Lucas 16

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Lavɨla Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ hɨnidaci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nudɨ pɨŋ uavɨla abavɨvi uami. Nadɨ hɨmamɨgɨlɨ daŋ agaŋ nadɨ sibɨla vilalɨ aba abavɨvi uami. Agadɨ ala nɨbu nadɨ akuaba akuaba agɨladɨ havɨ fɨhalɨlalɨ aba abavɨvi uami.
1 Jesus contou a seguinte história a seus discípulos: “Um homem rico tinha um administrador que cuidava de seus negócios. Certo dia, foram-lhe contar que esse administrador estava desperdiçando seu dinheiro.
2 Lɨhavɨci hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ cɨhu hɨmamɨgɨlɨ daŋ agadɨ ulɨci veci abɨvi uami. Nama akɨ lusɨŋ vihanaŋ agasaŋ iadɨ abavɨci igahɨlin aba abɨvi uami. Iadɨ akuaba akuaba nadɨ human hɨvɨ hɨniavi agɨlasaŋ manasɨŋ hɨvɨ lɨbɨha aba abɨvi uami. Lɨbavɨla igunaŋ igɨben aba abɨvi uami. Nama hɨmamɨgɨlɨ daŋ ma hɨnibanaŋ aba abɨvi uami.
2 Então mandou chamá-lo e disse: ‘O que é isso que ouço a seu respeito? Preste contas de sua administração, pois não pode mais permanecer nesse cargo’.
3 Lɨci hɨmamɨgɨlɨ daŋ agaŋ nɨbu nukeŋ abɨvi uami. Viaŋ akɨ lɨben aba abɨvi uami. Iadɨ manɨgali agaŋ iadɨ lahuben aba li aba abɨvi uami. Viaŋ anɨm hɨlɨcɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ vɨdɨvɨdɨŋ apalɨ aba abɨvi uami. Viaŋ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ lɨci fɨli mavamava sibɨla agadɨ huaci vivin aba abɨvi uami. Viaŋ mu hulaŋ dɨ hɨvɨ anɨm hɨlɨcɨ iasaŋ igu igu saŋ abitɨhɨben aba lɨlɨŋ iadɨ sɨhum lɨbali aba abɨvi uami.
3 “O administrador pensou consigo: ‘E agora? Meu patrão vai me demitir. Não tenho força para trabalhar no campo, e sou orgulhoso demais para mendigar.
4 Hameŋ sadaŋ viaŋ nameŋ lɨlɨŋ manɨgali agaŋ iadɨ lahuci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ iadɨ viavɨla nulɨdɨ ulaŋ hɨvɨ via uavɨbali aba abɨvi uami.
4 Já sei como garantir que as pessoas me recebam em suas casas quando eu for despedido!’.
5 Hɨji hameŋ igahɨlavɨla hulaŋ pabiŋ pabiŋ agɨladɨ ulɨvi uami. Hɨbɨŋ daŋ hɨbɨŋ daŋ agɨladɨ pam ulɨvi uami. Ulɨci hulaŋ mu hɨmamɨgɨlɨ daŋ agadɨ pɨŋ vevi uami. Veci abitɨhɨvi uami. Nama iadɨ manɨgali dɨ hɨvɨ akuaba akuaba vameŋ vihanaŋ aba abɨvi uami.
5 “Então ele convocou todos que deviam dinheiro a seu patrão. Perguntou ao primeiro: ‘Quanto você deve a meu patrão?’.
6 Lɨci abɨvi uami. Kɨlɨ olivɨ agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ sɨji 100 agɨladɨ vicin aba abɨvi uami. Lɨci hɨmamɨgɨlɨ daŋ agaŋ abɨvi uami. Nama hɨbɨŋ igu igu saŋ abahanaŋ agadɨ manasɨŋ nagadɨ hɨvɨ lɨbavalɨ aba abɨvi uami. Manasɨŋ nagadɨ via mɨgahɨniavɨla lɨhalɨha lɨbavɨheha aba abɨvi uami. Sɨji 50 agɨladɨ valavɨla 50 limu hɨhɨle agɨladɨ pam lɨbɨha aba abɨvi uami.
