Lucas 14
El Nayar Presidio De Los Reyes Cora NT (CRN_WBT) vs NTLH
1 Ayee pu jaꞌanáj tiujuꞌurɨ́j tɨ aꞌájna pɨ́tíꞌirɨjcaa aꞌɨ́jna xɨcájraꞌan mej jetzen ruseꞌupi. Aꞌuu pu aꞌaráꞌa aꞌu tɨ éꞌeche ɨ́ seɨ́j ɨ́ fariseo tɨ veꞌecán jɨ́n tiꞌitéjvee, tɨ ij tiúꞌucuaꞌani jemin. Majta aꞌɨ́ɨme ɨ́ teɨte, jeíhua mú ráꞌeeveꞌecaꞌa meꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
1 Num sábado, Jesus entrou na casa de certo líder fariseu para tomar uma refeição. E as pessoas que estavam ali olhavam para Jesus com muita atenção.
2 Ajta seɨ́j á vejliꞌi úuveecaꞌa jemin ɨ́ Jesús. Tiꞌicuiꞌi aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ. Nainjapua pu cajaa ɨ́ ru jetze.
2 Um homem, com as pernas e os braços inchados, chegou perto dele.
3 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jesús, ayée pu tihuaꞌutaꞌíhuaꞌuriꞌi aꞌɨ́mej ɨ́ fariseos, ajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej tíꞌimuaꞌata ɨ́ yuꞌuxari jetze Moisés tɨ raꞌutéyuꞌuxacaꞌa. Ayen tɨjɨ́n: ―¿Ni caí aꞌij tíꞌirɨꞌɨri nej tiráahuaateꞌen aꞌíjna xɨcájraꞌan tej jetzen taseꞌupi nusu caí?
3 E Jesus perguntou aos mestres da Lei e aos fariseus:
4 Majta aꞌɨ́ɨme, camu tiꞌitɨ́j aꞌij tiuꞌutaxájtacaꞌa. Ajta aꞌɨ́ɨn Jesús, aꞌɨ́ɨ pu raꞌajtamuárɨej aꞌɨ́jna tɨ tíꞌicuiꞌi. Ajta tiráahuaa. Aj pu i raataꞌítecaꞌa tɨ áꞌuraꞌani ruxɨéehua.
4 Mas eles não responderam nada. Então Jesus pegou o homem, curou-o e o mandou embora.
5 Tɨ́ꞌɨj i Jesús ayén tihuaꞌutaꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n: ―¿Ni caí rɨꞌɨrí tɨ jaꞌatɨ ayén huárɨni aꞌájna xɨcájraꞌan jetze mej jetzen ruseꞌupi? Tɨ́ puaꞌa puuruꞌu atéjveti aꞌu tɨ eꞌetécun, naꞌari puuya atéjveti, ¿ni pecaí hui piyen caꞌanacan rɨni pej raꞌitátuaani aꞌu tɨ eꞌetéjve?
5 Aí disse:
6 Majta aꞌɨ́mej jemi, capu úꞌu anúꞌuꞌaꞌahuaꞌacaꞌa huáꞌa tzajtaꞌa aꞌij tɨ tiuꞌutaxáj.
6 E eles não puderam responder.
7 Tɨ́ꞌɨj i Jesús raaseíj aꞌij mej rɨjcaa aꞌɨ́ɨme ɨ́ tɨ huáꞌaꞌinee mej tiúꞌucuaꞌani. Aꞌɨ́ɨ mú rahuaucaꞌa vejliꞌi mej aꞌujráꞌase jemin ɨ́ tɨ tihuáꞌamicua. Aj pu i ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n:
7 Certa vez Jesus estava reparando como os convidados escolhiam os melhores lugares à mesa. Então fez esta comparação:
8 ―Tɨ́ puaꞌa hui jaꞌatɨ muáꞌineen pej tiúꞌucuaꞌani huáꞌa jamuan ɨ́ mej tíꞌiyeste aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ seɨ́j huaténeꞌɨchecaꞌa, capej peꞌánna aꞌujyéꞌixaꞌan aꞌájna vejliꞌi jemin ɨ́ tɨ muaatáꞌinee pej tiúꞌucuaꞌani, sino aꞌatzu pe aꞌɨmuá aꞌutayeíjxɨꞌɨn. Naꞌari caí, tɨ puaꞌa seɨ́j uvéꞌenen tɨ jaítzeꞌe ruxeꞌeveꞌe pecaí múꞌee tɨ ajta raatáꞌinee, aj pu i aꞌɨ́ɨn muaatáꞌixaateꞌesin yee ájchesi, táꞌaj amanna aꞌujyeíjxɨꞌɨn aꞌíjna i jaꞌatɨ. Aj pej pi tiuꞌutatéviꞌiraꞌata, aꞌánna pej aꞌujyeíjxɨꞌɨn peꞌɨ́jna japua ɨ́ tɨ jaítzeꞌe caí ruxeꞌeveꞌe.
