Mateus 23

Ɨ niuucari tɨ jejcua, tɨ ajta jɨme'en ra'axa a'ɨjna ɨ tavastara'a, ɨ Cɨriistu'u tɨ ji'i Jesús tɨ̀ tu'irájtuaa (CRNNT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Aj pu i Jesús huaꞌutáꞌixa aꞌɨ́mej ɨ́ teɨte mej jemin eꞌetiújseɨreꞌecaꞌa, ajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej jamuan áꞌujujhuaꞌaneꞌe. Ayen tɨjɨ́n:
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 ―Aꞌɨ́ɨme, ɨ́ mej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, majta aꞌɨ́ɨme ɨ́ fariseos, aꞌɨ́ɨ mú títetéꞌuꞌupuꞌu teyujtaꞌa mej mi miyen cheꞌatá menaꞌa tihuáꞌumuaꞌaten ɨ́ teɨte ɨ́ yuꞌuxari jetze aꞌij tɨ rɨjcaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Moisés teecan.
2 Ele disse:
3 Aꞌɨ́j pu jɨ́n ayén ruxeꞌeveꞌe sej si huaꞌaráꞌastijreꞌen, seajta siyen huárɨni nain jɨmeꞌe aꞌij mej tejáꞌamuaꞌixaateꞌe.
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Ayee mú veꞌecán jɨ́n tihuaꞌaꞌíjcateꞌe ɨ́ teɨte aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ ayén huápɨꞌɨ muárɨꞌeri tɨ caí jaꞌatɨ́ raayɨ́ꞌɨtɨ tɨ ayén huárɨni. Majta áꞌiyen, aꞌɨ́ɨ mú huaꞌutaꞌaíjteꞌesin ɨ́ teɨte mej nuꞌu mi meꞌɨ́jna jɨ́n raꞌaráꞌastijreꞌen. Mɨ́ majta meꞌɨ́n, camu aꞌatzu taúraꞌaca tɨ ij ayén cheꞌatá naꞌa tihuáꞌucɨꞌɨti.
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 ’Matɨ́j menaꞌa mej miyen rɨcɨ, ayée muꞌu rɨcɨ jéjreꞌecɨtzeꞌe mej mi teɨte huaꞌuseíj. Antajíyaꞌujmeꞌen mú ratáꞌahuaca meꞌɨ́jna ɨ́ mej jɨ́n antéujjɨ́ꞌɨcɨꞌejme ɨ́ rumuꞌúu jetze, majta tɨ́tɨꞌɨjméꞌen teꞌejviɨ́jxɨ aꞌutɨ́ tɨ aucástɨmee ɨ́ huaꞌasiicuꞌu.
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 Jéꞌecan mú raxɨ́ꞌeveꞌe tɨ tihuáꞌucɨꞌɨti mej aꞌujráꞌase ɨpuari japua jamuan aꞌɨ́jna ɨ́ tɨ antiújmuaꞌaree aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ mej jɨ́n tíꞌiyeste. Ajta huaꞌatéyujtaꞌa, ayée mú raxɨ́ꞌeveꞌe mej aꞌujráꞌase ɨ́ taꞌamuájca ɨ́ ɨpuari japua aꞌuj mej áꞌararaase ɨ́ huáꞌavaujsimuaꞌa.
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 Jéꞌecan pu huaꞌaráanajche mej meꞌɨ́n teɨte huaꞌutateújte aꞌájna aꞌu mej tíꞌituꞌaraca. Ajta, ayée pu huaꞌaráanajche mej teɨte miyen tihuáꞌajeeve tɨjɨ́n nevástaraꞌa.
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 ’Mɨ́ seajta múꞌeen, caxu siyen rahuauca tɨ ij jaꞌatɨ́ ayén tejamuaatájeeve tɨjɨ́n nevástaraꞌa. Caxu xaa neꞌu, aꞌiné naíjmiꞌi xu ruꞌihuaamuaꞌa, ajta seɨ́j puꞌu púꞌeen ɨ́ áꞌamuavastaraꞌa. Aꞌii pu aꞌɨ́ɨn púꞌeen ɨ́ Dios.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 Seajta múꞌeen, caxu siyen jaꞌatɨ́ huatámuaꞌati tɨjɨ́n niyáꞌupua, aꞌiné seɨ́j puꞌu púꞌeen ɨ́ sej seri rájyaꞌupua. An pu éꞌeseijreꞌe u ta japua.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 ’Caxu seajta rahuauca mej miyen tejáꞌamuajeeve tɨjɨ́n nemaeestro. Caxu aꞌatzu, aꞌiné seɨ́j puꞌu púꞌeen ɨ́ tɨ iꞌi áꞌamuamaestru, inee i nej iꞌi Cɨríistuꞌu, tɨ Dios án nejaꞌujyeíjtza ɨ́ ɨpuari japua.
