Romanos 3
Fhe Bakɨmen Kaman Kameŋ (GEB) vs NVT
1 Maaŋ muuŋgip, mba fooi tɨv, ana fhura fhava ndera mbui bigeŋ ma. Maaŋ muuŋgirga, mba Zudaiŋ mbe ram muuŋgip harigi fhaiŋ ŋgui gumgi kambararie? Mbe warir fooi, thagɨna bigɨna vhuuŋ mbe warir fooi ne suaŋv mben hɨgɨrie?
1 Então qual é a vantagem de ser judeu? A circuncisão tem algum valor?
2 Nza Zudaiŋ kɨr za mbui ne nɨɨeŋ khaŋ muuŋgi. Fhe Bakɨme Zudain kurkurarga bigir vhuuiŋ vhɨrvera ki. Ana fharav, nduara won buni vhuuin Zudaiŋ ga nɨɨŋgi, mbe nta ganɨnga.
2 Sim, há muitos benefícios. Em primeiro lugar, aos judeus foi confiada toda a revelação de Deus.
3 Mbe guigira, mbe mbari, mbe Fhe Bakɨme khothɨgap, mbe ana buni vhuuiŋ zɨn vui fhuvara. Maaŋ muuŋgip, ram muuŋgirie? Mbe ana khothɨgap, ana buni vhuuiŋ zɨn vui fhu, mba tɨv Fhe Bakɨme muuŋgirim, ana mba suaŋgi kameŋ, ana ne zɨn ŋgɨgɨrga fhuve?
3 É verdade que alguns deles foram infiéis, mas isso significa que Deus será infiel?
4 Zakɨra fhuvara! Gumgi, mbe za bigi guiguigi. Fhe Bakɨme, ana nduara zazera guigira wo buni nzuav nta zɨn vui. Ana buni vhuuiŋ ki gavar Devit wo muuŋgi tɨvi mbatɨgi ga nzuav nera nzuai,
4 De maneira nenhuma! Ainda que todos sejam mentirosos, Deus é verdadeiro. E as Escrituras dizem a seu respeito: “Será provado que tens razão no que dizes, e ganharás tua causa no juízo”.
5 — ausente —
5 Alguém poderia dizer: “Mas nosso pecado não cumpre um bom propósito, ajudando os outros a verem como Deus é justo? Não é uma injustiça, portanto, Deus nos castigar?”. (Estou seguindo o ponto de vista humano.)
6 — ausente —
6 Claro que não! Se fosse assim, como Deus poderia julgar o mundo?
7 Guma the wo ndɨkndɨgar khaŋ suanga, “Gu guiguiga nzuai buni, nta Fhe Bakɨmen buni guari ndi hiiŋ khɨngirga, ana zɨ Bakɨme za mbar ŋgɨrga. Ana ram muuŋgi ne suaŋv tɨvi mbatɨgi ga mbui guman nan kamɨv, gu muuŋgi tɨvi mbatɨgi ga suaŋv na suaŋ suaŋrie?”
7 Alguém poderia argumentar, ainda: “Mas por que Deus me condena como pecador se minha mentira ressalta sua verdade e lhe traz mais glória?”.
8 Mba tɨv, ana vhɨra khaŋ nzuai buna mbatɨgeŋ fara muuŋgi. Mba kameŋ khaŋ nzuai, “Aria, nza tɨvi mbatɨgir muunga, mba tuav tɨvir vhuuiŋ hɨrga.” Gumgi mbari mba khesharigi kamen na nzuav bunin na sav na nzuav, khaŋ nzuai, gu nduara nzuai buni, nta mba buna mbatɨgeŋ fara muuŋgi. Fhe Bakɨme mba gumgi, ana mbe muuŋgi tɨvi mbatɨgi ga suaŋv mbe suaŋv, mbe muuŋgi tɨvi mbatɨgi tugɨra tɨgɨp vheza mbatɨgar mben nɨɨŋgirga.
8 E alguns até nos difamam, afirmando que dizemos: “Quanto mais pecarmos, melhor!”. Quem diz essas coisas merece condenação.
9 Maaŋgi, nza ram suaŋrie? Nza Zudaiŋ, nza mba harigi fhaiŋ ŋgui gumgi kambarigire? Zakɨra fhuvara! Nza suaŋgi, tɨva mbatɨk, za nza Zudaiŋ gu harigi fhaiŋ ki gumgi, ana za nza vharigi.
9 Pois bem, devemos concluir que nós, judeus, somos melhores que os outros? Não, de maneira nenhuma, pois já mostramos que todos, judeus ou gentios, estão sob o poder do pecado.
