Atos 9

Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Saulus|strong="G4569" aber|strong="G1161" schnaubte|strong="G1709" noch|strong="G2089" mit Drohen|strong="G0547" und|strong="G2532" Morden|strong="G5408" wider|strong="G1519" die Jünger|strong="G3101" des HERRN|strong="G2962" und ging|strong="G4334" zum Hohenpriester|strong="G0749"
1 Baise Saul i Regah ana bai’ufununayah rouw morob isan menan bi’arakok. Imih na firis ukwarih biyah tit, fef tab auman tan Damaskas wanawanan Kou’ay Bar ta ta hai ukwarih hitaso’ob isan
2 und bat|strong="G0154" ihn|strong="G0846" um|strong="G3844" Briefe|strong="G1992" gen|strong="G1519" Damaskus|strong="G1154" an|strong="G4314" die Schulen|strong="G4864", auf daß|strong="G3704", so|strong="G1437" er etliche|strong="G5100" dieses Weges|strong="G3598" fände|strong="G2147", Männer|strong="G0435" und|strong="G2532" Weiber|strong="G1135", er sie|strong="G0071" gebunden|strong="G1210" führte|strong="G0071" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419".
2 ifefeyan, saise sabuw iyab Regah ana efamaim hima’ama orot o babin etei tafatumih tabow tan Jerusalem dibur taya.
3 Und|strong="G1161" da er|strong="G0846" auf dem Wege war|strong="G4198" und nahe|strong="G1448" an Damaskus|strong="G1154" kam|strong="G1096", umleuchtete|strong="G4015" ihn|strong="G0846" plötzlich|strong="G1810" ein Licht|strong="G5457" vom|strong="G0575" Himmel|strong="G3772";
3 Nati isan au Damaskas yen inan, na bar merar biyubin auman naniyan meyemeye marakaw marane namanamarabe bow sisibin roun roun etei e’arasib re,
4 und|strong="G2532" er fiel|strong="G4098" auf|strong="G1909" die Erde|strong="G1093" und hörte|strong="G0191" eine Stimme|strong="G5456", die sprach|strong="G3004" zu ihm|strong="G0846": Saul|strong="G4549", Saul|strong="G4549", was|strong="G5101" verfolgst du|strong="G1377" mich|strong="G3165"?
4 naatu me yan re rab, orot fanan nowar wabin su’ub eo “Saul, Saul aisim ayu irabu kubia’akiru?”
5 Er aber|strong="G1161" sprach|strong="G2036": HERR|strong="G2962", wer|strong="G5101" bist du|strong="G1488"? Der HERR|strong="G2962" sprach|strong="G2036": Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" Jesus|strong="G2424", den|strong="G3739" du|strong="G4771" verfolgst|strong="G1377". Es wird dir|strong="G4671" schwer|strong="G4642" werden, wider|strong="G4314" den Stachel|strong="G2759" zu lecken|strong="G2979".
5 Saul ibatiy, “Regah o yait?” Orot fanan tit maiye iya’afut eo, “Ayu i Jesu o irabu kubia’akiru.
6 Und|strong="G5037" er sprach|strong="G2036" mit Zittern|strong="G5141" und|strong="G2532" Zagen|strong="G2284": HERR|strong="G2962", was|strong="G5101" willst du|strong="G2309", daß ich|strong="G3165" tun soll|strong="G4160"? Der HERR|strong="G2962" sprach zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": Stehe auf|strong="G0450" und|strong="G2532" gehe|strong="G1525" in|strong="G1519" die Stadt|strong="G4172"; da|strong="G2532" wird|strong="G2980" man dir|strong="G4671" sagen|strong="G2980", was|strong="G5101" du|strong="G4571" tun|strong="G4160" sollst|strong="G1163".
6 Baise kumisir kwen bar merar gagamin kutit, nati’imaim boro hinao inanowar abisa boro inasinaf.”
7 Die Männer|strong="G0435" aber|strong="G1161", die|strong="G3588" seine|strong="G0846" Gefährten waren|strong="G4922", standen|strong="G2476" und waren erstarrt|strong="G1769"; denn sie hörten|strong="G0191" die Stimme|strong="G5456", und|strong="G1161" sahen|strong="G2334" niemand|strong="G3367".