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 ’Ajta, aꞌɨ́jna tɨ jaítzeꞌe veꞌecán jɨ́n tiꞌitéjvee aꞌamua tzajtaꞌa, aꞌɨ́ɨ pu hui amuaatévaɨreꞌesin naíjmiꞌica múꞌejmi.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 Ayee puꞌu, aꞌiné jaꞌatɨ́ tɨ naꞌa tɨ áꞌujtzaahuateꞌe tɨ nuꞌu veꞌecán jɨ́n tiꞌitéjvee, Dios pu raatáꞌasin tɨ cɨliéeneꞌe jɨ́n teꞌenteárute. Mɨ́ ajta, jaꞌatɨ́ tɨ naꞌa tɨ jéꞌiyecan jɨ́n ruseijrata tɨ cɨliéeneꞌe jɨ́n tiꞌitéjvee, Dios pu ayén raatáꞌasin tɨ teꞌenteárute tiꞌitɨ́j jɨmeꞌe tɨ veꞌée.
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 ’Setáꞌaj huataújxɨeemɨsteꞌen múꞌeen mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, seajta múꞌeen mɨ sej iꞌi fariseos. Caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe aꞌiné caxu araúraste rujɨ́ɨmuaꞌa. Ayee xu tihuaꞌaténaamua ɨ́ teɨte mej mi caí aꞌuteárute aꞌu tɨ Dios éꞌeseijreꞌe u ta japua. Caxu áꞌujcaꞌane sej siyen huárɨni aꞌij tɨ tíꞌijxeꞌeveꞌe ɨ́ Dios. Caxu seajta huaꞌatáꞌaca mej mi miyen huárɨni mɨ seica ɨ́ mej tíꞌiteseꞌe mej mi meꞌuun aꞌuteárute.
13 — Ai de vocês,
14 ’Seajta, setáꞌaj siyen huataújxɨeemɨsteꞌen, múꞌeen mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, seajta múꞌeen mɨ sej iꞌi fariseos. Caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe aꞌiné caxu araúraste rujɨ́ɨmuaꞌa. Ayee xu tihuáꞌariꞌira ɨ́ huáꞌa chiꞌij aꞌɨ́mej ɨ́ mej ꞌuuca, mɨ mej majta rujɨ́ɨmuaꞌatajme. Seajta áꞌiyen, aꞌuun xu aꞌuteáruꞌipi u teyujtaꞌa; seajta aꞌateeviꞌi jɨ́n rahuavíiraca ɨ́ Dios jemi. Múꞌeen xu siyen ruseijrata sej nuꞌu caí tiꞌitɨ́j jɨ́n auteájturaa. Aꞌɨ́j pu jɨ́n jaítzeꞌe xu rajpuaíitzi xáꞌajuꞌun.
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 ’Setáꞌaj huataújxɨeemɨsteꞌen, múꞌeen, mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, seajta múꞌeen mɨ sej iꞌi fariseos. Caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe aꞌiné caxu araúraste rujɨ́ɨmuaꞌa. Ayee xu íiyen cɨɨne nainjapua ɨ́ chaanaca, seajta yen cɨɨne ɨ́ jaj japua sej si seɨ́j huatémuaꞌitɨn tɨ ij aꞌɨ́ɨn ayén tiꞌitiújchaꞌɨɨ setɨ́j múꞌeen. Seajta, setɨ́ꞌɨj raatémuaꞌitɨn, ayée xu tihuáꞌumuaꞌaten tɨ ij áꞌiyen jaítzeꞌe amuaatémuaꞌitɨn jeíhua aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ aꞌij puaꞌa tíꞌitevistan, ajta tɨ́ꞌij aꞌɨ́ɨn jeíhua pu jaítzeꞌe rajpuaíitzi aꞌame secaí múꞌeen.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 ’Ayee xu si éeneꞌe seuj tihuáꞌamuaꞌate. Ayee xu tíꞌixaxaꞌa múꞌeen tɨjɨ́n: “Capu tiꞌitɨ́j vaɨreꞌe tɨ puaꞌa jaꞌatɨ́ ayén teꞌataújratzii niuucajtzeꞌen ɨ́ teyuu, sino tɨ jɨ́meꞌen yee tɨ puaꞌa jaꞌatɨ́ ayén teꞌataújratzii niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ oro tɨ teyuu jetze seijreꞌe, aj pu xaa ayén ruxeꞌeveꞌe tɨ aꞌɨ́ɨn jaꞌatɨ́ ayén araúrasten aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ teꞌataújratzii.”
