Marcos 1

Easy-to-Read Version (ENGERV) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 The|strong="G3588" Good|strong="G2098" News|strong="G2098" about|strong="G2424" Jesus|strong="G2424" the|strong="G3588" Messiah|strong="G5547", the|strong="G3588" Son of|strong="G2098" God, begins
1 Iti i Tur Gewasin ana busurufin i Jesu Keriso God Natun isan.
2 with|strong="G1722" what|strong="G3739" the|strong="G3588" prophet|strong="G4396" Isaiah|strong="G2268" said would|strong="G4396" happen. He|strong="G3739" wrote|strong="G1125":
2 Ana tur i dinab orot Isaiah kikirum imaim busuruf eo.
3 “There|strong="G1722" is|strong="G2962" someone shouting|strong="G0994" in|strong="G1722" the|strong="G3588" desert|strong="G2048":
3 Orot ta fanan arar yanamaim eafa’af,
4 So|strong="G2532" John|strong="G2491" the|strong="G3588" Baptizer came|strong="G1096" and|strong="G2532" was|strong="G3588" baptizing|strong="G0907" people|strong="G3588" in|strong="G1722" the|strong="G3588" desert|strong="G2048" area. He|strong="G2532" told them|strong="G1722" to|strong="G1519" be|strong="G1096" baptized|strong="G0907" to|strong="G1519" show|strong="G1096" that|strong="G1096" they|strong="G2532" wanted to|strong="G1519" change their|strong="G2532" lives, and|strong="G2532" then|strong="G2532" their|strong="G2532" sins|strong="G0266" would|strong="G1096" be|strong="G1096" forgiven.
4 John arar yanane tit na dogor baikitabir bapataito bain, saise God bowabow kakafih notawiyen isan binan.
5 All|strong="G3956" the|strong="G3956" people|strong="G3956" from|strong="G5259" Judea|strong="G2449", including|strong="G2532" everyone|strong="G3956" from|strong="G5259" Jerusalem|strong="G2415", came|strong="G1607" out|strong="G1607" to|strong="G4314" John|strong="G0846". They|strong="G0846" confessed|strong="G1843" the|strong="G3956" bad things|strong="G3956" they|strong="G0846" had|strong="G3588" done, and|strong="G2532" he|strong="G2532" baptized|strong="G0907" them|strong="G0846" in|strong="G1722" the|strong="G3956" Jordan|strong="G2446" River|strong="G4215".
5 Judea bar merar tutufin etei naatu Jerusalem sabuw tutufin etei hitit hin biyan hitit. Hai kakafih hi’e’en naatu Jordan harewamaim bapataito itih.
6 John|strong="G2491" wore clothes made from|strong="G2532" camel’s|strong="G2574" hair|strong="G2359" and|strong="G2532" a|strong="G1510" leather|strong="G1193" belt|strong="G2223" around|strong="G4012" his|strong="G0846" waist|strong="G3751". He|strong="G2532" ate|strong="G2068" locusts|strong="G0200" and|strong="G2532" wild|strong="G0066" honey|strong="G3192".
6 John ana faifuw i camel bunibunin sakir iyoun, naatu ana kikir i bobaituw ta kanabin e’afuw naiwan kik, ana bay i sisik naatu kutor tafu.
7 This|strong="G3588" is|strong="G1510" what|strong="G3739" John|strong="G0846" told|strong="G3004" the|strong="G3588" people|strong="G0846": “There|strong="G1510" is|strong="G1510" someone|strong="G3739" coming|strong="G2064" later who|strong="G3739" is|strong="G1510" able|strong="G2425" to|strong="G3004" do|strong="G1510" more|strong="G3756" than|strong="G2532" I|strong="G1473" can|strong="G3004". I|strong="G1473" am|strong="G1510" not|strong="G3756" good|strong="G1510" enough|strong="G2425" to|strong="G3004" be|strong="G1510" the|strong="G3588" slave|strong="G2064" who|strong="G3739" stoops down|strong="G2955" to|strong="G3004" untie|strong="G3089" his|strong="G0846" sandals|strong="G5266".
