Mateus 21
Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI
1 Da|strong="G3753" sie nun nahe an Jerusalem|strong="G2414" kamen|strong="G1448", gen|strong="G2532" Bethphage|strong="G0967" an|strong="G4314" den Ölberg|strong="G3735", sandte|strong="G0649" Jesus|strong="G2424" seiner Jünger|strong="G3101" zwei|strong="G1417"
1 Jesu ana bai’ufununayah bairi au Jerusalem hirun hinan, hina bar merar ta wabin Bethage hitit, Olive Oyawemaim, Jesu ana bai’ufununayah rou’ab wan iyunih
2 und sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Gehet|strong="G4198" hin in|strong="G1519" den Flecken|strong="G2968", der vor|strong="G0516" euch|strong="G5216" liegt, und|strong="G2532" alsbald|strong="G2112" werdet ihr eine Eselin|strong="G3688" finden|strong="G2147" angebunden|strong="G1210" und|strong="G2532" ihr Füllen|strong="G4454" bei|strong="G3326" ihr|strong="G0846"; löset|strong="G3089" sie auf und führet|strong="G0071" sie zu mir|strong="G3427"!
2 eo, “Kwanan bar merar nati namaim kwanatitit boro donkey hi’utan ebatabat kwana’itin naatu donkey boubun auman sisibinamaim ebatabat. Hairi kwanarufamen kwanabow kwanan.
3 Und|strong="G2532" so|strong="G1437" euch|strong="G5213" jemand|strong="G5100" etwas|strong="G5100" wird sagen|strong="G2036", so sprecht|strong="G2046": Der|strong="G3754" HERR|strong="G2962" bedarf|strong="G5532" ihrer|strong="G0846"; sobald|strong="G1161" wird er sie|strong="G0846" euch lassen|strong="G0649".
3 Orot ta nati’imaim nabibatiyi ana tur kwana’owen, ‘Regah ekokok naatu boro nihamiyen kwanabow kwanan.’ Baise ana tur kwana’owen boro niyafarih hinamatabir maiye.”
4 Das|strong="G5124" geschah|strong="G1096" aber|strong="G1161" alles|strong="G3650", auf daß|strong="G2443" erfüllt würde|strong="G4137", was|strong="G3588" gesagt ist|strong="G4483" durch|strong="G1223" den Propheten|strong="G4396", der da spricht|strong="G3004":
4 Iti sawar himamatar abisa God ana dinab orot eo kikirum ina i turobe.
5 “Saget|strong="G2036" der Tochter|strong="G2364" Zion|strong="G4622": Siehe|strong="G2400", dein|strong="G4675" König|strong="G0935" kommt|strong="G2064" zu dir|strong="G4671" sanftmütig|strong="G4239" und|strong="G2532" reitet|strong="G1910" auf|strong="G1909" einem Esel|strong="G3688" und|strong="G2532" auf einem Füllen|strong="G4454" der lastbaren|strong="G5268" Eselin|strong="G5207".”
5 “Jerusalem sabuw hai tur kwana’owen, a aiwob enan kwa’itin, taiyuwin yare donkey afe’en mara’at enan, ana donkey boubun tafanamaim mara’at enan.”
6 Die|strong="G1161" Jünger|strong="G3101" gingen|strong="G4198" hin und|strong="G2532" taten|strong="G4160", wie|strong="G2531" ihnen|strong="G0846" Jesus|strong="G2424" befohlen hatte|strong="G4367",
6 Basit Jesu ana bai’ufununayah eo baimanih na’at hin hisinaf.
7 und brachten|strong="G0071" die Eselin|strong="G3688" und|strong="G2532" das Füllen|strong="G4454" und|strong="G2532" legten|strong="G2007" ihre|strong="G0846" Kleider|strong="G2440" darauf|strong="G1883" und|strong="G2532" setzten|strong="G1940" ihn darauf|strong="G1883".