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 ’Múꞌeen xu caí tiꞌitɨ́j úꞌumuaꞌaree, mɨ sej caí tivejáuꞌitɨe. ¿Tiꞌitáani jaítzeꞌe ruxeꞌeveꞌe ɨ́ Dios jemi? ¿Ni aꞌɨ́jna ɨ́ oro tɨ teyuu jetze seijreꞌe naꞌari ɨ́ teyuu tɨ tzajtaꞌan Dios huateúraꞌateꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ oro?
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Jee xaa neꞌu, jaítzeꞌe pu ruxeꞌeveꞌe ɨ́ teyuu. Ayee xu seajta tíꞌixaxaꞌa múꞌeen tɨjɨ́n: “Tɨ́ puaꞌa jaꞌatɨ́ ayén teꞌataújratzii niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna tɨ japuan tiuꞌutámuaɨꞌɨvejta, capu tiꞌitɨ́j aꞌij tíꞌivaɨreꞌe.” Mɨ́ seajta siyen tíꞌixaxaꞌa tɨjɨ́n: “Tɨ́ puaꞌa jaꞌatɨ́ ayén teꞌataújratzii niuucajtzeꞌen ɨ́ muaɨꞌɨvéjri tɨ án yáꞌujra japuan aꞌɨ́jna tɨ japuan tiuꞌutámuaɨꞌɨvejta, aj pu xaa ayén aꞌɨ́jna jɨ́n ruxeꞌeveꞌe tɨ araúrasten.” Capu tiꞌitɨ́j aꞌamua tzajtaꞌa tásiseiiri.
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 ’Múꞌeen, mɨ sej caí rɨ́ꞌɨ mé titeumuámuaꞌaree, ¿tiꞌitáani jaítzeꞌe ruxeꞌeveꞌe ɨ́ Dios jemi? ¿Ni aꞌɨ́jna ɨ́ muaɨꞌɨvéjri naꞌari aꞌɨ́jna tɨ japuan raatámuaɨꞌɨvajtacaꞌa, aꞌɨ́jna tɨ japuan Dios huateúraꞌateꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ muaɨꞌɨvéjri?
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Jee xaa neꞌu, jaítzeꞌe pu ruxeꞌeveꞌe aꞌɨ́jna sej japuan án yáꞌujra ɨ́ tɨ tiuꞌutámuaɨꞌɨvejta.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ ayén teꞌateújratziira niuucajtzeꞌen ɨ́ teyuu, aꞌɨ́ɨ pu teꞌateújratziira niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ teyuu, ajta niuucajtzeꞌen Dios tɨ ari huiirájca aꞌujna.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 ’Ajta, tɨ puaꞌa jaꞌatɨ́ ayén teꞌateújratziira niuucajtzeꞌen u ta japua, ayée pu cheꞌatá naꞌa teꞌateújratziira niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ ɨpuari Dios tɨ án japuan ꞌéꞌe yéꞌixaca. Aꞌɨ́j pu jɨ́n, ayée pu cheꞌatá naꞌa teꞌateújratziira niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ Dios tɨ án ꞌéꞌe yéꞌixaca japuan aꞌɨ́jna ɨ́ ɨpuari.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 ’Setáꞌaj huataújxɨeemɨsteꞌen, múꞌeen, mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, seajta múꞌeen mɨ sej iꞌi fariseos. Caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre jéꞌiyecan jɨmeꞌe aꞌiné caxu siyen raꞌaráꞌastijreꞌen nain jɨmeꞌe aꞌij tɨ téꞌeyuꞌusiꞌi ɨ́ yuꞌuxari jetze. Múꞌeen xu xaa raatáꞌan jaꞌicáj tɨ ruxeꞌeveꞌe aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ sej jɨ́n ráꞌancacareꞌen ɨ́ sej racuaꞌaca seꞌɨ́jna ɨ́ menta, seajta seꞌɨ́jna tɨ naa teáarɨ́ꞌe, anis tiꞌitɨ́j, seajta seꞌɨ́jna ɨ́ cumiinu.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Capu hui tiꞌitɨ́j aꞌamua japua nineꞌi, múꞌejmi, mɨ sej tihuáꞌamuaꞌaten ɨ́ seica. Jéꞌecan xu tíꞌiteseꞌecaꞌa sej si siyen raꞌaráꞌastijreꞌen seꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ niuucari tɨ caí jeíhua ruxeꞌeveꞌe. Mɨ́ seajta múꞌeen, xuꞌuri mé rúurɨe seꞌɨ́jna ɨ́ Dios tɨ raaxájtacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ niuucari.
