João 8
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NAA
1 Uavɨdaci Jisasɨ nɨbu Olivɨ halu iahumi.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Iahua hɨnici mɨŋalahɨci cɨhu cimɨdaŋ sɨbaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba heŋ umi. Ua mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ vehavɨci nulɨdɨ milɨbami.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Milɨbɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula vehavɨmi. Iamɨgali mu hulaŋ daŋ agaŋ muŋanu dɨ vala ua hulaŋ mu sɨgɨlɨ vimi agadɨ via vavehavɨmi. Vavevɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ alɨhaŋ alɨhaŋ heŋ lamavɨci lagulama hɨnimi.
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 Lagulama hɨnidaci Jisasɨ dɨ nameŋ abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Iamɨgali hulaŋ daŋ nagaŋ nudɨ muŋanu dɨ vala ua hulaŋ mu agadɨ sɨgɨlɨ vidaci igavi uavɨmi.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ nɨbu nameŋ abami uavɨmi. Iamɨgali hameŋ agɨladɨ iga iga lɨba kum kum agɨladɨ vivi havala havala ifɨhɨmɨhalaŋ aba abami uavɨmi. Nama hameŋ agasaŋ alaŋ nudɨ akɨ lɨlɨ saŋ abɨbanaŋ uavɨmi.
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 Alaŋ Jisasɨ dɨ ilasɨmɨli ciaŋ mu mu abɨci igahɨlavɨla nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbalu aba hameŋ lɨhavɨmi. Agadɨ ala Jisasɨ fɨli mɨgalɨfɨlɨbavɨla nudɨ human cɨjɨŋ hɨvɨ ciaŋ hɨhɨle fɨli hɨvɨ lɨbami.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Lɨdaci cɨhu tɨbɨ cɨhu tɨbɨ abitɨhavɨmi.
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 La mɨgalɨfɨlɨba fɨli hɨvɨ ciaŋ cɨhu ala lɨbami.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Lɨci nɨbɨlaŋ sɨkasɨkan ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla vala uavɨmi. Hulaŋ hɨhɨle hadi hadi agɨlaŋ mɨse hali uavɨmi. Limu hɨhɨle agɨlaŋ sɨvɨ uavɨmi. Uavɨdaci Jisasɨ nɨbu hɨtɨŋ vakala hanɨbuŋ mɨgalɨfɨlɨba hɨnimi. Hɨnidaci iamɨgali agaŋ pam Jisasɨ mavɨn hɨbɨ lama hɨnimi heŋ lagulama hɨnimi.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Hɨnidaci Jisasɨ agaŋ iaha lagulama nameŋ abitɨhami. Hulaŋ agɨlaŋ abeŋ uavi uami. Hulaŋ mu nadɨ ciaŋ hɨvɨ lamalama agaŋ ma akua hɨni uami.
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Lɨci iamɨgali agaŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Hulaŋ agɨlaŋ ma hɨniavi uami. Lɨci Jisasɨ abami. Viaŋ avi nadɨ ciaŋ hɨvɨ ma lamɨben uami. Nama uha uami. Uavɨla nama cɨhu cɨhu lusɨŋ sɨbɨlɨ vimɨnaŋ uami.
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ cɨhu ala nameŋ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali fɨli neŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ abɨlu me uami. Hulaŋ viaŋ hula hɨdɨlalɨ agaŋ nɨbu hɨfɨlɨ me hɨvɨ ma hɨdɨlalɨ uami. Nɨbu huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnihɨni hɨsɨŋ abɨlu daŋ hɨnilalɨ uami.
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla Jisasɨ dɨ nameŋ abavɨmi. Nama nadɨ nukeŋ sibɨla akuaba akuaba vilanaŋ agɨlasaŋ aba aba apagaŋ ifu ifu hɨdɨlanaŋ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nadɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba ma abavɨbali uavɨmi.
