Lucas 7
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs ARA
1 Jisasɨ ciaŋ sula fɨhalɨci igahɨlavɨci nulɨdɨ vala uavɨla Kapelɨneam haiabɨla iahumi.
1 Tendo Jesus concluído todas as suas palavras dirigidas ao povo, entrou em Cafarnaum.
2 Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Kapelɨneam haiabɨla heŋ hɨniadami. Nɨbu nudɨ hulemɨlɨ sibɨla huaci vihadami agasaŋ mavɨn hɨniadami. Nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agaŋ hɨmuhɨmu hekɨlɨ hɨmavɨla hɨmɨben aba lɨmi.
2 E o servo de um centurião, a quem este muito estimava, estava doente, quase à morte.
3 Lɨci sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Jisasɨ akuaba akuaba lɨmi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Igahɨlavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ abami. Uavɨla Jisasɨ dɨ abɨlaŋ ve iadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ nagadɨ huaci lamam uami.
3 Tendo ouvido falar a respeito de Jesus, enviou-lhe alguns anciãos dos judeus, pedindo-lhe que viesse curar o seu servo.
4 Lɨci uavɨla mavɨn ciaŋ ciaŋ igu igu Jisasɨ dɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nɨbu hulaŋ huaci uavɨmi. Nama nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ ahɨliahunaŋ huaci lɨm uavɨmi.
4 Estes, chegando-se a Jesus, com instância lhe suplicaram, dizendo: Ele é digno de que lhe faças isto;
5 Sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ alusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnilalɨ uavɨmi. Alusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨniavɨla nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ abɨci alusaŋ aŋam ulaŋ neŋ hafiavalɨ uavɨmi.
5 porque é amigo do nosso povo, e ele mesmo nos edificou a sinagoga.
6 Hameŋ abavɨci nɨbɨlaŋ hula uavɨmi. Uavɨla sagaŋ hali hɨsɨŋ agadɨ ulaŋ mikɨ lɨhavɨdaci sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nudɨ nagɨlihalinu huaci huaci agɨladɨ abɨci uavɨla Jisasɨ dɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agaŋ nadɨ nameŋ abi uavɨmi. Iadɨ Hekɨlɨ aba abi uavɨmi. Nasaŋ vɨhɨlɨ igumagaŋ aba abi uavɨmi. Viaŋ hulaŋ huaci hɨma aba abi uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama iadɨ uleŋ muji ivavemɨnaŋ aba abi uavɨmi.
6 Então, Jesus foi com eles. E, já perto da casa, o centurião enviou-lhe amigos para lhe dizer: Senhor, não te incomodes, porque não sou digno de que entres em minha casa.
7 — ausente —
7 Por isso, eu mesmo não me julguei digno de ir ter contigo; porém manda com uma palavra, e o meu rapaz será curado.
8 — ausente —
8 Porque também eu sou homem sujeito à autoridade, e tenho soldados às minhas ordens, e digo a este: vai, e ele vai; e a outro: vem, e ele vem; e ao meu servo: faze isto, e ele o faz.
9 Lɨhavɨci Jisasɨ igahɨlavɨla i uami. Lavɨla limu cimɨla hulaŋ iamɨgali nudɨ sɨvɨ uavɨmi agɨladɨ abami. Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Sagaŋ hali hɨsɨŋ nagaŋ iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ sɨbaŋ lami uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ pabiŋ avi hɨji vɨdɨvɨdɨŋ hameŋ ma lamavɨci igɨlan uami.
9 Ouvidas estas palavras, admirou-se Jesus dele e, voltando-se para o povo que o acompanhava, disse: Afirmo-vos que nem mesmo em Israel achei fé como esta.
10 Lɨci sagaŋ hali hɨsɨŋ agadɨ nagɨlihalinu huaci huaci agɨlaŋ cɨhu uavɨmi. Uavɨla igavɨci sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agaŋ cɨhu huaci lavɨla hɨnimi.