10 Fhe Bakɨmen buni vhuuiŋ ki gap ne nzuav khaŋ suaŋgi,
10 Como afirmam as Escrituras: “Ninguém é justo, nem um sequer.
11 Mba tuituigiap Fhe Bakɨme kaŋgi guma the ki fhu.
11 Ninguém é sábio, ninguém busca a Deus.
12 Mbe zam kɨr Fhe Bakɨme segi.
12 Todos se desviaram, todos se tornaram inúteis. Ninguém faz o bem, nem um sequer.”
13 Mben kaathoori gumgi ndi mbogi ga rɨgi mbogi fara muuŋgiap fhomsɨgiap gumgi khurav ndɨga hi fara muuŋgi buni gum gumgi shogim, mbe vhɨzi buni ntan kav hi.
13 “Sua conversa é repulsiva, como o odor de um túmulo aberto; sua língua é cheia de mentiras.” “Veneno de serpentes goteja de seus lábios.”
14 Mbe zazera harigi gumgi ga nzuav ndavi mbarɨgap mben farfarga ndɨkndɨgi, mben ndavi vherir kim, mbe buni mbatɨgira nzuai.
14 “Sua boca é cheia de maldição e amargura.”
15 Mbe zazera harigi gumgi shogɨrim, mbe vhɨzɨ zav khuafua rui.
15 “Apressam-se em cometer homicídio;
16 Mbe zazera ruav harigi gumgi gu mbigir ntuur farfav simtɨgir mbe ndɨɨa rui.
16 por onde passam, deixam destruição e sofrimento.
17 Mbe harigi gumgi phorgɨp ndava bavira kɨrga tɨvi kaŋgi fhu.
17 Não sabem onde encontrar paz.”
18 Mbe thaneŋ Fhe Bakɨmen rɨvi fhu.”
18 “Não têm o menor temor de Deus.”
19 Nza khueŋ kaŋgi, Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi, nta suaŋgi tɨvi piin ki ntɨɨri, nta mben tɨvi ma. Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi khueŋ nzuai ne khaŋ muuŋgi. Nza kha gumgi, nza zam, nzan guma the Fhe Bakɨme ŋgarkarga tuktɨgi fhuvara. Nza kha nuianan ki gumgi, nza zam Fhe Bakɨme nɨma thivgirim, ana nza suaŋv suaŋgirga.
19 É evidente que a lei se aplica àqueles a quem ela foi entregue, pois seu propósito é evitar desculpas e mostrar que todo o mundo é culpado diante de Deus.
20 Guma the Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi zɨn vui ne suaŋv Fhe Bakɨme tɨvir vhuuiaŋ mbui guman anan kamgirga tuktɨgi fhuvara. Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi, nta nza mbui tɨvi mbatɨgir nza khɨvi.
20 Pois ninguém será declarado justo diante de Deus por fazer o que a lei ordena. A lei simplesmente mostra quanto somos pecadores.
21 Ntigem Fhe Bakɨme tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigir nzan kaai tɨv kɨrar hɨgi. Mba tɨv, ana Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi zɨn vui ne nzuav kɨrar hɨgi fhuvara. Zakɨra fhuvara! Ana harigi tuavra kɨrar hɨgi. Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi nza nzuai kameŋ gum Fhe Bakɨmen kamthooŋ gumgi suaŋgi buni ki gavi, nza Fhe Bakɨme muuŋgirga tɨvi bun nzuai.
21 Agora, porém, conforme prometido na lei de Moisés e nos profetas, Deus nos mostrou como somos declarados justos diante dele sem as exigências da lei:
22 Mba tɨv khaŋ muuŋgi, mba guigira Zisas Krais khothɨgi gumgi gu mbigi, Fhe Bakɨme za tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigir mben kaai. Mbe Zudaiŋ gum mba harigi fhaiŋ ŋgui gumgi, mbe zam, Fhe Bakɨme tɨva bavira mben muunga.
22 somos declarados justos diante de Deus por meio da fé em Jesus Cristo, e isso se aplica a todos que creem, sem nenhuma distinção.
23 Nza kha nuianan ki gumgi gu mbigi, nza za tɨvi mbatɨgi ga muuŋgi. Nza Fhe Bakɨme muungen nza vuzvugi tɨvir vhuuiŋ vhɨrve nza za ntan muuŋgirga tuktɨgi fhuvara.
