Atos 9
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVI
1 Izhik zhat dąį' Saul dinjii lęįį juu K'eegwaadhat Jesus k'injiighit ts'ą' tąįį adaa nąįį ts'ą' gwiizųų t'ii'in nyąą ts'ą' łyaa, datthak gavoihkha' yiindhan. Jii geh'an ndak khii giinkhih choh ts'ą' haazhii,
1 Enquanto isso, Saulo ainda respirava ameaças de morte contra os discípulos do Senhor. Dirigindo-se ao sumo sacerdote,
2 ąįį dęhtły'aa yeenjit hideentł'oo eenjit oahkat ts'ą' t'aih haa yats'an hahtsyaa. Ąįį haa Damascus kwaiik'it gwachoh gwizhit Jews nąįį tr'igiinkhii zheh gwahąąh'yaa geenjit, izhik gwa'an Jesus k'it gwandaii nąįį agwahah'aa ji' eenjit. Ąįį nąįį agwąh'ąįį ji', dinjii, ts'ą' tr'injaa haa giinlii ji', googaa nihk'it goovooheendal. Ąįįtł'ęę Jerusalem gwits'ee gooheelyaa, ts'ą' zhee gwaazhrąįį nagooreheelyaa geenjit.
2 pediu-lhe cartas para as sinagogas de Damasco, de maneira que, caso encontrasse ali homens ou mulheres que pertencessem ao Caminho, pudesse levá-los presos para Jerusalém.
3 Nijin Damascus gwats'ą' ninghit kwaa ahaa dąį', khan hee zheekat gwats'an vak'aa ts'ą' vindiih datthak ch'eegwąhndit nagwaanąįį.
3 Em sua viagem, quando se aproximava de Damasco, de repente brilhou ao seu redor uma luz vinda do céu.
4 Gwagwahkhan nankak neet'aanąįį. “Saul, Saul, jaghaii dee shagwahąąhshii eenjit shatąįį neehindik?” gwideezhuh yahnyąą.
4 Ele caiu por terra e ouviu uma voz que lhe dizia: "Saulo, Saulo, por que você me persegue? "
5 “Juu inlii, K'eegwaadhat?” Saul yahnyąą. “Jesus, vagwahąąhshii eenjit vatąįį neehindik, ąįį ihłįį.” gwideezhuh yahnyąą.
5 Saulo perguntou: "Quem és tu, Senhor? " Ele respondeu: "Eu sou Jesus, a quem você persegue.
6 “Gaa nininjii tł'ęę, Damascus gwizhit nihdeiinkhaii. Zhat dinjii ch'ihłee deehini'yaa datthak geenjit naa gwahaandak.” jyaa gwideezhuh yahnyąą.
6 Levante-se, entre na cidade; alguém lhe dirá o que você deve fazer".
7 Dinjii yaa adaa nąįį datthak chan khų' gaa giginkhii ts'ą' k'eegwiichy'aa t'iginyąą kwaa. Gwideezhuh giitth'ak gaa k'eegwiichy'aa gwagwaah'in kwaa.
7 Os homens que viajavam com Saulo pararam emudecidos; ouviam a voz mas não viam ninguém.
8 Saul nankak gwats'an ninehjin. Ąįįtł'ęę dandee nihky'aa t'igwinlik, gąą k'eegwiichy'aa gwąąh'in kwaa, vindee kwaa nagwaanąįį geh'an. Giiyanli' ootą' ts'ą' Damascus gwizhit nihdeegiiniin'ak.
8 Saulo levantou-se do chão e, abrindo os olhos, não conseguia ver nada. E eles o levaram pela mão até Damasco.
9 Ąįįtł'ęę drin tik gąhkhyuk datthak gwąąh'in kwaa. Ąįį gąhkhyuk datthak ch'a'aa kwaa ts'ą' chųų chan dinįį kwaa.