6 O homem respondeu: ‘Devo cem tonéis de azeite’. Então o administrador lhe disse: ‘Pegue depressa sua conta e mude-a para cinquenta tonéis’.
7 Lavɨla cɨhu hulaŋ mu agadɨ ulɨci vevi uami. Veci hɨmamɨgɨlɨ daŋ agaŋ abitɨhɨvi uami. Nama iadɨ manɨgali dɨ hɨvɨ akuaba akuaba vameŋ vihanaŋ aba abɨvi uami. Lɨci abɨvi uami. Halɨha cahu uitɨ vaŋ 100 agɨladɨ vicin aba abɨvi uami. Lɨci hɨmamɨgɨlɨ daŋ agaŋ abɨvi uami. Nama hɨbɨŋ igu igu saŋ abahanaŋ agadɨ manasɨŋ nagadɨ hɨvɨ lɨbavalɨ aba abɨvi uami. Vaŋ 20 agɨladɨ valavɨla 80 agɨladɨ pam lɨbɨha aba abɨvi uami.
7 “‘E quanto você deve a meu patrão?’, perguntou ao segundo. “Devo cem cestos grandes de trigo’, respondeu ele. E o administrador disse: ‘Tome sua conta e mude-a para oitenta cestos’.
8 Lɨci hɨnimitavɨla manɨgali agaŋ hɨdɨlɨ igɨvi uami. Lavɨla hɨmamɨgɨlɨ lusɨŋ sɨbɨlɨ daŋ agadɨ ibi mɨŋaiahaiaha abɨvi uami. Hulaŋ hɨji huaci daŋ agaŋ me vi aba abɨvi uami. Lavɨla Jisasɨ nulɨdɨ abami. Hulaŋ iamɨgali fɨli neŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ hɨji huaci daŋ agɨlaŋ me hɨniavɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ abɨlu hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ hɨji lɨvalavɨlalɨ uami.
8 “O patrão elogiou o administrador desonesto por sua astúcia. E é verdade que os filhos deste mundo são mais astutos ao lidar com o mundo ao redor que os filhos da luz.
9 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba fɨli hɨsɨŋ agɨladɨ vivi hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ iguhalaŋ uami. Igu igu nulɨdɨ nagɨli lɨbɨhalaŋ uami. Hameŋ lɨdalaŋ anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba fɨli hɨsɨŋ agɨlaŋ sɨvɨlavɨci Asɨ agaŋ naludɨ via uci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibalaŋ uami.
9 Esta é a lição: usem a riqueza deste mundo para fazer amigos. Assim, quando suas posses se extinguirem, eles os receberão num lar eterno.
10 Hulaŋ mu akuaba akuaba sudɨme cɨki agɨladɨ sɨhɨvia migɨlɨlalɨ agaŋ nɨbu akuaba akuaba hekɨlɨ agɨladɨ avi huaci migɨlɨbali uami. Hulaŋ akuaba akuaba sudɨme cɨki agɨladɨ sɨhɨvia ma migɨlɨlalɨ agaŋ nɨbu akuaba akuaba hekɨlɨ agɨladɨ avi sɨhɨvia ma migɨlɨbali uami.
10 “Se forem fiéis nas pequenas coisas, também o serão nas grandes. Mas, se forem desonestos nas pequenas coisas, também o serão nas maiores.
11 Namɨlaŋ anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba fɨli hɨsɨŋ sɨhɨvia ma migɨlɨlalaŋ sadaŋ aniaba hulaŋ nalusaŋ akuaba akuaba huaci huaci agɨladɨ ma iguavɨci migɨlɨbalaŋ uami.
