Mateus 22
Wipi Yɨt God ma Yɨna Sisɨl Yɨna Peba (GDR) vs VC
1 Ɨ Yesu b'usaya tendam yɨt rɨga wa usekainonj da,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “Sɨ pumb tungg re yɨpa wɨp e odede yɨpa king kɨma yet re ti b'ɨgamna molkongga omnam ukoi diyamdiyam yongonjenonj.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Ɨ ɨtemb king tina wɨko rɨga etmɨkeninonj ara emokam yama na re ton naska yɨt etmɨkenainonj obai omnam onggɨt diyamdiyampu wa, ajɨ ton maka singi aukɨto demb de menonɨm.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Sɨ ton kwa b'usaya ket nɨnda b'enga wɨko rɨga etmɨkeninonj odede yɨt kɨma da, ‘Wɨn onggɨt ɨngauki rɨga wa odede yɨt tusekaindam yama na re kon naska yɨt etmɨkenainond da, “Yɨr de, koina diyamdiyam re ongonjeni e yɨbɨm, sɨ kon kea leoyam dɨde mogyatyam gayagaya kau agninyɨn dɨde komkesa gasa kea angonjeninyɨn. Sɨ tuyɨt onggɨt molkongga omna diyamdiyampu wa.” ’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Ajɨ opimemb tina ɨngauki rɨgap yɨg nony na aento. Sɨ yɨpa yikonj tina sopapu wa, ɨ daka yɨpa yikonj re tina wɨkopu wa wulkɨp omnɨkam.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Ɨ opimemb nɨnda komb ɨngauki rɨgap onggɨt kingɨmna wɨko rɨga yɨmɨnd usunatto dɨde ket nenegɨr kana ipowa eyento, ngɨrpu uj andrɨkto.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Sɨ ɨtemb king ma sobijog na soro awonj, ɨ ket tina geja rɨga etmɨkisinonj. Seg onggɨt geja rɨgap kea ket opimemb ɨngauki rɨga nenegɨr kana uj ondrɨka eyento yepiya re kingɨmna wɨko rɨga uj andrɨkto, dɨde ket towaina taun kupkakupka so omnɨka eyenawo.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Seg ɨtemb king tina wɨko rɨga amninonj da, ‘Molkongga omna diyamdiyam re ongonjeni e yɨbɨm, ajɨ yama na re kon naska yɨt etmɨkenainond obai omnam, ton re ket makwa rɨrɨrkɨpjog im onggɨt diyamdiyampu wa menonɨm.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Sɨ onggɨt paemb wɨn wuwene sobea dedag nata rokasim re jogjog rɨga wekeny, dɨde ket wɨn ɨngaukam rɨga odarka teyenindam. Ɨ ra ket wɨn rɨga tadarkindam ɨngaukam, sɨ wɨn ket ten ara emoka teyenindam onggɨt molkongga omna diyamdiyampu wa.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Seg ket opimemb wɨko rɨga wuwenonj sobea nata, ɨ ket komkesa negɨrjog rɨga dɨde b'ogɨl rɨga adarkɨto, ɨ dɨde ket opimemb rɨga bobo omnɨka eyento yena re ton adarkɨto. Seg re ton opimemb ɨngauki rɨga teito de molkongga omna diyamdiyampu wa. Sɨ opimemb diyamdiyampu kasa re kea yɨndangɨrjog aukɨto.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Ajɨ re ɨtemb king b'ɨgaronj diyamdiyampu wa ɨngauki rɨga ɨtapnenam, sɨ ton ademb ket yɨpa rɨga yɨr yongonj yet re maka molkongga omna diyamdiyampu wa menonɨm rɨrɨrkɨpjog kobɨrgɨm b'ikokonj.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Sɨ onggɨt kingɨt tin yɨgekitonj da, ‘Kor rɨga! Man maka molkongga omna diyamdiyampu wa menonɨm rɨrɨrkɨpjog kobɨrgɨm b'ikisɨt. Sɨ rɨdede nya kena man b'ɨgaret dɨkɨnd?’ Ajɨ ɨtemb rɨga re yɨt kesa na tu b'ɨpmɨnti yɨbnonj.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Seg ket ɨtemb king diyamdiyam ongonjena rɨga amninonj da, ‘Ɨtemb rɨga yɨm ake pɨs yɨjobɨka. Ɨ ket tin bau wa yɨska de sɨbɨb pɨpmet wa rokasim re rɨga yii kamil b'iyowa wuweny dɨde kopa b'angnena kɨma or b'ɨinɨka wuweny.’
