Atos 2

Fhe Bakɨmen Kaman Kameŋ (GEB) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Mba Pentikos tuga bakɨme hɨgim, mba raar mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe wari fugap, phena mbevi vhen ki.
1 Quando chegou o dia de Pentecostes , todos os seguidores de Jesus estavam reunidos no mesmo lugar.
2 Mbe mba phena vhen wari fugap kim, khɨkhɨma mbe fhura Hevenan hɨgi, mba khɨkhɨm bɨɨŋbɨɨŋ bakɨme fara muuŋgiap zerav, mbe mba ki phena vhee mba khɨkhɨm za mba phena vhee ruigi.
2 De repente, veio do céu um barulho que parecia o de um vento soprando muito forte e esse barulho encheu toda a casa onde estavam sentados.
3 Mbe garav, vhava zari fara muuŋgi bigi gari. Mbe nta garim, nta vov za mbe pani shɨri tugɨratɨgap nta thivgi.
3 Então todos viram umas coisas parecidas com chamas, que se espalharam como línguas de fogo; e cada pessoa foi tocada por uma dessas línguas.
4 Mba bigi mbe pani shɨri thivgim, Fhe Bakɨmen Ŋinan Ŋaar za mbe ndavi vherir vergap, mbe rugim, mbe harigi ŋguir kaa ga vhov buni nzuai. Mbe fhura mba tɨva mbui fhuvara, Fhe Bakɨmen Ŋinan Ŋaar nduara mbe rugim, mbe mba kaa ga vhui.
4 Todos ficaram cheios do Espírito Santo e começaram a falar em outras línguas, de acordo com o poder que o Espírito dava a cada pessoa.
5 Mba tugen, Zudaiŋ mbari, mbe vhɨra zegap, Zerusareman ki, mbe vhɨra guigira Fhe Bakɨme phorga nzuav ana tɨva zɨn vui ntɨɨri ma. Mbe za kha nuianan ki ŋguian kega zegi.
5 Estavam morando ali em Jerusalém judeus religiosos vindos de todas as nações do mundo.
6 Mba tugen mba khɨkhɨm him, gumgi gu mbigi vhɨrvera, mbe mba khɨkhɨm mbararagiap, zav wari fugap, mba Zisas farasegi 12 tɨgi ŋaara gumgi nzuai buni, mbe za khuara mbe tɨgi. Mbe khuaran mbe tɨgap, mbe mbararav khueŋ nzuav guigira ŋgava mbatɨga muuŋgi. Mba zegi gumgi gu mbigi, mbe mbe mbararagim, mbe mben kaara vhov mba buni nzuaim, mbe mba buni mbararagi.
6 Quando ouviram aquele barulho, uma multidão deles se ajuntou, e todos ficaram muito admirados porque cada um podia entender na sua própria língua o que os seguidores de Jesus estavam dizendo.
7 Mba zegi Zudaiŋ, mbe mbararagiap, ŋgava mbatɨga muuŋgiap khaŋ nzuai, “Ee, kheiŋ Gaririŋ gumgira khare.
7 A multidão ficou admirada e espantada e comentava: — Estas pessoas que estão falando assim são da Galileia!
8 Nza ram muuŋgiap mbe nzuai buni nza won kaara nta mbararagi.
8 Como é que cada um de nós as ouvimos falar na nossa própria língua?
9 Nza khaŋ muuŋgi ŋgui, nza zega khar ki. Nza mbari Partia fhain kega zegi, nza mbari Midia fhain kega zegi, mbari Eram fhain kega zegi, nza mba Mesopotemia fhain ki gumgi gum Zudia fhain ki gumgi, Kapadosian fhain ki gumgi, Pontus fhain ki gumgi, Esia fhain ki gumgi gum, nza mbari.
9 Nós somos da Pártia, da Média, do Elão, da Mesopotâmia, da Judeia, da Capadócia, do Ponto, da província da Ásia,
10 Frigia gum Pamfiria fhain kega zegi, nza mbari Idzɨp fhain kega zegi, nza mbari Ribia nder muen, Sairini ŋgu bakɨmen han kega zegi. Nza mbari Roman zegap wari zav khaŋ ndagi.
10 da Frígia, da Panfília, do Egito e das regiões da Líbia que ficam perto de Cirene. Alguns de nós são de Roma.