11 E, se vocês não são confiáveis ao lidar com a riqueza injusta deste mundo, quem lhes confiará a verdadeira riqueza?
12 Namɨlaŋ hulaŋ mu dɨ akuaba akuaba agɨladɨ sɨhɨvia ma sakɨlɨlaŋ cɨhu nalusaŋ akuaba akuaba sɨkan ma iguavɨci sakɨlɨbalaŋ uami.
12 E, se não são fiéis com os bens dos outros, por que alguém lhes confiaria o que é de vocês?
13 Sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ mu agaŋ manɨgali ahica agɨladɨ hɨvɨ sibɨla ma vibali uami. Manɨgali ahica agɨladɨ sibɨla viavɨla uami. Manɨgali mu agadɨ sɨbɨlɨ igavɨla valɨbali uami. La manɨgali mu agasaŋ pam lɨbali uami. Lavɨla nudɨ ciaŋ agadɨ pam lubiahɨlɨbali uami. Manɨgali mu agadɨ ciaŋ ma lubiahɨlɨbali uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ Asɨ dɨ sibɨla daŋ anɨm hɨlɨcɨ sibɨla daŋ vimɨlaŋ uami.
13 “Ninguém pode servir a dois senhores, pois odiará um e amará o outro; será dedicado a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e ao dinheiro”.
14 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ anɨm hɨlɨcɨ saŋ pam lɨhavɨhadami. Hameŋ sadaŋ Jisasɨ ciaŋ hameŋ abɨci igahɨlavɨla nudɨ abacuvavɨmi.
14 Os fariseus, que tinham grande amor ao dinheiro, ouviam isso tudo e zombavam de Jesus.
15 Abacuvavɨci nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ hɨji nameŋ lamɨlalaŋ uami. Alaŋ hameŋ lɨdamɨli aludɨ iga iga nameŋ abavɨbali aba abɨlalaŋ uami. Nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ aba abavɨbali aba abɨlalaŋ uami. Lavɨla abami. Asɨ naludɨ hɨji agɨladɨ igɨlalɨ uami. Hulaŋ agɨlaŋ akuaba akuaba agɨladɨ iga iga abavɨlalɨ uami. Ha huaci sɨbaŋ aba abavɨlalɨ uami. Agadɨ ala Asɨ igɨdaci sɨbɨlɨ sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
15 Então ele disse: “Vocês gostam de parecer justos em público, mas Deus conhece o seu coração. Aquilo que este mundo valoriza é detestável aos olhos de Deus.
16 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨdaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ ciaŋ agadɨdaŋ lubiahɨlavɨhadami uami. Lubiahɨlahɨla hɨniavɨdaci Jon iahami uami. Iahɨci viaŋ Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agasaŋ ciaŋ sulasula mu haiabɨla mu haiabɨla hɨdɨlan uami. Lɨdalɨŋ hulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan Asɨ dɨ lɨhu hɨvɨ pam hɨniben aba vɨsɨvasi igu igu hɨniavɨlalɨ uami.
16 “Até a chegada de João, a lei de Moisés e a mensagem dos profetas eram seus guias. Agora, porém, as boas-novas do reino de Deus estão sendo anunciadas, e todos estão ansiosos para entrar.
17 Fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba agɨlaŋ huaci sɨvɨlavɨbali uami. Agadɨ ala ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ ma sɨvɨlɨbali uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ ciaŋ limu tɨbɨ cɨki avi ma sɨbaŋ sɨvɨlɨbali uami.
17 É mais fácil o céu e a terra desaparecerem que ser anulado até o menor traço da lei de Deus.
18 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ mu abinu dɨ lahuci uci nɨbu cɨhu iamɨgali mu sabivi uami. Sabia hɨnidaci Asɨ agaŋ hulaŋ agadɨ igɨci nɨbu abinu lɨvɨlu agadɨ vala ua abinu hɨvɨ agaŋ hula hɨnivi agasaŋ nɨbu hugɨ daŋ hɨnivi uami. Hulaŋ agɨlaŋ iamɨgali mu mu sɨgɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ me hɨnivi uami. Iamɨgali agadɨ lahuci ua hɨnivi agadɨ cɨhu hulaŋ mu agaŋ nudɨ sabivi uami. Sabia hɨnidaci Asɨ agaŋ muŋanu hɨhi agadɨ igɨci nɨbu iamɨgali muŋanu lahuvi agadɨ sabivi agasaŋ nɨbu hugɨ daŋ hɨnivi uami. Hulaŋ agɨlaŋ iamɨgali mu mu sɨgɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ me hɨnivi uami.