9 Por três dias ele esteve cego, não comeu nem bebeu.
10 Damascus gwizhit dinjii gwik'injiighit ch'ihłak Ananias oozhii, ąįį K'eegwaadhat k'iighai' gineiinlyaa k'it t'inchy'aa zhit, gineiinlyaa gwizhit K'eegwaadhat yits'ą' niinzhii, nah'in ts'ą' yuuzhrii, “Ananias!” yahnyąą. “Dzaa dhiidii, K'eegwaadhat!” Ananias yahnyąą.
10 Em Damasco havia um discípulo chamado Ananias. O Senhor o chamou numa visão: "Ananias! " "Eis-me aqui, Senhor", respondeu ele.
11 “Cheehinkhaii ts'ą', Tąįį K'igwąą'ee goozhii, gwats'ą' hinkhaii. Izhik zhat Judas vizheh gwizhit Tarsus kwaiik'it gwachoh gwats'an ahaa Saul, juk khagidiinjii, ąįį vach'oahkat,
11 O Senhor lhe disse: "Vá à casa de Judas, na rua chamada Direita, e pergunte por um homem de Tarso chamado Saulo. Ele está orando;
12 ts'ą' gineiinlyaa k'it t'inchy'aa zhit nan Ananias nihdeiinkhaii ts'ą' viki' kat naanjik, nah'in łee gwąąh'in vaa gweech'in neegweheelyaa geenjit.” K'eegwaadhat Ananias ahnyąą.
12 numa visão viu um homem chamado Ananias chegar e impor-lhe as mãos para que voltasse a ver".
13 “Gąą K'eegwaadhat, jii dinjii łyaa Jerusalem gwizhit gwik'injiighit nąįį lęįį ts'ą' gwiizųų gwitr'it t'agwah'in, gwiihtth'ak.
13 Respondeu Ananias: "Senhor, tenho ouvido muita coisa a respeito desse homem e de todo o mal que ele tem feito aos teus santos em Jerusalém.
14 Juk dząą Damascus kwaiik'it gwats'ą' haazhii giinkhii kįh dilk'ii t'aih giits'an iłtsąįį. Juu noozhri' oozhii nąįį tee gwahąhdal eenjit.” Ananias yahnyąą.
14 Ele chegou aqui com autorização dos chefes dos sacerdotes para prender todos os que invocam o teu nome".
15 K'eegwaadhat Ananias jyaa dahnyąą, “Vats'ą' hinkhaii. Sheenjit gwitr'it t'agwahah'yaa eenjit vagwadoołkįį t'inchy'aa. Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį, k'eedeegwaadhat choh nąįį, Israel gwich'in nąįį sheenjit goohąąhchyaa t'inchy'aa.
15 Mas o Senhor disse a Ananias: "Vá! Este homem é meu instrumento escolhido para levar o meu nome perante os gentios e seus reis, e perante o povo de Israel.
16 ts'ą' shęh'an gwintł'oo khaiinjich'iheedhat vats'ą' gwagwahaałkyaa t'inchy'aa.”
16 Mostrarei a ele o quanto deve sofrer pelo meu nome".
17 K'eegwaadhat jyaa diiyahnyąą, geh'an ąįį zheh gwats'ą' haazhii. Gwizhit nihdeiinzhii tł'ęę danli' haa Saul ki' k'ąą naanjik, “Shachaa Saul, K'eegwaadhat nats'ą' shihił'e'. Jesus adan nilįį, nah'ya' dząą gwats'ą' tąįį gwin'ee gwinjik inkhaa dąį'. Ąįį nats'ą' shihił'e' gwahąąh'yaa ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą ‘nats'ą' doo'ya'.’ noonyąą gwik'it t'inihi'yaa geenjit.” Ananias, Saul ahnyąą.
17 Então Ananias foi, entrou na casa, impôs as mãos sobre Saulo e disse: "Irmão Saulo, o Senhor Jesus, que lhe apareceu no caminho por onde você vinha, enviou-me para que você volte a ver e seja cheio do Espírito Santo".
18 Googwahkhan łuk gyuu' k'it t'inchy'aa vindee zhit gwats'an khaiinjil ts'ą' gwąąh'in needhidlit, tł'ęę ninehjin. Ąįįtł'ęę chųų yats'an iłtsąįį.