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 ’Setáꞌaj huataújxɨeemɨsteꞌen múꞌeen, mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze. Caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre jéꞌiyecan jɨmeꞌe. Ayee xu tíꞌiteɨꞌɨhuaca, seajta naa éeneꞌen tiuꞌuteujchéeteꞌen sej si naa éeneꞌen xáꞌaraꞌani mé jéjreꞌe. Mɨ́ seajta, ɨ́ ru tzajtaꞌa, jéꞌecan xu aꞌij puaꞌa tíꞌiteteɨte, aꞌɨ́jna jɨmeꞌe sej seri tihuáꞌurɨiiriꞌi ɨ́ tihuaꞌáa ɨ́ seica, seajta sej caí áꞌujcuꞌuvejcaꞌa ɨ́ sej jɨ́n tiuꞌutémuaꞌitɨ.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Mɨ́ pej iꞌi fariseo tɨ caí tiꞌitɨ́j aꞌatzajtaꞌa tásiseiiri, pauj miꞌi rɨ́ꞌɨ uhuáꞌaruuren ɨ́ tɨ úꞌuseijreꞌe ɨ́ áꞌa tzajtaꞌa. Aj pu xaa, naa seíireꞌe aꞌame ɨ́ tɨ éꞌeseijreꞌe mé jéjreꞌe.
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 — ausente —
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 — ausente —
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 ’Setáꞌaj huataújxɨeemɨsteꞌen, múꞌeen mɨ sej tiúꞌujmuaꞌate ɨ́ yuꞌuxari jetze, seajta múꞌeen mɨ sej iꞌi fariseos. Aꞌiné caxu siyen tíꞌijrɨꞌɨre tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe. Ayee xu ráꞌajtaꞌahuaca ɨ́ huáꞌachiꞌi ɨ́ mej tzajtaꞌan huaꞌateájtuaani ɨ́ mej meri huácuii, ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tíꞌixaxaꞌataꞌa. Seajta siyen tiracámeijra mé jéjreꞌe temuaꞌa naa aꞌɨ́jna huáꞌachiꞌi mej tzajtaꞌan huaꞌateájtuaani aꞌɨ́mej ɨ́ mej rɨ́ꞌɨ tíꞌiteteɨtestacaꞌa.
29 — Ai de vocês,
30 ’Seajta siyen tíꞌixaxaꞌa tɨjɨ́n: “Tɨ́ puaꞌa tiyen ruuri táꞌaraꞌanicheꞌe aꞌájnáꞌɨmua matɨ́ꞌɨj yé chejcaꞌa aꞌɨ́ɨme tavaújsimuaꞌa teeca, catu xaa neꞌu tiyen cheꞌatá tenaꞌa huaꞌucuiꞌiníicheꞌe aꞌɨ́mej ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tíꞌixaxaꞌataꞌa matɨ́j tihuáꞌucuii ɨ́ tavaújsimuaꞌa teeca.”
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Aꞌɨ́j xu jɨ́n siyen téꞌantzaahuateꞌen ɨ́ ru jetze ɨ́ sej seꞌɨ́ɨn púꞌeen huáꞌahuaacɨxaꞌastemuaꞌa aꞌɨ́mej ɨ́ mej huáꞌucuii aꞌɨ́mej ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tíꞌixaxaꞌataꞌa.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Ayee xuꞌu i, setáꞌaj raanaíjmireꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ mej jɨ́n auteájturaa ɨ́ Dios jemi aꞌɨ́ɨme ɨ́ ruvaújsimuaꞌa teeca.