7 Donkey hibai hina hai faifuw tafah hibosairen hiyabar afa rabod rourih hi’afuw ef yan hiyabar.
8 Aber|strong="G1161" viel|strong="G4118" Volks|strong="G3793" breitete|strong="G4766" die|strong="G1438" Kleider|strong="G2440" auf|strong="G1722" den Weg|strong="G3598"; die|strong="G1161" andern|strong="G0243" hieben|strong="G2875" Zweige|strong="G2798" von|strong="G0575" den Bäumen|strong="G1186" und|strong="G2532" streuten|strong="G4766" sie auf|strong="G1722" den Weg|strong="G3598".
8 Sabuw rou’ay gagamin na’in hai faifuw hibosairen hiyabar afa ai raurih hi’afuw hiyabar.
9 Das Volk|strong="G3793" aber|strong="G1161", das vorging|strong="G4254" und|strong="G2532" nachfolgte|strong="G0190", schrie|strong="G2896" und sprach|strong="G3004": Hosianna|strong="G5614" dem Sohn|strong="G5207" Davids|strong="G1138"! Gelobt|strong="G2127" sei, der da kommt|strong="G2064" in|strong="G1722" dem Namen|strong="G3686" des HERRN|strong="G2962"! Hosianna|strong="G5614" in|strong="G1722" der Höhe|strong="G5310"!
9 Sabuw Jesu nanane hinan, naatu ufunane hinan fanah sib hiwow hio,
10 Und|strong="G2532" als er zu|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2414" einzog|strong="G1525", erregte|strong="G4579" sich die ganze|strong="G3956" Stadt|strong="G4172" und sprach|strong="G3004": Wer|strong="G5101" ist|strong="G2076" der|strong="G3778"?
10 Jesu na Jerusalem rur, kawasa ra’at uruw giririf retenafut, sabuw hibatebat hio, “Iti orot yait?”
11 Das Volk|strong="G3793" aber|strong="G1161" sprach|strong="G3004": Das|strong="G3778" ist|strong="G2076" der Jesus|strong="G2424", der Prophet|strong="G4396" von|strong="G0575" Nazareth|strong="G3478" aus Galiläa|strong="G1056".
11 Rou’ay gagamin hiyafutih hio, “God ana dinab orot wabin Jesu, Galilee wanawananamaim tafaram Nazareth orot.”
12 Und|strong="G2532" Jesus|strong="G2424" ging|strong="G1525" zum|strong="G1519" Tempel|strong="G2411" Gottes|strong="G2316" hinein und|strong="G2532" trieb heraus|strong="G1544" alle|strong="G3956" Verkäufer|strong="G4453" und|strong="G2532" Käufer|strong="G0059" im|strong="G1722" Tempel|strong="G2411" und|strong="G2532" stieß um|strong="G2690" der Wechsler|strong="G2855" Tische|strong="G5132" und|strong="G2532" die Stühle|strong="G2515" der Taubenkrämer|strong="G4058"
12 Naatu Jesu na Tafaror Bar run. Sabuw iyab nati hima hai sawar hitotobon rauw nunih hai urama’ama, hai gemogem bora’aten, kabay hisuwa hire, urama’ama afe’eh hima mamu imak hitotobon bow israuwen ufun hitit.
13 und|strong="G2532" sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Es steht geschrieben|strong="G1125": “Mein|strong="G3450" Haus|strong="G3624" soll ein Bethaus|strong="G3624" heißen|strong="G2564"”; ihr|strong="G5210" aber|strong="G1161" habt eine Mördergrube|strong="G3027" daraus gemacht|strong="G4160".
13 Naatu iuwih eo, “Buk Atamaninamaim God eo hikikirum i iti na’atube eo, ‘Ayu au Tafaror Bar i yoyoban ana bar,’ baise kwa abisa kwasisinaf i kwabotabir bainowah hai watu matar.”
14 Und|strong="G2532" es gingen|strong="G4334" zu ihm|strong="G0846" Blinde|strong="G5185" und|strong="G2532" Lahme|strong="G5560" im|strong="G1722" Tempel|strong="G2411", und|strong="G2532" er heilte|strong="G2323" sie|strong="G0846".