7 Orot afa Saul bairi hinan hai tur sawar hinutanub hibat orot fanan hinowar, baise men yait ta ana yumat hi’itin.
8 Saulus|strong="G4569" aber|strong="G1161" richtete|strong="G1453" sich auf|strong="G1453" von|strong="G0575" der Erde|strong="G1093"; und|strong="G1161" als er seine|strong="G0846" Augen|strong="G3788" auftat|strong="G0455", sah|strong="G0991" er niemand|strong="G3762". Sie nahmen|strong="G5496" ihn|strong="G0846" bei der Hand|strong="G5496" und führten|strong="G1521" ihn gen|strong="G1519" Damaskus|strong="G1154";
8 Saul me yan inu’in misir matan nuw, baise matan isukway men abisa ta itin, basit uman hibai hi’unawiy hin Damaskas hitit.
9 und|strong="G2532" er war|strong="G2258" drei|strong="G5140" Tage|strong="G2250" nicht|strong="G3361" sehend|strong="G0991" und|strong="G2532" aß|strong="G5315" nicht|strong="G3756" und trank|strong="G4095" nicht|strong="G3761".
9 Veya tounu na’atube matan ifim ma. Nati ana maramaim men kafa’imo bay ta eaan naatu harew tom.
10 Es war|strong="G2258" aber|strong="G1161" ein|strong="G5100" Jünger|strong="G3101" zu|strong="G1722" Damaskus|strong="G1154" mit Namen|strong="G3686" Ananias|strong="G0367"; zu|strong="G4314" dem|strong="G0846" sprach|strong="G2036" der HERR|strong="G2962" im|strong="G1722" Gesicht|strong="G3705": Ananias|strong="G0367"! Und|strong="G1161" er sprach|strong="G2036": Hier bin ich|strong="G1473", HERR|strong="G2962".
10 Baitumatumayan orot ta wabin Ananias Damaskas ma’am matan hibora’ah tainin tayowan Regah isan eafa’af fanan nowar, “Ananias!”
11 Der|strong="G1161" HERR|strong="G2962" sprach zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": Stehe auf|strong="G0450" und gehe|strong="G4198" in|strong="G1909" die Gasse|strong="G4505", die|strong="G3588" da heißt|strong="G2564" “die gerade|strong="G2117"”, und|strong="G2532" frage|strong="G2212" im|strong="G1722" Hause|strong="G3614" des Judas|strong="G2455" nach einem namens|strong="G3686" Saul|strong="G4569" von Tarsus|strong="G5018"; denn|strong="G1063" siehe|strong="G2400", er betet|strong="G4336",
11 Regah eo, “Inabogaigiwas inan ef gagamin wabin mutufor imaim inatit naatu Judas ana baremaim Tarsus orot wabin Saul isan inibatiyih, i ma eyoyoyoban.
12 und|strong="G2532" hat gesehen|strong="G1492" im|strong="G1722" Gesicht|strong="G3705" einen Mann|strong="G0435" mit Namen|strong="G3686" Ananias|strong="G0367" zu ihm hineinkommen|strong="G1525" und|strong="G2532" die Hand|strong="G5495" auf|strong="G2007" ihn|strong="G0846" legen|strong="G2007", daß|strong="G3704" er wieder sehend werde|strong="G0308".
12 Naatu Saul matan hibora’ah orot ta wabin Ananias itin narun umanamaim matan butubun nuwanuw maiyen itin.”
13 Ananias|strong="G0367" aber|strong="G1161" antwortete|strong="G0611": HERR|strong="G2962", ich habe|strong="G0191" von|strong="G0575" vielen|strong="G4183" gehört|strong="G0191" von|strong="G4012" diesem|strong="G5127" Manne|strong="G0435", wieviel|strong="G3745" Übles|strong="G2556" er deinen|strong="G4675" Heiligen|strong="G0040" getan hat|strong="G4160" zu|strong="G1722" Jerusalem|strong="G2419";
13 Ananias iya’afut eo, “Regah sabuw moumurih na’in nati orot isan hio anowar, sawar kakafih maiyow o a sabuw Jerusalem hima’am isah sinaf.