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ nameŋ abami. Ci igɨlaŋ uami. Viaŋ abeba hɨnia iaha vemin agadɨ namɨlaŋ ma igɨlalaŋ uami. La iaha abeba cɨhu uben agadɨ avi namɨlaŋ ma igɨlalaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ nukeŋ igɨlan uami. Hameŋ sadaŋ viaŋ iadɨ nukeŋ sibɨla akuaba akuaba agɨlasaŋ sulasula hɨdɨlan agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
14 Jesus respondeu:
15 Namɨlaŋ vaka hɨsɨŋ hɨji humɨgaŋ agɨladɨ lubiahɨlahɨla hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba lɨhavɨlalɨ agɨladɨ lamalɨhɨlɨlalaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba lɨhavɨlalɨ agɨladɨ ma lamalɨhɨlɨlan uami.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 Viaŋ hulaŋ mu akuaba akuaba lɨlalɨ agadɨ lamalɨhɨlɨlan padaŋ ha iadɨ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ hɨnivi uami. Viaŋ hɨtɨŋ ma lamalɨhɨlɨlan uami. Iadɨ Iavaŋ nukeŋ iadɨ abɨci vemin uami. Nɨbu viaŋ hula lamalɨhɨlɨlalɨ sadaŋ iadɨ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Mosesɨ agaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ nalusaŋ lɨbami uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ nameŋ abami uami. Hulaŋ ahica agɨlaŋ ciaŋ mu pabiŋ hameŋ agadɨ laci sulavɨci aba abami uami. Ha hulaŋ ahica agɨladɨ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ hɨnilalɨ aba abami uami.
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Viaŋ nukeŋ sibɨla akuaba akuaba vilan agɨlasaŋ sulasula hɨdɨlan uami. Iadɨ Iavaŋ nukeŋ iadɨ abɨci vemin uami. Nɨbu avi sibɨla akuaba akuaba viaŋ vilan agɨlasaŋ ciaŋ sulɨlalɨ uami. Alaŋ ahica ciaŋ pam laci sulɨlalu sadaŋ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ nameŋ abitɨhavɨmi. Iagana abeŋ hɨnidi uavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ iadɨ ma igɨlalaŋ sadaŋ iadɨ Iavaŋ dɨ avi ma igɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ iadɨ igɨlalaŋ padaŋ ha iadɨ Iavaŋ dɨ avi huaci igɨvalaŋ uami.
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Asɨ saŋ anɨm hɨlɨcɨ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ hɨbɨn hɨbɨn agaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba heŋ hɨniadami. Jisasɨ nɨbu hɨbɨn hɨbɨn mikɨ heŋ ala hɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨladɨ milɨbami. Milɨbalɨba sulɨdaci nudɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ ma mɨŋalɨvavɨmi. Nudɨ hɨmahɨma mɨhiŋ agaŋ ma iahami sadaŋ nudɨ ma mɨŋalɨvavɨmi.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ cɨhu ala abami. Viaŋ ci uadin uami. Ulɨŋ namɨlaŋ iadɨ suhɨlɨbalaŋ uami. Agadɨ ala iadɨ ma igɨbalaŋ uami. Naludɨ hugɨ agɨlaŋ hanɨbuŋ hɨniavɨdaci namɨlaŋ hɨmɨbalaŋ uami. Haiabɨla viaŋ uben heŋ namɨlaŋ ma vebalaŋ uami.
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Akɨ me agasaŋ nameŋ abi uavɨmi. Haiabɨla viaŋ uben heŋ namɨlaŋ ma vebalaŋ aba abi uavɨmi. Nudɨ hadipɨlɨ agadɨ nɨbu nukeŋ akua ifɨhɨmuhɨmu saŋ abi uavɨmi.
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ cɨhu nameŋ abami. Namɨlaŋ fɨli hɨsɨŋ hulaŋ uami. Viaŋ nukeŋ iahua hɨvɨ hɨsɨŋ uami. Namɨlaŋ fɨli neŋ hɨsɨŋ uami. Agadɨ ala viaŋ fɨli neŋ hɨsɨŋ hɨma uami.
23 Jesus lhes disse:
24 Hameŋ sadaŋ viaŋ naludɨ ci abin uami. Naludɨ hugɨ agɨlaŋ hanɨbuŋ hanɨbuŋ hɨniavɨdaci namɨlaŋ hɨmɨbalaŋ aba abin uami. Viaŋ hameŋ laci hameŋ laci hɨniadamin uami. Iabi avi hameŋ laci hameŋ laci hɨnilan uami. Namɨlaŋ iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamɨmaŋ lɨlaŋ uami. Ha naludɨ hugɨ agɨlaŋ hanɨbuŋ hanɨbuŋ hɨniavɨdaci namɨlaŋ hɨmɨbalaŋ uami.
