Lucas 20

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs ARC

Sair da comparação
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 — ausente —
1 E aconteceu, num daqueles dias, que, estando ele ensinando o povo no templo e anunciando o evangelho, sobrevieram os principais dos sacerdotes e os escribas com os anciãos
2 — ausente —
2 e falaram-lhe, dizendo: Dize-nos: com que autoridade fazes essas coisas? Ou quem é que te deu esta autoridade?
3 Lɨhavɨci abami. Viaŋ avi naludɨ abitɨhɨben uami. Abitɨhɨlɨŋ namɨlaŋ hɨbɨŋ iadɨ abɨhalaŋ uami.
3 E, respondendo ele, disse-lhes: Também eu vos farei uma pergunta: dizei-me, pois:
4 Jon avi hameŋ laci ala uami. Aniaba nusaŋ ibi iguci avɨli hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahalɨ agasaŋ namɨlaŋ hɨji vameŋ lamɨlalaŋ uami. Asɨ agaŋ ibi iguci avɨli hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahalɨ aba abɨlalaŋ ua hulaŋ agɨlaŋ ibi iguavɨci avɨli hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahalɨ aba abɨlalaŋ uami.
4 o batismo de João era do céu ou dos homens?
5 Lɨci nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Asɨ agaŋ Jon saŋ ibi igualɨ aba abɨmɨli nɨbu aludɨ nameŋ abɨbali uavɨmi. Akɨ saŋ namɨlaŋ Jon saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamahalaŋ aba abɨbali uavɨmi.
5 E eles arrazoavam entre si, dizendo: Se dissermos: do céu, ele nos dirá: Então, por que o não crestes?
6 Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ lamavɨlalɨ uavɨmi. Jon nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ aba abavɨlalɨ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ alaŋ nameŋ abɨmagalu uavɨmi. Hulaŋ agɨlaŋ Jon saŋ ibi iguavɨci avɨli hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahalɨ aba abɨmagalu uavɨmi. Alaŋ hameŋ abɨmɨli hulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨlaŋ lɨba kum kum agɨladɨ vivi havala havala aludɨ ifɨhɨmavɨbali uavɨmi.
6 E, se dissermos: dos homens, todo o povo nos apedrejará, pois têm por certo que João era profeta.
7 La Jisasɨ dɨ nameŋ abavɨmi. Alaŋ ma igɨlalu uavɨmi. Aniaba agaŋ Jon saŋ ibi iguci avɨli hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahalɨ agadɨ alaŋ ma igɨlalu uavɨmi.
7 E responderam que não sabiam de onde era.
8 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Viaŋ avi ma abɨben uami. Iasaŋ aniaba ibi iguci sibɨla nagadɨ vilan agasaŋ naludɨ ma abɨben uami.
8 E Jesus lhes disse: Tampouco vos direi com que autoridade faço isto.
9 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abami. Hulaŋ mu lɨmɨn uain hualɨ vɨhavɨla hulivi uami. Huliavɨla hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ human hɨvɨ lamavɨla abɨvi uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ ahɨla ahɨla limu hɨhɨle iasaŋ lamɨhalaŋ aba abɨvi uami. Limu hɨhɨle nalusaŋ nukeŋ vihalaŋ aba abɨvi uami. Hameŋ abavɨla hualɨ iaganu agaŋ nulɨdɨ valavɨla haiabɨla ataŋ heŋ uavɨla hutesɨ hɨnivi uami.
9 E começou a dizer ao povo esta parábola: Certo homem plantou uma vinha, e arrendou-a a
10 Hɨnihɨni lɨmɨn uain agɨladɨ mɨdɨ hɨmiŋ hɨvɨ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ abɨci hulaŋ hualabɨla agadɨ migɨla migɨla hɨniavɨvi heŋ vevi uami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ limu hɨhɨle hualabɨla heŋ hɨsɨŋ agɨladɨ via ua hualɨ iaganu agasaŋ igu igu saŋ abɨci vevi uami. Veci hualabɨla migɨla migɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ ifavɨla abavɨci havɨ uvi uami.
10 E, no devido tempo, mandou um servo aos lavradores, para que lhe dessem dos frutos da vinha; mas os lavradores, espancando-o, mandaram-no vazio.
11 Lɨci cɨhu ala hualɨ iaganu agaŋ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ mu agadɨ abɨci vevi uami. Veci nudɨ avi ifavɨvi uami. Ifavɨla nudɨ ciaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ abavɨci sɨhumahɨlavɨla cɨhu havɨ uvi uami.