10 E, voltando para casa os que foram enviados, encontraram curado o servo.
11 Hɨnici hutesɨ lɨci Jisasɨ agaŋ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ likɨlavɨla Nain haiabɨla saŋ uavɨmi. Hulaŋ iamɨgali akape sɨbaŋ agɨlaŋ hula uavɨmi.
11 Em dia subsequente, dirigia-se Jesus a uma cidade chamada Naim, e iam com ele os seus discípulos e numerosa multidão.
12 Uavɨla haiabɨla agadɨ lua hɨbɨ mikɨ heŋ hɨnia igavɨci hulaŋ valɨ mavɨben aba hava vavehavɨmi. Iamɨgali cido agadɨ ninaŋ hɨmɨci vadɨm hɨvɨ hava vavehavɨdaci nudɨ numɨgaŋ agaŋ sɨvɨ vemi. Nɨbu ninanadi mu mu apalɨ. Pabiŋ sɨbaŋ agaŋ hɨmami. Hulaŋ iamɨgali hɨhɨle avi nɨbu hula vehavɨmi.
12 Como se aproximasse da porta da cidade, eis que saía o enterro do filho único de uma viúva; e grande multidão da cidade ia com ela.
13 Hulaŋ valɨ havavɨla vavehavɨdaci nulɨdɨ Hekɨlɨ Jisasɨ agaŋ hulaŋ hɨmami agadɨ iamɨnu dɨ igavɨla nudɨ mavɨn ifɨmɨguben aba nudɨ abami. Nama ilɨhɨmɨnaŋ uami.
13 Vendo-a, o Senhor se compadeceu dela e lhe disse: Não chores!
14 Hameŋ abavɨla ua vadɨm hulaŋ valɨ hɨnimi agadɨ mɨŋaigami. Mɨŋaigɨci lagulamavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ abami. Hulemɨlɨ nadɨ abadin uami. Nama iahɨha uami.
14 Chegando-se, tocou o esquife e, parando os que o conduziam, disse: Jovem, eu te mando: levanta-te!
15 Lɨci hulemɨlɨ valɨ hɨnimi agaŋ cɨhu hɨhi iahami. Iaha mɨgahɨnia ciaŋ abami. Lɨci via numɨgaŋ saŋ igumi.
15 Sentou-se o que estivera morto e passou a falar; e Jesus o restituiu a sua mãe.
16 Iguci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ igavɨla haba lɨdavɨmi. Lavɨla Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahaiaha abavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ ibi hekɨlɨ daŋ agaŋ aludɨ pɨŋ ci ve uavɨmi. Asɨ agaŋ nudɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ igahɨlavɨla nudɨ abɨci ve uavɨmi.
16 Todos ficaram possuídos de temor e glorificavam a Deus, dizendo: Grande profeta se levantou entre nós; e: Deus visitou o seu povo.
17 Lɨhavɨci Judia fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ Judia fɨli tɨbɨ caba caba hɨsɨŋ agɨlaŋ ciaŋ hɨjɨ agadɨ igahɨlavɨmi. Hulemɨlɨ hɨmɨci Jisasɨ abɨci cɨhu hɨhi iahami.|alt="Widow’s son died" src="WA03823b.jpg" size="col" copy="Wade" ref="7.14-15"
17 Esta notícia a respeito dele divulgou-se por toda a Judeia e por toda a circunvizinhança.
18 Jon dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ vevɨla Jisasɨ akuaba akuaba lɨmi agasaŋ Jon dɨ tɨbi sulavɨmi. Lɨhavɨci Jon abɨci nudɨ hulemɨlɨ ahica agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vehavɨmi.
18 Todas estas coisas foram referidas a João pelos seus discípulos. E João, chamando dois deles,
19 Vehavɨci nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ nameŋ abɨhalaŋ uami. Asɨ agaŋ hulaŋ mu vebali agasaŋ abami aba abɨhalaŋ uami. Asɨ hameŋ abami ha nasaŋ ala abami ua hulaŋ mu agasaŋ migɨlɨbalu aba abɨhalaŋ uami.