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Lɨci cɨhu Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Nama ani uavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Viaŋ hɨdɨlɨ maha naludɨ ci abin uami.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Namɨlaŋ akuaba akuaba lɨlalaŋ agɨlasaŋ viaŋ huaci abavɨla naludɨ ciaŋ hɨvɨ lamavin uami. Iadɨ abɨci vemin agaŋ nɨbu akuaba akuaba amɨŋ laci lɨlalɨ uami. Nɨbu ala ciaŋ akape abɨdaci igahɨlɨlan agɨladɨ hulaŋ iamɨgali nalusaŋ tɨbi sulɨlan uami.
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Jisasɨ nɨbu nudɨ Iaganu saŋ igahɨlahɨla abami. Agadɨ ala Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ agadɨ ma igavɨmi.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Hameŋ sadaŋ nulɨdɨ nameŋ abami. Kɨlɨ cɨkaŋ hɨlihua lamalama agadɨ hɨvɨ Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ lama henaŋ hɨvɨ ifavɨci uci hɨmɨbali uami. Hɨmavɨla cɨhu hɨhi iahɨbali agadɨ igavɨla hɨji lama nameŋ abɨbalaŋ uami. Nɨbu hameŋ laci hameŋ laci hɨniadami aba abɨbalaŋ uami. Iabi avi hameŋ laci hameŋ laci hɨnilalɨ aba abɨbalaŋ uami. Namɨlaŋ igɨlalaŋ uami. Viaŋ iadɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ akuaba akuaba ma lɨlan uami. Iadɨ Iavaŋ nukeŋ milɨbɨdaci nalusaŋ cɨhu tɨbi sulɨlan uami.
28 Então Jesus disse:
29 Iadɨ Iavaŋ nukeŋ iadɨ abɨci vemin agaŋ nɨbu viaŋ hula hɨnilalɨ uami. Nɨbu iadɨ valɨdaci iavaŋ apalɨ me hɨtɨŋ cɨki ma hɨnilan uami. Akape tɨbɨ nɨbu akuaba akuaba saŋ hɨjɨŋalɨlalɨ agɨladɨ lɨlan sadaŋ nɨbu iadɨ ma valɨlalɨ uami.
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Jisasɨ ciaŋ hameŋ sulɨdaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ igahɨlahɨla nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨmi.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ limu hɨhɨle Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨci nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ iadɨ ciaŋ agadɨ vɨdɨvɨdɨŋ mɨŋalɨvavɨla ha namɨlaŋ iadɨ hulemɨlɨ sɨbaŋ hɨnibalaŋ uami.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Hɨnihɨni ciaŋ amɨŋ agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igɨbalaŋ uami. Lɨdalaŋ ciaŋ amɨŋ agaŋ namɨlaŋ hula hɨnibali uami. Hɨnidaci namɨlaŋ manɨgali mu dɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ me ma hɨnibalaŋ uami.
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Hameŋ abɨci cɨhu hɨbɨŋ nudɨ nameŋ abavɨmi. Alaŋ Ebɨlam dɨ iamɨlɨhalinu uavɨmi. Alaŋ pabiŋ tɨbɨ avi manɨgali mu agadɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ ma vilalu uavɨmi. Nama aludɨ akɨ saŋ nameŋ abɨnaŋ uavɨmi. Namɨlaŋ manɨgali mu agadɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ ma vibalaŋ aba abɨnaŋ uavɨmi.
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu hɨbɨŋ nulɨdɨ nameŋ abami. Viaŋ naludɨ amɨŋ sɨbaŋ abin uami. Hulaŋ akape lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨdaci nulɨdɨ lusɨŋ sɨbɨlɨ agɨlaŋ manɨgali me hɨniavɨdaci lusɨŋ sɨbɨlɨ agɨladɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨlalɨ uami. Hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ vivi lusɨŋ sɨbɨlɨ daŋ hɨniavɨlalɨ uami.
34 Jesus respondeu:
35 Manɨgali agadɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Ulaŋ iaganu hula hameŋ laci hameŋ laci ma hɨniavɨlalɨ uami. Ulaŋ iaganu dɨ ninaŋ agaŋ pam iaganu hula hameŋ laci hameŋ laci hɨnilalɨ uami.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Ninaŋ agaŋ lɨci namɨlaŋ huaci hɨnibalaŋ uami. Lɨdɨŋ manɨgali dɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni sibɨla havɨ havɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ me ma hɨnibalaŋ uami.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Viaŋ igɨlan uami. Namɨlaŋ Ebɨlam dɨ iamɨlɨhalinu uami. Agadɨ ala iadɨ ciaŋ agaŋ naludɨ hɨvɨ ma hɨnilalɨ uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ iadɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ lɨlalaŋ uami.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Viaŋ akuaba akuaba iadɨ Iavaŋ nukeŋ iadɨ abalamɨlalɨ agɨladɨ nalusaŋ sulɨlan uami. Namɨlaŋ sibɨla akuaba akuaba vilalaŋ ha naludɨ iaganalu abɨdaci igahɨlɨlalaŋ agɨladɨ vilalaŋ uami.