11 E tornou ainda a mandar outro servo; mas eles, espancando também a este e afrontando-
12 Lɨci cɨhu ala mu agadɨ abɨci vevi uami. Veci hameŋ laci ala lɨhavɨvi uami. Nudɨ ifu ifu sɨbɨlɨ sɨbaŋ lamavɨvi uami. Lavɨla mɨŋaiaha havalavɨci haiabɨla ivouvi uami.
12 E tornou ainda a mandar um terceiro; mas eles, ferindo também a este,
13 Lɨci hualɨ iaganu agaŋ abɨvi uami. Akɨ lɨben aba abɨvi uami. Viaŋ iadɨ ninaŋ agasaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnilan agadɨ abɨlɨŋ ubali aba abɨvi uami. Nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨla lubiahɨlavɨbali akua aba abɨvi uami.
13 E disse o senhor da vinha: Que farei? Mandarei o meu filho amado; talvez, vendo-o, o respeitem.
14 Lavɨla abɨci veci hulaŋ lɨmɨn uain hualabɨla migɨla migɨla hɨniavɨvi agɨlaŋ nudɨ ninaŋ agadɨ igavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨvi uami. Mufɨli nudɨ iaganu hɨmɨci nɨbu iaganu dɨ uvɨsɨjiŋ viavɨla hualɨ nagadɨ iaganu hɨnibali aba abavɨvi uami. Hameŋ sadaŋ nudɨ avi ifɨhɨmɨmɨli aba abavɨvi uami. Ifɨhɨmavɨla hualabɨla nagadɨdaŋ akuaba akuaba hualabɨla nagadɨ hɨvɨ hɨniavi agɨladɨdaŋ sɨkasɨkan alaŋ nukeŋ vimɨli aba abavɨvi uami.
14 Mas, vendo-o os lavradores, arrazoaram entre si dizendo: Este é o herdeiro; vinde, matemo-lo, para que a herança seja nossa.
15 — ausente —
15 E, lançando-o fora da vinha,
16 — ausente —
16 Irá, e destruirá estes lavradores, e dará a outros a vinha. E, ouvindo eles isso, disseram: Não seja assim!
17 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ igasulasula abami. Ciaŋ nagadɨ akɨ saŋ Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ lɨbavɨci hɨnilalɨ uami. Ciaŋ agaŋ nɨbu nameŋ abami uami. Ulaŋ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ lɨba kum hekɨlɨ agadɨ iga iga nameŋ abavɨlalɨ aba abami uami. Lɨba kum hekɨlɨ nagaŋ sɨbɨlɨ aba abavɨlalɨ aba abami uami. Agadɨ ala Asɨ lɨci lɨba kum hekɨlɨ agaŋ ulaŋ lua madɨŋ agadɨ havavɨla hɨnihɨni ulaŋ agasaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igulalɨ aba abami uami.
17 Mas ele, olhando para eles, disse: Que é isto, pois, que está escrito? A pedra que os edificadores reprovaram, essa foi feita cabeça da esquina.
18 Hulaŋ iamɨgali lɨba kum hekɨlɨ agadɨ sabɨ heŋ lalɨfa mɨgavɨla uami. Ha sɨkasɨkan ifɨlaha tɨbɨ tɨbɨ lɨhavɨbali uami. Lɨba kum hekɨlɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ sabɨ hɨvɨ mɨgavɨla uami. Ha hulaŋ iamɨgali agɨladɨ sɨkasɨkan ifɨcabɨlɨbali uami.
18 Qualquer que cair sobre aquela pedra ficará em pedaços, e aquele sobre quem ela cair será feito em pó.
19 Lɨci Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula hɨji nameŋ lamavɨmi. Jisasɨ hɨve lama abi ha aludɨ sɨbaŋ abi uavɨmi. Lavɨla Jisasɨ dɨ mɨŋalɨvɨbalu aba lɨhavɨmi ala hulaŋ iamɨgali akape hɨniavɨdaci nulɨsaŋ lɨdavɨla Jisasɨ dɨ ma mɨŋalɨvavɨmi.
19 E os principais dos sacerdotes e os escribas procuravam lançar mão dele naquela mesma hora; mas temeram o povo, porque entenderam que contra eles dissera esta parábola.