14 Sabuw matah fim naatu ah umah kakafih hina Tafaror Bar hirun Jesu etei iyawasih.
15 Da aber|strong="G1161" die Hohenpriester|strong="G0749" und|strong="G2532" Schriftgelehrten|strong="G1122" sahen|strong="G1492" die Wunder|strong="G2297", die|strong="G3739" er tat|strong="G4160", und|strong="G2532" die Kinder|strong="G3816", die im|strong="G1722" Tempel|strong="G2411" schrieen|strong="G2896" und|strong="G2532" sagten|strong="G3004": Hosianna|strong="G5614" dem Sohn|strong="G5207" Davids|strong="G1138"! wurden sie entrüstet|strong="G0023"
15 Firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah Jesu sawar gewasih sisinaf hi’itin yah so’ar. Kek auman Tafaror Bar wanawanan fanah sib Jesu hibora’ara’ah hio, “Orokaiwa David natun, ensairen.”
16 und|strong="G2532" sprachen|strong="G2036" zu ihm|strong="G0846": Hörst|strong="G0191" du auch, was|strong="G5101" diese|strong="G3778" sagen|strong="G3004"? Jesus|strong="G2424" sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Ja|strong="G3483"! Habt ihr nie|strong="G3763" gelesen|strong="G0314": “Aus|strong="G1537" dem Munde|strong="G4750" der Unmündigen|strong="G3516" und|strong="G2532" Säuglinge|strong="G2337" hast du Lob|strong="G0136" zugerichtet|strong="G2675"”?
16 Jesu hiu, “Iti kek teo kunonowar?” Jesu iyafutih eo, “Anonowar. Buk Atamaninamaim hikikirum kwaiyab kwa’itin, mi’itube hikirum?
17 Und|strong="G2532" er ließ|strong="G2641" sie|strong="G0846" da und ging|strong="G1831" zur Stadt|strong="G4172" hinaus|strong="G1854" gen|strong="G1519" Bethanien|strong="G0963" und|strong="G2532" blieb|strong="G0835" daselbst|strong="G1563".
17 Naatu nati’imaim ihamiyih hima i tit in Bethany bar merar imaim mar fo in.
18 Als er aber|strong="G1161" des Morgens|strong="G4405" wieder|strong="G1877" in|strong="G1519" die Stadt|strong="G4172" ging|strong="G1877", hungerte|strong="G3983" ihn;
18 Mar auman Jesu au merar gagamin matabir inan, basit bayumih morob.
19 und|strong="G2532" er sah|strong="G1492" einen|strong="G3391" Feigenbaum|strong="G4808" am|strong="G1909" Wege|strong="G3598" und ging|strong="G2064" hinzu|strong="G1909" und|strong="G2532" fand|strong="G2147" nichts|strong="G3762" daran|strong="G1722" denn|strong="G1508" allein|strong="G3440" Blätter|strong="G5444" und|strong="G2532" sprach|strong="G3004" zu ihm|strong="G0846": Nun wachse|strong="G1096" auf|strong="G1537" dir|strong="G4675" hinfort nimmermehr|strong="G3371" eine Frucht|strong="G2590"! Und|strong="G2532" der Feigenbaum|strong="G4808" verdorrte|strong="G3583" alsbald|strong="G3916".
19 Naatu ef rewanamaim ai fafou batabat itin, basit na ai an tit, baise men ro’on ta itin, raurinawat. Basit ai isan eo, “O i boro men iniw.” Mar ta’imonamo ai fenem.
20 Und|strong="G2532" da das die Jünger|strong="G3101" sahen|strong="G1492", verwunderten|strong="G2296" sie sich und sprachen|strong="G3004": Wie|strong="G4459" ist der Feigenbaum|strong="G4808" so bald|strong="G3916" verdorrt|strong="G3583"?
20 Ana bai’ufununayah hi’itin hifofor men kafaita, naatu hio, “Ai fafou mi’itube’emih mar ta’imon fenem?”
21 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" antwortete|strong="G0611" und sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": So|strong="G1437" ihr Glauben|strong="G4102" habt|strong="G2192" und|strong="G2532" nicht|strong="G3361" zweifelt|strong="G1252", so werdet ihr nicht|strong="G3756" allein|strong="G3440" solches mit dem Feigenbaum|strong="G4808" tun|strong="G4160", sondern|strong="G0235", so|strong="G2579" ihr werdet sagen|strong="G2036" zu diesem|strong="G5129" Berge|strong="G3735": Hebe|strong="G0142" dich auf|strong="G0142" und|strong="G2532" wirf|strong="G0906" dich ins|strong="G1519" Meer|strong="G2281"! so wird's geschehen|strong="G1096".
