Lucas 13

Ɨ nyúucarij tɨ jájcua tɨ aꞌɨj́na áꞌxaj ɨ Tavástaraꞌ ɨ Jesús tɨ Cɨríistuꞌ pueꞌeen ajta Salmos (COK) vs BKJ

Sair da comparação
1 Aꞌájna séecan mu ajeꞌréꞌnyej ɨ Jesús jimi, matɨꞌɨj mij aꞌyan tyaatéꞌexaa aꞌɨ́jcɨ jɨmeꞌ ɨ maj ɨ Galileea jáꞌchajcaꞌaj, Piláato tɨ huoꞌcuij matɨꞌɨj móoj cányaꞌxɨɨ muꞌvéeritacaj.
1 Naquele mesmo tempo estavam presentes alguns que lhe falavam dos galileus, cujo sangue Pilatos misturara com os seus sacrifícios.
2 Jesús pu aꞌyan tyihuoꞌtaꞌíhuoꞌriꞌ tɨjɨn:
2 E, Jesus respondendo, disse-lhes: Pensais que esses galileus, porque padeceram tais coisas, eram mais pecadores que os demais galileus?
3 Aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ tɨquee aꞌyan tyiꞌjaꞌyájna, ajta tɨpuaꞌaj muaꞌaj sequée jaꞌantzaahuatyeꞌen ɨ Dios, muaꞌaj xu siajta antyipuaꞌrij.
3 Eu vos digo: Não; antes, se não vos arrependerdes, todos de igual modo perecereis.
4 Arí aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj tamuáamuataꞌ japuan aráhueeicaj aráꞌasej, ɨ tɨ huaꞌ japua rájve tyiꞌtɨ́j tɨ ájtyeej aꞌáa tɨ joꞌtyávaacaꞌaj aꞌájna a Siloé, ¿nyij aꞌyan setyiꞌmuaꞌtzej muaꞌaj aꞌɨ́ɨjma jimi maj jéetzeꞌ jeꞌej puaꞌaj tyíꞌtyetyeɨɨtyeristacaꞌaj mequee ɨ séecan ɨ maj Jerusalén huacháatɨmee?
4 Ou aqueles dezoito sobre os quais caiu a torre de Siloé e os matou, pensais que foram maiores pecadores do que todos os homens que habitavam em Jerusalém?
5 Aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ tɨjɨn: capu aꞌyan tyiꞌjaꞌyájna, ajta tɨpuaꞌaj muaꞌaj sequée seequéj tyúꞌmuaꞌtyij ɨ Dios jimi, muaꞌaj xu siajta antyipuaꞌrij.
5 Eu vos digo: Não; antes, se não vos arrependerdes, todos de igual modo perecereis.
6 Tɨꞌquij séej nyúucarij jɨn tyihuoꞌtáꞌitɨɨriꞌ aꞌyan tɨjɨn:
6 Ele também falava esta parábola: Certo homem tinha uma figueira plantada na sua vinha; ele foi buscar fruto nela, e não o achou.
7 Tɨꞌquij aꞌyan tyaatéꞌexaa aꞌɨ́jcɨ ɨ tɨ aꞌáa tyíꞌchaꞌɨɨcaꞌaj tɨjɨn: “Nuꞌríj huéeicaj nyinyiꞌraꞌaj áꞌtyeej nyaj jatyésiseꞌ tɨpuaꞌaj arí tacaꞌaj, ajta capu tacaꞌ. Pataꞌaj jeꞌejvéjchej, jiꞌnye aꞌmúu metyiꞌtávaacaj, tɨ quee tyiꞌtɨ́j huɨɨreꞌ.”
7 Então, ele disse ao vinhateiro: Eis que há três anos eu venho buscar fruto nesta figueira e não o acho; corta-a. Por que ela ocupa inutilmente a terra?