19 enviou-os ao Senhor para perguntar: És tu aquele que estava para vir ou havemos de esperar outro?
20 — ausente —
20 Quando os homens chegaram junto dele, disseram: João Batista enviou-nos para te perguntar: És tu aquele que estava para vir ou esperaremos outro?
21 — ausente —
21 Naquela mesma hora, curou Jesus muitos de moléstias, e de flagelos, e de espíritos malignos; e deu vista a muitos cegos.
22 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ uavɨla Jon dɨ sulɨhalaŋ uami. Akuaba akuaba igɨlaŋ agɨlasaŋ uavɨla Jon dɨ sulɨhalaŋ uami. Akuaba akuaba ciaŋ igahɨlɨlaŋ agɨladɨ avi sulɨhalaŋ uami. Lamɨgaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ igasulavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hɨcɨ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ hɨdavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm daŋ agɨlaŋ huaci lɨdɨŋ lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm apalɨ hɨniavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hɨji uavauava daŋ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨdɨŋ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba apalɨ agɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ aba abɨhalaŋ uami.
22 Então, Jesus lhes respondeu: Ide e anunciai a João o que vistes e ouvistes: os cegos veem, os coxos andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados, e aos pobres, anuncia-se-lhes o evangelho.
23 Viaŋ sibɨla vilan agɨladɨ iga iga hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨnihɨni hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma valavɨlalɨ agɨlaŋ hɨjɨŋalavɨbali uami.
23 E bem-aventurado é aquele que não achar em mim motivo de tropeço.
24 Lɨci hulaŋ ahica agɨlaŋ cɨhu uavɨmi. Uavɨdaci Jisasɨ agaŋ Jon nɨbu fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ hɨniadami agasaŋ igahɨlavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ ulalaŋ uami. Ha huŋe veve suhan agɨladɨ mɨŋasese lɨlalɨ agadɨ iga iga saŋ ma ulalaŋ uami.
24 Tendo-se retirado os mensageiros, passou Jesus a dizer ao povo a respeito de João: Que saístes a ver no deserto? Um caniço agitado pelo vento?
25 Namɨlaŋ hulaŋ mu hadi hɨlahɨla hutesɨ huaci huaci lamɨlalɨ agadɨ iga iga saŋ ma ulalaŋ uami. Hulaŋ hadi hɨlahɨla huaci huaci lamalama akuaba akuaba huaci huaci hadipɨlɨ hɨsɨŋ daŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ manɨgali fɨli tɨbɨ mu mu migɨlavɨlalɨ agɨladɨ ulaŋ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ uami.
25 Que saístes a ver? Um homem vestido de roupas finas? Os que se vestem bem e vivem no luxo assistem nos palácios dos reis.
26 Namɨlaŋ akuaba akuaba iga iga saŋ ma ulalaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ Jon dɨ iga iga saŋ ulalaŋ uami. Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Jon agaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ sɨkasɨkan agɨladɨ lɨvalɨlalɨ uami.
26 Sim, que saístes a ver? Um profeta? Sim, eu vos digo, e muito mais que profeta.
27 Nusaŋ ala Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami uami. Asɨ agaŋ ninanu dɨ abi aba abami uami. Ci igɨnaŋ aba abi aba abami uami. Viaŋ abɨlɨŋ hulaŋ mu iadɨ ciaŋ aba aba hɨsɨŋ agaŋ hali ubali aba abi aba abami uami. Udaci nama sɨvɨ ubanaŋ aba abi aba abami uami. Nɨbu hali uavɨla hɨdahɨda nasaŋ hɨbɨ me vɨcibali aba abi aba abami uami.