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Sɨ pumb tungg gatab toda ɨja emb jɨ da God jogjog rɨga im ɨngauka eyeniny, ajɨ ma jog rɨga im obagɨka eyeniny pumb tungg wa b'ɨgarkam.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Seg ket Parisai rɨgap ɨtemb pɨpmet yɨraro ɨ ket yɨt ɨsamka yiyeno, nokɨm da ɨdenat ton b'anygɨnena nya ke Yesumna negɨr yɨt okasi dɨde onggɨt Tina yɨt ke Tin negɨr omnyi.
15 — ausente —
16 Ɨ re ton ɨsamka seg yomno, ton ket towaina b'auyaena rɨga yɨpand nɨnda Erodɨmna yɨmta undoka rɨga kɨma etmɨkurto Yesum pɨlwa odede yɨt kɨma da, “Ouyaena rɨga! Sɨn wumɨr im da Man ɨmɨnjog rɨga et, dɨde Man God ma nya nena im ɨmɨnjog auyaeninyɨt. Ɨ Man makwa ɨta yena moga yuwadenenyɨt. Mop nokɨp Man makwa gɨm kaim rɨga wa pɨlɨnd bu b'iyena mɨle amnɨkeneninyɨt ajɨ komkesa rɨga yɨpa rɨrɨrkɨp im dɨmdɨm amnɨkeneninyɨt.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Sɨ onggɨt paemb be Man sɨn wumɨr nomnine. Sɨ rɨngma, Roma kantri mopyam king Kaisam teks ogonam, ton b'ogɨl e o ma b'ogɨl e?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Ajɨ Yesu kea towaina nenegɨr ɨsamki mɨle wumɨr awonj, sɨ ten amninonj da, “Wɨn gɨm ke b'ogɨl ajɨ ngor wa negɨr rɨga! Nangga pae wɨn negɨr nya ke Ken otonkena niyenya?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Wɨn Kor yɨpa koin nouyawa rɨnte re wɨn teks oramitam yiyenenya!” Sɨ ton ket yɨpa Roma kantri wulkɨp, Denari koin Yesum itiyawo.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Seg ket Yesu ten arkisinonj da, “Yaina wɨp e dɨde nyɨ e ɨrɨki i jɨ onggɨt wulkɨpɨnd?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Ɨ ton ket mɨra yomno da, “Roma kantri mopyam king Kaisamna i.” Seg ket Yesu ten amninonj da, “Sɨ onggɨt paemb wɨn Kaisam ogonindam nangga im re Kaisa ma ogenaya gasa, ajɨ Godɨm ogonindam nangga im re God ma ogenaya gasa.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Ɨ re opimemb rɨga onggɨtyam yɨt utkundento, ton ma sobijog na kɨd kesa aukɨto. Ɨ ton ket Yesund yɨraro dɨde ket dea ta wuwonj.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Ɨ ɨtaemb onggɨt bibɨrɨnd, Sadukai rɨga tuwonj Yesum pɨlwa yepiya re apurenento da, “Rɨga ma opima uj ke tutnɨkanj dem.” Ɨ ton ket Yesund yerkito da,
23 — ausente —
24 “Ouyaena rɨga! Mose yindeny da, ‘Ra yɨpa rɨga uj tainy dɨde ti konggand tɨrar b'ɨga oraki kesa, ti nanyɨt o ti yɨngganɨt tokas ɨtomb mik ɨ ti nanyɨmna o ti yɨngganɨmna nyɨ kɨma im b'ɨga tarakiny.’
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Sɨ kea dɨkɨnd sowa wɨngɨrɨnd nɨnda seben (7) nanyɨngganwar wekenonj. Ɨ nanyam rɨgat yɨpa kongga wokatonj ɨ ket uj awonj. Ajɨ ton maka b'ɨga arakinonj dɨde ket tina mik wɨraronj ti yɨngganɨm okatam.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Sɨ todaka ɨja na yɨpa wɨp nya ke nɨmogɨm b'ɨga awonj, ɨ dɨde kwa dɨdea nowam b'ɨga awonj ngɨrpu ama re sebenɨm (7) b'ɨga wa.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Seg ket kikitumjog ɨtomb kongga todaka uj awonj.