14 und|strong="G2532" er hat|strong="G2192" allhier|strong="G5602" Macht|strong="G1849" von|strong="G3844" den Hohenpriestern|strong="G0749", zu binden|strong="G1210" alle|strong="G3956", die deinen|strong="G4675" Namen|strong="G3686" anrufen|strong="G1941".
14 Naatu boun i firis ukwarih biyahine fair bai na iti Damaskas tit sabuw iyab o tekwakwafiri bow fatumen isan.”
15 Der|strong="G1161" HERR|strong="G2962" sprach|strong="G2036" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": Gehe hin|strong="G4198"; denn|strong="G3754" dieser|strong="G3778" ist|strong="G2076" mir|strong="G3427" ein auserwähltes|strong="G1589" Rüstzeug|strong="G4632", daß er meinen|strong="G3450" Namen|strong="G3686" trage|strong="G0941" vor|strong="G1799" den Heiden|strong="G1484" und|strong="G2532" vor den Königen|strong="G0935" und|strong="G5037" vor den Kindern|strong="G5207" von Israel|strong="G2474".
15 Baise Regah iu, “O i boro inan anayabin ayu nati orot arubin isou nabowamih, wabu nab natit Ufun Sabuw, aiwob sabuw, naatu Israel sabuw wanawanahimaim nabosemor.
16 Ich|strong="G1473" will|strong="G5263" ihm|strong="G0846" zeigen|strong="G5263" wieviel|strong="G3745" er|strong="G0846" leiden|strong="G3958" muß|strong="G1163" um|strong="G5228" meines|strong="G3450" Namens|strong="G3686" willen|strong="G5228".
16 Naatu ayu taiyuwu boro ani’obaiy bai’akir gagamin na’in ayu wabu isan ni’akir.”
17 Und|strong="G1161" Ananias|strong="G0367" ging hin|strong="G0565" und|strong="G2532" kam|strong="G1525" in|strong="G1519" das Haus|strong="G3614" und|strong="G2532" legte|strong="G2007" die Hände|strong="G5495" auf|strong="G1909" ihn|strong="G0846" und sprach|strong="G2036": Lieber Bruder|strong="G0080" Saul|strong="G4549", der HERR|strong="G2962" hat|strong="G0649" mich|strong="G3165" gesandt|strong="G0649" (der dir|strong="G4671" erschienen ist|strong="G3700" auf|strong="G1722" dem Wege|strong="G3598", da|strong="G3739" du her kamst|strong="G2064"), daß|strong="G3704" du wieder sehend|strong="G0308" und|strong="G2532" mit|strong="G4130" dem heiligen|strong="G0040" Geist|strong="G4151" erfüllt werdest|strong="G4130".
17 Basit Ananias misir in bar efan Regah eo’omaim tit naatu bar wanawanan run, uman Saul tafanamaim yara’ah eo, “Saul ayu taiu Regah Keriso efamaim o isa birerereb i ayu iyunu anan o mata nigewasin inanuw maiye, naatu Anun Kakafiyin niwani.
18 Und|strong="G2532" alsobald|strong="G2112" fiel|strong="G0634" es von|strong="G0575" seinen|strong="G0846" Augen|strong="G3788" wie|strong="G5616" Schuppen|strong="G3013", und er ward|strong="G3916" wieder sehend|strong="G0308"
18 Naniyan meyemeye matan siy kanabinin na’atube ma’am hea’obow re, matan kubunai nuw maiye, naatu misir re bapataito bai.
19 und|strong="G5037" stand auf|strong="G0450", ließ sich taufen|strong="G0907" und|strong="G2532" nahm|strong="G2983" Speise|strong="G5160" zu sich|strong="G2983" und stärkte sich|strong="G1765". Saulus|strong="G4569" aber|strong="G1161" war|strong="G1096" eine|strong="G5100" Zeitlang|strong="G2250" bei|strong="G3326" den Jüngern|strong="G3101" zu|strong="G1722" Damaskus|strong="G1154".
