Mateus 19
Ta lǝ Luwǝ Kunmindɨ kɨ Sigɨ (GQR) vs NTLH
1 Lokɨ Jeju tɔlta ta’gɨ ningə, ɔtɨ Galile’tɨ, aw dɔnangɨ Jude’tɨ, gidɨ ba Jurden’tɨ.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu da Galileia e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão.
2 Bulə de’gɨ ngayn uni go’ə, adɨ ajɨ’de dɔ monyi’gɨ’tɨ lə’de.
2 Uma grande multidão o seguiu, e ali ele curou os doentes.
3 Parisɨ’gɨ ɔti rei rɔ Jeju’tɨ, dəji’ə ta to kuləkikiyə tadɔ kuwə’n’ə eyina: «Ndukun lə’je adɨ tarow kadɨ dingəm tuwə ne’ne, ɔjidɔ nya kɨ ra kɨ ra adɨ nəl’ə el eke adɨ tarow el wa?»
3 Alguns fariseus chegaram perto dele e, querendo conseguir alguma prova contra ele, perguntaram: — Será que pela nossa
4 Ə Jeju ilə de’tɨ ene: «In tudəi Makitu lə Luwə kɨ ndangi kin el bitɨ wa? “Lo kulə ngirə kində nya’gɨ’tɨ Luwə ra dingəm kɨ dene’,
4 Jesus respondeu:
5 ningə el ene: in be ə, dingəm a inyə baw’ne kɨ kon’ne, ningə a tinyəi nan kɨ ne’ne kadɨ təli darɔ kɨ kare.
5 E Deus disse: “Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher, e os dois se tornam uma só pessoa.”
6 Lo kin’tɨ, a in joo el nga, nan in darɔ kɨ kareba. Ningə nya kɨ Luwə dɔɔ nan’tɨ, majɨ kadɨ de gangɨ nan’tɨ el.”»
6 Assim já não são duas pessoas, mas uma só. Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
7 Ə eli Jeju eyina: «Nga ra bann be ə Mojɨ adɨ ndu ene re dingəm tuwə ne’ne ningə majɨ kadɨ ad’a makitu gangɨ nan ji’ə’tɨ wa?»
7 Os fariseus perguntaram: — Nesse caso, por que é que Moisés permitiu ao homem mandar a sua esposa embora se der a ela um documento de divórcio?
8 Jeju təl el’de ene: «In tadɔ me ngan lə’se ə Mojɨ adɨ’n’se tarow kadɨ tuwəi ne’se’gɨ, nan lo kulə ngirə nya’gɨ’tɨ, in be el.
8 Jesus respondeu:
9 Nga ningə, adɨ m’el’se, re de tuwə ne’ne, tadɔ nya kɨ rangɨ um in ta lə kaya kɨ ra el, ə taa dene kɨ rangɨ ə, de’ə kin təl njekuwə marum.»
9 Portanto, eu afirmo a vocês o seguinte: o homem que mandar a sua esposa embora, a não ser em caso de adultério, se tornará adúltero se casar com outra mulher.
10 Lo kin’tɨ, njendo’gɨ li’ə eli’ə eyina: «Re in kin ə in ndu kɨ to dɔ dingəm’tɨ kɨ rɔ dene’tɨ ə, taa dene el in sotɨ.»
10 Os discípulos de Jesus disseram: — Se é esta a situação entre o homem e a sua esposa, então é melhor não casar.
11 Ə Jeju el’de ene: «De’gɨ pətɨ gəri me ta kin el, nan nje kɨ Luwə adi’de ta row’ə par.
11 Jesus respondeu:
12 De’gɨ madɨ in non, taai dene el, tadɔ tɔgɨ’de sangɨ dene goto, ningə in nya kɨ tei me kon’de’tɨ nu; nje kɨ madɨ’gɨ in tadɔ kɔr kɨ ɔri’de kujɨ, ə nje kɨ nungɨ, mbeti taa dene tadɔ Konɓe lə Luwə tɔ. De kɨ asɨ kadɨ gər me ta kin ningə kadɨ gər.»
12 Pois há razões diferentes que tornam alguns homens incapazes para o casamento: uns, porque nasceram assim; outros, porque foram castrados; e outros ainda não casam por causa do
13 De’gɨ rei kɨ ngann’gɨ kɨ du rɔ Jeju’tɨ kadɨ njangɨ dɔ’de, ə elta kɨ Luwə tadɔ lə’de, nan njendo’gɨ ndangi’de.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças para Jesus pôr as mãos sobre elas e orar, mas os discípulos repreenderam as pessoas que fizeram isso.
14 Ə Jeju el ene: «Inyəi ngann’gɨ kɨ du adɨ rei kɨ rɔ’m’tɨ, um ɔgi’de tarow el, tadɔ Konɓe lə Luwə in yan de’gɨ kɨ toi to ngann’gɨ kɨ du be.»
14 Aí ele disse:
15 Go’tɨ, Jeju njangɨ dɔ’de, ə ɔtɨ ilə dɔ’ne aw lo kɨ rangɨ’tɨ.
15 Então Jesus pôs as mãos sobre elas e foi embora.
16 Ndɔ kare, dingəm kare re rɔ Jeju’tɨ, ningə dəj’ə ene: «Njendo de’gɨ, in ri kɨ majɨ, ə kadɨ m’ra, ə m’a m’ingə’n kajɨ kɨ to bitɨ kɨ non’tɨ wa?»