27 Este é aquele de quem está escrito:
28 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Jon hulaŋ iamɨgali fɨli neŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ lɨvalavɨla ibi hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami. Agadɨ ala Asɨ agaŋ hulemɨlɨ mu ibi apalɨ hameŋ agadɨ vici nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnilalɨ agaŋ Jon dɨ lɨvala ibi hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami.
28 E eu vos digo: entre os nascidos de mulher, ninguém é maior do que João; mas o menor no reino de Deus é maior do que ele.
29 Vaka hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ Jon dɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨdaci avɨli hɨvɨ nulɨdɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahadami. Mɨŋamɨgu mɨŋaiahɨdaci abavɨhadami. Asɨ dɨ hɨji huaci sɨbaŋ uavɨhadami. Huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vihavɨhadami agɨlaŋ avi hameŋ laci ala lɨhavɨhadami.
29 Todo o povo que o ouviu e até os publicanos reconheceram a justiça de Deus, tendo sido batizados com o batismo de João;
30 Asɨ agaŋ hɨji huaci agadɨ abalamadami. Abalamɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igavɨhadami agɨlaŋ hula igavɨhadami. Iga iga cɨhu Asɨ dɨ huligalavɨdaci Jon agaŋ avɨli hɨvɨ nulɨdɨ ma mɨŋamɨgu mɨŋaiahadami.
30 mas os fariseus e os intérpretes da Lei rejeitaram, quanto a si mesmos, o desígnio de Deus, não tendo sido batizados por ele.
31 Lɨci cɨhu Jisasɨ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨnidalaŋ nalusaŋ hɨve lama abɨben uami.
31 A que, pois, compararei os homens da presente geração, e a que são eles semelhantes?
32 Namɨlaŋ ninanadi mutɨŋ vivi sabɨlɨm hɨvɨ mɨgahɨniavɨvi agɨlaŋ me uami. Lavɨla ninanadi limu hɨhɨle agɨladɨ ulavɨla abavɨvi uami. Alaŋ sai mahɨlɨdamɨli namɨlaŋ ma sɨcilaŋ aba abavɨvi uami. Alaŋ hulaŋ valɨ agasaŋ mavɨn ciaŋ ciaŋ daŋ sɨhɨ iahɨdamɨli namɨlaŋ ma mavɨn mɨŋamɨŋa ilɨhɨlaŋ aba abavɨvi uami.
32 São semelhantes a meninos que, sentados na praça, gritam uns para os outros:
33 Lavɨla cɨhu abami. Avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahaiaha hɨsɨŋ hulaŋ Jon agaŋ vevɨla maci ma nɨlalɨ uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ avi ma nɨlalɨ uami. Lɨdaci nameŋ abɨlalaŋ uami. Sudɨ sɨbɨlɨ nɨbu hula hɨnidi aba abɨlalaŋ uami.
33 Pois veio João Batista, não comendo pão, nem bebendo vinho, e dizeis: Tem demônio!
34 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ vevɨla maci nɨlalɨ uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ nɨlalɨ uami. Lɨdaci nameŋ abɨlalaŋ uami. Nɨbu maci nana saŋ pam igahɨlɨlalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ nana saŋ pam igahɨlɨlalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agɨladɨ nagɨli huaci hɨnilalɨ aba abɨlalaŋ uami. Nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ avi nagɨli huaci hɨnilalɨ aba abɨlalaŋ uami.
34 Veio o Filho do Homem, comendo e bebendo, e dizeis: Eis aí um glutão e bebedor de vinho, amigo de publicanos e pecadores!
35 Namɨlaŋ hameŋ abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali akape Asɨ dɨ hɨji hutesɨ agadɨ lubiahɨlavɨdaci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ iga iga abavɨlalɨ uami. Asɨ dɨ hɨji nɨbu huaci sɨbaŋ aba abavɨlalɨ uami.