11 Nza Zudaiŋ gum nza phorgap nza rotu mbui tɨva zɨn vui gumgi, gum Krit rɨgɨkɨrigen kega zegi gumgi, gum Arebian kega zegi gumgi, nza khar zegi gumgi, nza mbe mbararagi, mbe Fhe Bakɨme muuŋgi bigi baikɨvi, mbe nzan kamara nta neŋgim, nza nta mbararagi.”
11 Uns são judeus, e outros, convertidos ao Judaísmo. Alguns são de Creta, e outros, da Arábia. E como é que todos estamos ouvindo essa gente falar em nossa própria língua a respeito das grandes coisas que Deus tem feito?
12 Mba zegi gumgi, mbe maaŋ muuŋgiap mbararagiap, ŋgava mbatɨga muuŋgiap, ndɨkndɨgi vhɨrve ga mbui. Mbe ndɨkndɨgi vhɨrve ga mbuav nduarira khaŋ wari ga nzuai, “Kha ntige hi bigeŋ, ne ram mbui khesharigi bigɨna goreŋra?”
12 Todos estavam admirados, sem saberem o que pensar, e perguntavam uns aos outros: — O que será que isso quer dizer?
13 Mbe maaŋ wari ga nzuav, mbe mbari mbe nzɨɨv khaŋ mbe nzuai, “Mbe waina kama mbegav ŋanŋana nzuai.”
13 Mas outros zombavam, dizendo: — Esse pessoal está bêbado!
14 Mbe maaŋ wari ga nzuaim, Pita mbaram mba Zisas farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi rɨgar khavgia thɨgap, kama havharan kaav khaŋ mba gumgi gum mbigi ga nzuai, “Nde kha Zudaiŋ gum nde mbe zegap kha Zerusareman ki gumgi gu mbigi, nde khuarar na bunin tɨgɨri. Nde khuaran na bunin tɨgɨp, nde ntige khar hi bigeŋ nɨɨeŋ kaŋgirga.
14 Então Pedro se levantou, junto com os outros onze apóstolos , e em voz bem alta começou a dizer à multidão: — Meus amigos judeus e todos vocês que moram em Jerusalém, prestem atenção e escutem o que eu vou dizer!
15 Nde ndɨkndɨgi, kha gumgi waina kama mbegav ŋanŋanire? Zakɨra fhuvara! Ntigera mɨn thugim, ra ndav shɨrav nzai, 9 kirok ma.
15 Estas pessoas não estão bêbadas, como vocês estão pensando, pois são apenas nove horas da manhã.
16 — ausente —
16 O que, de fato, está acontecendo é o que o profeta Joel disse:
17 — ausente —
17 “É isto o que eu vou fazer nos últimos dias — diz Deus: Derramarei o meu Espírito sobre todas as pessoas. Os filhos e as filhas de vocês anunciarão a minha mensagem; os moços terão visões, e os velhos sonharão .
18 Gu mba tugen gu won Ŋina Ŋaara sararim, ana na ŋaara gumgi gum nan ŋaara mbigi han ŋgirɨrga, mbe Fhe Bakɨme kamthooŋ gumgi na buni vhuuiŋ bun nzuai tɨvar muuŋgip na buni bun suanga.
18 Sim, eu derramarei o meu Espírito sobre os meus e naqueles dias eles também anunciarão a minha mensagem.
19 Gu kha buivar gu harigi khesharigi bigir muuŋrim, nta hɨrga, gu mba nuianan mirikorir muunga, mba mirikori, nta mba tugen mba raar hi bigir nde khɨvi mirikori ma. Mba tugen vɨzɨn gum vhav, vhava thuura bakɨme nta hɨrga.
19 Em cima, no céu, farei com que apareçam coisas espantosas; e embaixo, na terra, farei milagres. Haverá sangue, e fogo, e nuvens de fumaça;
20 Mba tugen, ran ŋaar vhɨzgirga, maaŋ gɨngirga, kɨni hɨvgip vɨzɨna gegɨrga. Mba bigi hegɨrga, zumgum Guma Bakɨme hɨrga tuk hɨgɨrga, ana mba raar ana won ŋkasŋka bakɨme gum won vhava ŋaara ndim khɨvɨrga.
20 o sol ficará escuro, e a lua se tornará cor de sangue, antes que chegue o grande e Dia do Senhor.