8 — Quando alguém convidá-lo para uma festa de casamento, não sente no melhor lugar. Porque pode ser que alguém mais importante tenha sido convidado.
9 — ausente —
9 Então quem convidou você e o outro poderá dizer a você: “Dê esse lugar para este aqui.” Aí você ficará envergonhado e terá de sentar-se no último lugar.
10 ’Mɨ pajta múꞌee, ayée pepuꞌu hui huárɨni tɨ puaꞌa jaꞌatɨ muaatáꞌineen, án pej aꞌujyeíjxɨꞌɨn japuan ɨ́ tɨ jaítzeꞌe caí ruxeꞌeveꞌe tɨ i ayén aꞌɨ́ɨn tɨ muaatáꞌinee timuaatáꞌixaateꞌen tɨ́ꞌɨj uvéꞌenen aꞌu pej aꞌujyeíjxɨꞌɨn. Ayee pu timuaatáꞌixaateꞌesin tɨjɨ́n: “Neꞌamiigu, patáꞌaj ájcheni peyajna patáꞌaj aꞌujyeíjxɨꞌɨn yé vejliꞌi aꞌu tɨ jaítzeꞌe áꞌujxeꞌeveꞌe.” Ayee pej peꞌɨ́jna jɨ́n huarɨ́n, ayée pej hui rɨ́ꞌɨ tiraꞌancuréꞌasin huáꞌa jemi ɨ́ teɨte mej á jamuan aꞌujteí.
10 Pelo contrário, quando você for convidado, sente-se no último lugar. Assim quem o convidou vai dizer a você: “Meu amigo, venha sentar-se aqui num lugar melhor.” E isso será uma grande honra para você diante de todos os convidados.
11 ’Jaꞌiné jaꞌatɨ tɨ naꞌa tɨ áꞌujtzaahuateꞌe, aj pu i aꞌij puaꞌa raatáꞌixaa tɨ caí jeíhua ruxeꞌeveꞌe. Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ caí áꞌujcaꞌane tɨ tiꞌitɨ́j jɨ́n teꞌenteárute tɨ veꞌée, aj pu i tiraatáꞌasin tɨ ayén teꞌenteárute tiꞌitɨ́j jɨmeꞌe tɨ jaítzeꞌe veꞌée. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
11 Porque quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
12 Aj pu i ayén tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna tɨ raatáꞌinee tɨ tiúꞌucuaꞌani tɨjɨ́n: ―Ayee pej hui huárɨni patɨ́ꞌɨj huaꞌutáꞌinen mej tiúꞌucuaꞌani aꞌatzaj chumuaꞌan nusu tɨ́caꞌa. Capej huáꞌinen aꞌɨ́mej ɨ́ áꞌa amiigustemuaꞌa, caꞌɨ́n aꞌihuáamuaꞌa nusu áꞌajuutzimuaꞌa, o aꞌɨ́mej ɨ́ chíjteaani mej á éꞌeche vejliꞌi á jemi. Tɨ́ puaꞌa piyen huaꞌutáꞌinen aꞌɨ́mej, matɨ́ꞌɨj mi majta meꞌɨ́n muaatáꞌineesin múꞌeetzi. Ayee mú huarɨ́n, aꞌɨ́ɨ mú hui tíꞌimuanajchiteꞌen.