21 Jesu iyafutih eo, “Anababatun a tur ao’owen. Men erekasiy auman kwanasinafumih, baise kwanitumatum. Karam abis iti boun ai fafou isan asisinaf boro kwanasinaf namatar. Baise men iti akisin. Karam oyaw isan kwanao, kumisir kwen riy yan kubat boro namatar.
22 Und|strong="G2532" alles|strong="G3956", was|strong="G3745" ihr bittet|strong="G0154" im|strong="G1722" Gebet|strong="G4335", so ihr glaubet|strong="G4100", werdet ihr's empfangen|strong="G2983".
22 Initumatum abisa isan kuyoyoban boro inab.”
23 Und|strong="G2532" als er in|strong="G1519" den Tempel|strong="G2411" kam|strong="G2064", traten|strong="G4334" zu ihm|strong="G0846", als er lehrte|strong="G1321", die Hohenpriester|strong="G0749" und|strong="G2532" die Ältesten|strong="G4245" im Volk|strong="G2992" und sprachen|strong="G3004": Aus|strong="G1722" was|strong="G4169" für Macht|strong="G1849" tust|strong="G4160" du das|strong="G5023"? und|strong="G2532" wer|strong="G5101" hat dir|strong="G4671" die|strong="G5026" Macht|strong="G1849" gegeben|strong="G1325"?
23 Jesu matabir maiye Tafaror Baremaim run bat bi’obaibiyih. Basit Firis ukwarih naatu Jew hai orot ukwarih hina Jesu biyan hitit hibatiy hio, “O yait fair it iti sawar kusisinaf, naatu yait ibasit ina kubowabow?”
24 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" antwortete|strong="G0611" und sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Ich will euch|strong="G5209" auch|strong="G2504" ein|strong="G1520" Wort|strong="G3056" fragen|strong="G2065"; so|strong="G1437" ihr mir|strong="G3427" das|strong="G3739" sagt|strong="G2036", will ich euch|strong="G5213" auch|strong="G2504" sagen|strong="G2046" aus|strong="G1722" was|strong="G4169" für Macht|strong="G1849" ich das|strong="G5023" tue|strong="G4160":
24 Jesu iyafutih eo, “Ayu auman au baibat ta’imon kwa anibatiyi kwanao ananowar, imaibo ayu boro anao kwananowar, ayu fair menamaim abai abowabow.
25 Woher|strong="G1537" war die Taufe|strong="G0908" des Johannes|strong="G2491"? War|strong="G2258" sie vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" oder|strong="G2228" von|strong="G1537" den Menschen|strong="G0444"? Da|strong="G1161" dachten|strong="G1260" sie bei|strong="G3844" sich selbst|strong="G1438" und sprachen|strong="G3004": Sagen|strong="G2036" wir, sie sei vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gewesen, so wird er zu uns|strong="G2254" sagen|strong="G2046": Warum|strong="G1302" glaubtet|strong="G4100" ihr ihm|strong="G0846" denn|strong="G3767" nicht|strong="G3756"?
25 John ana fair menane bai sabuw bapataito itih Godane bai, ai orot maiyow biyahine bai?” Hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Mi’itube tanao? Godane tanao’o i boro nao bo aisim John men kwaitumitum.
26 Sagen|strong="G2036" wir aber|strong="G1437", sie sei von|strong="G1537" Menschen|strong="G0444" gewesen, so müssen wir uns vor dem Volk|strong="G3793" fürchten|strong="G5399"; denn|strong="G1063" sie halten|strong="G2192" alle|strong="G3956" Johannes|strong="G2491" für|strong="G5613" einen Propheten|strong="G4396".
26 Baise it orot biyanane fair bain tanao, sabuw isah tabirubir anayabin sabuw etei tebitumatum John i God ana dinab orot ta.”