18 Imediatamente, algo como escamas caiu dos olhos de Saulo e ele passou a ver novamente. Levantando-se, foi batizado
19 Ąįįts'ą' ch'in'al tł'ęę vat'aii neegahoodlit.
19 e, depois de comer, recuperou as forças. Saulo passou vários dias com os discípulos em Damasco.
20 Ąįįtł'ęę khants'ą' Jews nąįį tr'igiinkhii zheh kwaii gwats'ą' haazhii. Izhik Jesus eegwaandak, “Jesus t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' nilįį!” nyąą.
20 Logo começou a pregar nas sinagogas que Jesus é o Filho de Deus.
21 Juu yiitth'ak nąįį datthak eenjit łyaa geegagoolii kwaa t'inyąą, “Jii dinjii Jerusalem gwizhit Jesus k'injigiighit nąįį datthak agwąąhshii, ąįį lee t'inchy'aa? Dząą gwats'ą' haazhii Jesus k'injigiighit nąįį ooheendal, ąįį eenjit gwizhrįh. Ąįįtł'ęę giinkhih kįh dilk'ii nąįį ts'eegooheelyaa, googwarahąąhshii eenjit, ąįį lee t'ohnyąą?” juu yuułk'įį nąįį jyaa ginyąą.
21 Todos os que o ouviam ficavam perplexos e perguntavam: "Não é ele o homem que procurava destruir em Jerusalém aqueles que invocam este nome? E não veio para cá justamente para levá-los presos aos chefes dos sacerdotes? "
22 Saul, Jesus vagwandak Nizįį gǫąąhtan gwandaa gwinzii t'inyąą ilii, “Jesus adan Christ nilįį, ąįįt'ee narool'in chy'ąą t'inchy'aa.” nyąą. Jii jyaa nyąą dąį', łyaa gwinzii gwik'it teech'igiinkhee. Jews nąįį Damascus kwaiik'it gwizhit t'inchy'aa, ąįį nąįį nats'ahts'ą' giidii giheehkhyaa gaagiindaii kwaa.
22 Todavia, Saulo se fortalecia cada vez mais e confundia os judeus que viviam em Damasco, demonstrando que Jesus é o Cristo.
23 Ąįįtł'ęę niighyuk gwahaadhat tł'ęę Jews nąįį nihłaa łigiiljil, nats'ahts'ą' Saul gahaahkhwaa, googwahahtsyaa geenjit.
23 Decorridos muitos dias, os judeus decidiram de comum acordo matá-lo,
24 Gąą deeginyąą datthak giveenjit gwiitth'ak. Gweedhaa datthak drin, tǫǫ haa kwaiik'it gwachoh kii gwineedhi'ęę nju' charantąįį giiyeenjit gwak'ąąhtii, giiyuuheendal ts'ą' giihaahkhwaa eenjit. Gąą jii datthak chan gwiitth'ak.
24 mas Saulo ficou sabendo do plano deles. Dia e noite eles vigiavam as portas da cidade a fim de matá-lo.
25 Saul, vijyaa gwik'injiighit nąįį tǫǫ gwizhit tł'oo tyah choh k'it t'inchy'aa zhit giiyąhchįį ts'ą' kwaiik'it kii gwineedhi'ęę ohts'ąįį tły'ah haa k'iizhak neegivyaagiiyiin'ąįį. none|src="CN01937b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 9.25"
25 Mas os seus discípulos o levaram de noite e o fizeram descer num cesto, através de uma abertura na muralha.
26 Ąįįtł'ęę Saul Jerusalem gwats'ą' haazhii. Izhik zhat Jesus k'injigiighit nąįį tee khwaihshi' yiindhan, “Shįį, Jesus vitsyaa juk ihłįį,” nyąą, gąą chan giik'injiighit kwaa. Ąįįts'ą' chan giiyąąnjat.
26 Quando chegou a Jerusalém, tentou reunir-se aos discípulos, mas todos estavam com medo dele, não acreditando que fosse realmente um discípulo.
