Lucas 7
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT
1 Jisasɨ ciaŋ sula fɨhalɨci igahɨlavɨci nulɨdɨ vala uavɨla Kapelɨneam haiabɨla iahumi.
1 Quando Jesus terminou de dizer tudo isso à multidão, entrou em Cafarnaum.
2 Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Kapelɨneam haiabɨla heŋ hɨniadami. Nɨbu nudɨ hulemɨlɨ sibɨla huaci vihadami agasaŋ mavɨn hɨniadami. Nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agaŋ hɨmuhɨmu hekɨlɨ hɨmavɨla hɨmɨben aba lɨmi.
2 Naquela ocasião, um escravo muito estimado de um oficial romano estava enfermo, à beira da morte.
3 Lɨci sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Jisasɨ akuaba akuaba lɨmi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Igahɨlavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ abami. Uavɨla Jisasɨ dɨ abɨlaŋ ve iadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ nagadɨ huaci lamam uami.
3 Quando o oficial ouviu falar de Jesus, mandou alguns líderes judeus lhe pedirem que fosse curar seu escravo.
4 Lɨci uavɨla mavɨn ciaŋ ciaŋ igu igu Jisasɨ dɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nɨbu hulaŋ huaci uavɨmi. Nama nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ ahɨliahunaŋ huaci lɨm uavɨmi.
4 Os líderes suplicaram insistentemente que Jesus socorresse o homem, dizendo: “Ele merece sua ajuda,
5 Sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ alusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnilalɨ uavɨmi. Alusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨniavɨla nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ abɨci alusaŋ aŋam ulaŋ neŋ hafiavalɨ uavɨmi.
5 pois ama o povo judeu e até nos construiu uma sinagoga”.
6 Hameŋ abavɨci nɨbɨlaŋ hula uavɨmi. Uavɨla sagaŋ hali hɨsɨŋ agadɨ ulaŋ mikɨ lɨhavɨdaci sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nudɨ nagɨlihalinu huaci huaci agɨladɨ abɨci uavɨla Jisasɨ dɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nadɨ nameŋ abi uavɨmi. Iadɨ Hekɨlɨ aba abi uavɨmi. Nasaŋ vɨhɨlɨ igumagaŋ aba abi uavɨmi. Viaŋ hulaŋ huaci hɨma aba abi uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama iadɨ uleŋ muji ivavemɨnaŋ aba abi uavɨmi.
6 Jesus foi com eles, mas, antes de chegarem à casa, o oficial mandou alguns amigos para dizer: “Senhor, não se incomode em vir à minha casa, pois não sou digno de tamanha honra.
7 — ausente —
7 Não sou digno sequer de ir ao seu encontro. Basta uma ordem sua, e meu servo será curado.
8 — ausente —
8 Sei disso porque estou sob a autoridade de meus superiores e tenho autoridade sobre meus soldados. Só preciso dizer ‘Vão’, e eles vão, ou ‘Venham’, e eles vêm. E, se digo a meus escravos: ‘Façam isto’, eles fazem”.
9 Lɨhavɨci Jisasɨ igahɨlavɨla i uami. Lavɨla limu cimɨla hulaŋ iamɨgali nudɨ sɨvɨ uavɨmi agɨladɨ abami. Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Sagaŋ hali hɨsɨŋ nagaŋ iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ sɨbaŋ lami uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ pabiŋ avi hɨji vɨdɨvɨdɨŋ hameŋ ma lamavɨci igɨlan uami.
9 Quando Jesus ouviu isso, ficou admirado. Voltou-se para a multidão que o seguia e disse: “Eu lhes digo a verdade: jamais vi fé como esta em Israel!”.
10 Lɨci sagaŋ hali hɨsɨŋ agadɨ nagɨlihalinu huaci huaci agɨlaŋ cɨhu uavɨmi. Uavɨla igavɨci sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agaŋ cɨhu huaci lavɨla hɨnimi.