7 Ana tur i iti binan, “Orot ta ayu ufu’umaim enan ana fair i ra’at ayu natabiru, an ana sumasum ayu men karam boro ana kwafure anarufam. John Baptist ebibinan|alt="John the baptist" src="CN01653b.tif" size="col" loc="Mrk 1.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="1.7-8"
8 I|strong="G1473" baptize|strong="G0907" you|strong="G5210" with|strong="G1722" water|strong="G5204", but|strong="G1161" the|strong="G1722" one|strong="G0040" who|strong="G0846" is|strong="G0846" coming will|strong="G0846" baptize|strong="G0907" you|strong="G5210" with|strong="G1722" the|strong="G1722" Holy|strong="G0040" Spirit|strong="G4151".”
8 Ayu i harewamaim bapataito abit, baise i boro Anun Kakafiyinamaim bapataito nit.”
9 About|strong="G1722" that|strong="G1565" time|strong="G2250" Jesus|strong="G2424" came|strong="G2064" from|strong="G0575" the|strong="G3588" town|strong="G2532" of|strong="G2250" Nazareth|strong="G3478" in|strong="G1722" Galilee|strong="G1056" to|strong="G1519" the|strong="G3588" place|strong="G1096" where|strong="G1722" John|strong="G2491" was|strong="G2424". John|strong="G2491" baptized|strong="G0907" Jesus|strong="G2424" in|strong="G1722" the|strong="G3588" Jordan|strong="G2446" River.
9 Nati ana veya’amaim tafaram gagamin Galilee wanawanan bar merar Nazarethane Jesu na Jordan harewamaim John bapataito itin.
10 As|strong="G5613" Jesus|strong="G0846" was|strong="G3588" coming|strong="G2597" up|strong="G0305" out|strong="G1537" of|strong="G1537" the|strong="G3588" water|strong="G5204", he|strong="G2532" saw|strong="G3708" the|strong="G3588" sky|strong="G3772" torn|strong="G4977" open. The|strong="G3588" Spirit|strong="G4151" came|strong="G2597" down|strong="G2597" on|strong="G1519" him|strong="G0846" like|strong="G5613" a|strong="G5613" dove|strong="G4058".
10 Jesu harewane yey ana maramaim, mar botawiy, Anun Kakafiyin mamu imak na’atube re na tafan yey itin.
11 A|strong="G1096" voice|strong="G5456" came|strong="G1096" from|strong="G1537" heaven|strong="G3772" and|strong="G2532" said|strong="G1096", “You|strong="G4771" are|strong="G1510" my|strong="G1722" Son|strong="G5207", the|strong="G3588" one|strong="G3588" I|strong="G1473" love|strong="G0027". I|strong="G1473" am|strong="G1510" very|strong="G2532" pleased|strong="G2106" with|strong="G1722" you|strong="G4771".”
11 Naatu maramaim orot fanan tit eo, “O i ayu Natu, ayu Natu au yabow, o isa ayu abiyasisir.”
12 Then|strong="G2532" the|strong="G3588" Spirit|strong="G4151" sent|strong="G1544" Jesus|strong="G0846" into|strong="G1519" the|strong="G3588" desert|strong="G2048" alone|strong="G0846".
12 Mar ta’imonamo Anun Kakafiyin iunawiy arar yan tit.
13 He|strong="G2532" was|strong="G1510" there|strong="G1510" for|strong="G1722" 40 days|strong="G2250", being|strong="G1510" tempted|strong="G3985" by|strong="G1722" Satan|strong="G4567". During|strong="G1722" this|strong="G3588" time|strong="G2250" he|strong="G2532" was|strong="G1510" out|strong="G1510" among|strong="G1722" the|strong="G3588" wild|strong="G2342" animals. Then|strong="G2532" angels|strong="G0032" came|strong="G1510" and|strong="G2532" helped him|strong="G0846".
13 Veya 40 na’atube imaim ma, Satan routobon itin. Sigarafor yumatah ta ta wanawanahimaim, naatu tounamatar nati’imaim i hina hitatafafar.