21 Mba tugen, warir kurkura saŋv Guma Bakɨmen kamɨnga, mba gumgi gu mbigi Guma Bakɨme taagip mbe ndigirim, mbe nzerara kɨrga.” ’ Khe Zoer suaŋgi buni khare.
21 Então todos os que pedirem a ajuda do Senhor serão salvos.”
22 “Nde Isreriŋ gumgi, nde khuaran na bunin tɨgɨri. Gu Nasaret guma Zisas bun nde suan za mbui. Fhe Bakɨme ndera nzuav Zisas ga sarigim, ana zergi. Nde nduarira wari wo rɨmgi thugira ana garim, ana nde rɨgar kav, Fhe Bakɨme ŋkasŋkan panan, won farvenira ana ŋaari bakɨvi ga mbuav, mirikori ga muuŋgi. Fhe Bakɨme ana panan maaŋ muuŋrim, nde gangip kaŋgirga, Fhe Bakɨme nduara ana farasarigi.
22 Pedro continuou: — Homens de Israel, escutem o que eu vou dizer. Deus mostrou a vocês que Jesus de Nazaré era um homem aprovado por ele. Pois, por meio de Jesus, Deus fez milagres, maravilhas e coisas extraordinárias no meio de vocês, como vocês sabem muito bem.
23 Fhe Bakɨme vhɨra fhum kha guman nde farve ga sur zav suaŋgiap, ne ndɨkndɨgap kav, ana ntigem anan nde farve khɨngi. Ana anan nde farve khɨngim, nde mba gumgi mbatɨgir kov hegap, ana ndim khanarareŋ ga tɨgap fugim, ana rimgi.
23 Deus, por sua própria vontade e sabedoria, já havia resolvido que Jesus seria entregue nas mãos de vocês. E vocês mesmos o mataram por mãos de homens maus, que o crucificaram.
24 Ana rimgim, Fhe Bakɨme taagia ana khavgi. Ana fhura ana garim, ana rimgiap khurigi fhuvara, ana khaŋ muuŋgiap, ana za rimgip mba mbogar kɨv khurɨv shargirga tuktɨgi fhuvara. Ana rimgi, rɨmrɨm ana suirarga tuktɨgi fhuvara.
24 Mas Deus ressuscitou Jesus, livrando-o do poder da morte, porque não era possível que a morte o dominasse.
25 Nzan nzɨga Devit fhum ana ndɨkndɨgap khaŋ suaŋgi,
25 Pois Davi disse a respeito de Jesus o seguinte: “Eu via sempre o Senhor comigo porque ele está ao meu lado direito, para que nada me deixe abalado.
26 Gu maaŋ muuŋgiap na ndava vhee guigira ndikndigim, na thɨɨnin gu ndikndigi bunira nzuai.
26 Por isso o meu coração está feliz, e as minhas palavras são palavras de alegria; e eu, um ser mortal, vou descansar cheio de esperança,
27 Ndu fhura na ganɨrim, na tum za vhɨzgi gumgi ki ŋgun kegɨrga fhuvara.
27 pois tu, Senhor, não me abandonarás no Eu tenho te servido fielmente, e por isso não deixarás que eu apodreça na sepultura.
28 Ndu zazera mbara muuŋgip kɨrga bɨɨŋbɨɨŋ ndirga tuap, ndu anan na khɨvigi.
28 Tu me tens ensinado os caminhos que levam à vida, e a tua presença me encherá de alegria.”
29 “Nzan nzɨga Devit the ndɨkndɨgap kha buni suaŋgi? Nde nan fegi gum ŋgugi, gu ntigem guigira nza won nzɨga Devit bun nde suan za mbui. Nzan nzɨk Devit, ana rimgim, mbe fhum ana ndim mboga tɨgim, ana tum fhum vurvurigi. Anan tum vurvurigim, ana mbok fhum nzan rɨgar ka zav ntigem khar ki.
29 E Pedro disse mais isto: — Meus irmãos, eu preciso falar claramente com vocês a respeito do
30 Nzan nzɨga Devit, ana Fhe Bakɨmen kamthooŋ guma ma. Ana kaŋgi, Fhe Bakɨme guigi guarara taagia wora zitav khaŋ suaŋgi, ‘Gu zumgum ndu shɨgar guma the ndiv farim, ana ndu ŋgui gari guman pan kegi farar muuŋgip, ŋgui gari guman pan kɨrga.’
