Mateus 20

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ sijaŋ sɨbaŋ hɨnilalɨ agaŋ cɨhu hali hɨsɨŋ hɨnibali aba abin agaŋ nɨbu nameŋ uami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu hulaŋ mu lɨmɨn uain hualɨ hekɨlɨ daŋ hɨnivi agaŋ me uami. Hualɨ iaganu agaŋ cimɨdaŋ sɨbaŋ iaha uavɨla nudɨ lɨmɨn uain hualɨ agadɨ sibɨla vivi saŋ hulaŋ likɨlɨvi uami.
1 “Pois o reino dos céus é como o dono de uma propriedade que saiu de manhã cedo a fim de contratar trabalhadores para seu vinhedo.
2 Lɨci sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ uaiaŋ pabiŋ hɨvɨ anɨm hɨlɨcɨ pabiŋ hɨlɨcɨ hameŋ vivi saŋ mavɨn hɨniavɨvi uami. Lɨhavɨci hualɨ iaganu agaŋ nulɨdɨ alialaŋ aba abɨvi uami. Lɨci cimɨdaŋ sɨbaŋ uavɨla nudɨ lɨmɨn uain hualɨ agadɨ sibɨla vihavɨvi uami.
2 Combinou de pagar uma moeda de prata por um dia de serviço e os mandou trabalhar.
3 Vihavɨdaci uaiaŋ 9 kilokɨ hɨvɨ hualɨ iaganu agaŋ mutɨŋ sabɨlɨm heŋ uavɨla igɨci hulaŋ hɨhɨle havɨ lagulamalama hɨniavɨvi uami.
3 “Às nove da manhã, estava passando pela praça e viu por ali alguns desocupados.
4 Lɨhavɨci cɨhu nulɨdɨ nameŋ abɨvi uami. Namɨlaŋ avi uavɨla iadɨ lɨmɨn uain hualɨ sibɨla vihalaŋ aba abɨvi uami. Lɨlaŋ akuaba akuaba sibɨla vibalaŋ agasaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlahɨla hɨbɨŋ nalusaŋ iguben aba abɨvi uami.
4 Contratou-os e disse-lhes que, no final do dia, pagaria o que fosse justo.
5 Lɨci hulaŋ agɨlaŋ heŋ uavɨvi uami. Uavɨdaci uaiaŋ huva hɨvɨ hɨdahɨda hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ iga iga hameŋ ala lɨvi uami. Hɨfɨlɨdaŋ uaiadi hɨvɨ avi hɨdahɨda hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ iga iga cɨhu hameŋ laci ala lɨvi uami.
5 E eles foram trabalhar no vinhedo. Ao meio-dia e às três da tarde, fez a mesma coisa.
6 Lavɨla hɨfɨlɨdaŋ sɨbaŋ uaiaŋ 5 kilokɨ hɨvɨ uavɨla hulaŋ hɨhɨle havɨ lagulama hɨniavɨvi agɨladɨ igɨvi uami. Lavɨla nulɨdɨ abɨvi uami. Namɨlaŋ akɨ saŋ uaiaŋ nagadɨ hɨvɨ havɨ havɨ lagulama hɨnidalaŋ uaiaŋ ci mɨguadi aba abɨvi uami.
6 “Às cinco da tarde, estava outra vez na cidade e viu por ali mais algumas pessoas. ‘Por que vocês não trabalharam hoje?’, perguntou ele.
7 Lɨci abavɨvi uami. Aniaba hulaŋ alusaŋ sibɨla ma iguavɨci alaŋ havɨ havɨ hɨnidalu aba abavɨvi uami. Lɨhavɨci abɨvi uami. Namɨlaŋ avi uavɨla iadɨ lɨmɨn uain hualɨ sibɨla vihalaŋ aba abɨvi uami.
7 “‘Porque ninguém nos contratou’, responderam. “Então o proprietário disse: ‘Vão e trabalhem com os outros no meu vinhedo’.
8 La uaiaŋ sijaŋ sijaŋ hɨlɨdaci hualɨ iaganu agaŋ hɨmamɨgɨlɨ daŋ agadɨ abɨvi uami. Sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ abɨnaŋ vehavɨci hɨbɨŋ nulɨsaŋ anɨm hɨlɨcɨ iguha aba abɨvi uami. Hulaŋ hɨfɨlɨdaŋ sɨbaŋ hɨdɨlɨ maha sibɨla vihavi agɨlasaŋ mɨse iguha aba abɨvi uami. Igu igu via ua cimɨdaŋ sɨbaŋ hɨdɨlɨ maha sibɨla vihaviemi agɨlasaŋ sijaŋ sɨbaŋ iguha aba abɨvi uami.
