aa Choh zhit gwadanakhwatł'oo k'injigiighit kwaa ji', jaghaii dinjii niindhat gwats'an khakihee'aa k'injigiheedhaa?’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.