10 E, quando os amigos do oficial voltaram para a casa dele, encontraram o escravo em perfeita saúde.
11 Hɨnici hutesɨ lɨci Jisasɨ agaŋ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ likɨlavɨla Nain haiabɨla saŋ uavɨmi. Hulaŋ iamɨgali akape sɨbaŋ agɨlaŋ hula uavɨmi.
11 Logo depois, Jesus foi com seus discípulos à cidade de Naim, e uma grande multidão o seguiu.
12 Uavɨla haiabɨla agadɨ lua hɨbɨ mikɨ heŋ hɨnia igavɨci hulaŋ valɨ mavɨben aba hava vavehavɨmi. Iamɨgali cido agadɨ ninaŋ hɨmɨci vadɨm hɨvɨ hava vavehavɨdaci nudɨ numɨgaŋ agaŋ sɨvɨ vemi. Nɨbu ninanadi mu mu apalɨ. Pabiŋ sɨbaŋ agaŋ hɨmami. Hulaŋ iamɨgali hɨhɨle avi nɨbu hula vehavɨmi.
12 Quando ele se aproximou da porta da cidade, estava saindo o enterro do único filho de uma viúva, e uma grande multidão da cidade a acompanhava.
13 Hulaŋ valɨ havavɨla vavehavɨdaci nulɨdɨ Hekɨlɨ Jisasɨ agaŋ hulaŋ hɨmami agadɨ iamɨnu dɨ igavɨla nudɨ mavɨn ifɨmɨguben aba nudɨ abami. Nama ilɨhɨmɨnaŋ uami.
13 Quando o Senhor a viu, sentiu profunda compaixão por ela. “Não chore!”, disse ele.
14 Hameŋ abavɨla ua vadɨm hulaŋ valɨ hɨnimi agadɨ mɨŋaigami. Mɨŋaigɨci lagulamavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ abami. Hulemɨlɨ nadɨ abadin uami. Nama iahɨha uami.
14 Então foi até o caixão, tocou nele e os carregadores pararam. E disse: “Jovem, eu lhe digo: levante-se!”.
15 Lɨci hulemɨlɨ valɨ hɨnimi agaŋ cɨhu hɨhi iahami. Iaha mɨgahɨnia ciaŋ abami. Lɨci via numɨgaŋ saŋ igumi.
15 O jovem que estava morto se levantou e começou a conversar, e Jesus o devolveu à sua mãe.
16 Iguci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ igavɨla haba lɨdavɨmi. Lavɨla Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahaiaha abavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ ibi hekɨlɨ daŋ agaŋ aludɨ pɨŋ ci ve uavɨmi. Asɨ agaŋ nudɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ igahɨlavɨla nudɨ abɨci ve uavɨmi.
16 Grande temor tomou conta da multidão, que louvava a Deus, dizendo: “Um profeta poderoso se levantou entre nós!” e “Hoje Deus visitou seu povo!”.
17 Lɨhavɨci Judia fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ Judia fɨli tɨbɨ caba caba hɨsɨŋ agɨlaŋ ciaŋ hɨjɨ agadɨ igahɨlavɨmi. Hulemɨlɨ hɨmɨci Jisasɨ abɨci cɨhu hɨhi iahami.|alt="Widow’s son died" src="WA03823b.jpg" size="col" copy="Wade" ref="7.14-15"
17 Essa notícia sobre Jesus se espalhou por toda a Judeia e seus arredores.
18 Jon dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ vevɨla Jisasɨ akuaba akuaba lɨmi agasaŋ Jon dɨ tɨbi sulavɨmi. Lɨhavɨci Jon abɨci nudɨ hulemɨlɨ ahica agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vehavɨmi.
18 Os discípulos de João Batista lhe contaram tudo que Jesus estava fazendo. Então João chamou dois de seus discípulos
19 Vehavɨci nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ nameŋ abɨhalaŋ uami. Asɨ agaŋ hulaŋ mu vebali agasaŋ abami aba abɨhalaŋ uami. Asɨ hameŋ abami ha nasaŋ ala abami ua hulaŋ mu agasaŋ migɨlɨbalu aba abɨhalaŋ uami.