8 “Ao entardecer, mandou o capataz chamar os trabalhadores e pagá-los, começando pelos que haviam sido contratados por último.
9 Lɨci hulaŋ hɨfɨlɨdaŋ sɨbaŋ 5 kilokɨ hɨvɨ sibɨla vihavɨvi agɨlasaŋ anɨm hɨlɨcɨ pabiŋ lɨdɨŋ pabiŋ lɨdɨŋ nulɨsaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ iguvi uami.
9 Os que foram contratados às cinco da tarde vieram e receberam uma moeda de prata.
10 Igudaci hulaŋ cimɨdaŋ sɨbaŋ hɨdɨlɨ maha sibɨla vihavɨvi agɨlaŋ hɨji nameŋ lamavɨvi uami. Alaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ vibalu aba abavɨvi uami. Agadɨ ala nulɨsaŋ avi hɨlihɨli hameŋ laci ala iguvi uami.
10 Quando chegaram os que foram contratados primeiro, imaginaram que receberiam mais. Contudo, também receberam uma moeda de prata.
11 Lɨci hualɨ iaganu agasaŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ viavɨla nameŋ abavɨvi uami.
11 Ao receber o pagamento, queixaram-se ao proprietário:
12 Alaŋ cimɨdaŋ sɨbaŋ ve hɨdɨlɨ maha sibɨla hekɨlɨ vidamɨli uaiaŋ agaŋ aludɨ hɨlacabɨliemi aba abavɨvi uami. Agadɨ ala hulaŋ hɨhɨle nagɨlaŋ hɨfɨlɨdaŋ sɨbaŋ ve sibɨla vihavi aba abavɨvi uami. Hameŋ sadaŋ akɨ saŋ nama anɨm hɨlɨcɨ alusadaŋ nulɨsadaŋ hɨlihɨli laci igunaŋ aba abavɨvi uami.
12 ‘Aqueles trabalharam apenas uma hora e, no entanto, o senhor lhes pagou a mesma quantia que a nós, que trabalhamos o dia todo no calor intenso’.
13 Lɨhavɨci hualɨ iaganu agaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ mu agadɨ nameŋ abɨvi uami. Nagɨli huaci aba abɨvi uami. Viaŋ nadɨ sɨbɨlɨ ma lamin aba abɨvi uami. Viaŋ anɨm hɨlɨcɨ pabiŋ hɨlɨcɨ agadɨ igu igu saŋ abɨlɨŋ namɨlaŋ iadɨ alia aba abiemɨlaŋ aba abɨvi uami.
13 “O proprietário respondeu a um deles: ‘Amigo, não fui injusto. Você não concordou em trabalhar o dia inteiro por uma moeda de prata?
14 Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ anɨm hɨlɨcɨ nagɨladɨ viavɨla uhalaŋ aba abɨvi uami. Viaŋ iadɨ nukeŋ hɨji lubiahɨlavɨla anɨm hɨlɨcɨ hɨlihɨli laci iguin aba abɨvi uami.
14 Pegue seu dinheiro e vá. Eu quis pagar ao último trabalhador o mesmo que paguei a você.
15 Akuaba akuaba iadɨ nukeŋ sadaŋ viaŋ iadɨ nukeŋ hɨji lubiahɨlavɨla iadɨ anɨm hɨlɨcɨ agɨladɨ labɨlɨben aba abɨvi uami. Viaŋ akuaba akuaba huaci huaci agɨladɨ lin agasaŋ namɨlaŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨvi uami.
15 É contra a lei eu fazer o que quero com o meu dinheiro? Ou você está com inveja porque fui bondoso com os outros?’.
16 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ iabi neŋ sijaŋ sɨbaŋ hɨniavadi agɨlaŋ mufɨli nɨbɨlaŋ hali hɨsɨŋ hɨniavɨbali uami. Hulaŋ iabi neŋ hali hɨsɨŋ hɨniavadi agɨlaŋ mufɨli sijaŋ sɨbaŋ hɨniavɨbali uami.
16 “Assim, os últimos serão os primeiros, e os primeiros serão os últimos”.
17 Jisasɨ agaŋ Jelusalem haiabɨla uben aba nudɨ hulemɨlɨ human limu limu fɨhala hɨcɨ limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ pam likɨlavɨla uavɨmi. Uu hɨbɨ cina hɨvɨ nulɨdɨ nameŋ abami.