30 Ele era profeta e sabia que Deus lhe havia jurado que um dos seus descendentes seria rei, como ele.
31 Devit maaŋ muuŋgiap kaŋgiap, ana mba kameŋ suaŋgi. Ana Fhe Bakɨme taagiap kha nuianan ki gumgi gu mbigi ndir zav suaŋgiap farasarigi guma, ana ana bun nzuai. Ana rimgip, taagip khavgirga. Ana rimgip za mba vhɨzi gumgi ki ŋgun kegɨrga tuktɨgi fhuvara. Ana vhɨra rimgip khurgirga tuktɨgi fhuvara.
31 Davi sabia o que Deus ia fazer e por isso falou a respeito da ressurreição do Messias . Davi disse: “Ele não foi abandonado no mundo dos mortos, nem o seu corpo apodreceu na sepultura.”
32 Ana ne suaŋgim, Fhe Bakɨme ntigem Zisas rimgim, ana taagia ana khavgi. Ana rimgiap, taagia khavgim, nza za ana gangi. Nza ana gangiap, nza mba bigi, nza nta bun nzuai.
32 Deus ressuscitou este Jesus, e todos nós somos testemunhas disso.
33 Zisas khavgiap, ana ntigem taagia Fhe Bakɨme han Hevenan ndagi. Ana ndav, Fhe Bakɨmen guva hareŋ ga perav mbur ki. Ana ntigem Fhe Bakɨme won Ŋina Ŋaarar ana nɨɨŋgi, ana fhum mba Ŋina Ŋaarar ana nɨɨn za suaŋgiap, ana ntigem anan ana nɨɨŋgi. Fhe Bakɨme mba Ŋina Ŋaarar ana nɨɨŋgim, ana ntigem mba Ŋina Ŋaara siav nza suagim, nza ana panan ŋgarim, nde ntigem ana mbui bigi garav ana buni mbararagi.
33 Pois Jesus foi levado para sentar-se ao lado direito de Deus, o seu Pai, o qual lhe deu o Espírito Santo, como havia prometido. E Jesus derramou sobre nós esse Espírito, conforme vocês estão vendo e ouvindo agora.
34 — ausente —
34 Pois Davi não subiu para o céu, mas ele mesmo afirmou: “O Senhor Deus disse ao meu Senhor: ‘Sente-se do meu lado direito,
35 — ausente —
35 até que eu ponha os seus inimigos como estrado debaixo dos seus pés.’ ”
36 “Maaŋ muuŋgiap, nde za Isreriŋ, nde tuituigip khueŋ kaŋgiri. Nde mba khanarareŋ ga tɨga fugi guma Zisas, Fhe Bakɨme ana ndiv Guma Bakɨmen fagim, ana taagip won gumgi gu mbigi ndirga guma ma.”
36 Todo o povo de Israel deve ficar bem certo de que este Jesus que vocês crucificaram é aquele que Deus tornou Senhor e Messias.
37 Pita mba buni nzuaim, gumgi gu mbigi vhɨrve, mbe mba buni mbararagim, mba buni guigira mbe thɨgi. Mba buni guigira mbe thivgim, mbe mbaram Pita gum mba ana phorga ŋgari ŋaara gumgi, mbe mben nzarigi. Mbe kha nzambarer mbe muuŋgi. “Nde nzan fegi gum ŋgugi, nde khar nza suaŋ, nza ntige ram muuŋrie?”
37 Quando ouviram isso, todos ficaram muito aflitos e perguntaram a Pedro e aos outros apóstolos: — Irmãos, o que devemos fazer?
38 Mbe maaŋ nzuaim, Pita khaŋ mbe nzuai, “Nde za bevbevira ndavi domdorgip, Zisas Krais zɨn panan ruagirim, Fhe Bakɨme nde fhum muuŋgi tɨvi mbatɨgi, ana nta vhɨzgip, nta ndɨkndɨk ŋangirga. Nde maaŋ muuŋgirga, Fhe Bakɨme won Ŋina Ŋaarar nden nɨɨŋgirga.
38 Pedro respondeu: — Arrependam-se, e cada um de vocês seja batizado em nome de Jesus Cristo para que os seus pecados sejam perdoados, e vocês receberão de Deus o Espírito Santo.