19 e os enviou ao Senhor, para lhe perguntar: “O senhor é aquele que haveria de vir, ou devemos esperar algum outro?”.
20 — ausente —
20 Os dois discípulos de João encontraram Jesus e lhe disseram: “João Batista nos enviou para lhe perguntar: ‘O senhor é aquele que haveria de vir, ou devemos esperar algum outro?’”.
21 — ausente —
21 Naquela mesma hora, Jesus curou muitas pessoas de suas doenças, enfermidades e espíritos impuros, e restaurou a visão a muitos cegos.
22 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ uavɨla Jon dɨ sulɨhalaŋ uami. Akuaba akuaba igɨlaŋ agɨlasaŋ uavɨla Jon dɨ sulɨhalaŋ uami. Akuaba akuaba ciaŋ igahɨlɨlaŋ agɨladɨ avi sulɨhalaŋ uami. Lamɨgaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ igasulavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hɨcɨ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ hɨdavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm daŋ agɨlaŋ huaci lɨdɨŋ lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm apalɨ hɨniavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hɨji uavauava daŋ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba apalɨ agɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami.
22 Em seguida, disse aos discípulos de João: “Voltem a João e contem a ele o que vocês viram e ouviram: os cegos veem, os aleijados andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados e as boas-novas são anunciadas aos pobres”.
23 Viaŋ sibɨla vilan agɨladɨ iga iga hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨnihɨni hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma valavɨlalɨ agɨlaŋ hɨjɨŋalavɨbali uami.
23 E disse ainda: “Felizes são aqueles que não se sentem ofendidos por minha causa”.
24 Lɨci hulaŋ ahica agɨlaŋ cɨhu uavɨmi. Uavɨdaci Jisasɨ agaŋ Jon nɨbu fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ hɨniadami agasaŋ igahɨlavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ ulalaŋ uami. Ha huŋe veve suhan agɨladɨ mɨŋasese lɨlalɨ agadɨ iga iga saŋ ma ulalaŋ uami.
24 Depois que os discípulos de João saíram, Jesus começou a falar a respeito dele para as multidões: “Que tipo de homem vocês foram ver no deserto? Um caniço que qualquer brisa agita?
25 Namɨlaŋ hulaŋ mu hadi hɨlahɨla hutesɨ huaci huaci lamɨlalɨ agadɨ iga iga saŋ ma ulalaŋ uami. Hulaŋ hadi hɨlahɨla huaci huaci lamalama akuaba akuaba huaci huaci hadipɨlɨ hɨsɨŋ daŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ manɨgali fɨli tɨbɨ mu mu migɨlavɨlalɨ agɨladɨ ulaŋ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ uami.
25 Afinal, o que esperavam ver? Um homem vestido com roupas caras? Não, quem veste roupas caras e vive no luxo mora em palácios.
26 Namɨlaŋ akuaba akuaba iga iga saŋ ma ulalaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ Jon dɨ iga iga saŋ ulalaŋ uami. Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Jon agaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ sɨkasɨkan agɨladɨ lɨvalɨlalɨ uami.
26 Acaso procuravam um profeta? Sim, ele é mais que profeta.
27 Nusaŋ ala Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami uami. Asɨ agaŋ ninanu dɨ abi aba abami uami. Ci igɨnaŋ aba abi aba abami uami. Viaŋ abɨlɨŋ hulaŋ mu iadɨ ciaŋ aba aba hɨsɨŋ agaŋ hali ubali aba abi aba abami uami. Udaci nama sɨvɨ ubanaŋ aba abi aba abami uami. Nɨbu hali uavɨla hɨdahɨda nasaŋ hɨbɨ me vɨcibali aba abi aba abami uami.
27 João é o homem ao qual as Escrituras se referem quando dizem: ‘Envio meu mensageiro adiante de ti, e ele preparará teu caminho à tua frente’.