12 Depois Jesus disse ao homem que o havia convidado:
13 ’Mɨ pajta múꞌee, patɨ́ꞌɨj huaꞌutáꞌinen mej tiúꞌucuaꞌani, aꞌɨ́mej pepuꞌu huatáꞌinen ɨ́ mej caí aꞌij tíꞌijviicuaꞌi, pajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej jeíhua rajpuaíjtzi cuíꞌiniꞌiraꞌa jɨmeꞌe, pajta aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej aꞌij puaꞌa titéecɨꞌɨca, pajta aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej aracúcuꞌunijmee.
13 Mas, quando você der uma festa, convide os pobres, os aleijados, os coxos e os cegos
14 Ayee pej huarɨ́n, rɨ́ꞌɨ mú timuaatáꞌasin, aꞌiné camu tíꞌituaave ɨ́ mej jɨ́n timuaanájchiteꞌen. Mɨ́ ajta, aꞌɨ́ɨ pu Dios hui timuaatanájchiteꞌesin aꞌájna xɨcájraꞌan jetze mé jetzen aꞌitajúꞌun huáꞌa tzajtaꞌa ɨ́ mɨꞌɨchite. ―Ayee pu tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
14 e você será abençoado. Pois eles não poderão pagar o que você fez, mas Deus lhe pagará no dia em que as pessoas que fazem o bem ressuscitarem.
15 Ajta seɨ́j tɨ ajta aꞌuun huatéjca huáꞌa jamuan, tɨ́ꞌɨj ráanamuajriꞌi aꞌij tɨ tiuꞌutaxájtacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús, ayée pu tiraataꞌixaa tɨjɨ́n: ―Rɨ́ꞌɨ pu tiraatáꞌasin aꞌɨ́jna tɨ tiúꞌucuaꞌani aꞌájna xɨcájraꞌan jetze tɨ jetzen Dios huataseíjreꞌesin tɨ ij tiuꞌutaꞌaíjta íiyen chaanaca japua.
15 Um dos que estavam à mesa ouviu isso e disse para Jesus: — Felizes os que irão sentar-se à mesa no
16 Jesús pu ayén tiuꞌutaniú tɨjɨ́n: ―Jaꞌatɨ pu nuꞌu hui rɨ́ꞌɨ huaújruurejcaꞌa tɨ ij tihuaꞌumín. Muꞌiicáca pu nuꞌu huatáꞌinee.
16 Então Jesus lhe disse:
17 Tɨ́ꞌɨj aꞌájna tejaꞌuréꞌene tɨ tihuaꞌumín, tɨꞌɨquí aꞌɨ́ɨn raataꞌítecaꞌa ɨ́ tɨ jemin tíꞌivaɨreꞌe tɨ ij huaꞌutájeeve aꞌɨ́mej ɨ́ mej huatáꞌiniihuacaꞌa. Ayen tɨjɨ́n: “Setáꞌaj yeehui aꞌuréꞌenen aꞌiné puꞌuri huaxɨ́ꞌepɨꞌɨn.”
17 Quando chegou a hora, mandou o seu empregado dizer aos convidados: “Venham, que tudo já está pronto!”
18 ’Majta aꞌɨ́ɨme, naímiꞌi mú nuꞌu miyen autéjhuii mej tiuꞌutaúruuniꞌi. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ tɨ amuacaí raatáꞌinee, ayée pu tiuꞌutaxájtacaꞌa tɨjɨ́n: “Neuchén nu chuej huánanai nej japuan tiuꞌumuárɨꞌen. Ruxeꞌeveꞌe nej yeꞌutéeseij. Ayee nu tíꞌimuahuavii múꞌeetzi pej tinaatáꞌuuniꞌi.”
18 — Mas eles, um por um, começaram a dar desculpas. O primeiro disse ao empregado: “Comprei um sítio e tenho de dar uma olhada nele. Peço que me desculpe.”
19 ’Ajta seɨ́j, ayée pu nuꞌu tiuꞌutaxájtacaꞌa tɨjɨ́n: “Neuchén nu puuyesi huánanai. Anxɨ́j paari mú aráꞌase. Nuꞌuri áꞌuraa nej ni huáꞌucalaadu. Patáꞌaj tinaatáꞌuuniꞌi pajta ineetzi.”
19 — Outro disse: “Comprei cinco juntas de bois e preciso ver se trabalham bem. Peço que me desculpe.”