27 Ąįįtł'ęę Barnabas yuunjik ts'ą' Tr'ihił'e' nąįį ts'ą' yihełchįį. “Saul Damascus gwits'eehaa gwiizhik K'eegwaadhat yits'ą' ginkhii, nah'ya'. Ąįįtł'ęę Damascus gwizhit łyaa naajat kwaa haa Jesus eegwaandak.” Barnabas gavahnyąą.
27 Então Barnabé o levou aos apóstolos e lhes contou como, no caminho, Saulo vira o Senhor, que lhe falara, e como em Damasco ele havia pregado corajosamente em nome de Jesus.
28 Ąįįtł'ęę gavaa t'inchy'aa. Gwiizhit Jerusalem gwizhit datthak naajat kwaa ts'ą' K'eegwaadhat Jesus eegoovaagwaandak.
28 Assim, Saulo ficou com eles, e andava com liberdade em Jerusalém, pregando corajosamente em nome do Senhor.
29 Zhat Jews Greek-ky'aa ginkhii nilįį nąįį haa ginkhii gaa tr'agavoiidlii. Gąą giiyęhdaa tr'igwihee'aa gwik'eegoogoonjik.
29 Falava e discutia com os judeus de fala grega, mas estes tentavam matá-lo.
30 Nijin gwik'injiighit nąįį geenjit gwigwiitth'ak dąį', Saul goonjik ts'ą' Caesarea kwaiik'it gwats'ą' giihiłchįį. Ąįįtł'ęę izhik gwats'an łyaa ninghit Tarsus kwaiik'it gwachoh goo'aii gwats'ą' nineegiiyąąhchįį.
30 Sabendo disso, os irmãos o levaram para Cesaréia e o enviaram para Tarso.
31 Ąįįtł'ęę Judea, Galilee, ts'ą' Samaria nahkat gwa'an datthak Jesus k'injiighit nąįį haa gwintsal goovaa tsinehdan gwanlii. Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' goot'aii gwanlii ts'ą' ginlęįį gaadlit. K'eegwaadhat Jesus deegihił'ee ts'ą' doo'yaa gavoonyąą gwik'it t'igii'in.
31 A igreja passava por um período de paz em toda a Judéia, Galiléia e Samaria. Ela se edificava e, encorajada pelo Espírito Santo, crescia em número, vivendo no temor do Senhor.
32 Peter nijuk datthak neehidik. Ch'ihłan Lydda kwaiik'it gwats'ą' haazhii, Jesus k'injigiighit nąįį zhat t'inchy'aa, hąąh'yaa eenjit.
32 Viajando por toda parte, Pedro foi visitar os santos que viviam em Lida.
33 Izhik zhat dinjii, Aeneas oozhii, nah'in. 8 (years) neegwiidhat gąhkhyuk datthak ichehk'it nakhaii kwaa, ts'ik ahchįį haa iłts'ik geh'an.
33 Ali encontrou um paralítico chamado Enéias, que estava acamado fazia oito anos.
34 “Aeneas, juk dząą Jesus Christ shrineeninlik. Ndak ninkhaii ts'ą' nats'at shrininlii.” Peter yahnyąą. Googwahkhan gwik'it t'iizhik ts'ą' ndak niinzhii.
34 Disse-lhe Pedro: "Enéias, Jesus Cristo vai curá-lo! Levante-se e arrume a sua cama". Ele se levantou imediatamente.
35 Nijin dinjii datthak Lydda kwaiik'it ts'ą' Sharon goozhii gwichyah gwa'an chųų choh geeghaih goo'aii, gwats'an lęįį nąįį nizįį neehoodlit, giiyąąh'in dąį', ąįį nąįį datthak K'eegwaadhat k'injigiighit gaadlit.
35 Todos os que viviam em Lida e Sarona o viram e se converteram ao Senhor.
36 Joppa kwaiik'it gwizhit tr'injaa, Tabitha oozhii, ąįį chan Jesus k'injiighit nąįį ch'ihłak nilįį. (Greek ginjik ky'aa Dorcas oozhii. Ąįį (Deer) vadzaih tsal k'it t'inchy'aa, gwinyąą t'igwinyąą.) Gweedhaa datthak gwinzii gwitr'it t'agwah'in ąįįts'ą' dinjii neeshraahchy'aa nąįį khit k'ąąhtii ts'ą' ts'inyąą.