14 After|strong="G3326" John|strong="G2491" was|strong="G2424" put|strong="G3860" in|strong="G1519" prison, Jesus|strong="G2424" went|strong="G2064" into|strong="G1519" Galilee|strong="G1056" and|strong="G2532" told people|strong="G3588" the|strong="G3588" Good|strong="G2098" News|strong="G2098" from|strong="G2064" God|strong="G2316".
14 John dibur hiyayari’iy ufunamaim Jesu na Galilee tit, naatu God ana tur gewasin binan eo,
15 He|strong="G2532" said|strong="G3004", “The|strong="G3588" right|strong="G2540" time|strong="G2540" is|strong="G2316" now|strong="G2532" here|strong="G1722". God’s|strong="G2316" kingdom|strong="G0932" is|strong="G2316" very|strong="G2532" near|strong="G1448". Change your|strong="G2532" hearts and|strong="G2532" lives, and|strong="G2532" believe|strong="G4100" the|strong="G3588" Good|strong="G2098" News|strong="G2098"!”
15 “Veya anababatun i na tit, God ana aiwob i na iyubin, bowabow kakafin kwasisinaf i kwanihamiyen kwanamatabir tur gewasin kwanitumitum!”
16 Jesus|strong="G1510" was|strong="G1510" walking by|strong="G1722" Lake|strong="G2281" Galilee|strong="G1056". He|strong="G2532" saw|strong="G3708" Simon|strong="G4613" and|strong="G2532" his|strong="G3708" brother|strong="G0080" Andrew|strong="G0406". These|strong="G3588" two men were|strong="G1510" fishermen|strong="G0231", and|strong="G2532" they|strong="G2532" were|strong="G1510" throwing|strong="G0906" a|strong="G1510" net into|strong="G0906" the|strong="G3588" lake|strong="G2281" to|strong="G2532" catch fish.
16 Naatu Jesu harew Galilee kukuf dones yan remor inan, siy bowayah orot rou’ab itih, Simon Peter tain Andrew hairi buwatamaim siy hibowabow.
17 Jesus|strong="G2424" said|strong="G3004" to|strong="G3004" them|strong="G0846", “Come|strong="G1096", follow|strong="G3694" me|strong="G3004", and|strong="G2532" I|strong="G1473" will|strong="G0444" make|strong="G4160" you|strong="G5210" a|strong="G1096" different kind of|strong="G0444" fishermen|strong="G0231". You|strong="G5210" will|strong="G0444" bring|strong="G4160" in|strong="G2532" people|strong="G0444", not|strong="G4160" fish.”
17 Jesu iuwih eo, “Kwai’ufnunu bairi tan ayu boro ani’obaiyi sabuw kwanabow.”
18 So|strong="G2532" they|strong="G0846" immediately|strong="G2117" left|strong="G0863" their|strong="G0846" nets|strong="G1350" and|strong="G2532" followed|strong="G0190" Jesus|strong="G0846".
18 Mar ta’imonamo hai buwat hihamiyen naatu hi’ufunun bairi hin.
19 Jesus|strong="G0846" continued walking by|strong="G1722" Lake Galilee. He|strong="G2532" saw|strong="G3708" two more brothers|strong="G0080", James|strong="G2385" and|strong="G2532" John|strong="G2491", the|strong="G3588" sons of|strong="G1722" Zebedee|strong="G2199". They|strong="G0846" were|strong="G3588" in|strong="G1722" their|strong="G0846" boat|strong="G4143", preparing their|strong="G0846" nets|strong="G1350" to|strong="G2532" catch fish.
19 In kikiminamo orot rou’ab itih, James tain John hairi, orot Zebedee natunatun, hai wa wanawanan hima hai buwat hiyayabuna.
20 Their|strong="G0846" father|strong="G3962" Zebedee|strong="G2199" and|strong="G2532" the|strong="G3588" men|strong="G0846" who|strong="G3588" worked for|strong="G1722" him|strong="G0846" were|strong="G3588" in|strong="G1722" the|strong="G3588" boat|strong="G4143" with|strong="G3326" the|strong="G3588" brothers. When|strong="G2532" Jesus|strong="G0846" saw the|strong="G3588" brothers, he|strong="G2532" told them|strong="G0846" to|strong="G2532" come. They|strong="G0846" left|strong="G0863" their|strong="G0846" father|strong="G3962" and|strong="G2532" followed|strong="G3694" Jesus|strong="G0846".