20 ’Ajtahuaꞌa ɨ́ seɨj, ayée pu nuꞌu tiraataꞌixaa tɨjɨ́n: “Neuchén nu huaténeꞌɨchecaꞌa. Aꞌɨ́j pu jɨ́n caí rɨꞌɨrí nej neꞌuun áꞌumeꞌen.”
20 — E outro disse: “Acabei de casar e por isso não posso ir.”
21 ’Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ tíꞌivaɨreꞌe tɨ huajaꞌutajé, tɨꞌɨquí aꞌuréꞌaraa. Ajta nuꞌu ayén tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna tɨ tíꞌiraꞌaijteꞌe aꞌij mej tiuꞌutaxájtacaꞌa. Ajta, aꞌɨ́ɨn tɨ huatéechiꞌi, jeíhua pu nuꞌu hui huataniúꞌucacaꞌa. Tɨ́ꞌɨj i raataꞌítecaꞌa aꞌɨ́jna tɨ tíꞌivaɨreꞌe tɨjɨ́n: “Patáꞌaj yeehui caꞌanacan peꞌuun áꞌumeꞌen caaye jetze, ajta juye jetze tɨ cɨ́j antayaúj, tɨ́j naꞌa taꞌuténinei u chajtaꞌa. Patáꞌaj huaꞌeráviꞌitɨn aꞌɨ́mej ɨ́ mej caí aꞌij tíꞌijviicuaꞌi, pajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej rajpuaíjtzi cuíꞌiniꞌiraꞌa jɨmeꞌe, pajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej aracúcuꞌunijmee, pajta aꞌɨ́mej ɨ́ mej náꞌachijmee ɨ́ ruꞌɨ́ɨca jetze.”
21 — O empregado voltou e contou tudo ao patrão. Ele ficou com muita raiva e disse: “Vá depressa pelas ruas e pelos becos da cidade e traga os pobres, os aleijados, os cegos e os coxos.”
22 ’Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ tíꞌivaɨreꞌe, ayée pu nuꞌu tiraataꞌixaa tɨjɨ́n: “Nevástaraꞌa, nuꞌuri niyen huarɨ́j aꞌij pej tinaataꞌaíj. Aru maúcheꞌe mú úꞌuve mej seica mú aꞌuvéꞌejuꞌun.”
22 — Mais tarde o empregado disse: “Patrão, já fiz o que o senhor mandou, mas ainda está sobrando lugar.”
23 ’Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ huatéechiꞌi, aꞌɨ́ɨ pu núꞌu hui ayén tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna tɨ jemin tíꞌivaɨreꞌe tɨjɨ́n: “Patáꞌaj yeehui peꞌuun áꞌumeꞌen ɨ́ juye jetze aꞌɨmuá tɨ aꞌataneáatɨmee, pajta méyee aꞌɨmuá mej huachéjme. Patáꞌaj caꞌanéeri jɨ́n huaꞌutájeeve mej mú aꞌuvéꞌejuꞌun, mej mi u huájɨste yú nechiꞌita.
23 — Aí o patrão respondeu: “Então vá pelas estradas e pelos caminhos e obrigue os que você encontrar ali a virem, a fim de que a minha casa fique cheia.
24 Ayee nu tíꞌimuaꞌixaateꞌe. Aꞌɨ́ɨme ɨ́ nej amuacaí huaꞌutáꞌinee, aꞌɨ́ɨme, capu seɨ́j yé tíꞌicuaꞌani íiyu i nej tihuáꞌamin.” Ayee pu hui tiuꞌutaxájtacaꞌa aꞌɨ́jna tɨ huatéechiꞌi.