8 Ajta aꞌɨ́jna ɨ tɨ tyíꞌchaꞌɨɨcaꞌaj, aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Nyavástaraꞌ, cheꞌ ooj matávaacaj séej nyinyiꞌraꞌaj. Nyáaj nu jaꞌtaꞌíjcheꞌsij, nyajta tyiꞌtɨ́j ataráastɨraꞌaj chuéj jamuán.
8 E, respondendo ele, disse-lhe: Senhor, deixa-a também este ano, até que eu cave em seu redor e a esterque;
9 Tɨpuaꞌaj juꞌsíj huatatácaꞌan, cheꞌ aꞌyan metyiꞌtávaacaj, naꞌríij quee huatácaꞌan, aj pej pij jaataꞌíjta maj jeꞌejvéjchej.”
9 e, se der fruto, bem; se não, então depois tu a cortarás.
10 Tɨꞌɨj aꞌájna putyíꞌrɨjcaj ɨ xɨcáaraꞌ maj jitzán jusoꞌpii, Jesús pu tyihuáꞌmuaꞌtyajcaꞌaj u tyeyúuj tzajtaꞌ,
10 E ele ensinava em uma das sinagogas no shabat.
11 sɨ́ɨj pu íitɨꞌ aꞌúun joꞌtyávaacaꞌaj, puꞌríj tamuáamuataꞌ japuan arahuéeicaj nyinyiꞌraꞌaj tyoomáꞌcaꞌaj tɨ tyíꞌcuiꞌ aꞌɨ́jcɨ jɨmeꞌ tyiyáaruꞌ tɨ tzajtaꞌ séejreꞌ, antyúutɨpusityeꞌ aꞌɨ́jna ɨ íitɨꞌ, capu ɨꞌriitacaꞌaj tɨ huatyóojeꞌyej.
11 E eis que estava ali uma mulher que tinha um espírito de enfermidade fazia dezoito anos; e estava curvada, e não podia de modo algum endireitar-se.
12 Tɨꞌɨj Jesús jaaséej, aj puꞌij jaatajé tɨ jimí aveꞌréꞌnyej, aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn:
12 E, vendo-a Jesus, chamou-a a si, e disse-lhe: Mulher, tu estás liberta da tua enfermidade.
13 Tɨꞌɨj ij jaꞌajtamuárɨej, aj puꞌij aꞌɨ́jna ɨ íitɨꞌ huatyóojeꞌyacaꞌ, ajta tyaatatyójtziꞌrej ɨ Dios.
13 E ele impôs suas mãos sobre ela; e imediatamente ela se endireitou, e glorificava a Deus.
14 Ajta aꞌɨ́jna ɨ tɨ tyíꞌijta ɨ tyeyúuj tzajtaꞌ, aꞌɨ́ɨ pu huatanyúꞌcacaꞌ, jiꞌnye Jesús pu tyáahuaj aꞌájna xɨcáaraꞌ jitze matɨꞌɨj puaꞌaj jusoꞌpii, aꞌyaa pu tyihuoꞌtéꞌexaaj aꞌɨ́ɨjma ɨ tyeɨ́tyee tɨjɨn:
14 E o governante da sinagoga respondeu com indignação, porque Jesus havia curado no dia do shabat, e disse à multidão: Seis dias há em que o homem deve trabalhar; nestes, pois, vinde para serdes curados, e não no dia do shabat.
15 Jesús pu aꞌyan tyuꞌtanyúj tɨjɨn:
15 O Senhor respondeu-lhe, e disse: Hipócritas! No shabat não solta da manjedoura cada um de vós o seu boi ou jumento, e não o leva para beber água?
16 Arí aꞌmújna mu íitɨꞌ, aꞌmúu pu jitzán eeráanyej aꞌɨ́jcɨ ɨ Abraham, ajta puꞌríj tamuáamuataꞌ japuan aráhueeicaj nyinyiꞌraꞌaj tyooméj tɨ ɨ tyiyáaruꞌ jaatyáajɨꞌquej cuiꞌnyiꞌraꞌaj jɨmeꞌ. ¿Nyij quee aꞌyan tyiꞌtyéevijtɨj nyaj tyáahuaatyeꞌen aꞌɨ́jcɨ jɨmeꞌ ɨ tɨ tyíꞌcuiꞌ?