17 Enquanto subia para Jerusalém, Jesus chamou os doze discípulos e lhes disse, em particular, o que aconteceria com ele:
18 Ci igɨlaŋ uami. Alaŋ Jelusalem haiabɨla uadalu uami. Umɨli hulaŋ mu agaŋ Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ ilasavɨla manɨgali mɨgudɨba hɨniavɨbali agɨladɨ human hɨvɨ lamɨbali uami. Manɨgali hɨhɨle Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali uami. Hɨhɨle Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ uami. Nulɨdɨ human hɨvɨ lamɨci nudɨ via ua ciaŋ hɨvɨ lama lɨbɨmɨgumɨgu abavɨbali uami. Nama hɨmɨbanaŋ aba abavɨbali uami.
18 “Ouçam, estamos subindo para Jerusalém, onde o Filho do Homem será traído e entregue aos principais sacerdotes e aos mestres da lei. Eles o condenarão à morte
19 Lavɨla nudɨ mɨŋalɨvavɨla hulaŋ hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ human hɨvɨ lamavɨbali uami. Lɨhavɨci nudɨ abacuvacuva vɨgɨlavɨbali uami. La kɨlɨ cɨkaŋ hɨlihua lamalama agadɨ hɨvɨ nudɨ lama henaŋ hɨvɨ ifavɨci uci hɨmɨbali uami. Hɨmavɨla anihuliŋ me hɨvɨ cɨhu hɨhi iahɨbali uami.
19 e o entregarão aos gentios, para que zombem dele, o açoitem e o crucifiquem. No terceiro dia, porém, ele ressuscitará”.
20 Sebedi dɨ ninaŋ ahica agɨlaŋ iamɨnɨlu hula Jisasɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Vevɨla iamɨnɨlu agaŋ Jisasɨ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlahɨla saŋ mavɨn ciaŋ ciaŋ abɨben aba mɨgalɨfɨlɨbami.
20 Então a mãe dos filhos de Zebedeu veio a Jesus com seus filhos. Ela se ajoelhou diante dele a fim de lhe pedir um favor.
21 Lɨci Jisasɨ iamɨgali agadɨ nameŋ abami. Nama akɨ lɨlɨ saŋ abɨnaŋ uami. Lɨci iamɨgali agaŋ nudɨ abami. Mufɨli nama manɨgali hɨniavɨla iadɨ ninaŋ ahica nagɨladɨ abɨnaŋ nadɨ mikɨ pɨŋ mɨgahɨniavɨm uami. Mu nadɨ human sɨmi kɨlikɨli hɨvɨ mɨgahɨnim uami. Mu nadɨ human sakalɨ kɨlikɨli hɨvɨ mɨgahɨnim uami.
21 “O que você quer?”, perguntou ele. Ela respondeu: “Por favor, permita que, no seu reino, meus dois filhos se sentem em lugares de honra ao seu lado, um à sua direita e outro à sua esquerda”.
22 Lɨci Jisasɨ abami. Namɨlaŋ iadɨ abitɨhɨlaŋ agadɨ hɨdɨlɨ agadɨ namɨlaŋ ma igɨlalaŋ uami. Hulaŋ ahica namɨlaŋ avɨha avɨha viaŋ igɨben hameŋ agadɨ namɨlaŋ huaci igɨbalaŋ uami. Lɨci abavɨmi. Alaŋ huaci avɨha avɨha igɨbalu uavɨmi.
22 Jesus respondeu: “Vocês não sabem o que estão pedindo! São capazes de beber do cálice que estou prestes a beber?”. “Somos!”, disseram eles.
23 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ nameŋ abami. Viaŋ avɨha avɨha igɨben hameŋ namɨlaŋ avi avɨha avɨha igɨbalaŋ uami. Agadɨ ala iadɨ human sɨmi kɨlikɨli sakalɨ kɨlikɨli mɨgahɨnihɨni saŋ lɨbɨmɨŋamɨŋa sibɨla nɨbu iadɨ hɨma uami. Iadɨ Iavaŋ Asɨ nukeŋ hulaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlaŋ iadɨ human sɨmi kɨlikɨli mɨgahɨnihɨni saŋ ci lɨbɨmɨŋalɨ uami. Sakalɨ kɨlikɨli mɨgahɨnihɨni saŋ avi ci lɨbɨmɨŋalɨ uami.
23 Então Jesus disse: “De fato, vocês beberão do meu cálice. Não cabe a mim, no entanto, dizer quem se sentará à minha direita ou à minha esquerda. Meu Pai preparou esses lugares para aqueles que ele escolheu”.
24 Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle human limu limu fɨhala agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨmi. Lavɨla hulaŋ ahica agɨlasaŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ hekɨlɨ vihavɨmi.