35 Mas a sabedoria é justificada por todos os seus filhos.
36 Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ mu agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Nama venaŋ uavɨla iadɨ ulaŋ hɨvɨ ahuata sɨmɨŋ nɨmɨli uami. Lɨci uavɨla nudɨ uleŋ muji ivoua sɨmɨŋ nɨbalu aba mɨgahɨniavɨmi.
36 Convidou-o um dos fariseus para que fosse jantar com ele. Jesus, entrando na casa do fariseu, tomou lugar à mesa.
37 Iamɨgali mu lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agaŋ avi haiabɨla heŋ hɨniadami. Nɨbu Jisasɨ ua Falisi hɨdɨlɨ agadɨ ulaŋ hɨvɨ mɨgahɨnia sɨmɨŋ navɨmi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Lavɨla sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ lavami agadɨ vavemi. Sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agaŋ sɨbɨ hɨlɨcɨ lɨba huaci sɨbaŋ hɨvɨ vihavɨmi agadɨ hɨvɨ hɨnimi.
37 E eis que uma mulher da cidade, pecadora, sabendo que ele estava à mesa na casa do fariseu, levou um vaso de alabastro com unguento;
38 Nudɨ vavevɨla Jisasɨ mɨgahɨnia hɨcɨ havalami heŋ lagulamami. Lavɨla ilɨha ilɨha hɨnidaci ilɨhiŋ avɨli cɨbɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hɨcɨ sa sabɨ hɨvɨ mɨgami. Lɨci iamɨgali agaŋ nudɨ nukeŋ hali mɨnɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ mɨŋahusɨci subɨlɨci Jisasɨ dɨ hɨcɨ agadɨ saluami. Saluavɨla sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ viavɨla Jisasɨ dɨ hɨcɨ sa hɨvɨ mɨŋamɨjimɨji mɨŋepɨhalami.
38 e, estando por detrás, aos seus pés, chorando, regava-os com suas lágrimas e os enxugava com os próprios cabelos; e beijava-lhe os pés e os ungia com o unguento.
39 Hameŋ lɨdaci hulaŋ sɨmɨŋ nana saŋ Jisasɨ dɨ abami agaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agadɨ igami. Igavɨla hɨji nameŋ lamami. Hulaŋ nagaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ lɨci uami. Ha iamɨgali agaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ nudɨ hɨcɨ hɨvɨ mɨŋepɨhali agadɨ igavɨla abɨvi uami. Iamɨgali nagaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ aba abɨvi uami.
39 Ao ver isto, o fariseu que o convidara disse consigo mesmo: Se este fora profeta, bem saberia quem e qual é a mulher que lhe tocou, porque é pecadora.
40 Lɨci Jisasɨ nudɨ hɨji agadɨ igavɨla abami. Saimon uami. Viaŋ nama hula ciaŋ cɨki daŋ uami. Lɨci Saimon abami. Alia iavaŋ abɨha uami.
40 Dirigiu-se Jesus ao fariseu e lhe disse: Simão, uma coisa tenho a dizer-te. Ele respondeu: Dize-a, Mestre.
41 Lɨci hɨve lama abami. Hulaŋ ahica agɨlaŋ hulaŋ pabiŋ agaŋ hula hɨbɨŋ daŋ hɨniavɨvi uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ 500 agɨladɨ hɨbɨŋ iguben aba lɨvi uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ 50 agɨladɨ hɨbɨŋ iguben aba lɨvi uami.
41 Certo credor tinha dois devedores: um lhe devia quinhentos denários, e o outro, cinquenta.
42 Hulaŋ ahica agɨlaŋ anɨm hɨlɨcɨ apalɨ lɨci hɨbɨŋ ma iguavɨvi uami. Lɨhavɨci abɨvi uami. Vana hɨnim aba abɨvi uami. Lɨci akɨ hulaŋ agaŋ hulaŋ mu agadɨ lɨvalavɨla nusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnivi uami.