20 Jesu e’afa’af ana veya hairi matah kabiy himisir tamah Zebedee ana bowabow sabuw bairi wa afe’en hihamiyih hima, i Jesu hi’ufunun bairi hin.
21 Jesus|strong="G2532" and|strong="G2532" his|strong="G2532" followers went|strong="G1531" to|strong="G1519" Capernaum|strong="G2584". On|strong="G1519" the|strong="G3588" Sabbath|strong="G4521" day|strong="G4521", Jesus|strong="G2532" went|strong="G1531" into|strong="G1519" the|strong="G3588" synagogue|strong="G4864" and|strong="G2532" taught|strong="G1321" the|strong="G3588" people|strong="G3588".
21 Jesu ana bai’ufununayah bairi hina tafaram Capernaum hitit, naatu Baiyarir ana veya na Kou’ay Bar run naatu busuruf i’obaiyih eo.
22 They|strong="G0846" were|strong="G1510" amazed|strong="G1605" at|strong="G1909" his|strong="G0846" teaching|strong="G1321". He|strong="G2532" did|strong="G1510" not|strong="G3756" teach|strong="G1321" like|strong="G5613" their|strong="G0846" teachers of|strong="G1909" the|strong="G3588" law. He|strong="G2532" taught|strong="G1321" like|strong="G5613" someone with|strong="G1909" authority|strong="G1849".
22 Sabuw hinonowar hifofofor men kafaita. Anayabin bai’obaiyen bitih ana itinin i roubabaruwen ana fairamaim bi’obaiyih, men Ofafar bai’obaiyenayah na’atube’emih.
23 While|strong="G1722" Jesus|strong="G0846" was|strong="G1510" in|strong="G1722" the|strong="G3588" synagogue|strong="G4864", a|strong="G1510" man|strong="G0444" was|strong="G1510" there|strong="G1510" who|strong="G3588" had|strong="G1510" an|strong="G1510" evil spirit|strong="G4151" inside|strong="G1722" him|strong="G0846". The|strong="G3588" man|strong="G0444" shouted,
23 Men yok afiy kakafin orot iwanasum ma’am na Kou’ay Bar run ikirir eo,
24 “Jesus|strong="G2424" of|strong="G2316" Nazareth|strong="G3479"! What|strong="G5101" do|strong="G1492" you|strong="G4771" want with|strong="G2316" us|strong="G3004"? Did|strong="G1492" you|strong="G4771" come|strong="G2064" to|strong="G3004" destroy|strong="G0622" us|strong="G3004"? I|strong="G1473" know|strong="G1492" who|strong="G3588" you|strong="G4771" are|strong="G1510"—God’s|strong="G2316" Holy|strong="G0040" One|strong="G3588"!”
24 “Jesu Nazareth mowan, aki biyai’imaim o abisa sinafumih kukokok? O kukokok aki inagurusi’imih? Ayu aso’ob o i yait, O i God ana Orot Kakafiyin!”
25 Jesus|strong="G2424", his|strong="G0846" voice full of|strong="G1537" warning, said|strong="G3004", “Be|strong="G2532" quiet|strong="G5392", and|strong="G2532" come|strong="G1831" out|strong="G1831" of|strong="G1537" him|strong="G0846"!”
25 Jesu afiy kakafin kwarar iu, “Awa efot orot biyanamaim kutit!”
26 The|strong="G3588" evil spirit|strong="G4151" made the|strong="G3588" man shake. Then|strong="G2532" the|strong="G3588" spirit|strong="G4151" made a|strong="G2532" loud|strong="G3173" noise and|strong="G2532" came|strong="G1831" out|strong="G1831" of|strong="G1537" him|strong="G0846".