27 And last of all the woman also died.
28 Sɨ onggɨt paemb ra uj rɨga wa utnyita wɨn ik dem, ɨtomb kongga onggɨt seben (7) nanyɨngganwar wɨngɨrɨnd yama ɨmɨnjog kongga tainy dem? Mop nokɨp komkesa seben (7) nanyɨngganwarɨp kea ɨtomb kongga towa konggam b'ɨsatena tiyo.”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Sɨ Yesu ket ten mɨra amninonj da, “Wɨn yɨna peba dɨde kwa daka Godɨmna danda ma wumɨr im wekenyɨt, sɨ onggɨt paemb wɨn uj ke utnyita gatab negɨr nya kae wumɨr yokatenya.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Mop nokɨp ra utnyita wɨn ik dem, rɨga ma opima kongga okata mɨle dɨde leo okata mɨle tamnɨkanj dem, ajɨ ɨja imemb jɨ tekeny dem rɨngmim re aneru wekeny pumb tungg wa.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Sɨ rɨngma, ma wɨn maka yɨna peband agenkɨtondam onggɨt uj rɨga utnyita gatab yɨt rɨna re God wumɨr amninonj odede da,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Kon re Abraamɨmna God en, ɨ Isakɨmna God en, ɨ dɨde Yakobɨmna God en'? Ɨ opimemb rɨga re yilo im wekeny de pumb tunggɨnd. Sɨ God re ma uj rɨgaina God e ajɨ yilo rɨgaina God e.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Sɨ re rɨga bobop ɨtemb yɨt utkundeno, ton ma sobijog na kɨd kesa aento Tina ouyaena gatab.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Ɨ re Sadukai rɨgap uj ke utnyita gatab yɨt utkundento Yesum pɨlke, ton kea yɨt kesa aukɨto. Ɨ re Parisai rɨgap utkundo odede yɨdɨr yɨt da Yesu kea Sadukai rɨga yɨt kesa amniny, sɨ opimemb Parisai rɨgap kea ton nena b'eomto.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Ɨ ket Parisai rɨga wɨngɨrɨnd yɨpa gog yɨt wumɨrjog rɨgat Yesund yotonkenonj odede b'arkita kɨma da,
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 “Ouyaena rɨga! Komkesa gog yɨt wɨngɨrɨnd rɨnggɨtyam e ukoijog b'ingawa yɨt yɨbɨm?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Ɨ ket Yesu mɨra yomnonj da, “‘Man moina Yonggyam Godɨnd singi yiyene moina kupkakupka kɨd ke, ɨ moina kupkakupka wɨngawɨnga ke, ɨ dɨde moina kupkakupka nony ke!’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Sɨ ɨntemb jɨ ukoijog dɨde naskajog b'ingawa yɨt yɨbɨm.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Ɨ ket nɨmogɨm b'ingawa yɨt ɨntemb jɨ da man singi yiyene mor rɨgand mada re dɨde!
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Sɨ komkesa gog yɨt dɨde bageyam waina yɨt b'atomkanj re osiemb nɨmog b'ingawa yɨt kai.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Ɨ re Parisai rɨga b'eomto yɨpand, Yesu ket ten arkisinonj da,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Wɨn rɨdede im nony aindam Kerisom gatab? Sɨ Ton yaina b'ɨga e?” Ɨ ket Parisai rɨgap Tin yɨsmonggawo da, “Sɨ Ton re Yonggyam Dawidɨmna B'ɨga e.”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 — ausente —
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 — ausente —
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Sɨ onggɨt paemb rada Dawid kea Kerisond ukoijog nyɨ ke yogenayonj da ‘Kor Yonggyam’, sɨ rɨdede nya kae Keriso Dawidɨmna b'ɨga tainy? Sɨ Ton re Dawidɨmna B'ɨga e ajɨ kwa ti Yonggyam e.”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Seg makwa yɨpa rɨgat ket rɨrɨr na awonj Tin yɨt ɨsmonggaenam. Sɨ onggɨt bibɨr kenaemb ket makwa ngai yɨpa rɨgat moga kesa aenonj Tin erkenam.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.