16 E não devia esta mulher, sendo filha de Abraão, a qual há dezoito anos Satanás havia prendido, ser solta desta prisão no dia do shabat?
17 Tɨꞌɨj aꞌyan tyuꞌtaxájtacaꞌ, aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj jájchaꞌɨɨriaꞌcaꞌaj aꞌɨ́jcɨ ɨ Jesús, tyámuaꞌ mu tyityaatóotyeviꞌriꞌ jimí, ajta séecan ɨ tyeɨ́tyee, tyámuaꞌ pu huoꞌtáꞌaj jeꞌej tɨ tyiꞌtɨ́j huarɨ́j tɨ huápuɨꞌɨj juxɨeꞌveꞌ.
17 E, dizendo ele estas coisas, todos os seus adversários ficaram envergonhados, e todo o povo se alegrava por todas as coisas gloriosas que eram feitas por ele.
18 Aj puꞌij ɨ Jesús aꞌyan tyihuoꞌtaꞌíhuoꞌriꞌ tɨjɨn:
18 Então ele disse: A que é semelhante o reino de Deus, e a que eu devo comparar?
19 Aꞌyaa pu huaséꞌrin tɨꞌɨj tyiꞌtɨ́j mostáasaj jatzeꞌ, tɨ aꞌtɨ́j jaahuástej joꞌtɨj tyajáꞌhuastee, tɨꞌquij ajnyéj aꞌɨ́jna ɨ jatzíj, ajta jeꞌen huahuásej, tɨꞌɨj ij aꞌyan uhuatɨ́tɨꞌɨj jaꞌraa tɨꞌɨj cɨyéj. Majta ɨ pínaꞌsee mu ajeꞌréꞌnyej, mej mij aꞌáan joꞌtyáaraꞌsej ɨ cɨyáaraꞌ jitze.
19 É semelhante a um grão de semente de mostarda que um homem, tomando-o, lançou na sua horta; e cresceu e fez-se grande árvore; e as aves do céu se aninharam em seus ramos.
20 Aꞌyaa pu ajta tyuꞌtaxájtacaꞌ ɨ Jesús tɨjɨn:
20 E ele disse outra vez: A que eu compararei o reino de Deus?
21 Aꞌyaa pu een tɨꞌɨj aꞌɨ́jna ɨ levaduuraj íitɨꞌ tɨ jajnájchi ɨ aríinaj huéeicaj mediidaj tɨ aráꞌasej, ajta aꞌɨ́jna ɨ levaduuraj, aꞌɨ́ɨ pu néijmiꞌi tyináxcaj ɨ cuéjtzij.
21 É semelhante ao fermento que uma mulher tomou e escondeu em três medidas da refeição, até ficar tudo fermentado.
22 Tɨꞌɨj Jesús aꞌáa joomáꞌcaj ɨ juyéj jitze Jerusalén tɨ jóꞌnyaa, joꞌtɨj naꞌaj tɨ joꞌréꞌnyinyiicaꞌaj, tɨ huachájtaꞌtajmee, naꞌríij aꞌ ɨmuáj maj huacháatɨmee, aꞌɨ́ɨjma pu tyíꞌmuaꞌtyahuaꞌaj.
22 E ele percorria as cidades e as aldeias, ensinando e viajando em direção a Jerusalém.
23 Sɨ́ɨj pu aꞌyan tyaataꞌíhuoꞌriꞌ tɨjɨn:
23 Então, disse-lhe um: Senhor, são poucos os que são salvos? E ele lhe disse:
24 —Siataꞌaj huatyóocaꞌnyej siaj sij aꞌáa joꞌtyájrutyej joꞌtɨj jaꞌpueertaj tɨ cɨ́ɨ antayóhuaj, jiꞌnye aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ tɨjɨn mueꞌtɨ́j mu jaxɨeꞌvaꞌaj muáꞌjuꞌun maj utyájrutyej, ajta camu pújoorej.