26 Afiy kakafin orot iyuwiyuw naatu fanan auman bihir tit.
27 The|strong="G3588" people|strong="G0846" were|strong="G1510" amazed|strong="G2284". They|strong="G0846" asked|strong="G3004" each|strong="G2596" other|strong="G1438", “What|strong="G5101" is|strong="G1510" happening here|strong="G1510"? This|strong="G3778" man|strong="G3778" is|strong="G1510" teaching|strong="G1322" something|strong="G5101" new|strong="G2537", and|strong="G2532" he|strong="G2532" teaches with|strong="G4314" authority|strong="G1849"! He|strong="G2532" even|strong="G2532" commands|strong="G2004" evil spirits|strong="G4151", and|strong="G2532" they|strong="G0846" obey|strong="G5219" him|strong="G0846".”
27 Sabuw etei hifofofor men kafaita naatu taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti anayabin i abisa? Bai’obaiyen boubun roubabaruwen ana fair auman, anayabin afiy kakafih eo biyunih i fanan tebaib!”
28 So|strong="G2532" the|strong="G3588" news|strong="G0189" about|strong="G1519" Jesus|strong="G0846" spread|strong="G1831" quickly|strong="G2112" everywhere|strong="G3837" in|strong="G1519" the|strong="G3588" area of|strong="G3588" Galilee|strong="G1056".
28 Naatu Jesu ana tur saisewat tasasar tit tafaram Galilee ana uman men sanet hima’am eretei tur hinowar.
29 Jesus|strong="G1831" and|strong="G2532" the|strong="G3588" followers left|strong="G1831" the|strong="G3588" synagogue|strong="G4864". They|strong="G2532" all|strong="G3588" went|strong="G1831" with|strong="G3326" James|strong="G2385" and|strong="G2532" John|strong="G2491" to|strong="G1519" the|strong="G3588" home|strong="G3614" of|strong="G1537" Simon|strong="G4613" and|strong="G2532" Andrew|strong="G0406".
29 Kou’ay Bar hibihamiy ufunamaim James, John hairi mutufor hin Simon Andrew hairi hai bar hitit.
30 Simon’s|strong="G4613" mother-in-law|strong="G3994" was|strong="G3588" very|strong="G0846" sick|strong="G2621". She|strong="G0846" was|strong="G3588" in|strong="G2532" bed and|strong="G2532" had|strong="G3588" a|strong="G3004" fever|strong="G4445". The|strong="G3588" people|strong="G0846" there|strong="G1161" told|strong="G3004" Jesus|strong="G0846" about|strong="G4012" her|strong="G0846".
30 Simon rawan babin sawow biyan fora’ab inu’in Jesu na titit ana veya ana tur hi’owen,
31 So|strong="G2532" he|strong="G2532" went|strong="G4334" to|strong="G2532" her|strong="G0846" bed. Jesus|strong="G0846" held|strong="G2902" her|strong="G0846" hand|strong="G5495" and|strong="G2532" helped|strong="G1453" her|strong="G0846" stand|strong="G1453" up|strong="G1453". The|strong="G3588" fever|strong="G4446" left|strong="G0863" her|strong="G0846", and|strong="G2532" she|strong="G0846" was|strong="G3588" healed. Then|strong="G2532" she|strong="G0846" began serving|strong="G1247" them|strong="G0846".
31 Naatu na biyan tit uman bai ibais misir, nati’imaim sawow ihamiy busuruf bow.
32 That|strong="G3956" night, after|strong="G1161" the|strong="G3956" sun|strong="G2246" went|strong="G1096" down, the|strong="G3956" people|strong="G3956" brought|strong="G5342" to|strong="G4314" Jesus|strong="G0846" many who|strong="G3588" were|strong="G3956" sick|strong="G2560". They|strong="G0846" also|strong="G2532" brought|strong="G5342" those|strong="G3588" who|strong="G3588" had|strong="G2192" demons inside them|strong="G0846".
32 Nati rabirab veya re’er auman sabuw sawusawuwih naatu afa demon hitarsumih hima’am hibuwih hina Jesu isan.
33 Everyone in|strong="G2532" the|strong="G3588" town|strong="G4172" gathered|strong="G1996" at|strong="G4314" the|strong="G3588" door|strong="G2374" of|strong="G4172" that|strong="G3650" house.