16 Certa vez um homem chegou perto de Jesus e perguntou: — Mestre, o que devo fazer de bom para conseguir a vida eterna?
17 Ə Jeju el’ə ene: «Tadɔ ri ə dəjɨ’m ta dɔ nya kɨ majɨ’tɨ wa? De kɨ majɨ in kareba. Re in ge kur me kumngayira’gɨ ningə, in təl rɔ’i go mbərkikində’gɨ’tɨ.»
17 Jesus respondeu:
18 Ə dingəm kakin dəjɨ Jeju ene: «Mbərkikində’gɨ kɨ ra wa?» Ningə Jeju ilə’tɨ ene: «A tɔl de el, a uwə marum el, a ɓogɨ el, a mannajɨ kɨ ngom dɔ mad’i’tɨ el,
18 — Que mandamentos? — perguntou ele. Jesus respondeu:
19 Ɔsi kurə baw’i kɨ kon’i, taa a ndigɨ de mad’i to darɔ’i in ɓe be.»
19 respeite o seu pai e a sua mãe e ame os outros como você ama a você mesmo.”
20 Ningə ngonn kɨ basa ene: «Nya’gɨ kin pətɨ, m’təl rɔ’m go’tɨ nga. Nga kɨ ne kin, in ri ɓay ə nanyi’m kadɨ m’ra wa?»
20 — Eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o moço. — O que mais me falta fazer?
21 Ə Jeju el’ə ene: «Re ge kadɨ asɨ nan tapɨ takum Luwə’tɨ ningə, aw, adɨ ndogi sə’i nya majɨ’gɨ lə’i pətɨ, lowə nar’a njendoo’gɨ, ningə a aw kɨ nyakingə ngayn dɔran’tɨ, ə un go’m.»
21 Jesus respondeu:
22 Nan lokɨ ngonn kɨ basa oo ta’gɨ kin ningə, ɔtɨ aw kɨ rɔnel el, tadɔ in de kɨ aw kɨ nyakingə’gɨ ngayn.
22 Quando o moço ouviu isso, foi embora triste, pois era muito rico.
23 Ə Jeju el njendo’gɨ lə’ne ene: «Tokɨ rɔta’tɨ, adɨ m’el’se, a ngan ngayn kɨ rɔ njenyakingə’tɨ kadɨ ur me Konɓe’tɨ lə Luwə,
23 Jesus então disse aos discípulos:
24 ningə m’təl m’el’se ɓay, in nya kɨ ngan ngayn kadɨ jambal ur bolo konn kur nya’tɨ, nan a ngan ngayn utə in kin ɓay kadɨ njenyakingə ur me Konɓe lə Luwə.»
24 E digo ainda que é mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
25 Ta kin ətɨ njendo’gɨ ɓol ngayn, adɨ eli eyina: «Nga kin ə in be ningə, nan ə asɨ kadɨ ingə kajɨ wa?»
25 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram muito admirados e perguntavam: — Então, quem é que pode se salvar?
26 Ə Jeju ində manjɨ’de ba ningə el’de ene: «Kɨ rɔ de’gɨ’tɨ lowə goto, nan kɨ rɔ Luwə’tɨ lo ra nya’gɨ pətɨ to.»
26 Jesus olhou para eles e respondeu:
27 Ə Piyər un ta el’ə ene: «Nga oo, j’in kɨ j’inyə nya’gɨ lə’je pətɨ, ə j’un go’i kin, ri ə j’a j’ingə wa?»
27 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor. O que é que nós vamos ganhar?
28 Ə Jeju ilə’tɨ ene: «Tokɨ rɔta’tɨ, adɨ m’el’se: ndɔ kɨ nya’gɨ pətɨ a indəi ngirə’de kində kɨ sigɨ, ə m’in Ngonn de m’a m’njɨ dɔ kumbər konɓe’tɨ lə’m, kɨ de’gɨ a tɔji’m’in kin ningə, ingɨ kɨ uni go’m kin, ingɨ kaa a isɨ dɔ kumbər konɓe’tɨ kɨ dɔgɨ gidə in joo kadɨ gangɨ ta dɔ ginn kaw Isirayel’tɨ kɨ dɔgɨ gidə in joo.
28 Jesus respondeu:
29 Ningə re de madɨ, inyə kəy lə’ne, kɨ ngannkon’ne’gɨ, kɨ konnann’ne’gɨ, kɨ kon’ne, kɨ baw’ne, kɨ ngann’ne’gɨ eke dɔnangɨ lə’ne tadɔ lə’m ə, a ingə nya’gɨ kin dɔ’tɨ nja ɓu, taa a ingə kajɨ kɨ a to bitɨ kɨ non’tɨ tɔ.
29 E todos os que, por minha causa, deixarem casas, irmãos, irmãs, pai, mãe, filhos ou terras receberão cem vezes mais e também a vida eterna.
30 Nga ningə, de’gɨ ngayn kɨ kete, a təli nje kɨ gogɨ, ə de’gɨ ngayn kɨ gogɨ, a təli nje kɨ kete tɔ.»
30 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.