24 Esforçai-vos para entrar pela porta estreita; porque eu vos digo que muitos procurarão entrar, e não serão capazes.
25 Tɨꞌɨj ɨ tɨ ajaꞌchej ájchenyij, ajta jeꞌen tyeꞌtyáanaj joꞌtɨj jaꞌpueertaj, siajta muaꞌaj aꞌáa xu puaꞌquéj huatyuꞌuj xáꞌjuꞌun, siajta tyeꞌejtyátoꞌsixɨꞌɨj ɨ puéertaj jitze, aꞌyaa xu tyaatájeevij tɨjɨn: “Tavástaraꞌ, tyitaꞌantácuunyeꞌ.” Ajta aꞌyaa pu tyajamuaatéꞌexaatyeꞌsij tɨjɨn: “Canu jáꞌmuamuajtye aꞌtyán siaj puéꞌeen, nyajta quee jamuaꞌreej joꞌsiaj jaꞌráacɨj.”
25 E uma vez que o dono da casa tiver levantado e fechado a porta, e vós começardes, de fora, a bater à porta, dizendo: Senhor, Senhor, abre-nos; ele respondendo, vos dirá: Eu não sei de onde vós sois;
26 Siajta muaꞌaj, aꞌyaa xu tyuꞌtaxájtaj tɨjɨn: “Ityáj tu ajamuán tyúꞌcuaa, tyajta ajamuán huaꞌíj, pajta muáaj tyíꞌtamuaꞌtyahuaꞌaj joꞌtɨj ɨ juyéj joonyáatɨme.”
26 então, começareis a dizer: Nós comemos e bebemos na tua presença, e tu ensinaste nas nossas ruas.
27 Ajta aꞌɨ́ɨ pu aꞌyan tyajamuaatéꞌexaatyeꞌsij tɨjɨn: “Canu jamuaꞌreej joꞌsiaj jáꞌmaꞌcan. Xaꞌajtácɨɨnyij nye jimi muaꞌaj mu siaj jeꞌej puaꞌaj tyíꞌtyetyeɨtyee.”
27 Mas ele vos responderá: Digo-vos que eu não sei de onde vós sois; apartai-vos de mim, todos vós trabalhadores da iniquidade.
28 Aꞌɨ́j xu sij jɨn juyiinyaj xáꞌjuꞌun siajta huatóoxaamujrityeꞌej, siatɨꞌɨj aꞌɨ́j huaꞌsej ɨ Abraham, siajta ɨ Isaac, siajta ɨ Jacob, siajta néijmiꞌcaa ɨ Dios jitze maꞌcan maj tyíꞌxajtacaꞌaj, siajta muaꞌaj aꞌáa xu jéjreꞌ joꞌtyaꞌúuj xáꞌjuꞌun.
28 Ali haverá choro e ranger de dentes, quando virdes Abraão, e Isaque, e Jacó, e todos os profetas no reino de Deus, e vós lançados fora.
29 Jiꞌnye séecan mu ajeꞌréꞌnyesij mej mij ooráꞌsej joꞌtɨj méesaj joꞌtyéjvee mej mij tyúꞌcuaꞌnyij aꞌájna ɨ Dios tɨ jáꞌsejreꞌ. Siajta muaꞌaj aa xu puaꞌquéj joꞌtyúꞌuu xáꞌjuꞌun.