24 Quando os outros dez discípulos souberam o que os dois irmãos haviam pedido, ficaram indignados.
25 Lɨhavɨci cɨhu Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨladɨ abɨci nudɨ pɨŋ vehavɨci abami. Hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ ibi daŋ hɨnihɨni nameŋ abavɨlalɨ uami. Alaŋ nukeŋ ibi daŋ hɨnidalu aba abavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abavɨdaci sibɨla havɨ havɨ vihavɨlalɨ uami. Nulɨdɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ avi hulaŋ iamɨgali agɨladɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ abavɨlalɨ uami. Aludɨ ciaŋ agɨladɨ lubiahɨlavɨbali aba ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ abavɨlalɨ uami.
25 Então Jesus os reuniu e disse: “Vocês sabem que os governantes deste mundo têm poder sobre o povo, e que os oficiais exercem sua autoridade sobre os súditos.
26 Agadɨ ala namɨlaŋ nɨbɨlaŋ lɨhavɨlalɨ hameŋ lɨmɨlaŋ uami. Aniaba naludɨ manɨgali hɨniben aba uami. Nɨbu naludɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ me hɨnim uami.
26 Entre vocês, porém, será diferente. Quem quiser ser o líder entre vocês, que seja servo,
27 Aniaba naludɨ hali hɨsɨŋ hɨniben aba nɨbu naludɨ sibɨla havɨ havɨ vivi hɨsɨŋ hulemɨlɨ me hɨnim uami.
27 e quem quiser ser o primeiro entre vocês, que se torne escravo.
28 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ avi hameŋ laci ala uami. Nɨbu hɨmamɨgɨlɨ daŋ me hɨnihɨni hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ lɨbɨsɨlɨvɨdaci nudɨ sibɨla agɨladɨ vivi saŋ ma vemi uami. Nɨbu sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ me hɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu sibɨla vivi saŋ vemi uami. Nɨbu hulaŋ iamɨgali akape agɨladɨ vivi saŋ hɨmɨben aba vemi uami.
28 Pois nem mesmo o Filho do Homem veio para ser servido, mas para servir e dar sua vida em resgate por muitos”.
29 Jisasɨ agaŋ nudɨ hulemɨlɨ hula Jeliko haiabɨla vala uavɨmi. Uavɨdaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ nɨbɨlaŋ hula uavɨmi.
29 Quando Jesus e seus discípulos saíam de Jericó, uma grande multidão os seguiu.
30 Hulaŋ ahica lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agɨlaŋ hɨbɨ pɨlɨ nɨbɨlaŋ uavɨmi agadɨ caba heŋ mɨgahɨniavɨmi. La Jisasɨ vemi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlavɨla nudɨ ula ula abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Nama Devitɨ dɨ iamɨlɨnu uavɨmi. Alusaŋ mavɨn hɨniavɨla aludɨ huaci lamɨha uavɨmi.
30 Dois cegos estavam sentados à beira do caminho e, quando souberam que Jesus vinha naquela direção, começaram a gritar: “Senhor, Filho de Davi, tenha misericórdia de nós!”.
31 Lɨhavɨdaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hulaŋ ahica agɨladɨ abacabɨlavɨmi. Namɨlaŋ ciaŋ valɨhalaŋ uavɨmi. Agadɨ ala hulaŋ ahica agɨlaŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ ula ula abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Nama Devitɨ dɨ iamɨlɨnu uavɨmi. Alusaŋ mavɨn hɨniavɨla aludɨ huaci lamɨha uavɨmi.
31 “Calem-se!”, diziam aos brados os que estavam na multidão. Eles, porém, gritavam ainda mais alto: “Senhor, Filho de Davi, tenha misericórdia de nós!”.
32 Lɨhavɨdaci Jisasɨ lagulama hulaŋ ahica agɨladɨ abɨci vehavɨmi. Vehavɨci abami. Viaŋ naludɨ akɨ lɨben agasaŋ abadalaŋ uami.
32 Ao ouvi-los, Jesus parou e perguntou: “O que vocês querem que eu lhes faça?”.
33 Lɨci nudɨ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Aludɨ lamɨgaŋ agɨladɨ huaci lamɨnaŋ igasulasula saŋ abalu uavɨmi.
33 Eles responderam: “Senhor, nós queremos enxergar!”.
34 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨsaŋ mavɨn hekɨlɨ lamavɨla nudɨ human agadɨ nulɨdɨ lamɨgaŋ sabɨ hɨvɨ lamami. Lɨci nulɨdɨ lamɨgaŋ agɨlaŋ huaci lɨhavɨci cɨhu igasulasula Jisasɨ hula uavɨmi.
34 Jesus teve compaixão deles e tocou-lhes nos olhos. No mesmo instante, passaram a enxergar e o seguiram.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.