Atos 15

Fhe Bakɨmen Kaman Kameŋ (GEB) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Por gum Barnabas Antiokra ki. Mani Antiokra kim, gumgi mbari, mbe Zudian kegap, Antiokan zergi. Mbe zergap, mba Antiokan Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe harigi ŋgui gumgi gu mbigi ma, mbe Zudaiŋ fhuvara. Mbe Fhe Bakɨme buni vhuuin mbe nzuav, mbe khɨvav, khaŋ mbe nzuai, “Nde Moses suaŋgi tɨva zɨn ŋgɨv warir fooŋ tharga, Fhe Bakɨme taagip nde ndigirga tuktɨgi fhuvara.”
1 Alguns homens foram da região da Judeia para a cidade de Antioquia e começaram a ensinar aos irmãos que eles não poderiam ser salvos se não fossem circuncidados , como manda a Lei de Moisés.
2 Mbe vergap, mba suambarar mbe mbuim, Por gum Barnabas ne mbararagiap, mbaram ne nzuav mba Zudian kega zergi gumgi phorga nzuav, mbe daai. Mani ne nzuav mbe daav, mbe phorgap khaŋ tɨgap kama shogi. Mbe kama shogiap mbaram, mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe Por gum Barnabas farasarav, mbaram mba harigi gumgi mbari phorga farasegi. Mba gumgi, mbe Zerusareman naaŋv, mba Zisas farasarigi 12 thɨgi ŋaara gumgi gum mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi gari gumgir pani phorgɨp mba kameŋ ndiv thɨgar maanga.
2 Paulo e Barnabé não concordaram e tiveram uma discussão muito forte com eles a respeito disso. Aí foi resolvido que Paulo e Barnabé e mais alguns irmãos fossem para Jerusalém, a fim de estudar esse assunto com os apóstolos e os presbíteros da igreja.
3 Mbe Antiokan Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe mbe sarigim, mbe nda vov, Fonisia gum Samaria kɨtɨgen daav, mani kɨtɨgar maam Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu, mbigi, mbe kha kamen bun mbe nzuav ndai. Mbe khaŋ mbe nzuai, “Fhe Bakɨme mba harigi ŋgui gumgi gu mbigi, ndavi dorgim, mbe ana zɨn vui.” Mbe ne bun nzuaim, mba maaŋ kav Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi mbe ne mbararagiap, mben ndavi guigira mben vhergi.
3 Então a igreja de Antioquia mandou que eles fossem. Eles passaram pelas regiões da Fenícia e da Samaria, contando como os não judeus estavam se convertendo a Deus. E todos os irmãos ficaram muito alegres com essa notícia.
4 Mbe nda vov, Zerusareman hegim, mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigir gumgir pani, Zisas mba farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi, mbe mbe gangiap, mben ndikndigi. Mbe mben ndikndigim, Por gu Barnabas mbaram mba Fhe Bakɨme manin kurkurigim, mani ana ŋkasŋkar panan muuŋgi bigi, mani nta bun mbe nzuai.
4 Quando chegaram a Jerusalém, foram recebidos pela igreja, pelos apóstolos e pelos presbíteros e lhes contaram tudo o que Deus havia feito por meio deles.
5 Mani mba buni bun mbe nzuaim, mba Fherasi mbari, mbe Zisas khothɨgap ana zɨn vui. Mbe hegap khaŋ nzuai, “Mba harigi ŋgui ntɨɨri, mbe nza Zudaiŋ, mbe nza phorgɨp, nza Fhe Bakɨme zɨn ŋgɨr za mbui. Mbe vhɨra mba Moses suaŋgi tɨvi zɨn ŋgɨp, mbe vhɨra warir fooŋgiri.”
5 Mas alguns membros do partido dos fariseus que também haviam crido se levantaram e disseram: — Os não judeus têm de ser circuncidados e têm de obedecer à Lei de Moisés.
6 Mbe maaŋ nzuaim, Zisas mba farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi gum, mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mben gumgir pani, mbe wari fugap mba suaŋgi kameŋ ndim thɨgar mbai.