28 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Jon hulaŋ iamɨgali fɨli neŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ lɨvalavɨla ibi hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami. Agadɨ ala Asɨ agaŋ hulemɨlɨ mu ibi apalɨ hameŋ agadɨ vici nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnilalɨ agaŋ Jon dɨ lɨvala ibi hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami.
28 Eu lhes digo: de todos que nasceram de mulher, nenhum é maior que João Batista. E, no entanto, até o menor no reino de Deus é maior que ele”.
29 Vaka hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ Jon dɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨdaci avɨli hɨvɨ nulɨdɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahadami. Mɨŋamɨgu mɨŋaiahɨdaci abavɨhadami. Asɨ dɨ hɨji huaci sɨbaŋ uavɨhadami. Huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vihavɨhadami agɨlaŋ avi hameŋ laci ala lɨhavɨhadami.
29 Todos que ouviram as palavras de Jesus, até mesmo os cobradores de impostos, concordaram que o caminho de Deus era justo, pois tinham sido batizados por João.
30 Asɨ agaŋ hɨji huaci agadɨ abalamadami. Abalamɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igavɨhadami agɨlaŋ hula igavɨhadami. Iga iga cɨhu Asɨ dɨ huligalavɨdaci Jon agaŋ avɨli hɨvɨ nulɨdɨ ma mɨŋamɨgu mɨŋaiahadami.
30 Os fariseus e mestres da lei, no entanto, rejeitaram o propósito de Deus para eles, pois recusaram o batismo de João.
31 Lɨci cɨhu Jisasɨ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨnidalaŋ nalusaŋ hɨve lama abɨben uami.
31 “Assim, a que posso comparar o povo desta geração?”, perguntou Jesus.
32 Namɨlaŋ ninanadi mutɨŋ vivi sabɨlɨm hɨvɨ mɨgahɨniavɨvi agɨlaŋ me uami. Lavɨla ninanadi limu hɨhɨle agɨladɨ ulavɨla abavɨvi uami. Alaŋ sai mahɨlɨdamɨli namɨlaŋ ma sɨcilaŋ aba abavɨvi uami. Alaŋ hulaŋ valɨ agasaŋ mavɨn ciaŋ ciaŋ daŋ sɨhɨ iahɨdamɨli namɨlaŋ ma mavɨn mɨŋamɨŋa ilɨhɨlaŋ aba abavɨvi uami.
32 “Como posso descrevê-los? São como crianças que brincam na praça. Queixam-se a seus amigos: ‘Tocamos flauta, e vocês não dançaram, entoamos lamentos, e vocês não choraram’.
33 Lavɨla cɨhu abami. Avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahaiaha hɨsɨŋ hulaŋ Jon agaŋ vevɨla maci ma nɨlalɨ uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ avi ma nɨlalɨ uami. Lɨdaci nameŋ abɨlalaŋ uami. Sudɨ sɨbɨlɨ nɨbu hula hɨnidi aba abɨlalaŋ uami.
33 Quando João Batista apareceu, não costumava comer e beber em público, e vocês disseram: ‘Está possuído por demônio’.
34 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ vevɨla maci nɨlalɨ uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ nɨlalɨ uami. Lɨdaci nameŋ abɨlalaŋ uami. Nɨbu maci nana saŋ pam igahɨlɨlalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ nana saŋ pam igahɨlɨlalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agɨladɨ nagɨli huaci hɨnilalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ avi nagɨli huaci hɨnilalɨ aba abɨlalaŋ uami.
34 O Filho do Homem, por sua vez, come e bebe, e vocês dizem: ‘É comilão e beberrão, amigo de cobradores de impostos e pecadores’.
35 Namɨlaŋ hameŋ abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali akape Asɨ dɨ hɨji hutesɨ agadɨ lubiahɨlavɨdaci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ iga iga abavɨlalɨ uami. Asɨ dɨ hɨji nɨbu huaci sɨbaŋ aba abavɨlalɨ uami.