39 Fhe Bakɨme fhum mba Ŋina Ŋaarar nden nɨɨn za suaŋgi, ana mba Ŋina Ŋaarar nden nɨɨŋv, ana vhɨra mba Ŋina Ŋaarar nden tarir nɨɨnga. Ana vhɨra mba saman harigi ŋguir ki gumgi gu mbigi gum zumgum hɨrga gumgi gu mbigi, ana vhɨra anan mben nɨɨnga. Nzan Fhe Bakɨme, ana mba kamgi gumgi gu mbigi, ana za won Ŋina Ŋaarar mben nɨɨn za suaŋgi.”
39 Pois essa promessa é para vocês, para os seus filhos e para todos os que estão longe, isto é, para todos aqueles que o Senhor, nosso Deus, chamar .
40 Pita mba bunin mbe nzua vov, ana vhɨra harigi buni vhɨrve phorga mbe suaŋgi. Ana kama havharar mbe nzuav, khaŋ mbe nzuai, “Nde warir rɨvɨri. Nde muuŋv kɨv mbarkɨrga tɨvi mbatɨgi ga mbui gumgi phorgɨv mbatɨgirga.”
40 Pedro continuou a dar o seu testemunho e, com muitas outras explicações, procurou convencê-los, dizendo: — Saiam do meio dessa gente má e salvem-se!
41 Pita mba bunin mbe nzuaim, ana buni guigira gumgi gu mbigi vhɨrve thivgim, mbe ndavi domdorav Zisas zɨn panan wari ruai. Mba raan ndavi domdorgiav, Zisas zɨn vui gumgi gu mbigi mben vhɨrve khaŋ muuŋgi 3,000. Mbe zav Zisas khothivav, ana zɨn vui gumgi gu mbigi vhen vergi.
41 Muitos acreditaram na mensagem de Pedro e foram batizados. Naquele dia quase três mil se juntaram ao grupo dos seguidores de Jesus.
42 Mba gumgi gu mbigi, mbe guigira khaŋ tɨgav mba Zisas farasegi ŋaara gumgi nzuai buni mbararagi.
42 E todos continuavam firmes, seguindo os ensinamentos dos apóstolos, vivendo em amor cristão, partindo o pão juntos e fazendo orações.
43 Mbe maaŋ mbuim, mba Zisas farasegi ŋaara gumgi, mbe Fhe Bakɨmen ŋkasŋkar panan mirikori vhɨrve ga mbuim, mba gumgi gu mbigi, mbe nta garav za ŋgava mbatɨga mbuav, wari rɨvi.
43 Os apóstolos faziam muitos milagres e maravilhas, e por isso todas as pessoas estavam cheias de temor .
44 Mbe rɨvim, mba Zisas khothɨgav ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe guigira za ndava bavira wari tɨgap ki. Mbe wari wo bigi gari, mbe bigi, nta za mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mba bigi, nta za mbe bigi ma.
44 Todos os que criam estavam juntos e unidos e repartiam uns com os outros o que tinham.
45 Mbe mba tɨva mbuav, mbe vhɨra wari won nuiani sɨgiveŋ gu bigi ndi mbaim, harigi gumgi nta vhezim, mbe mba ŋkɨɨar, mba mba gum bigi sosuagi gumgi gu mbigir kurkurigi.
45 Vendiam as suas propriedades e outras coisas e dividiam o dinheiro com todos, de acordo com a necessidade de cada um.
46 Mbe maaŋ mbuav, mbe zazera rari tugɨra tɨgap wari tɨgap Fhe Bakɨme Phenan phogi ga vhui. Mbe maaŋ mbuav, mbe vhɨra wari ga nzuav, warir kaav, wari won phenin vov, ndava bavira kav, ndikndigap wari phorga pi.
46 Todos os dias, unidos, se reuniam no pátio do Templo. E nas suas casas partiam o pão e participavam das refeições com alegria e humildade.
47 Mbe mba tɨva mbuav, mbe zazera Fhe Bakɨme zɨ ndiv vun kuamkuagim, mba gumgi gu mbigi ndɨkndɨgar vhuun mbe mbui. Mbe maaŋ mbuim, Guma Bakɨme rari tugɨra tɨgap gumgi gu mbigi ndi. Ana maaŋ mbuim, mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mben vhɨrve khaŋ tɨgap vɨrkɨvgi.
47 Louvavam a Deus por tudo e eram estimados por todos. E cada dia o Senhor juntava ao grupo as pessoas que iam sendo salvas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.