18 “Assim, o homem que se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério. E o homem que se casa com uma mulher divorciada também comete adultério”.
19 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ hɨnivi uami. Hadi hɨlahɨla mɨdɨ cɨbɨŋ agɨladɨdaŋ mila huaci huaci agɨladɨdaŋ lamalama hɨdɨvi uami. Uaiaŋ pabiŋ pabiŋ sɨmɨŋ huaci huaci agɨladɨ nana hɨnihɨni hɨjɨŋalɨvi uami.
19 Jesus disse: “Havia um homem rico que se vestia de púrpura e linho fino e vivia sempre cercado de luxos.
20 — ausente —
20 À sua porta ficava um mendigo coberto de feridas chamado Lázaro.
21 — ausente —
21 Ele ansiava comer o que caía da mesa do homem rico, e os cachorros vinham lamber suas feridas abertas.
22 La Lasalusɨ hɨmɨci Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ nudɨ amɨŋ agadɨ viavɨla ua lamavɨci Ebɨlam hula hɨnivi uami. Lɨdaci hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ avi hɨmɨvi uami. Hɨmɨci nudɨ haca mava hudavɨvi uami.
22 “Por fim, o mendigo morreu, e os anjos o levaram para junto de Abraão. O rico também morreu e foi sepultado,
23 Mava hudavɨci nudɨ amɨŋ agaŋ sudɨ fɨli haiabɨla hɨvɨ uavɨla avɨha avɨha iga iga hɨnivi uami. La igaiahua igɨci Ebɨlam hula Lasalusɨ hula Asɨ dɨ haiabɨla hɨvɨ ataŋ hɨniavɨvi uami.
23 e foi para o lugar dos mortos. Ali, em tormento, ele viu Abraão de longe, com Lázaro ao seu lado.
24 Lɨhavɨci ulavɨla abɨvi uami. Iadɨ iamɨlɨ Ebɨlam aba abɨvi uami. Nama iasaŋ mavɨn hɨniavɨla Lasalusɨ dɨ abɨnaŋ iasaŋ avɨli human cɨjɨŋ hɨvɨ lɨbɨvisa vavem aba abɨvi uami. Vave iadɨ selɨvɨŋ hɨvɨ lamam aba abɨvi uami. Lamɨci iadɨ selɨvɨŋ agaŋ vumɨli lɨm aba abɨvi uami. Viaŋ avɨŋ hɨvɨ hɨnihɨni avɨha avɨha hekɨlɨ igadin aba abɨvi uami.
24 “O rico gritou: ‘Pai Abraão, tenha compaixão de mim! Mande Lázaro aqui para que molhe a ponta do dedo em água e refresque minha língua. Estou em agonia nestas chamas!’.
25 Lɨci Ebɨlam abɨvi uami. Ninaŋ igahɨlɨha aba abɨvi uami. Nama hɨhi hɨnihɨni akuaba akuaba huaci huaci via hɨniadamɨnaŋ aba abɨvi uami. Lasalusɨ nɨbu hɨhi hɨnihɨni vɨhɨlɨ hekɨlɨ hekɨlɨ igadami aba abɨvi uami. Agadɨ ala iabi Asɨ nudɨ huaci lamɨci haiabɨla neŋ hɨnihɨni hɨjɨŋalaŋala hɨnidi aba abɨvi uami. Lɨdaci nama avɨha avɨha hekɨlɨ iga iga hɨnidanaŋ aba abɨvi uami.