35 Mas a sabedoria é comprovada pela vida daqueles que a seguem.”
36 Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ mu agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Nama venaŋ uavɨla iadɨ ulaŋ hɨvɨ ahuata sɨmɨŋ nɨmɨli uami. Lɨci uavɨla nudɨ uleŋ muji ivoua sɨmɨŋ nɨbalu aba mɨgahɨniavɨmi.
36 Um dos fariseus convidou Jesus para jantar. Jesus foi à casa dele e tomou lugar à mesa.
37 Iamɨgali mu lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agaŋ avi haiabɨla heŋ hɨniadami. Nɨbu Jisasɨ ua Falisi hɨdɨlɨ agadɨ ulaŋ hɨvɨ mɨgahɨnia sɨmɨŋ navɨmi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Lavɨla sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ lavami agadɨ vavemi. Sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agaŋ sɨbɨ hɨlɨcɨ lɨba huaci sɨbaŋ hɨvɨ vihavɨmi agadɨ hɨvɨ hɨnimi.
37 Quando uma mulher daquela cidade, uma pecadora, soube que ele estava jantando ali, trouxe um frasco de alabastro contendo um perfume caro.
38 Nudɨ vavevɨla Jisasɨ mɨgahɨnia hɨcɨ havalami heŋ lagulamami. Lavɨla ilɨha ilɨha hɨnidaci ilɨhiŋ avɨli cɨbɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hɨcɨ sa sabɨ hɨvɨ mɨgami. Lɨci iamɨgali agaŋ nudɨ nukeŋ hali mɨnɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ mɨŋahusɨci subɨlɨci Jisasɨ dɨ hɨcɨ agadɨ saluami. Saluavɨla sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ viavɨla Jisasɨ dɨ hɨcɨ sa hɨvɨ mɨŋamɨjimɨji mɨŋepɨhalami.
38 Em seguida, ajoelhou-se aos pés de Jesus, chorando. As lágrimas caíram sobre os pés dele, e ela os secou com seu cabelo; e continuou a beijá-los e a derramar perfume sobre eles.
39 Hameŋ lɨdaci hulaŋ sɨmɨŋ nana saŋ Jisasɨ dɨ abami agaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agadɨ igami. Igavɨla hɨji nameŋ lamami. Hulaŋ nagaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ lɨci uami. Ha iamɨgali agaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ nudɨ hɨcɨ hɨvɨ mɨŋepɨhali agadɨ igavɨla abɨvi uami. Iamɨgali nagaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ aba abɨvi uami.
39 Quando o fariseu que havia convidado Jesus viu isso, disse consigo: “Se este homem fosse profeta, saberia que tipo de mulher está tocando nele. Ela é uma pecadora!”.
40 Lɨci Jisasɨ nudɨ hɨji agadɨ igavɨla abami. Saimon uami. Viaŋ nama hula ciaŋ cɨki daŋ uami. Lɨci Saimon abami. Alia iavaŋ abɨha uami.
40 Jesus disse ao fariseu: “Simão, tenho algo a lhe dizer”. “Diga, mestre”, respondeu Simão.
41 Lɨci hɨve lama abami. Hulaŋ ahica agɨlaŋ hulaŋ pabiŋ agaŋ hula hɨbɨŋ daŋ hɨniavɨvi uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ 500 agɨladɨ hɨbɨŋ iguben aba lɨvi uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ 50 agɨladɨ hɨbɨŋ iguben aba lɨvi uami.
41 Então Jesus lhe contou a seguinte história: “Um homem emprestou dinheiro a duas pessoas: quinhentas moedas de prata a uma delas e cinquenta à outra.
42 Hulaŋ ahica agɨlaŋ anɨm hɨlɨcɨ apalɨ lɨci hɨbɨŋ ma iguavɨvi uami. Lɨhavɨci abɨvi uami. Vana hɨnim aba abɨvi uami. Lɨci akɨ hulaŋ agaŋ hulaŋ mu agadɨ lɨvalavɨla nusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnivi uami.
42 Como nenhum dos devedores conseguiu lhe pagar, ele generosamente perdoou ambos e cancelou suas dívidas. Qual deles o amou mais depois disso?”.