27 Und|strong="G2532" sie antworteten|strong="G0611" Jesu|strong="G2424" und sprachen|strong="G2036": Wir wissen's|strong="G1492" nicht|strong="G3756". Da|strong="G2532" sprach|strong="G5346" er zu ihnen|strong="G0846": So sage|strong="G3004" ich|strong="G1473" euch|strong="G5213" auch nicht|strong="G3761", aus|strong="G1722" was|strong="G4169" für Macht|strong="G1849" ich das|strong="G5023" tue|strong="G4160".
27 Imih sabuw Jesu isan hiya’afut hio, “Aki men aso’ob.” Naatu Jesu iuwih eo, “Ayu auman boro men anao kwananowar, baibasit menane abai iti sawar asisinaf.
28 Was|strong="G5101" dünkt|strong="G1380" euch|strong="G5213" aber|strong="G1161"? Es hatte|strong="G2192" ein Mann|strong="G0444" zwei|strong="G1417" Söhne|strong="G5043" und|strong="G2532" ging|strong="G4334" zu dem ersten|strong="G4413" und sprach|strong="G2036": Mein Sohn|strong="G5043", gehe hin|strong="G5217" und arbeite|strong="G2038" heute|strong="G4594" in|strong="G1722" meinem|strong="G3450" Weinberg|strong="G0290".
28 “Kwa mi’itube kwanotanot? Ana veya ta orot natunatun bairi hima’am basit orot natun ain isan eo, ‘Aro ayu akokok boun inan grape ana masaw inabow.’
29 Er antwortete|strong="G0611" aber|strong="G1161" und sprach|strong="G2036": Ich will's|strong="G2309" nicht|strong="G3756" tun. Darnach|strong="G5305" reute|strong="G3338" es ihn und er ging hin|strong="G0565".
29 “Naatu kek tamah iya’afut eo, ‘Ayu men akokok.’ Baise ma kafai ana not botabir re in masaw bow.
30 Und|strong="G2532" er ging|strong="G4334" zum andern|strong="G1208" und sprach|strong="G2036" gleichalso|strong="G5615". Er antwortete|strong="G0611" aber|strong="G1161" und sprach|strong="G2036": Herr|strong="G2962", ja|strong="G1473"! -und|strong="G2532" ging|strong="G0565" nicht|strong="G3756" hin.
30 “Naatu orot na maiye natun uf isan tit tur i ta’imonaban eo, naatu kek rufut eo, ‘Basit, Regah boro anan.’ Baise kwahir bar ma men in masaw bowamih.
31 Welcher|strong="G5101" unter|strong="G1537" den zweien|strong="G1417" hat des Vaters|strong="G3962" Willen|strong="G2307" getan|strong="G4160"? Sie sprachen|strong="G3004" zu ihm|strong="G0846": Der erste|strong="G4413". Jesus|strong="G2424" sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": Die|strong="G3754" Zöllner|strong="G5057" und|strong="G2532" Huren|strong="G4204" mögen wohl eher|strong="G4254" ins|strong="G1519" Himmelreich|strong="G0932" kommen denn ihr|strong="G5209".
31 Naatu kek menatan i tamah fanan bai?”
32 Johannes|strong="G2491" kam|strong="G2064" zu|strong="G4314" euch|strong="G5209" und lehrte euch|strong="G1722" den rechten|strong="G1343" Weg|strong="G3598", und|strong="G2532" ihr glaubtet|strong="G4100" ihm|strong="G0846" nicht|strong="G3756"; aber|strong="G1161" die Zöllner|strong="G5057" und|strong="G2532" Huren|strong="G4204" glaubten|strong="G4100" ihm|strong="G0846". Und ob|strong="G1161" ihr's|strong="G5210" wohl sahet|strong="G1492", tatet|strong="G3338" ihr dennoch|strong="G5305" nicht|strong="G3756" Buße|strong="G3338", daß ihr ihm|strong="G0846" darnach auch geglaubt|strong="G4100" hättet.
32 Anayabin John Baptist na ef gewasin bai’ufnunin isan bi’obaiyi, kwa men kwaitumitumimih, baise kabay o’onayah, naatu sagasagadiy hitumitum, sawar i kwa’itin, baise men kafa’imo a not uf kwabotabir kwaitumitumimih.”