6 Então os apóstolos e os presbíteros se reuniram para estudar o assunto.
7 Mbe mbe phorgap buni vhɨrvera ndi thɨgar mbarigim, Pita mbaram khavgia thɨgap, khaŋ mbe nzuai, “Nde nza phorgɨp Zisas zɨn vui gumgi, nde khueŋ kaŋgi, Fhe Bakɨme fhum nza kha Zisas farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi, Fhe Bakɨme mba ŋaarar nzan farve khɨngi. Ana mba ŋaarar nzan farve khɨngiap, ana khueŋ nzuav na farasarigi. Gu ana buni vhuuiŋ bun harigi ŋgui gumgi gu mbigi ga suaŋrim, mbe ana buni vhuuiŋ mbararav mbe ana khothivɨrga.
7 Depois de muita discussão, Pedro se levantou e disse: — Meus irmãos, vocês sabem que há muito tempo Deus me escolheu entre vocês para anunciar o
8 Nde khueŋ kaŋgiri, Fhe Bakɨme ana za kha gumgi gu mbigi ndavi vheri kaŋgiap, ana won Ŋina Ŋaarar mbe ndɨɨi. Ana won Ŋina Ŋaarar nza nɨɨŋgi tɨvara muuŋgiap, ana mbe nɨɨŋgi. Ana khuen nza khɨvav mba tɨvar mbe muuŋgi. Ana ndava vhee mbe ndirgeŋ nzuav ndikndigi.
8 E Deus, que conhece o coração de todos, mostrou que aceita os não judeus, pois deu o Espírito Santo também a eles, assim como tinha dado a nós.
9 Ana vhɨra, ana tɨva then nza mbuav, ana harigi tɨvar mbe mbui fhuvara. Zakɨra fhuvara! Mbe ana khothɨgim, mba tuavra ana mbe muuŋgim, mbe ana nɨman ŋgarigi.
9 Deus não fez nenhuma diferença entre nós e eles; ele perdoou os pecados deles porque eles creram.
10 Maaŋ muuŋgiap, nde ntige thaŋ nzuav Fhe Bakɨmen mpari? Nde mba simtɨgir Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgir phɨgɨr naaŋ thari. Fhum nzan nzɨgi gum nza ntige vhɨra, nza mba simtɨgi ndigirga tuktɨgi fhuvara.
10 Então por que é que vocês estão querendo pôr Deus à prova, colocando uma carga nas costas dos que agora estão crendo? E essa carga nem nós nem os nossos antepassados pudemos carregar.
11 Nza khueŋ khothɨgi, Guma Bakɨme Zisas nzan kora muuŋgim, Fhe Bakɨme fhura nza ndigi. Ana mba tɨvara muuŋgiap, ana vhɨra mba harigir ŋgui gumgi ndigi.”
11 Pelo contrário, por meio da graça do Senhor Jesus, nós, judeus, cremos e somos salvos do mesmo modo que os não judeus.
12 Pita mba buni suaŋgim, mba phogar kav buni nzuai gumgi, mbe buna thueŋ suaŋgi fhuvara. Mbe fhura Barnabas gu Por buni khuara tɨgi. Mbe mani khuara tɨgim, mani mbaram Fhe Bakɨme manin kurkurav, won ŋkasŋkar mani ga ndɨɨim, mani anan ŋkasŋkar panan, mba harigi ŋguir han kav, mbarkɨrga mirikori mani nta muuŋgi. Mani mba bigir mbe neŋgi.
12 Então todos os que estavam ali ficaram calados e escutaram Barnabé e Paulo contarem todos os milagres e maravilhas que Deus tinha feito por meio deles entre os não judeus.
13 Mani mba bigir mbe neŋgega thugim, Zems mbaram khavgiap khaŋ nzuai, “Nde nza phorgap Zisas zɨn vui gumgi, nde na mbarara.
13 Quando eles terminaram de falar, Tiago disse: — Meus irmãos, escutem!
14 Saimon Pita ntigera Fhe Bakɨme mbu harigi fhaiŋ gumgi gu mbigi kora muuŋgiap, ana mbe mbari ndigap, mben wora mbuigi, ne suaŋgi.
14 Simão acabou de explicar como Deus primeiro mostrou o seu cuidado pelos não judeus, escolhendo do meio deles um povo que seria dele.