19 Bay eaa ufunamaim ana fair matabir maiye bai.
20 Und|strong="G2532" alsbald|strong="G2112" predigte|strong="G2784" er Christus|strong="G5547" in|strong="G1722" den Schulen|strong="G4864", daß|strong="G3754" derselbe|strong="G3778" Gottes|strong="G2316" Sohn|strong="G5207" sei|strong="G2076".
20 Saul misir mutufor in Kou’ay Bar run busuruf Jesu isan binan eo, “Jesu i turobe God Natun.”
21 Sie entsetzten sich|strong="G1839" aber|strong="G1161" alle|strong="G3956", die es hörten|strong="G0191", und|strong="G2532" sprachen|strong="G3004": Ist|strong="G2076" das|strong="G3778" nicht|strong="G3756", der zu|strong="G1722" Jerusalem|strong="G2419" verstörte|strong="G4199" alle, die|strong="G3588" diesen|strong="G5124" Namen|strong="G3686" anrufen|strong="G1941", und|strong="G2532" darum|strong="G5124" hergekommen|strong="G2064", daß|strong="G2443" er sie|strong="G0846" gebunden|strong="G1210" führe|strong="G0071" zu|strong="G1909" den Hohenpriestern|strong="G0749"?
21 Sabuw etei hinowar hifofofor naatu hibabatiyih hio, “Orotoban iti Jerusalemamaim sabuw iyab Jesu wabinamaim hikwakwafir rouw himorob? Naatu iti’imaim nan ana’an i nati sawar ta’imon isan na, sabuw fatum bow na firis gagamin baitihimih?”
22 Saulus|strong="G4569" aber|strong="G1161" ward|strong="G1743" immer|strong="G3123" kräftiger|strong="G1743" und|strong="G2532" trieb|strong="G4797" die Juden|strong="G2453" in die Enge|strong="G4797", die|strong="G3588" zu|strong="G1722" Damaskus|strong="G1154" wohnten|strong="G2730", und bewährte|strong="G4822" es, daß|strong="G3754" dieser|strong="G3778" ist|strong="G2076" der|strong="G0846" Christus|strong="G5547".
22 Baise Saul binan inan ana fair ra’at, Jew sabuw iyab Damaskas hima’am hai not botabir naatu i’obiyih Jesu i anababatun Keriso, iti na’at eo sabuw tur omih hikasiy.
23 Und|strong="G1161" nach|strong="G5613" vielen|strong="G2425" Tagen|strong="G2250" hielten|strong="G4823" die Juden|strong="G2453" einen Rat zusammen|strong="G4823", daß sie ihn|strong="G0846" töteten|strong="G0337".
23 Fur bai’ab na’atube sasawar ufunamaim Jew sabuw hiru’ay Saul morob isan hiyakitifuw.
24 Aber|strong="G1161" es ward|strong="G1097" Saulus|strong="G4569" kundgetan|strong="G1097", daß sie|strong="G0846" ihm nachstellten|strong="G1917". Sie hüteten|strong="G3906" aber|strong="G5037" Tag|strong="G2250" und|strong="G2532" Nacht|strong="G3571" an den Toren|strong="G4439", daß|strong="G3704" sie ihn|strong="G0846" töteten|strong="G0337".
24 Baise abisa sinafumih hiyayakitifuw i hio nowar, fai mar i etawan awan hima’afut hima’am tatitit hita’asabunimih.
25 Da|strong="G1161" nahmen|strong="G2983" ihn|strong="G0846" die Jünger|strong="G3101" bei der Nacht|strong="G3571" und taten ihn durch|strong="G1223" die Mauer|strong="G5038" und ließen|strong="G2524" ihn in|strong="G1722" einem Korbe|strong="G4711" hinab|strong="G2524".