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Lɨci abavɨmi. Aludɨ iamɨlɨ nɨbu Ebɨlam uavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ Ebɨlam dɨ iamɨlɨhalinu padaŋ nɨbu akuaba akuaba lɨhadami hameŋ ala lɨvalaŋ uami.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Asɨ agaŋ ciaŋ amɨŋ agadɨ sulɨdaci viaŋ nalusaŋ tɨbi sulɨlan uami. Lɨdalɨŋ iabi cɨhu namɨlaŋ iadɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ lɨlaŋ uami. Ebɨlam nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ hameŋ agadɨ ma vihadami uami.
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 Ha iaganalu lusɨŋ sɨbɨlɨ vilalɨ agadɨ vilalaŋ uami. Lɨci nudɨ abavɨmi. Aludɨ iamɨgagali agɨlaŋ hɨvɨkalɨ saŋ ma hɨdavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbɨlaŋ aludɨ huhɨlavɨci alaŋ hɨbɨ pɨlɨ hɨsɨŋ ninanadi me ma hɨnilalu uavɨmi. Aludɨ Iavaŋ pabiŋ nɨbu Asɨ uavɨmi.
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ nameŋ abami. Asɨ nɨbu naludɨ iaganalu padaŋ iasaŋ avi mavɨn hekɨlɨ hɨnivalaŋ uami. Viaŋ Asɨ hula hɨniavɨla vemin uami. Viaŋ iadɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ ma vemin uami. Asɨ nukeŋ iadɨ abɨci vemin uami.
42 Jesus disse:
43 Namɨlaŋ iadɨ ciaŋ igahɨlahɨla saŋ valɨlalaŋ sadaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ ma igahɨlɨlalaŋ uami.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Namɨlaŋ laguŋ dɨ ninadinu uami. Laguŋ agaŋ naludɨ iaganalu sadaŋ namɨlaŋ nudɨ hɨji agadɨ pam lubiahɨlahɨla saŋ vɨdɨvɨdɨŋ hɨnilalaŋ uami. Asɨ hɨdɨlɨ maha fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba agɨladɨ lamami hadɨhu laguŋ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ifɨhɨmadami uami. La iabi avi hameŋ laci ala lɨlalɨ uami. Nɨbu ciaŋ amɨŋ agadɨ ma lubiahɨlɨlalɨ uami. Ciaŋ amɨŋ agaŋ nɨbu hula ma hɨnilalɨ uami. Nɨbu analɨ ciaŋ aba aba hɨsɨŋ iaganu sɨbaŋ uami. Hameŋ sadaŋ nɨbu analɨ ciaŋ agadɨ pam aba aba hɨdɨlalɨ uami.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Agadɨ ala viaŋ ciaŋ amɨŋ sɨbaŋ agadɨ sulɨdalɨŋ namɨlaŋ iadɨ ciaŋ amɨŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamɨlalaŋ uami.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ nameŋ ma abɨbalaŋ uami. Jisasɨ nɨbu hugɨ daŋ aba ma abɨbalaŋ uami. Viaŋ ciaŋ amɨŋ agadɨ sulɨlan uami. Sulɨdalɨŋ namɨlaŋ iadɨ ciaŋ amɨŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamɨlalaŋ uami.
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Asɨ dɨ ninanadi agɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ uami. Namɨlaŋ Asɨ dɨ ninanadi hɨma uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ ma igahɨlɨlalaŋ uami.
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ nameŋ abavɨmi. Alaŋ nasaŋ ala nameŋ abɨlalu uavɨmi. Nɨbu Samalia fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ hulaŋ aba abɨlalu uavɨmi. Sudɨ sɨbɨlɨ nudɨ hɨvɨ hɨnilalɨ aba abɨlalu uavɨmi. Hameŋ abɨlalu ha amɨŋ sɨbaŋ abɨlalu uavɨmi.