42 Não tendo nenhum dos dois com que pagar, perdoou-lhes a ambos. Qual deles, portanto, o amará mais?
43 Lɨci Saimon abami. Viaŋ hɨji nameŋ lamin uami. Hulaŋ hɨbɨŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ iguvi agasaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnivi uami. Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Amɨŋ abɨnaŋ uami.
43 Respondeu-lhe Simão: Suponho que aquele a quem mais perdoou. Replicou-lhe: Julgaste bem.
44 La Jisasɨ limu cimɨlavɨla iamɨgali agadɨ igami. Iamɨgali agadɨ igasulasula Saimon dɨ abami. Iamɨgali nagadɨ igɨha uami. Viaŋ nadɨ uleŋ muji ivavelɨŋ nama iasaŋ avɨli hɨcɨ husahusa saŋ ma igunaŋ uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ iadɨ hɨcɨ sa agadɨ nudɨ ilɨhiŋ avɨli cɨbɨ hɨvɨ husi uami. La nudɨ hali mɨnɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ mɨŋahusɨci subɨli uami.
44 E, voltando-se para a mulher, disse a Simão: Vês esta mulher? Entrei em tua casa, e não me deste água para os pés; esta, porém, regou os meus pés com lágrimas e os enxugou com os seus cabelos.
45 Viaŋ nadɨ uleŋ muji ivavelɨŋ nama iadɨ mɨhum ma iavɨnaŋ uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ iadɨ hɨcɨ agadɨ salusalu hɨni uami.
45 Não me deste ósculo; ela, entretanto, desde que entrei não cessa de me beijar os pés.
46 Nama kɨlɨ olivɨ agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ agadɨ viavɨla iadɨ hali sabɨ hɨvɨ ma mɨŋaiaha mɨŋamɨjinaŋ mɨgi uami. Agadɨ ala iamɨgali nagaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ viavɨla iadɨ hɨcɨ sa agɨladɨ hɨvɨ mɨŋamɨjimɨji mɨŋepɨhali uami.
46 Não me ungiste a cabeça com óleo, mas esta, com bálsamo, ungiu os meus pés.
47 Hameŋ sadaŋ viaŋ nadɨ abadin uami. Asɨ agaŋ iamɨgali nagadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hiva fɨhali uami. Lɨci iamɨgali nagaŋ Asɨ hula hɨnihɨni saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨni uami. Agadɨ ala hulaŋ mu lusɨŋ sɨbɨlɨ pabiŋ tɨbɨ pabiŋ tɨbɨ vivi agadɨ uami. Asɨ nudɨ hugɨ hivɨci ala Asɨ hula hɨnihɨni saŋ mavɨn hekɨlɨ ma hɨnivi uami.
47 Por isso, te digo: perdoados lhe são os seus muitos pecados, porque ela muito amou; mas aquele a quem pouco se perdoa, pouco ama.
48 La Jisasɨ iamɨgali agadɨ abami. Viaŋ nadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hivin uami.
48 Então, disse à mulher: Perdoados são os teus pecados.
49 Lɨci hulaŋ nɨbu hula mɨgahɨnia sɨmɨŋ navɨmi agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ abavɨmi. Hulaŋ nana ani uavɨmi. Iamɨgali agaŋ nɨbu hula hugɨ apalɨ uavɨmi. Akɨ saŋ nameŋ abi uavɨmi. Viaŋ nadɨ hugɨ akape agɨladɨ ci hivin aba abi uavɨmi.
49 Os que estavam com ele à mesa começaram a dizer entre si: Quem é este que até perdoa pecados?
50 Lɨhavɨci Jisasɨ iamɨgali agadɨ abami. Nama hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨnaŋ sadaŋ Asɨ nadɨ ahɨliahudaci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibanaŋ uami. Hɨnidanaŋ nadɨ humɨgaŋ agaŋ simɨ hɨnibali uami. Lɨci nama uavɨla huaci hɨnibanaŋ uami.
50 Mas Jesus disse à mulher: A tua fé te salvou; vai-te em paz.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.