20 Lavɨla Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Jisasɨ dɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbalu aba migɨlavɨhadami. Lɨdɨŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ abavɨmi. Ua nudɨ igalamɨhalaŋ uavɨmi. Lavɨla akuaba akuaba ciaŋ abɨci igahɨlavɨla ve aludɨ abɨlaŋ ua nudɨ mɨŋalɨvɨbalu uavɨmi. Mɨŋalɨvavɨla via uavɨla huban dɨ human hɨvɨ lamɨmɨli nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali uavɨmi. Lɨhavɨci hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ ilasavɨla hulaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ me nameŋ abavɨmi.
20 E, trazendo- o debaixo de olho, mandaram espias que se fingiam de justos, para o apanharem em alguma palavra e o entregarem à jurisdição e poder do governador.
21 Iavaŋ uavɨmi. Alaŋ igɨlalu uavɨmi. Nadɨ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ uavɨmi. Nama hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ ciaŋ huaci laci abɨlanaŋ uavɨmi. Nama hulaŋ iamɨgali akape agɨlasaŋ ciaŋ hameŋ laci abɨlanaŋ uavɨmi. Hulaŋ ibi daŋ agɨlasadaŋ ibi apalɨ agɨlasadaŋ abɨlanaŋ uavɨmi. Nama hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ Asɨ dɨ ciaŋ amɨŋ agadɨ lamalubilanaŋ uavɨmi.
21 E perguntaram-lhe, dizendo: Mestre, nós sabemos que falas e ensinas bem e retamente e que não consideras a aparência da pessoa, mas ensinas com verdade o caminho de Deus.
22 Lavɨla Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Huban agaŋ Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agasaŋ anɨm hɨlɨcɨ igu igu saŋ abɨlalɨ uavɨmi. Alaŋ nusaŋ anɨm hɨlɨcɨ huaci iguvɨlu ua hɨma uavɨmi.
22 É-nos lícito dar tributo a César ou não?
23 Lɨhavɨci analɨ ciaŋ aba aba nudɨ ilasɨben aba lɨhavɨmi agadɨ Jisasɨ ci igami. Lavɨla abami.
23 E, entendendo ele a sua astúcia, disse-lhes: Por que me tentais?
24 Iasaŋ anɨm hɨlɨcɨ huban saŋ igulalaŋ agɨladɨ mu abalamɨlaŋ igɨlɨŋ uami. Ani dɨ hadalɨ agaŋ anɨm hɨlɨcɨ agadɨ hɨvɨ hɨnidi uami. Ani dɨ ibi agaŋ anɨm hɨlɨcɨ agadɨ hɨvɨ hɨnidi uami. Lɨci nudɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agadɨ hadalɨ daŋ ibi daŋ hɨniavadi uavɨmi.
24 Mostrai-me uma moeda. De quem tem a imagem e a inscrição? E, respondendo eles, disseram: De César.
25 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agadɨ hadalɨ daŋ ibi daŋ hɨniavɨci uami. Ha anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba agɨladɨ nusaŋ nukeŋ iguhalaŋ uami. Asɨ dɨ akuaba akuaba agɨladɨ Asɨ saŋ nukeŋ iguhalaŋ uami.
25 Disse-lhes, então: Dai, pois, a César o que
26 Hameŋ abɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igahɨlavɨci Jisasɨ akuaba akuaba ciaŋ sɨbɨlɨ ma abami. Ilasɨsɨ saŋ vehavɨmi agɨlaŋ avi nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla i uavɨmi. Lavɨla ciaŋ ma abavɨmi. La huban dɨ human hɨvɨ lamɨbalu aba lɨhavɨmi agadɨ ala ma lamavɨmi.
26 E não puderam apanhá-lo em palavra alguma diante do povo; e, maravilhados da sua resposta, calaram-se.
27 Lɨci Sadiusi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Nɨbɨlaŋ nameŋ abavɨhadami. Hulaŋ hɨmavɨla cɨhu hɨhi ma iahavɨlalɨ uavɨhadami. Hameŋ abavɨhadami sadaŋ Jisasɨ dɨ abavɨmi.
27 E, chegando-se alguns dos saduceus, que dizem não haver ressurreição, perguntaram-lhe,
28 Iavaŋ uavɨmi. Ciaŋ mu Mosesɨ manasɨŋ hɨvɨ lɨbami agaŋ aludɨ nameŋ abami uavɨmi. Hulaŋ mu iamɨgali sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨnia hɨmɨci nudɨ imanu agaŋ isanu dɨ cido agadɨ sabim aba abami uavɨmi. Sabiavɨla ninanadi havam aba abami uavɨmi. Havɨci ninadinu agɨlaŋ nudɨ isanu dɨ uvɨsɨjiŋ vihavɨbali aba abami uavɨmi.