25 Baise gugumin ta ana bai’ufununayah Saul kaifet wanawananamaim hiwan fur ana sou ta’amaim hiruru re.
26 Da aber|strong="G1161" Saulus|strong="G4569" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419" kam|strong="G3854", versuchte|strong="G3987" er, sich|strong="G2853" zu den Jüngern|strong="G3101" zu tun|strong="G2853"; und|strong="G2532" sie fürchteten sich|strong="G5399" alle|strong="G3956" vor ihm|strong="G0846" und glaubten|strong="G4100" nicht|strong="G3361", daß|strong="G3754" er ein Jünger|strong="G3101" wäre|strong="G2076".
26 Saul na Jerusalem tit sinaftobon bai’ufununayah bairi baita’imonin isan. Baise bai’ufununayah i Saul isan hai bir ra’at, anayabin men hibitumatum Saul i turobe baitumatumayan ta matar ai en.
27 Barnabas|strong="G0921" aber|strong="G1161" nahm|strong="G1949" ihn|strong="G0846" zu sich|strong="G1949" und führte|strong="G0071" ihn zu|strong="G4314" den Aposteln|strong="G0652" und|strong="G2532" erzählte|strong="G1334" ihnen|strong="G0846", wie|strong="G4459" er auf|strong="G1722" der Straße|strong="G3598" den HERRN|strong="G2962" gesehen|strong="G1492" und|strong="G2532" er mit ihm|strong="G0846" geredet|strong="G2980" und|strong="G2532" wie|strong="G4459" er zu|strong="G1722" Damaskus|strong="G1154" den Namen|strong="G3686" Jesus|strong="G2424" frei gepredigt hätte|strong="G3955".
27 Imaibo Barnabas na ibais bai in Tur Abarayah biyah tit, kubuna mi’itube efamaim Regah itin naatu Regah eo nowar. Ana binan fairin Jesu wabinamaim auman eo hinowar.
28 Und|strong="G2532" er war|strong="G2258" bei|strong="G3326" ihnen|strong="G0846" und ging|strong="G1531" aus|strong="G1607" und|strong="G2532" ein|strong="G1531" zu|strong="G1722" Jerusalem|strong="G2419" und|strong="G2532" predigte|strong="G2980" den Namen|strong="G3686" des HERRN|strong="G2962" Jesu|strong="G2424" frei|strong="G3955".
28 Naatu hibai bairi hima Jerusalem ana uman men sanet etei remor Regah wabinamaim binan.
29 Er redete auch und|strong="G5037" befragte sich|strong="G4802" mit|strong="G4314" den Griechen|strong="G1675"; aber|strong="G1161" sie stellten|strong="G2021" ihm nach|strong="G2021", daß sie ihn|strong="G0846" töteten|strong="G0337".
29 Jew sabuw iyab Greek tur hio bairi hi’o hibas naatu rabin morob isan hiyakitifuw.
30 Da|strong="G1161" das die Brüder|strong="G0080" erfuhren|strong="G1921", geleiteten|strong="G2609" sie ihn|strong="G0846" gen|strong="G1519" Cäsarea|strong="G2542" und|strong="G2532" schickten|strong="G1821" ihn|strong="G0846" gen|strong="G1519" Tarsus|strong="G5019".
30 Baise baitumatumayah afa tur hinowar basit, Saul hibai hire Caesarea hitit naatu au Tarsus hiyafar in.
31 So|strong="G3303" hatte|strong="G2192" nun die ganze Gemeinde|strong="G1577" Frieden|strong="G1515" durch|strong="G2596" ganz|strong="G3650" Judäa|strong="G2449" und|strong="G2532" Galiläa|strong="G1056" und|strong="G2532" Samarien|strong="G4540" und baute sich|strong="G3618" und|strong="G2532" wandelte in|strong="G4198" der Furcht|strong="G5401" des HERRN|strong="G2962" und|strong="G2532" ward erfüllt mit Trost|strong="G3874" des Heiligen|strong="G0040" Geistes|strong="G4151".
31 Imaibo ekaleisia sabuw Judea, Galilee naatu Samaria wanawanahimaim etei tufuwamaim hima hiyasisir. Naatu Anun Kakafiyin ana baibaisamaim fair hibai naatu hai kou’ay busuruf wowab ra’at yen, Regah nanamaim kakaf auman hima.