43 Lɨci Saimon abami. Viaŋ hɨji nameŋ lamin uami. Hulaŋ hɨbɨŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ iguvi agasaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnivi uami. Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Amɨŋ abɨnaŋ uami.
43 Simão respondeu: “Suponho que aquele de quem ele perdoou a dívida maior”. “Você está certo”, disse Jesus.
44 La Jisasɨ limu cimɨlavɨla iamɨgali agadɨ igami. Iamɨgali agadɨ igasulasula Saimon dɨ abami. Iamɨgali nagadɨ igɨha uami. Viaŋ nadɨ uleŋ muji ivavelɨŋ nama iasaŋ avɨli hɨcɨ husahusa saŋ ma igunaŋ uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ iadɨ hɨcɨ sa agadɨ nudɨ ilɨhiŋ avɨli cɨbɨ hɨvɨ husi uami. La nudɨ hali mɨnɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ mɨŋahusɨci subɨli uami.
44 Então voltou-se para a mulher e disse a Simão: “Veja esta mulher ajoelhada aqui. Quando entrei em sua casa, você não ofereceu água para eu lavar os pés, mas ela os lavou com suas lágrimas e os secou com seus cabelos.
45 Viaŋ nadɨ uleŋ muji ivavelɨŋ nama iadɨ mɨhum ma iavɨnaŋ uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ iadɨ hɨcɨ agadɨ salusalu hɨni uami.
45 Você não me cumprimentou com um beijo, mas, desde a hora em que entrei, ela não parou de beijar meus pés.
46 Nama kɨlɨ olivɨ agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ agadɨ viavɨla iadɨ hali sabɨ hɨvɨ ma mɨŋaiaha mɨŋamɨjinaŋ mɨgi uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ viavɨla iadɨ hɨcɨ sa agɨladɨ hɨvɨ mɨŋamɨjimɨji mɨŋepɨhali uami.
46 Você não me ofereceu óleo para ungir minha cabeça, mas ela ungiu meus pés com um perfume raro.
47 Hameŋ sadaŋ viaŋ nadɨ abadin uami. Asɨ agaŋ iamɨgali nagadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hiva fɨhali uami. Lɨci iamɨgali nagaŋ Asɨ hula hɨnihɨni saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨni uami. Agadɨ ala hulaŋ mu lusɨŋ sɨbɨlɨ pabiŋ tɨbɨ pabiŋ tɨbɨ vivi agadɨ uami. Asɨ nudɨ hugɨ hivɨci ala Asɨ hula hɨnihɨni saŋ mavɨn hekɨlɨ ma hɨnivi uami.
47 “Eu lhe digo: os pecados dela, que são muitos, foram perdoados e, por isso, ela demonstrou muito amor por mim. Mas a pessoa a quem pouco foi perdoado demonstra pouco amor”.
48 La Jisasɨ iamɨgali agadɨ abami. Viaŋ nadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hivin uami.
48 Então Jesus disse à mulher: “Seus pecados estão perdoados”.
49 Lɨci hulaŋ nɨbu hula mɨgahɨnia sɨmɨŋ navɨmi agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ abavɨmi. Hulaŋ nana ani uavɨmi. Iamɨgali agaŋ nɨbu hula hugɨ apalɨ uavɨmi. Akɨ saŋ nameŋ abi uavɨmi. Viaŋ nadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hivin aba abi uavɨmi.
49 Os homens que estavam à mesa diziam entre si: “Quem é esse que anda por aí perdoando pecados?”.
50 Lɨhavɨci Jisasɨ iamɨgali agadɨ abami. Nama hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨnaŋ sadaŋ Asɨ nadɨ ahɨliahudaci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibanaŋ uami. Hɨnidanaŋ nadɨ humɨgaŋ agaŋ simɨ hɨnibali uami. Lɨci nama uavɨla huaci hɨnibanaŋ uami.
50 E Jesus disse à mulher: “Sua fé a salvou. Vá em paz”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.