33 Höret|strong="G0191" ein anderes|strong="G0243" Gleichnis|strong="G3850": Es war|strong="G2258" ein|strong="G5100" Hausvater|strong="G0444", der|strong="G3748" pflanzte|strong="G5452" einen Weinberg|strong="G0290" und|strong="G2532" führte|strong="G4060" einen Zaun|strong="G5418" darum|strong="G0846" und|strong="G2532" grub|strong="G3736" eine Kelter|strong="G3025" darin|strong="G1722" und|strong="G2532" baute|strong="G3618" einen Turm|strong="G4444" und|strong="G2532" tat|strong="G1554" ihn|strong="G0846" den Weingärtnern|strong="G1092" aus und|strong="G2532" zog über|strong="G0589" Land.
33 Jesu eo maiye, “Oroubon tabo kwananowar. Orot me matuwan ana veya ta masaw bo grape tanum, fur ear ituwafut naatu Wine bunubunuw ana hub bai naatu ana masaw sabuw bowayah uwih hima’uh hima i tafaram afa bai nanawanamih in.
34 Da|strong="G3753" nun|strong="G1161" herbeikam|strong="G1448" die Zeit|strong="G2540" der Früchte|strong="G2590", sandte er|strong="G0649" seine|strong="G0846" Knechte|strong="G1401" zu|strong="G4314" den Weingärtnern|strong="G1092", daß sie seine|strong="G0846" Früchte|strong="G2590" empfingen|strong="G2983".
34 Naatu grape hiyamur bairuhin ana veya kakabom, basit orot ana akir wairafih iyafarih hina bowayah biyah ibo au nowahine ai ro’oh bairut isan.
35 Da|strong="G2532" nahmen|strong="G2983" die Weingärtner|strong="G1092" seine|strong="G0846" Knechte|strong="G1401"; einen stäupten|strong="G1194" sie|strong="G3739", den andern|strong="G3739" töteten|strong="G0615" sie, den dritten|strong="G3739" steinigten|strong="G3036" sie.
35 “Baise bowayah himisir orot ana akir wairafih hibow, ta hibai hirab, ta hi’asabun morob, naatu ta kabayamaim hirab.
36 Abermals|strong="G3825" sandte er|strong="G0649" andere|strong="G0243" Knechte|strong="G1401", mehr|strong="G4119" denn der ersten|strong="G4413" waren; und|strong="G2532" sie taten|strong="G4160" ihnen|strong="G0846" gleichalso|strong="G5615".
36 Orot ana akir wairafih afa’abo iyafarih hina, moumurihika men marasika biyafarih na’atube’emih, baise bowayah himisir akir wairafih hibow, wan hinan isah hisisinaf na’atube hisinaf hibow hirouw.
37 Darnach|strong="G5305" sandte er|strong="G0649" seinen|strong="G0846" Sohn|strong="G5207" zu|strong="G4314" ihnen|strong="G0846" und sprach|strong="G3004": Sie werden sich vor meinem|strong="G3450" Sohn|strong="G5207" scheuen|strong="G1788".
37 Uftoro’ot i natun iyun na bowayah isah, not eo, ‘Sabuw boro natu hinakakafiy.’
38 Da aber|strong="G1161" die Weingärtner|strong="G1092" den Sohn|strong="G5207" sahen|strong="G1492", sprachen|strong="G2036" sie untereinander|strong="G1438": Das|strong="G3778" ist|strong="G2076" der Erbe|strong="G2818"; kommt|strong="G1205" laßt uns ihn|strong="G0846" töten|strong="G0615" und|strong="G2532" sein|strong="G0846" Erbgut|strong="G2817" an uns bringen|strong="G2722"!
38 “Baise bowayah orot natun nan hi’itin hio, ‘Iti orot masaw matuwan natun enan kwanatabai tarab emorob, saise iti sawar etei boro it ata sawaramih tanabow.’
39 Und|strong="G2532" sie nahmen|strong="G2983" ihn|strong="G0846" und stießen ihn|strong="G1544" zum Weinberg|strong="G0290" hinaus|strong="G1854" und|strong="G2532" töteten|strong="G0615" ihn.