24 Pois eu afirmo a vocês que nenhum dos que foram convidados provará o meu jantar!”
25 Jéihua mú teɨte áꞌujujhuaꞌaneꞌe meꞌɨ́jna jamuan ɨ́ Jesús. Tɨꞌɨj jí aꞌɨ́ɨn huaꞌuseíirajraa aꞌɨ́mej ɨ́ teɨte. Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n:
25 Certa vez uma grande multidão estava acompanhando Jesus. Ele virou-se para eles e disse:
26 ―Jaꞌatɨ tɨ naꞌa tɨ mú aꞌuvéꞌemeꞌen ineetzi jemi, ayée pu hui tiúꞌujxeꞌeveꞌe tɨ aꞌɨ́ɨn jaítzeꞌe rɨ́ꞌɨ tinájchaꞌɨɨca ineetzi caí rɨ́ꞌɨ tirájchaꞌɨɨca ɨ́ rutáàta, ajta ɨ́ runáàna nusu ɨ́ ruꞌɨ́j, ajta ɨ́ ruyaujmuaꞌa nusu ɨ́ ruꞌihuaamuaꞌa, ajta ɨ́ rucuꞌutzimuá nusu ɨ́ rujúutzimuaꞌa. Naꞌari caí, canu raatáꞌasin tɨ nee jamuan áꞌucheꞌecaneꞌen. ’Ee xaa neꞌu, canu jaꞌatɨ huatáꞌasin tɨ neetzi jamuan áꞌucheꞌecaneꞌen tɨ puaꞌa caí jaꞌatɨ áꞌujcaꞌane tɨ naꞌaráꞌastijreꞌen, tɨ aꞌɨ́ɨn jaꞌatɨ huámɨꞌɨni neetzi jetze meꞌecan, tɨ ayén teꞌehuaújcaꞌanen ruxɨ́ꞌeviꞌiraꞌa jɨmeꞌe.
26 — Quem quiser me acompanhar não pode ser meu seguidor se não me amar mais do que ama o seu pai, a sua mãe, a sua esposa, os seus filhos, os seus irmãos, as suas irmãs e até a si mesmo.
27 ’Ayee nu hui tejáꞌamuaꞌixaateꞌe tɨ ayén tiꞌayajna nej caí jaꞌatɨ huatáꞌan tɨ neetzi jamuan áꞌucheꞌecaneꞌen tɨ puaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ caí ruxɨ́ꞌeviꞌiraꞌa jɨ́n naꞌaráꞌasten, tɨ puaꞌa caí ayén cheꞌatá naꞌa tirajpuaíjtzi áꞌaraꞌani netɨ́j inee tirajpuaíitzi naꞌame.
27 Não pode ser meu seguidor quem não estiver pronto para morrer como eu vou morrer e me acompanhar.
28 ’Tɨ́ puaꞌa seɨ́j múꞌeen ayén tiráꞌajtaahuamɨꞌɨ chiꞌij tɨ ájtee, ni caí jaꞌatɨ ayén rɨni tɨ autéjcheni tɨ ráꞌajtaahuan. Amuacaícan aꞌɨ́ɨ pu aꞌujyeíjxa tɨ́ꞌij raatéꞌitɨen aꞌachú tɨ tiꞌitɨ́j huataújxeꞌeveꞌesin tɨ ij ráamuaꞌaree tɨ puaꞌa cɨꞌɨpée ɨ́ tumin tɨ ij ráꞌajcɨꞌɨti, nusu caí.
28 Se um de vocês quer construir uma torre , primeiro senta e calcula quanto vai custar, para ver se o dinheiro dá.
29 ’Ee xaa, ayée pu rɨni. Naꞌari caí, tɨ puaꞌa auchén autéechen, ajta huaxɨ́n ɨ́ tumin, capu chéꞌe raꞌantícɨꞌɨtzi. Majta meꞌɨ́n ɨ́ teɨte, matɨ́ꞌɨj raseijra, aꞌɨ́ɨ mú autéhuijsin mej raꞌutéxɨeehuariꞌira.
29 Se não fizer isso, ele consegue colocar os alicerces, mas não pode terminar a construção. Aí todos os que virem o que aconteceu vão caçoar dele, dizendo:
30 ’Ayee mú tiuꞌutaxájta tɨjɨ́n: “Amɨ́jna mɨ teáataꞌa, aꞌɨ́ɨ pu yeehui aꞌutéjche tɨ ráꞌajtaahua mɨ chiꞌij, aru capu chaꞌa tíꞌituaaveꞌe ɨ́ tɨ jɨ́n raꞌantícɨꞌɨti.”
30 “Este homem começou a construir, mas não pôde terminar!”