15 Ana mba nde suaŋgi kameŋ, mba Fhe Bakɨmen kamthooŋ gumgi, mbe fhum mba kameŋra suaŋgi. Mbe mba kameŋra suaŋgim, mbe ne khergim, ne ki. Mba kameŋ khaŋ nzuai,
15 As palavras dos profetas estão bem de acordo com isso, pois as Escrituras Sagradas dizem:
16 ‘Guma Bakɨme khaŋ nzuai, “Mba Devitan nzɨgi gum, tori, ana ŋkaa, mbe mba sher phen phɨreregi fara muuŋgiap ki. Mbe maaŋ muuŋgiap ki. Gu zumgum taagi zɨrga, gu taagi ana muuŋgirim, ana khavgi thɨgɨrga. Mba phena bigi vurgia mbatɨgi, gu harigi ŋkaar muuŋgip, gu mba phenan muuŋgirim, ana taagia khavgi thɨgɨrga.
16 “Depois disso eu voltarei — diz o Senhor — e construirei de novo o reino de Davi, que é como uma casa que caiu. Juntarei de novo os pedaços dela e tornarei a levantá-la.
17 — ausente —
17 Assim todas as outras pessoas, todos os outros povos que eu chamei para serem meus, vão procurar conhecer o Senhor. Assim diz o Senhor,
18 — ausente —
18 que anunciou essas coisas desde os tempos antigos.”
19 “Maaŋ muuŋgiap, na ndɨkndɨk khaŋ muuŋgi. Nza fhura mba harigi ŋgui ntɨɨri, mbe ndavi domdorgiap, Fhe Bakɨme zɨn vui, nza fhura simtɨgar mben nɨɨnga tuktɨgi fhuvara.
19 E Tiago continuou: — A minha opinião é esta: eu acho que não devemos atrapalhar os não judeus que estão se convertendo a Deus.
20 Nza khaŋ muunga, ne nzerara, nza gava the khergip, mbe ndi maaŋv khaŋ mbe suanga. ‘Nde guma the mbarɨven tuma kargip, ana nɨma tɨgɨrga sɨk, nde ana mbɨ thari. Mba tɨv, Fhe Bakɨme ana garim, ana Fhe Bakɨme nɨman nzaŋnzaŋgi. Nde vhɨra ruarir mbigi gu gumgi wari kɨmɨ thari. Nde vhɨra guma fhɨrar fagim, rimgiap, vɨzɨn korgiap ndavar vergi sɨk, nde ana mbɨ thari. Nde vhɨra vɨzɨnan mbɨ thari.’
20 Penso que devemos escrever a eles uma carta, dizendo que não comam a carne de animais que foram oferecidos em sacrifício aos ídolos, que não pratiquem imoralidade sexual, que não comam a carne de nenhum animal que tenha sido estrangulado e que não comam sangue.
21 Nde za khueŋ kaŋgi. Fhum guarara kegap zav, ntige kha tugen, harigi ŋgui mben ŋgui bakɨvir zam gumgi kav, Moses suaŋgi tɨvi, mbe nta bun gumgi gu mbigi ga nzuai. Mbe maaŋ mbuav, mbe vhɨra Sabat tugɨra tɨgap, Fhe Bakɨme buni mbararagi phenin ana suaŋgi tɨvi garav, nta bun gumgi gu mbigi ga nzuai.”
21 Pois, desde os tempos antigos, a Lei de Moisés tem sido lida todos os sábados nas sinagogas , e as suas palavras são anunciadas em todas as cidades.
22 Mbe mba gava khergiap, mbaram Zisas mba farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi gum, mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mben gumgi pani, mbe wari fugap, kama shogi. Mbe kama shogiap, mbaram wari won guma phunini farasarigi. Mba gumani zɨni khare, mbevi Zudas, ana zɨ mbe khare, Barsabas, mbevi Sairas. Mani mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi gari guman panani ma. Mbe mani farasarav, mani ga sarigim, mani Por gum Barnabas phorgap Antiok ŋgu bakɨmen veri.
22 Então os apóstolos e os presbíteros , com o apoio de toda a igreja, resolveram escolher entre eles alguns homens e mandá-los para Antioquia com Paulo e Barnabé. Os escolhidos foram Judas, chamado Barsabás, e Silas. Esses dois homens eram muito respeitados pelos membros da igreja.
23 Mani verim, mbe mba khergi gavar mani farve khɨngi, mba gav khaŋ nzuai, “Nza kha Zisas farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi gum nza khaŋ Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi gari gumgir pani, nza kha gava khergiap nde ndi mbai. Nde nza phorgap Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi, nde mba harigi ŋgui Antiok ŋgu bakɨmen ki, za mba Siria fhaiŋ gum Sirisia fhain ki. Nza raara vhuun nde ndɨɨi.