36 Em Jope havia uma discípula chamada Tabita, que em grego é Dorcas, que se dedicava a praticar boas obras e dar esmolas.
37 Izhit dąį' iłts'ik naanaii ts'ą' niindhat. Ąįįts'ą' giichį' k'eech'ąhtryaa ts'ą' ch'iyeedak zheh gwizhit nigiiyąąhchįį.
37 Naqueles dias ela ficou doente e morreu, e seu corpo foi lavado e colocado num quarto do andar superior.
38 Joppa kwaiik'it ąįį Lydda kwaiik'it geeghaih ninghit kwaa goo'aii. Ąįįts'ą' juu Joppa gwizhit Jesus k'injigiighit nilįį nąįį, “Peter, Lydda kwaiik'it gwizhit t'inchy'aa.” gwinyąą gwigwiitth'ak dąį', dinjii neekwąįį nąįį giits'ą' hił'e'. “Khants'ą' diikwaiik'it gwizhik diits'ą' hinkhaii.” giiyahnyąą.
38 Lida ficava perto de Jope, e quando os discípulos ouviram falar que Pedro estava em Lida, mandaram-lhe dois homens dizer-lhe: "Não se demore em vir até nós".
39 Jii geenjit Peter shriidąązhik ts'ą' gavaa haazhii. Izhik zhat zheh ch'ihłak gwizhit nihdeiinzhii dąį', ch'iyeedak zheh deegiiyiłchįį. Tr'injaa ch'adąį' vakai' niinjik nąįį datthak giiyeelin neelzhii, Dorcas jidii gwach'aa ąįįts'ą' ik haa inghąn, ąįį kwaii giits'ą' k'eech'ąąhtii gwiizhik datthak gitree.
39 Pedro foi com eles e, quando chegou, foi levado para o quarto do andar superior. Todas as viúvas o rodearam, chorando e mostrando-lhe os vestidos e outras roupas que Dorcas tinha feito quando ainda estava com elas.
40 Ąįįtł'ęę datthak cheegǫǫhaadlii. Ąįįts'ą' yeeghaii nikiigwiintthaii ts'ą' khagidiinjii. Ąįįtł'ęę yichi' ts'ą' nil'ee ts'ą' yąąh'in gwiizhit, “Tabitha, k'iidak ninkhee!” yahnyąą. Ąįįtł'ęę gwizhit dandee nihky'aa t'igwinlik. Nijin Peter nah'in dąį', k'iidak naadii.
40 Pedro mandou que todos saíssem do quarto; depois, ajoelhou-se e orou. Voltando-se para a mulher morta, disse: "Tabita, levante-se". Ela abriu os olhos e, vendo Pedro, sentou-se.
41 Ąįįtł'ęę yinli' oonjik yits'inyąą ts'ą' k'iidak niyiłkhin. Ąįįtł'ęę juu Jesus k'injigiighit nąįį ąįįts'ą' juu vakai' niinjik nąįį haa, “Nihdineekhwajyaa!” ahnyąą. Ąįįtł'ęę ąįį tr'injaa niindhat chy'ąą, neegwiindaii goots'ą' gwik'eech'eełtii. none|src="cn01941B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 9.41"
41 Tomando-a pela mão, ajudou-a a pôr-se de pé. Então, chamando os santos e as viúvas, apresentou-a viva.
42 Joppa gwizhit dinjii lęįį nąįį datthak geenjit gwigwiitth'ak. Ąįįtł'ęę izhik zhat dinjii lęįį nąįį chan K'eegwaadhat Jesus giinjik deenyąą k'injiginjik.
42 Este fato se tornou conhecido em toda a cidade de Jope, e muitos creram no Senhor.
43 Ąįįtł'ęę drin gwinlęįį gwizhit Peter, Joppa kwaiik'it gwizhit indi'. Dinjii Simon oozhii, haa gwinch'į'. Simon ch'adhah ahkhii nilįį.
43 Pedro ficou em Jope durante algum tempo, com um curtidor de couro chamado Simão.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.