33 Sabuw nati bar merar hima’am etei hiru’ay nati bar nanamaim,
34 Jesus|strong="G0846" healed|strong="G2323" many|strong="G4183" of|strong="G3588" those|strong="G3588" who|strong="G3588" had|strong="G2192" different kinds of|strong="G3588" sicknesses. He|strong="G2532" also|strong="G2532" forced|strong="G1544" many|strong="G4183" demons|strong="G1140" out|strong="G1544" of|strong="G3588" people|strong="G0846". But|strong="G2532" he|strong="G2532" would|strong="G0846" not|strong="G3756" allow|strong="G0863" the|strong="G3588" demons|strong="G1140" to|strong="G2532" speak|strong="G2980", because|strong="G3754" they|strong="G0846" knew|strong="G1492" who|strong="G3588" he|strong="G2532" was|strong="G3588".
34 Jesu sawow yumatah ta ta hibow hinan etei iyawasih naatu demon moumurih nunih hitit, men ibasit boro demon tihamiyih tur hitao, anayabin i hiso’ob i yait.
35 The|strong="G2532" next morning|strong="G4404" Jesus|strong="G1831" woke up|strong="G0450" very|strong="G3029" early|strong="G4404". He|strong="G2532" left|strong="G1831" the|strong="G2532" house|strong="G2546" while|strong="G1773" it|strong="G2532" was|strong="G2532" still|strong="G3029" dark|strong="G1773" and|strong="G2532" went|strong="G1831" to|strong="G1519" a|strong="G2532" place|strong="G5117" where|strong="G1519" he|strong="G2532" could be|strong="G2532" alone and|strong="G2532" pray|strong="G4336".
35 Mar tomih ana gugumin iu’ufiy auman Jesu misir bar ihamiy tit remor in bar merar gagamin natabir na efan noutanubinamaim tit imaim ma yoyoban.
36 Later|strong="G3326", Simon|strong="G4613" and|strong="G2532" his|strong="G0846" friends went to|strong="G2532" look for|strong="G2532" Jesus|strong="G0846".
36 Baise Simon ana ofonah bairi hitit hinuwih hin.
37 They|strong="G0846" found|strong="G2147" him|strong="G0846" and|strong="G2532" said|strong="G3004", “Everyone|strong="G3956" is|strong="G2532" looking|strong="G2212" for|strong="G3754" you|strong="G4771"!”
37 Naatu hititita’urih ana veya hi’u, “Sabuw o tenunuwihi.”
38 Jesus|strong="G0846" answered|strong="G3004", “We|strong="G3778" should|strong="G2443" go|strong="G1831" to|strong="G1519" another place|strong="G1563". We|strong="G3778" can|strong="G3004" go|strong="G1831" to|strong="G1519" other|strong="G0846" towns|strong="G2969" around|strong="G0071" here|strong="G1519", and|strong="G2532" I|strong="G2532" can|strong="G3004" tell|strong="G3004" God’s|strong="G0846" message to|strong="G1519" those|strong="G3588" people|strong="G0846" too|strong="G2532". That|strong="G2443" is|strong="G3778" why|strong="G1063" I|strong="G2532" came|strong="G1831".”
38 Baise Jesu iyafutih eo, “It tanan bar merar afa iti bar merar gagamin sisibinamaim auman isah anabinan, anayabin nati isan ayu ana.”
39 So|strong="G2532" Jesus|strong="G0846" traveled everywhere in|strong="G1519" Galilee|strong="G1056". He|strong="G2532" spoke in|strong="G1519" the|strong="G3588" synagogues|strong="G4864", and|strong="G2532" he|strong="G2532" forced|strong="G1544" demons|strong="G1140" out|strong="G1544" of|strong="G1519" people|strong="G0846".
39 Imih Galilee wanawanan etei remor hai Kou’ay Baremaim binan naatu demon kakafih nunih hitit.
40 A|strong="G1437" man who|strong="G3748" had|strong="G3748" leprosy came|strong="G2064" to|strong="G4314" Jesus|strong="G0846". The|strong="G2532" man bowed on|strong="G0846" his|strong="G0846" knees|strong="G1120" and|strong="G2532" begged|strong="G3870" him|strong="G0846", “You|strong="G1437" have|strong="G2532" the|strong="G2532" power|strong="G1410" to|strong="G4314" heal me|strong="G3004" if|strong="G1437" you|strong="G1437" want|strong="G2309".”