28 dizendo: Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se o irmão de alguém falecer, tendo mulher e não deixar filhos, o irmão dele tome a mulher e suscite posteridade a seu irmão.
29 Hulaŋ mu agaŋ ninadinu human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ daŋ hɨniadami uavɨmi. Cimegeŋ agaŋ iamɨgali sabia ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi.
29 Houve, pois, sete irmãos, e o primeiro tomou mulher e morreu sem filhos;
30 Lɨci Iagɨveŋ agaŋ Cimegeŋ dɨ cido agadɨ sabimi uavɨmi.
30 e o segundo
31 Sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmɨci cɨhu Alɨkegeŋ agaŋ isanu dɨ cido agadɨ sabimi uavɨmi. Sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi. Lɨhavɨci imahalinɨlu sɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ avi iamɨgali cido pabiŋ agadɨ laci ala sabisabi haba hɨmavɨmi uavɨmi. Lɨhavɨci sijaŋ sɨbaŋ Amasiŋ agaŋ sabiavɨla nɨbu avi ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi.
31 e o terceiro também a tomaram, e, igualmente, os sete. Todos eles morreram e não deixaram filhos.
32 Haba hɨma fɨhalavɨci iamɨgali cido agaŋ avi hɨmami uavɨmi.
32 E, por último, depois de todos, morreu também a mulher.
33 Hameŋ abavɨla Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Muŋanadinu human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨlaŋ iamɨgali pabiŋ agadɨ laci sabisabi ahuata hameŋ haba hɨmavɨmi uavɨmi. Mufɨli hulaŋ iamɨgali hɨmavɨmi agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨbali uavɨmi. Hadɨhu muŋanadinu haba hɨmavɨmi agɨlaŋ avi hɨhi iahavɨbali uavɨmi. Hɨhi iahavɨci iamɨgali agaŋ ani dɨ abinu hɨnibali uavɨmi.
33 Portanto, na ressurreição, de qual deles será a mulher, pois que os sete por mulher a tiveram?
34 Lɨhavɨci cɨhu Jisasɨ nulɨdɨ abami. Iabi neŋ iamɨgali sabiavɨlalɨ uami. Muŋaŋ iahuavɨlalɨ uami.
34 E, respondendo Jesus, disse-lhes: Os filhos deste mundo casam-se e dão-se em casamento,
35 Hulaŋ iamɨgali pabiŋ pabiŋ Asɨ dɨ ciaŋ pam igahɨlahɨla lubiahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ hɨmavɨci Asɨ abɨci cɨhu hɨhi iahavɨbali uami. Iahavɨla hulaŋ agɨlaŋ cɨhu iamɨgali ma sabiavɨbali uami. Iamɨgali agɨlaŋ avi muŋaŋ ma iahuavɨbali uami.
35 mas os que forem havidos por dignos de alcançar o mundo vindouro e a ressurreição dos mortos nem hão de casar, nem ser dados em casamento;
36 Nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ me hɨniavɨbali uami. Cɨhu ma hɨmavɨbali uami. Asɨ abɨci cɨhu hɨhi iahavɨla nudɨ ninanadi nukeŋ me hɨniavɨbali uami.
36 porque já não podem mais morrer, pois são iguais aos anjos e são filhos de Deus, sendo filhos da ressurreição.
37 Mu tɨbɨ avɨŋ agaŋ kɨlɨ cɨki agadɨ hɨvɨ lɨhulɨhu hɨnidaci Mosesɨ igami uami. Igavɨla nudɨ Hekɨlɨ saŋ abami uami. Nɨbu Ebɨlam dɨ Aisakɨ dɨ Jekopɨ dɨ Asɨ aba abami uami. Hameŋ abami ha hulaŋ iamɨgali hɨmahɨma cɨhu hɨhi iahavɨlalɨ agɨlasaŋ abami uami.
37 E que os mortos hão de ressuscitar também o mostrou Moisés junto da sarça, quando chama ao Senhor Deus de Abraão, e Deus de Isaque, e Deus de Jacó.
38 Asɨ nɨbu hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hadipɨlɨ hɨmahɨma hulɨva hulɨva savɨhalavɨlalɨ agɨlasaŋ ma igahɨlɨlalɨ uami. Nɨbu nulɨdɨ amɨŋ agɨlasaŋ pam igahɨlɨlalɨ uami. Asɨ agaŋ lɨdaci nulɨdɨ amɨŋ agɨlaŋ hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨlalɨ uami.