25 “Abraão, porém, respondeu: ‘Filho, lembre-se de que durante a vida você teve tudo que queria e Lázaro não teve coisa alguma. Agora, ele está aqui sendo consolado, e você está em agonia.
26 Alaŋ hɨnilalu neŋ hɨnia namɨlaŋ hɨnilalaŋ heŋ uu hɨsɨŋ hɨbɨ apalɨ aba abɨvi uami. Asɨ nɨbu nukeŋ tulɨ hekɨlɨ agadɨ lamami aba abɨvi uami. Hulaŋ alaŋ hula hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ namɨlaŋ hɨnilalaŋ heŋ akɨ lavɨla uavɨbali aba abɨvi uami. Hɨbɨ apalɨ aba abɨvi uami. Hulaŋ namɨlaŋ hula hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ aba abɨvi uami. Akɨ lavɨla alaŋ hɨnilalu neŋ vehavɨbali aba abɨvi uami. Hɨbɨ apalɨ aba abɨvi uami.
26 Além do mais, há entre nós um grande abismo. Ninguém daqui pode atravessar para o seu lado, e ninguém daí pode atravessar para o nosso’.
27 Lɨci hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ Ebɨlam dɨ abɨvi uami. Iadɨ iamɨlɨ aba abɨvi uami. Nama huaci Lasalusɨ dɨ abɨnaŋ cɨhu hɨhi iahavɨla iadɨ iavaŋ dɨ ulaŋ hɨvɨ uvi aba abɨvi uami.
27 “Então o rico disse: ‘Por favor, Pai Abraão, pelo menos mande Lázaro à casa de meu pai,
28 Iadɨ isaimahali human limu fɨhala hɨniavi aba abɨvi uami. Lasalusɨ uavɨla ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igum aba abɨvi uami. Nɨbɨlaŋ haiabɨla neŋ vevɨla avɨha avɨha igavɨmɨdɨ aba abɨvi uami.
28 pois tenho cinco irmãos e quero avisá-los para que não terminem neste lugar de tormento’.
29 Lɨci Ebɨlam abɨvi uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ igahɨlavɨhadami aba abɨvi uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ ciaŋ agadɨ avi igahɨlavɨhadami aba abɨvi uami. Ciaŋ hameŋ agɨladɨ sɨhɨvia igahɨlavɨla lubiahɨlavɨm aba abɨvi uami.
29 “‘Moisés e os profetas já os avisaram’, respondeu Abraão. ‘Seus irmãos podem ouvir o que eles disseram.’
30 Lɨci hulaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ agaŋ abɨvi uami. Eke aba abɨvi uami. Iadɨ iamɨlɨ aba abɨvi uami. Hulaŋ mu hɨmavɨla cɨhu hɨhi iaha uavɨla Asɨ dɨ ciaŋ sulɨci nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨbali aba abɨvi uami. Igahɨlavɨla lusɨŋ sɨbɨlɨ valavɨbali aba abɨvi uami.
30 “Então o rico disse: ‘Não, Pai Abraão! Mas, se alguém dentre os mortos lhes fosse enviado, eles se arrependeriam!’.
31 Lɨci Ebɨlam abɨvi uami. Nɨbɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma igahɨlavɨlalɨ aba abɨvi uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ ciaŋ ma igahɨlavɨlalɨ aba abɨvi uami. Hulaŋ hɨmavɨla cɨhu hɨhi iaha uavɨla ciaŋ sulɨci nudɨ ciaŋ agadɨ avi ma igahɨlavɨbali aba abɨvi uami. Fim hekɨlɨ hekɨlɨ Lasalusɨ dɨ hadipɨlɨ hɨvɨ hɨniavɨdaci iŋam agɨlaŋ veve nudɨ fim agɨladɨ melɨvɨhavɨvi uami.|alt="Lazarus" src="JL051.jpg" size="col" copy="Lear" ref="16.20-21"
31 “Abraão, porém, disse: ‘Se eles não ouvem Moisés e os profetas, não se convencerão, mesmo que alguém ressuscite dos mortos’”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.