39 Hina kek hibai fur ufunane hirouw re hitit hibai hi’asabun morob.”
40 Wenn|strong="G3752" nun|strong="G3767" der Herr|strong="G2962" des Weinberges|strong="G0290" kommen wird|strong="G2064", was|strong="G5101" wird er diesen|strong="G1565" Weingärtnern|strong="G1092" tun|strong="G4160"?
40 Naatu Jesu ibatiyih eo, “Masaw matuwan namatabir nanan iti sabuw bowayah isah boro mi’itube nasinaf?”
41 Sie sprachen|strong="G3004" zu ihm|strong="G0846": Er wird die|strong="G0846" Bösewichte|strong="G2556" übel|strong="G2560" umbringen|strong="G0622" und|strong="G2532" seinen Weinberg|strong="G0290" anderen|strong="G0243" Weingärtnern|strong="G1092" austun|strong="G1554", die|strong="G3748" ihm|strong="G0846" die Früchte|strong="G2590" zur|strong="G1722" rechten|strong="G0846" Zeit|strong="G2540" geben|strong="G0591".
41 Hiya’afut hio, “Nati orot bowayah etei boro narauw hinamorob, naatu masaw boro nab sabuw afa nitih hinama hinakaif, saise ai ro’oh hinabiyamur bowayah boro hinirut ibo au nowan hinitin.”
42 Jesus|strong="G2424" sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Habt ihr nie|strong="G3763" gelesen|strong="G0314" in|strong="G1722" der Schrift|strong="G1124": “Der Stein|strong="G3037", den|strong="G3739" die Bauleute|strong="G3618" verworfen haben|strong="G0593", der|strong="G3778" ist zum|strong="G1519" Eckstein|strong="G2776" geworden|strong="G1096". Von|strong="G3844" dem HERRN|strong="G2962" ist das|strong="G3778" geschehen|strong="G1096", und|strong="G2532" es ist|strong="G2076" wunderbar|strong="G2298" vor|strong="G1722" unseren|strong="G2257" Augen|strong="G3788"”?
42 Imaibo Jesu iuwih eo, “Buk Atamaninamaim hikirum inu’in kwaiyab kwa’itin.
43 Darum|strong="G1223" sage ich|strong="G3004" euch|strong="G5213": Das|strong="G3754" Reich|strong="G0932" Gottes|strong="G2316" wird von|strong="G0575" euch|strong="G5216" genommen|strong="G0142" und|strong="G2532" einem Volke|strong="G1484" gegeben|strong="G1325" werden, das seine|strong="G0846" Früchte|strong="G2590" bringt|strong="G4160".
43 “Isan imih a tur ao’owen. Mar ana aiwob kwa biyamaim tema’am boro nabosairen sabuw iyab ub gewasih hitanum teyey boro i nitih.
44 Und|strong="G2532" wer auf|strong="G1909" diesen|strong="G5126" Stein|strong="G3037" fällt|strong="G4098", der wird zerschellen|strong="G4917"; auf|strong="G1909" wen|strong="G0302" aber er fällt|strong="G4098", den|strong="G0846" wird er zermalmen|strong="G3039".
44 “Orot yait iti agim afe’en nare narabirab i boro natarsisib, baise agim nare orot babin narabirab boro mutufor nifofob.”
45 Und|strong="G2532" da die Hohenpriester|strong="G0749" und|strong="G2532" Pharisäer|strong="G5330" seine Gleichnisse|strong="G3850" hörten|strong="G0191", verstanden sie|strong="G1097", daß|strong="G3754" er von|strong="G4012" ihnen|strong="G0846" redete|strong="G3004".
45 Firis hai ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah Jesu ana oroubon eo hinowar hitatam.
46 Und|strong="G2532" sie trachteten|strong="G2212" darnach, wie sie ihn|strong="G0846" griffen|strong="G2902"; aber sie fürchteten|strong="G5399" sich vor dem Volk|strong="G3793", denn|strong="G1894" es hielt|strong="G2192" ihn|strong="G0846" für|strong="G5613" einen Propheten|strong="G4396".
46 Imih bain fatuminamih himisir, baise sabuw rou’ay hina hima’ama isah hibir. Anayabin sabuw etei Jesu hi’i’itin i God ana dinab orot ta.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.