32 Es geschah|strong="G1096" aber|strong="G1161", da|strong="G1330" Petrus|strong="G4074" durchzog|strong="G1330" allenthalben|strong="G3956", daß er auch|strong="G2532" zu|strong="G4314" den Heiligen|strong="G0040" kam|strong="G2718", die|strong="G3588" zu Lydda|strong="G3069" wohnten|strong="G2730".
32 Peter efan ta ta etei run tit ana sabuw itih remor inan, veya ta God ana sabuw iyab Lydda bar merar gagamin hima’ama bainanawanihimih in.
33 Daselbst|strong="G1563" fand|strong="G2147" er einen|strong="G5100" Mann|strong="G0444" mit Namen|strong="G3686" Äneas|strong="G0132", acht|strong="G3638" Jahre|strong="G2094" lang auf dem Bette|strong="G2895" gelegen|strong="G2621", der war|strong="G2258" gichtbrüchig|strong="G3886".
33 Nati’imaim orot ta wabin Aeneas, an uman murubin bai’etaw en gem yan inu’in kwamur etei eight sawar.
34 Und|strong="G2532" Petrus|strong="G4074" sprach|strong="G2036" zu ihm|strong="G0846": Äneas|strong="G0132", Jesus|strong="G2424" Christus|strong="G5547" macht|strong="G2390" dich|strong="G4571" gesund|strong="G2390"; stehe auf|strong="G0450" und|strong="G2532" bette|strong="G4766" dir|strong="G4572" selber|strong="G4766"! Und|strong="G2532" alsobald|strong="G2112" stand|strong="G0450" er auf|strong="G0450".
34 Basit Peter isan eo, “Aeneas Jesu Keriso o ebiyawasi kumisir, a ir kunu ku’abar.” Orot mar ta’imonamo misir.
35 Und|strong="G2532" es sahen|strong="G1492" ihn|strong="G0846" alle|strong="G3956", die zu Lydda|strong="G3069" und|strong="G2532" in Saron|strong="G4565" wohnten|strong="G2730"; die bekehrten sich|strong="G1994" zu|strong="G1909" dem HERRN|strong="G2962".
35 Sabuw etei Lydda naatu Sharon wanawanan hima’am abisa matar hi’i’itin etei hitumatum naatu Regah isan hitatabir.
36 Zu|strong="G1722" Joppe|strong="G2445" aber|strong="G1161" war|strong="G2258" eine|strong="G5100" Jüngerin|strong="G3102" mit Namen|strong="G3686" Tabea|strong="G5000" (welches|strong="G3739" verdolmetscht|strong="G1329" heißt|strong="G3004": Rehe|strong="G1393"), die|strong="G3778" war|strong="G2258" voll|strong="G4134" guter|strong="G0018" Werke|strong="G2041" und|strong="G2532" Almosen|strong="G1654", die|strong="G3739" sie tat|strong="G4160".
36 Joppa bar meraramaim babin ta wabin Tabitha, Greek fanahimaim i Dorcas. Iti babin i baitumatumayan ta mar etei gewasin esisinaf naatu yababan wairafih ebibaisih.
37 Es begab sich|strong="G1096" aber|strong="G1161" zu|strong="G1722" der|strong="G1565" Zeit|strong="G2250", daß sie krank ward|strong="G0770" und starb|strong="G0599". Da|strong="G1161" wuschen|strong="G3068" sie|strong="G0846" dieselbe|strong="G1161" und legten|strong="G5087" sie auf|strong="G1722" den Söller|strong="G5253".
37 Nati ana veya’amaim sawow bai naatu morob biyan hisouw hibai hiyen bar tafantoro’ot hi’inuw.
38 Nun|strong="G5607" aber|strong="G1161" Lydda|strong="G3069" nahe|strong="G1451" bei Joppe|strong="G2445" ist|strong="G1451", da die Jünger|strong="G3101" hörten|strong="G0191", daß|strong="G3754" Petrus|strong="G4074" daselbst|strong="G1722" war|strong="G2076", sandten|strong="G0649" sie zwei|strong="G1417" Männer|strong="G0435" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846" und ermahnten|strong="G3870" ihn, daß er sich's nicht|strong="G3361" ließe verdrießen|strong="G3635", zu|strong="G2193" ihnen|strong="G0846" zu kommen|strong="G1330".