23 Pois todos pecaram e não alcançam o padrão da glória de Deus,
24 Fhe Bakɨme fhura nza kora muuŋgiap, ana Krais Zisas muuŋgi ŋaarar panan, ana taagi nza vhezgiap, nza ndigap, kha zɨn nzan kaai, nza tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigi ma. Nza nduarira ŋaara vhuuŋ the muuŋgi ne nzuav, ana tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigir nzan kaai fhuvara. Zakɨra fhuvara! Fhe Bakɨme fhura Krais Zisasan ŋaara panan mba zɨn nza nɨɨŋgi.
24 mas ele, em sua graça, nos declara justos por meio de Cristo Jesus, que nos resgatou do castigo por nossos pecados.
25 Fhe Bakɨme Zisas farasarigi, ana rimgip won vɨzɨna siasuarga, guigira ana khothɨgi gumgi gu mbigi, ana vɨzɨn mbe muuŋgi tɨvi mbatɨgi ruagiri, nta vhɨzgirga. Ana won tɨvar vhuun nza khɨvɨr zav maaŋ muuŋgi. Fhum, Fhe Bakɨme mbarara kha gumgi gu mbigi ga mbuav, ana mbe muuŋgi tɨvi mbatɨgi ga nzuav vheza mbatɨgar mbe ndɨɨi fhuvara.
25 Deus apresentou Jesus como sacrifício pelo pecado, com o sangue que ele derramou, mostrando assim sua justiça em favor dos que creem. No passado ele se conteve e não castigou os pecados antes cometidos,
26 Fhe Bakɨme ntigem khuen nza khɨvigi, ana nduara tɨvir vhuuiaŋ mbui Fhe Bakɨme ma. Ana tɨvar vhuuŋ zɨn vov, ana guigira Zisas khothɨgi gumgi gu mbigi, ana tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigir mben kaai.
26 pois planejava revelar sua justiça no tempo presente. Com isso, Deus se mostrou justo, condenando o pecado, e justificador, declarando justo o pecador que crê em Jesus.
27 Maaŋ muuŋgiap, the nduara wo zɨ ndi vun kuamkuav khaŋ suangeŋ tuktɨgi, “Gu Fhe Bakɨme nɨman tɨvir vhuuiaŋ mbui guma ma”? Maaŋ suanga guma the ki fhu. Mba tɨv za vhɨzgi. Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi zɨn vui tuav, mba tɨva vhɨzgi fhuvara. Nza guigira Zisas khothɨgi tɨvara, mba tɨvara nza wari wo zɨri ndiv vun kuamkuagi tɨva vhɨzgi.
27 Podemos então nos vangloriar de ter feito algo para sermos aceitos por Deus? Não, pois nossa absolvição não vem pela obediência à lei, mas pela fé.
28 Ne khaŋ muuŋgi, nza ntige khueŋ kaŋgi. Nza guigira Zisas Krais khothɨgi tuavra, nza Fhe Bakɨme nɨman, nza tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigi ki. Nza Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi zɨn vui ne nzuav fhuvara.
28 Portanto, somos declarados justos por meio da fé, e não pela obediência à lei.
29 Nde ram mbui ndɨkndɨga mbui? Ee, Fhe Bakɨme, ana Zudaiŋ Fhe Bakɨmera me? Ee, ana harigi fhaiŋ ŋguir Fhe Bakɨme fhuve? Zakɨra fhuvara! Fhe Bakɨme, ana vhɨra harigi fhaiŋ ŋguir Fhe Bakɨme ma.
29 Afinal, Deus é Deus apenas dos judeus? Não é também Deus dos gentios? Claro que sim!
30 Ne guigi guarara, Fhe Bakɨ bavira ki. Ana mba warir fooŋgi gumgi, gum mba warir fooŋgi fhuv gumgi, mbe guigira Zisas Krais khothɨgi, ana tɨvir vhuuiaŋ mbui gumgi gu mbigir mben kaai.
30 Existe um só Deus, e ele declara justos tanto judeus como gentios somente pela fé.
31 Nza maaŋ muuŋgip khaŋ suanga, guigira Zisas khothɨgi tɨv, ana guigira fharigi bigɨna guar ma. Nza khaŋ Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi ga suanga thi, nta fhura ki tɨvi ma? Zakɨra fhuvara! Nza Fhe Bakɨme Moses ga nɨɨŋgi tɨvi, nza ntan muuŋrim, nta guigira havhargiri.
31 Então, se enfatizamos a fé, quer dizer que podemos abolir a lei? Claro que não! Na realidade, é só quando temos fé que cumprimos verdadeiramente a lei.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.