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Hameŋ abavɨci Jisasɨ nulɨdɨ nameŋ abami. Sudɨ sɨbɨlɨ iadɨ hɨvɨ ma hɨnilalɨ uami. Viaŋ iadɨ Iavaŋ dɨ ibi agadɨ pam mɨŋaiahaiaha hɨdɨlan uami. Lɨdalɨŋ namɨlaŋ iadɨ ibi ma mɨŋaiahɨlalaŋ uami.
49 Jesus respondeu:
50 Viaŋ iadɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahaiaha saŋ sibɨla ma vilan uami. Agadɨ ala ciaŋ hihɨla hihɨla hɨsɨŋ agaŋ iadɨ ibi mɨŋaiahɨbali uami.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Viaŋ naludɨ amɨŋ sɨbaŋ abadin uami. Hulaŋ mu agaŋ iadɨ ciaŋ agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨla lubiahɨlɨlalɨ agaŋ ma sɨbaŋ hɨmɨbali uami.
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ nameŋ abavɨmi. Ebɨlam nɨbu ci hɨmami uavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ avi ci hɨmavɨmi uavɨmi. Agadɨ ala nama nameŋ abɨnaŋ uavɨmi. Hulaŋ mu iadɨ ciaŋ agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨla lubiahɨlɨlalɨ agaŋ nɨbu ma sɨbaŋ hɨmɨbali aba abɨnaŋ uavɨmi. Alaŋ nadɨ ci igalu uavɨmi. Sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ nadɨ hɨvɨ hɨnidaci hameŋ abɨnaŋ uavɨmi.
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 Nama Ebɨlam saŋ akɨ me hɨji igahɨladanaŋ uavɨmi. Nama hɨji nameŋ lamadanaŋ uavɨmi. Viaŋ aludɨ iamɨlɨ Ebɨlam dɨ lɨvalavɨla ibi hekɨlɨ daŋ hɨnidin aba abadanaŋ uavɨmi. Ebɨlam ci hɨmami uavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ avi ci hɨmavɨmi uavɨmi. Nama akɨ me hulaŋ uavɨmi.
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ nameŋ abami. Viaŋ iadɨ nukeŋ ibi agadɨ mɨŋaiahaiaha hɨdɨlan padaŋ iadɨ ibi agaŋ huaci ma hɨnivi uami. Agadɨ ala iadɨ Iavaŋ nukeŋ iadɨ ibi agadɨ mɨŋaiahɨlalɨ uami. Namɨlaŋ iadɨ Iavaŋ saŋ abɨlalaŋ uami. Nɨbu aludɨ Asɨ aba abɨlalaŋ uami.
54 Jesus respondeu:
55 Namɨlaŋ nudɨ ma igɨlalaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ nukeŋ nudɨ igɨlan uami. Viaŋ nudɨ ma igɨlan aba abavɨla ha viaŋ analɨ ciaŋ hɨsɨŋ hulaŋ namɨlaŋ me hɨnivin uami. Agadɨ ala viaŋ nudɨ igɨlan sadaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ lubiahɨlɨlan uami.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Naludɨ iamɨlɨnalu Ebɨlam agaŋ iasaŋ hɨji nameŋ lamami uami. Nɨbu iahɨci viaŋ igavɨla hɨjɨŋalɨben aba abami uami. Hɨji hameŋ lamalama hɨnidaci viaŋ iahɨlɨŋ iadɨ igavɨla hekɨlɨ hɨjɨŋalami uami.
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ abami agadɨ igahɨlavɨla nudɨ nameŋ abavɨmi. Ebɨlam nɨbu vakaci hɨmami uavɨmi. Hɨmɨci hualɨ akape uci nama iahamanaŋ uavɨmi. Iaha hɨnidanaŋ nadɨ hualɨ agɨladɨ lugɨlavɨci ua 50 ma iahi uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama nudɨ ma igamanaŋ uavɨmi.
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ amɨŋ sɨbaŋ abin uami. Vaka Ebɨlam ma iahɨmaŋ lɨdaci viaŋ nukeŋ hameŋ laci hameŋ laci hɨniadamin uami. Iabi avi hameŋ laci hameŋ laci hɨnilan uami.
58 Jesus respondeu:
59 Lɨci nɨbɨlaŋ nudɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ lɨba kum kum agɨladɨ likɨlavɨmi. Lɨhavɨdaci Jisasɨ agaŋ hulaŋ lɨkɨla lɨkɨla agɨladɨ hɨvɨ sɨvɨla sɨvɨla uavɨla Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba agadɨ vala umi.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.