38 Joppa na Lydda titit i men ef yok, imih bai’ufununayah Joppa hima’am Peter na Lydda’amaim titit ana tur hinowar. Basit orot rou’ab hiyafarih hin hifefeyan hio, “Are Peter akokok saise inan biyai inatit, men inarubir.”
39 Petrus|strong="G4074" aber|strong="G1161" stand auf|strong="G0450" und kam mit|strong="G4905" ihnen|strong="G0846". Und als er|strong="G3739" hingekommen war|strong="G3854", führten sie ihn|strong="G0321" hinauf|strong="G1519" auf den Söller|strong="G5253", und|strong="G2532" traten um|strong="G3936" ihn|strong="G0846" alle|strong="G3956" Witwen|strong="G5503", weinten|strong="G2799" und|strong="G2532" zeigten|strong="G1925" ihm die Röcke|strong="G5509" und|strong="G2532" Kleider|strong="G2440", welche|strong="G3745" die Rehe|strong="G1393" machte|strong="G4160", als sie noch bei|strong="G3326" ihnen|strong="G0846" war|strong="G5607".
39 Basit Peter bobuna misir bairi hin, hina hitit hiyen bar awan yate tafan imaim hirun. Naatu kwafukwafur baibin etei hai faifuw Dorcas yawasin ma’am ana veya sakir bitih auman hibow hina hi’obaibiy hirerey auman hirun.
40 Und|strong="G1161" da Petrus|strong="G4074" sie alle|strong="G3956" hinausgetrieben|strong="G1854" hatte|strong="G1544", kniete er nieder|strong="G5087", betete|strong="G4336" und|strong="G2532" wandte sich|strong="G1994" zu|strong="G4314" dem Leichnam|strong="G4983" und sprach|strong="G2036": Tabea|strong="G5000", stehe auf|strong="G0450"! Und|strong="G1161" sie tat|strong="G0455" ihre|strong="G0846" Augen|strong="G3788" auf|strong="G0455"; und|strong="G2532" da sie Petrus|strong="G4074" sah|strong="G1492", setzte sie sich wieder|strong="G0339".
40 Peter sabuw etei iuwih ufun hitit, i sun yowen yoyoban imaibo eo, “Tabitha kumisir!” Babin matan nuw naatu nura’at Peter i’itin ana maramaim misir mare ma.
41 Er aber|strong="G1161" gab|strong="G1325" ihr|strong="G0846" die Hand|strong="G5495" und richtete|strong="G0450" sie|strong="G0846" auf|strong="G0450" und|strong="G1161" rief|strong="G5455" die Heiligen|strong="G0040" und|strong="G2532" die Witwen|strong="G5503" und stellte|strong="G3936" sie|strong="G0846" lebendig|strong="G2198" dar|strong="G3936".
41 Peter eof babin bai ibais misir bat, imaibo baitumatumayah naatu kwafukwafur isah eaf hina yawasin batabat i’obaiyih hi’itin.
42 Und|strong="G1161" es ward|strong="G1096" kund|strong="G1110" durch|strong="G2596" ganz|strong="G3650" Joppe|strong="G2445", und|strong="G2532" viele|strong="G4183" wurden gläubig|strong="G4100" an|strong="G1909" den HERRN|strong="G2962".
42 Tur tasasar tit Joppa sabuw etei hinowar naatu moumurih na’in Regah hitumitum.
43 Und|strong="G1161" es geschah|strong="G1096", daß er lange|strong="G2425" Zeit|strong="G2250" zu|strong="G1722" Joppe|strong="G2445" blieb|strong="G3306" bei|strong="G3844" einem|strong="G5100" Simon|strong="G4613", der ein Gerber|strong="G1038" war.
43 Peter veya moumurih na’in Joppa’amaim orot wabin Simon ana baremaim hairi hima.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.