23 E mandaram por eles a seguinte carta: “Nós, os apóstolos e os presbíteros, irmãos de vocês, mandamos saudações aos nossos irmãos não judeus que vivem em Antioquia e na
24 Nza khaŋ muuŋgiap mbararagi, nzan gumgi mbari khaŋ kegap nden han verav, buni mbarir nde suaŋgi. Nde mba buni mbararagiap, ŋgava mbatɨga muuŋgi. Mbe mba bunin nde nzuav, nde ndɨkndɨgi tuara muuŋgi. Nde khueŋ kaŋgiri, nza maaŋ nden muun zav mbe sarigim, mbe vergi fhuvara.
24 “Soubemos que alguns do nosso grupo foram até aí e disseram coisas que criaram problemas para vocês. Porém não foi com a nossa autorização que eles fizeram isso.
25 Nza mba khesharigi bigeŋ mbararagim, ne hɨgim, nza thav wari tɨgap ndava bavira kav, kama shogiap nden khurkhuma phuni farasarav, mani ga sarigim, mani nza guigira vuzvugi fegani Barnabas gum Por, mani mani phorgav mbar vergi.
25 Portanto, nós todos resolvemos, sem nenhum voto contra, escolher alguns homens e mandá-los a vocês. Eles vão com os nossos queridos irmãos Barnabé e Paulo,
26 Nza guigira vuzvugi fegani, Por gu Barnabas, mani guigira rimgirga tɨvara mbui. Mani vhɨra nen rɨvav nza wo Bakɨme Zisas Krais zɨ bun suangeŋ thamthagi fhuvara.
26 que têm arriscado a sua vida a serviço do nosso Senhor Jesus Cristo.
27 Mani mbar verim, nza Zudas gum Sairas ga sarigim, mani nden han mbar veri. Mani nden han ŋgirɨv, nde mba nza khergi gava ganɨnga, mani vhɨra wani wo kamthoonira vhɨra mba bunin nde suanga.
27 Estamos enviando, então, Judas e Silas para falarem pessoalmente com vocês sobre estas coisas que estamos escrevendo.
28 Nza vhɨra Fhe Bakɨmen Ŋina Ŋaar nza phorga kim, nza kama shogap, kha kameŋ suaŋgi. Nza suaŋgi kameŋ khare. Nza simtɨgar nde phufu thagi. Nza maaŋ muuŋgiap khaŋ nde nzuai, ‘Nde kha tɨvira zɨn ŋgɨri.’ Mba tɨvi khare.
28 Porque o Espírito Santo e nós mesmos resolvemos não pôr nenhuma carga sobre vocês, a não ser estas proibições que são, de fato, necessárias:
29 ‘Nde guma the tuma kargip ana nɨman tɨgɨrga sɨk, nde anan mbɨ thari. Nde vhɨra vɨzɨnan mbɨ thari. Nde vhɨra guma fhɨrar fagim rimgi sɨk, nde vhɨra ana mbɨ thari. Nde vhɨra mbarkɨrga tɨvi mbatɨgi, gumgi gu mbigi mbe ruarir wari kɨɨv, mba tɨvi ga mbui, nde mba tɨvir muuŋ thari.’ Nde maaŋ muuŋgip tuituigira wari ganɨv, khaŋ muuŋgi tɨvi mbatɨgi nde ntan muuŋ tharga ne nzerara. Nza nde nzuai bunira khare. Nde nzerara kɨri.”
29 não comam a carne de nenhum animal que tenha sido oferecido em sacrifício aos ídolos; não comam o sangue nem a carne de nenhum animal que tenha sido estrangulado; e não pratiquem imoralidade sexual. Vocês agirão muito bem se não fizerem essas coisas. Saúde a todos!”
30 Mba Zisas farasegi 12 thɨgi ŋaara gumgi gu mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi gari gumgir pani, mbe za mba bunin mba gava khergia thugap, mbaram mba gumgi ga sarigim, mbe Antiokan veri. Mbe verav, Antiokan hɨgap, mbe mbaram Antiokan Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi fugap, mba gavar mbe nɨɨŋgi.