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 ’Múꞌeen xu aꞌij puaꞌa tíꞌiteteɨte, mɨ sej aꞌɨ́jna jetze airáane ɨ́ cuꞌucuꞌu tɨ tíꞌihuaꞌitaca, ¿aꞌiné tejamuáꞌamitɨejteꞌe? ¿Ni qui ayén yee múꞌeen xu huateújvaɨreꞌesin tɨ ij caí Dios amuaatáꞌan ɨ́ puaíjtzi? Ayej xaa neꞌu tiꞌayajna, puaíjtzi pu áꞌamuacɨꞌɨti tɨ́j naꞌa rusén jɨmeꞌe.
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Aꞌɨ́j nu jɨ́n niyen tejámuaataꞌítiꞌira aꞌɨ́mej ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tíꞌixaxaꞌa, neajta seica ɨ́ mej rɨ́ꞌɨ mé titeumuámuaꞌaree, neajtahuaꞌa seica ɨ́ mej tíꞌimuaꞌata. Mɨ́ seajta múꞌeen, seica xu cuiꞌini, seajta seica siyen huáꞌatatan ɨ́ cúruu jetze, seajta seica, ayée xu tihuaꞌutévajxɨꞌɨsin u áꞌamuateyujtaꞌa. Seajta seica, ayée xu huaꞌutamuáriteꞌesin aꞌu tɨ éꞌechajtaꞌa, seajta méyee.
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 ’Ayee puꞌi ꞌéen jɨ́n tejáꞌamuacɨꞌɨti nain jɨ́n ɨ́ puaíjtzi ɨ́ mej jɨ́n titéecui íiyen chaanaca japua tɨ́j naꞌa mej raajéꞌica aꞌɨ́jna ɨ́ Abel teecan tɨ yú eꞌiréꞌene matɨ́ꞌɨj raajéꞌica meꞌɨ́jna ɨ́ Zacarías ɨ́ tɨ yaujraꞌan púꞌeeneꞌe aꞌɨ́jna ɨ́ Berequías. Aꞌuu mú yaꞌujéꞌica jáꞌitaꞌa tɨ aꞌutéjvee ɨ́ huaꞌateyuu, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ mej japuan tiuꞌutámuaɨꞌɨvejta.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 ’Ayee nu hui tejáꞌamuaꞌixaateꞌe tɨ ayén tiꞌayajna. Naíjmiꞌi jɨmeꞌe ɨ́ mej miyen aꞌij puaꞌa rɨjcaꞌa, puaíjtzi pu tihuáꞌacɨꞌɨti aꞌɨ́mej íjii mej yéchej aꞌɨ́jna jɨmeꞌe.
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 ’Seajta múꞌeen, mɨ sej Jerusalén huachéjme, naímiꞌi múꞌeen mɨ sej Jerusalén jetze ajtémeꞌecan, jéꞌecan nu huatánxɨeemɨjteꞌe múꞌejmi jemi, aꞌiné ayée xu huáꞌacuiꞌica aꞌɨ́mej ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tíꞌixaxaꞌa. Seajta múꞌeen, siyen huaꞌuteátuꞌasixɨ aꞌɨ́mej ɨ́ mej Dios jetze meꞌecan tejáꞌamuaꞌaijteꞌe múꞌejmi. Muꞌíi nu niyen tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa nej niyen rɨ́ꞌɨ tejamuáachaꞌɨɨn, nej ni amuaꞌirájtuaani. Néjxeꞌeveꞌecaꞌa nej niyen amuáaruuren tɨ́j tecuaaraꞌi tɨ huaꞌantéseɨreꞌe ɨ́ chɨ́ɨpɨliꞌise tɨ huaꞌavaꞌana ɨ́ ruꞌana jɨmeꞌe. Mɨ́ seajta múꞌeen, caxu siyen tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa.
37 Jesus terminou, dizendo:
38 ’Casiꞌi múꞌeen, puꞌuri tɨ́n nej yé rúurɨeeni aꞌɨ́jna xɨcájraꞌa nej jetzen raatátuaani ɨ́ aꞌamuachiꞌi. Muáꞌaviꞌin pu aꞌutéchaxɨjsin.
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Ayee puꞌu, aꞌiné caxu chéꞌe jaꞌanáj neseijran ajta senaꞌa caí siyen raataxáj yee: “Chéꞌe huaújtemuaꞌaveꞌen aꞌɨ́jna tɨ yeꞌevéꞌeme niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ tavástaraꞌa.”
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.