29 E eles virão do oriente, e do ocidente, e do norte, e do sul e assentar-se-ão no reino de Deus.
30 Ajta jeꞌen ijíij maj uvéꞌtyajtɨj, aꞌɨ́ɨ mu anáatyaꞌaj muáꞌjuꞌun, ajta ɨ maj ijíij anáatyij, aꞌɨ́ɨ mu uvéꞌtyajtɨrij.
30 E eis que, há últimos que serão primeiros; e primeiros que serão últimos.
31 Tɨꞌɨj Jesús oochán jaatapuáꞌcɨtaj tɨ tyihuáꞌixaatyaꞌcaꞌaj ɨ tyeɨ́tyee, aj mu mij séecan jimí ajeꞌréꞌnyej, aꞌɨ́ɨ mu puéꞌeenyeꞌej ɨ fariseos, aꞌyaa mu tyaatéꞌexaa tɨjɨn:
31 No mesmo dia vieram alguns fariseus e lhe disseram: Sai e retira-te daqui, porque Herodes quer matar-te.
32 Aj puꞌij Jesús aꞌyan tyuꞌtanyúj tɨjɨn:
32 E ele lhes disse: Ide e dizei àquela raposa: Eis que eu expulso demônios, e realizo curas, hoje e amanhã, e no terceiro dia serei aperfeiçoado.
33 Aꞌyaa pu tyúuxɨeꞌveꞌ nyaj nyooj huameꞌen ijíij, nyajta ariáꞌpuaꞌaj, nyajta áatɨjmuaꞌ, jiꞌnye capu aꞌyan tyiꞌtyéevijtɨj tɨ huámuɨꞌnyij aꞌyájna puaꞌquéj Jerusalén sɨ́ɨj tɨ Dios jitze maꞌcan tyíꞌxaxaꞌaj.
33 Todavia, eu devo caminhar hoje, amanhã e no dia seguinte; porque não pode um profeta perecer fora de Jerusalém.
34 ’Muaꞌaj mu siaj Jerusalén jaꞌchej, mu siaj Jerusalén jáꞌmaꞌcan, muaꞌaj xu huáꞌcuiꞌcaa aꞌɨ́ɨjma ɨ maj Dios jitze maꞌcan tyíꞌxaxaꞌaj, siajta huaꞌtoꞌxacaa tyetyéj jɨmeꞌ aꞌɨ́ɨjma ɨ Dios tɨ uhuojoꞌtaꞌítyacaꞌ jaꞌmua jimi. Mueꞌtɨ́j nu aꞌyan tyáꞌxɨeꞌvaꞌcaꞌaj nyaj huáꞌajsɨɨreꞌen ɨ jáꞌmuayojmuaꞌ nyej nyij huóꞌchaꞌɨɨn aꞌyájna tɨꞌɨj tyacuáarɨeꞌ tɨ huáꞌchaꞌɨj ɨ juyójmuaꞌ, tɨ hueꞌcánaamuaj ɨ juꞌ anáj jɨmeꞌ. Siajta muaꞌaj, caxu aꞌyan tyáꞌxɨeꞌveꞌ.
34 Ó Jerusalém, Jerusalém, que matas os profetas e apedrejas os que a ti são enviados; quantas vezes eu quis ajuntar os teus filhos, como a galinha ajunta a sua ninhada debaixo das asas, e vós não quisestes!
35 Cásɨꞌ xaaséj, nuꞌríj majamúuhuaꞌxɨj muaꞌajmaj mu siaj Jerusalén jaꞌchej, aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ, caxu cheꞌ nyeséejran ꞌasta naꞌaj quee atyojoꞌréꞌnyej aꞌájna xɨcáaraꞌ jitze siatɨꞌɨj aꞌyan tyuꞌtaxájtaj yee tyicheꞌ tyámuaꞌ tyeetyátoonyij aꞌɨ́jcɨ ɨ tɨ majaꞌvéꞌmej nyúucariaꞌraꞌ jitze ɨ tavástaraꞌ.
35 Eis que a vossa casa vos é deixada desolada; e em verdade eu vos digo: Não me vereis até que venha o tempo em que direis: Bendito é o que vem em nome do ­Senhor!

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.