40 Orot biyan kokom ani’anin na Jesu nanamaim tit sun yowen baibaisin isan ifefeyan eo, “Inakokok na’at basit iniwa’an anigewasin.”
41 These|strong="G3588" last words|strong="G2532" made|strong="G3004" Jesus|strong="G0846" angry. But|strong="G2532" he|strong="G2532" touched|strong="G0681" him|strong="G0846" and|strong="G2532" said|strong="G3004", “I|strong="G2532" want|strong="G2309" to|strong="G3004" heal you|strong="G3004". Be|strong="G2532" healed!”
41 Jesu dogoron wanawanan yababan awan karatan uman ru’atayan naatu biyan butubun eo, “Ayu akokok. Kwigewasin!”
42 Immediately|strong="G2117" the|strong="G3588" leprosy|strong="G3014" disappeared, and|strong="G2532" the|strong="G3588" man was|strong="G3588" healed.
42 Mar ta’imonamo orot biyan kokom hihururuwih hire naatu igewasin.
43 Jesus|strong="G0846" told the|strong="G2532" man to|strong="G2532" go, but|strong="G2532" he|strong="G2532" gave him|strong="G0846" a|strong="G2532" strong warning:
43 Baise Jesu ana baimatnuwen tur fokarinaka orot iu naatu biyafar eo,
44 “Don’t|strong="G3367" tell|strong="G3004" anyone|strong="G3367" about|strong="G4012" what|strong="G3739" I|strong="G3739" did|strong="G3708" for|strong="G1519" you|strong="G4771". But|strong="G0235" go|strong="G5217" and|strong="G2532" let|strong="G3004" the|strong="G3588" priest|strong="G2409" look|strong="G3708" at|strong="G1519" you|strong="G4771". And|strong="G2532" offer|strong="G4374" a|strong="G3708" gift to|strong="G1519" God|strong="G0846" because|strong="G4012" you|strong="G4771" have|strong="G2532" been|strong="G2532" healed. Offer|strong="G4374" the|strong="G3588" gift that|strong="G3739" Moses|strong="G3475" commanded|strong="G4367". This|strong="G3588" will|strong="G3739" show|strong="G1166" everyone|strong="G3739" that|strong="G3739" you|strong="G4771" are|strong="G3739" healed.”
44 “Inanowar men yait ta ana tur ina’owen, baise mutufor inan firis biyan inatit o biya nanutitiy, naatu Moses eo na’atube sibor inayai, saise orot babin matahimaim hinaso’ob o igewasin.”
45 The|strong="G3588" man left|strong="G1831" there|strong="G1510" and|strong="G2532" told|strong="G4314" everyone he|strong="G2532" saw that|strong="G5620" Jesus|strong="G0846" had|strong="G1510" healed him|strong="G0846". So|strong="G2532" the|strong="G3588" news|strong="G3056" about|strong="G1909" Jesus|strong="G0846" spread|strong="G1831". And|strong="G2532" that|strong="G5620" is|strong="G1510" why he|strong="G2532" could|strong="G1410" not|strong="G1510" enter|strong="G1525" a|strong="G1510" town|strong="G4172" if|strong="G2532" people|strong="G0846" saw him|strong="G0846". He|strong="G2532" stayed|strong="G1510" in|strong="G1519" places|strong="G5117" where|strong="G1519" people|strong="G0846" did|strong="G1510" not|strong="G1510" live. But|strong="G1161" people|strong="G0846" came|strong="G2064" from|strong="G2064" all|strong="G3588" the|strong="G3588" towns|strong="G4172" to|strong="G1519" the|strong="G3588" places|strong="G5117" where|strong="G1519" he|strong="G2532" was|strong="G1510".
45 Baise orot tit in busuruf tur bosemor tafaram etei bai. I ana turamaim Jesu men karam boro bebeyan tan bar merar tarun, imih i efan noutanubinamaim ma, baise sabuw efan ta ta i boro’ika hina biyan hititit.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.