31 ’Naꞌari seɨ́j tɨ tiꞌitéjvee rey jɨmeꞌe, tɨ puaꞌa meri áꞌujuꞌun mej huateújneꞌusiꞌiteꞌen, ¿aꞌiné rɨni aꞌɨ́jna? ¿Ni caí amuacaí aꞌujyeíjxa tɨ ij tiúꞌumuaꞌati aisí tɨ puaꞌa caí rɨꞌɨrí tɨ huaꞌutémuaꞌitɨn aꞌɨ́mej jɨmeꞌe ɨ́ mej tamuáamuataꞌa viꞌiraꞌa aráꞌase? Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ seɨ́j tɨ tiꞌitéjvee rey jɨmeꞌe, ayée pu huaꞌitéviꞌitɨcɨ aꞌachú cumu seité viꞌiraꞌa ɨ́ xantaaruꞌu. Aa niꞌijtá xaa neꞌu, ayée pu hui rɨni.
31 — Se um rei que tem dez mil soldados vai partir para combater outro que vem contra ele com vinte mil, ele senta primeiro e vê se está bastante forte para enfrentar o outro.
32 ’Ajta tɨ puaꞌa ayén tiraꞌatámitɨejteꞌen tɨ caí huatárɨꞌɨristare tɨ huaꞌutémuaꞌitɨn, ayée pu rɨni. Tɨ́ꞌɨj auj aꞌɨmuá eꞌevéꞌevee ɨ́ seɨj, aꞌɨ́ɨ pu seica huataꞌíti mej mi áꞌujuꞌun ɨ́ seɨ́j jemi ɨ́ rey mej mi raatáhuavii mej raaxɨ́ꞌepɨꞌɨntareꞌen mej mi caí runéꞌusiꞌiteꞌe.
32 Se não fizer isso, acabará precisando mandar mensageiros ao outro rei, enquanto este ainda estiver longe, para combinar condições de paz. Jesus terminou, dizendo:
33 ’Ayee pu hui cheꞌatá naꞌa ꞌeen múꞌejmi jemi. Jaꞌatɨ tɨ naꞌa tɨ ayén tíꞌijxeꞌeveꞌe tɨ nee jamuan áꞌucheꞌecaneꞌen, ayée pu tiúꞌujxeꞌeveꞌe tɨ nain mé teuúhuaꞌaxɨn aꞌachú tɨ tíꞌijchaꞌɨɨ. Naꞌari caí, canu raatáꞌasin tɨ nee jamuan áꞌucheꞌecaneꞌen.
33 — Assim nenhum de vocês pode ser meu discípulo se não deixar tudo o que tem.
34 ’Seajta múꞌeen, ayée xu hui tíꞌivaɨreꞌe sej rɨ́ꞌɨ huáꞌuruuren ɨ́ seica ɨ́ teɨte ɨ́ niuucari jɨmeꞌe mej mi rɨ́ꞌɨ rɨꞌéeneꞌe muáꞌaraꞌani ɨ́ ru tzajtaꞌa. Seajta, ayée xu cheꞌatá senaꞌa tíꞌivaɨreꞌe tɨ́j unaj mej raꞌuréꞌeviváaraꞌa muáꞌayeꞌi ɨ́ teɨte ɨ́ huaꞌiraꞌa japua aꞌiné naa pu taꞌancacá ɨ́ unaj. Aru tɨ puaꞌa huateáruꞌuna, tɨꞌɨquí ráxɨꞌɨsin ɨ́ taꞌancacá, ¿aꞌiné tejamuáꞌamitɨejteꞌe? ¿Niqui ajtahuaꞌa rɨꞌɨrí tɨ ancacá áꞌaraꞌani? Capu hui xaa neꞌu aꞌatzu.
34 — O sal é uma coisa útil; mas, se perde o gosto, deixa de ser sal.
35 Capu chéꞌe tiꞌitɨ́j vaɨreꞌe, ni ɨ́ chuej japua, capu ajta tíꞌivaɨreꞌe tɨ rajnájchiteꞌen ɨ́ yeꞌemuaate chuita japua. Ayee muꞌu raruꞌujca mé mú rúurɨeexɨjsin. ’Ayee puꞌu hui, jɨ́meꞌen ɨ́ jaꞌatɨ tɨ huiteájnamua, chéꞌe aꞌɨ́ɨn ráanamua temuaꞌa naa.
35 É jogado fora, pois não serve mais nem para a terra nem para o monte de esterco. Se vocês têm ouvidos para ouvirem, então ouçam.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.