30 Então mandaram que os quatro partissem, e eles foram para Antioquia. Lá reuniram os cristãos e entregaram a carta.
31 Mbe mba gavan mbe nɨɨŋgim, mba gumgi gu mbigi, mbe mba gavar gangiap, mbe mbe thɨgɨ havhargirga bunin vhuuin mbe suaŋgim, mbe mba buni vhuuiŋ gangiap, guigira ndikndigi.
31 Quando estes a leram, ficaram muito alegres com as palavras de ânimo que havia nela.
32 Zudas gu Sairas, mani vhɨra Fhe Bakɨmen kamthooŋ gumani ma. Mani maaŋ muuŋgiap, mani guigira bunin vhuuiŋra mba Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi ga nzuav, mbe ndavi khavav, mben ndavi havhari.
32 Judas e Silas, que eram profetas , falaram muito com os irmãos, dando-lhes assim ânimo e força.
33 — ausente —
33 Eles passaram algum tempo ali, e depois os irmãos, fazendo votos de boa viagem, os mandaram de volta para aqueles que os tinham enviado.
34 — ausente —
34 [Porém Silas achou melhor ficar ali.]
35 Zudas gum Sairas taagia ndagim, Por gu Barnabas, mani Antiokra ki. Mani Antiokan kav, mani Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi phorga ŋgarav, mbe Fhe Bakɨme buni vhuuiŋ mbe khɨvi. Mani Fhe Bakɨmen buni vhuuin mbe khɨvav, vhɨra Fhe Bakɨme buni vhuuiŋ bun harigi gumgi gu mbigi ga nzuai.
35 Mas Paulo e Barnabé ficaram algum tempo em Antioquia. Eles e muitos outros cristãos ensinavam e anunciavam a palavra do Senhor. A segunda viagem missionária de Paulo
36 Por gu Barnabas Antiokan kim, rari mbari vhɨzgim, Por khaŋ Barnabas ga nzuai, “Ŋka taagiap mba fhum Guma Bakɨme buni vhuuiŋ bun nzuav ruigi ŋgui bakɨvir ŋgɨp, Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi ganɨnga. Ŋka ŋgɨp mben kɨrɨ tɨvi gangip kaŋgirga, mbe nzerara ki o, fhu.”
36 Algum tempo depois, Paulo disse a Barnabé: — Vamos voltar e visitar os irmãos em todas as cidades onde já anunciamos a palavra do Senhor. Vamos ver se eles estão bem.
37 Por maaŋ suaŋgim, Barnabas mbaram Zon, ana harigi zɨ mbe, Mak, ana vhɨra ana kuv mani wani phorgɨ ŋgɨrgane vuzvugi.
37 Barnabé queria levar João Marcos.
38 Ana ne vuzvugim, Por thav khaŋ ana nzuai, “Ne nzerigi fhuvara. Mba guma, ana fhum Pamfiria fhain ŋka thav, ana ŋka phorgɨ ruv kha ŋaarar muuŋ thagi. Maaŋ muuŋgiap, ŋka ntigem ana kuv ŋgɨgɨrga fhu.”
38 Porém Paulo não queria, pois Marcos não tinha ficado com eles até o fim da primeira viagem missionária, mas os havia deixado na província da Panfília.
39 Mani ne nzuav wani ga vhegap, wani shɨrigi. Mani wani shɨrav, Por nduara ŋgarim, Barnabas nduara ŋgari. Mani wani shɨrav, Barnabas Zon Mak ndigap, mani vov kema ndigap, Saiprus rɨgɨkɨrigen vugi.
39 Por isso eles tiveram uma discussão tão forte, que se separaram. Barnabé levou João Marcos consigo e embarcou para a ilha de Chipre,
40 Por mbaram, Sairas ndigap, mani ŋgɨr za mbuim, Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi, mbe khaŋ mani ga nzuai, “Fhe Bakɨmen ndava mɨɨtɨk ŋko phorgɨ kɨri.”
40 enquanto que Paulo escolheu Silas e seguiu viagem, depois que os irmãos o entregaram aos cuidados do Senhor.
41 Mbe maaŋ mani ga suaŋgim, mani za mba Siria fhaiŋ gum Sirisia fhaiŋ ga ruav, Por Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi gu mbigi ndavi khavav, mbe ndavi havharav, mani rui.
41 E Paulo atravessou a província da Síria e a região da Cilícia, dando força às igrejas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.