38 Ora, ele vivem todos.
39 Hameŋ abɨci Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ igahɨlavɨla abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Nama ciaŋ huaci sɨbaŋ abɨnaŋ uavɨmi.
39 E, respondendo alguns dos escribas, disseram: Mestre, disseste bem.
40 Lavɨla aludɨ ciaŋ ifɨlaha abɨmɨdɨ uavɨla nudɨ cɨhu cɨhu ma abitɨhavɨmi.
40 E não ousavam perguntar-lhe mais coisa alguma.
41 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Akɨ saŋ nameŋ abavɨlalɨ uami. Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agaŋ aba abavɨlalɨ uami. Nɨbu Devitɨ dɨ iamɨlɨnu hɨnibali aba abavɨlalɨ uami.
41 E ele lhes disse: Como dizem que o Cristo é Filho de Davi?
42 Devitɨ nɨbu nukeŋ sɨhɨ iahavɨla manasɨŋ hɨvɨ lɨbami uami. Aludɨ Hekɨlɨ Asɨ agaŋ iadɨ Hekɨlɨ agadɨ nameŋ abi aba abami uami. Nama iadɨ human sɨmi kɨlikɨli hɨvɨ mɨgahɨniha aba abi aba abami uami.
42 Visto como o mesmo Davi diz no livro dos Salmos: Disse o
43 Mɨgahɨnihɨni makamɨŋa hɨnidanaŋ hulaŋ nadɨ nagɨli lamavɨlalɨ agɨladɨ viavɨla nadɨ lɨhu hɨvɨ lamɨlɨŋ hɨniavɨbali aba abi aba abami uami.
43 até que eu ponha os teus inimigos por escabelo de teus pés.
44 Hulaŋ Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla nudɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agaŋ nɨbu Devitɨ dɨ iamɨlɨnu husivɨ hɨsɨŋ uami. Iamɨlɨhali vaka hɨsɨŋ agɨlaŋ iamɨlɨhali husivɨ hɨsɨŋ agɨladɨ nameŋ ma abavɨlalɨ uami. Nama iadɨ Hekɨlɨ aba ma abavɨlalɨ uami. Agadɨ ala Devitɨ nudɨ abami uami. Nama iadɨ Hekɨlɨ aba abami uami.
44 Se Davi lhe chama Senhor, como é ele seu filho?
45 Lɨci hulaŋ iamɨgali ahuata igahɨlahɨla hɨniavɨdaci Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami.
45 E, ouvindo-o todo o povo, disse Jesus aos seus discípulos:
46 Namɨlaŋ sɨhɨvia Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlasaŋ migɨlɨhalaŋ uami. Nɨbɨlaŋ alaŋ nukeŋ ibi hekɨlɨ daŋ hɨnibalu aba hadi hɨlahɨla hutesɨ hutesɨ agɨladɨ lamalama hɨdavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ aludɨ ibi mɨŋaiahaiaha uaiaŋ hekɨlɨ aba abavɨbali aba mutɨŋ sabɨlɨm hɨvɨ uu hɨdavɨlalɨ uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ aŋam ulaŋ hɨvɨ ivo ivo manɨgali me mɨgahɨnihɨni hɨsɨŋ uvɨ huaci huaci hɨvɨ mɨgahɨnihɨni saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami. Sɨmɨŋ hekɨlɨ nana hɨsɨŋ fipɨ heŋ uu mɨgahɨnihɨni hɨsɨŋ uvɨ huaci huaci agɨladɨ hɨvɨ mɨgahɨnihɨni saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami.
46 Guardai-vos dos escribas, que querem andar com vestes compridas e amam as saudações nas praças, e as principais cadeiras nas sinagogas, e os primeiros lugares nos banquetes;
47 Iamɨgali cido cido agɨladɨ ulaŋ vivi saŋ analɨ ciaŋ aba aba nulɨdɨ ulaŋ agɨladɨ vihavɨlalɨ uami. Asɨ dɨ aba aba ciaŋ hutesɨ aba aba hɨniavɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ aludɨ igavɨbali aba hameŋ lɨhavɨlalɨ uami. Hameŋ lɨhavɨlalɨ agasaŋ Asɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali hadɨhu nɨbɨlaŋ vɨhɨlɨ hekɨlɨ igavɨbali uami.
47 que devoram as casas das viúvas, fazendo, por pretexto, largas orações. Estes receberão maior condenação.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.