Marcos 15
Apanlli Kuku (CBUNT) vs ARC
1 Zar yarattu Utaáshuch urkar ichinguru mang shaniyarangana. Apanllpan urkar shaniy, Móysispaniri wirkar kamanimapan shaniy, aship an shaniyarangana. Tsiyatstangat ashirangana. Isusoo tsiyatamaam iwapayarusin, uwee kamurirusin, gobernadorap mang machtarangana. Gobernador Pilat sura.
1 E, logo ao amanhecer, os principais dos sacerdotes, e os anciãos, e os escribas, e todo o Sinédrio tiveram conselho; e, amarrando Jesus, o levaram e entregaram a Pilatos.
2 Pilatush kuseersin, Pilaturinsha Isusoo mashirangu; ¿Shiy Utaáshuchpasha urkarsha? táyaru, Isussha: Aa, nuw Utaáshuchtana nuw kuraki, tárangiya.
2 E Pilatos lhe perguntou: Tu és o Rei dos judeus? E ele, respondendo, disse-lhe: Tu
3 Utaáshuch urkar zapan yutarit tsiyatarangiya Isusootsi. Isus yámarangeeja.
3 E os principais dos sacerdotes o acusavam de muitas coisas, porém ele nada respondia.
4 Ashiri, Pilaturinsha Isusoo: ¿Mayaamsha nda yámaksha? ¿Wanipaj tputs yutarit tsiyatkana? tárangiya.
4 E Pilatos o interrogou outra vez, dizendo: Nada respondes? Vê quantas coisas testificam contra ti.
5 Itaru, Isussha nda yámarangu, Pilaturinsha ¿Tamashta nda tsiyatak? mangush, tárangiya.
5 Mas Jesus nada mais respondeu, de maneira que Pilatos se maravilhava.
6 Uru minam masach tushiykchu, tputs Apanllee ungirtamaam shaniykatssin, Utaáshuch Pilaturineetsi tputsee tashitungamaam mashirangana. Pilaturinsha uru mangutari minam tputsee tashitungtariya.
6 Ora, no dia da festa costumava soltar-lhes um preso qualquer que eles pedissem.
7 Anush tumanshishish tputs yutarit taaranganaya. Sirú gobernoo kasiyaruni kapeeteeni atusin, waratarangsin, tputsee pacharangana. Ashirucha, anush Parápsa tputs sura anush tumanarangiya.
7 E havia um chamado Barrabás, que, preso com outros amotinadores, tinha num motim cometido uma morte.
8 Ashiri tputs Pilaturinush kuseersin, Na waritayanlliya tputsee tashitungamaama. Na shiysha tputsee tashitungangcha, watam uru tashitungakshawa; tárangana.
8 E a multidão, dando gritos, começou a pedir que fizesse como sempre lhes tinha feito.
9 Pilaturinsha: ¿Chakaa tashitungamaam zandaksa? ¿Utaáshucheezuwa kuraka Isusoo tapurichchiwa? tárangiya tputseetsi.
9 E Pilatos lhes respondeu, dizendo: Quereis que vos solte o Rei dos judeus?
10 Watam Pilaturini Utaáshuchee urkar yasaranguwa. Mangutari Isusoo natsaksin, Pchangi, tárangana. ¿Chakaatsi tashitungayachis? tárangiya.
10 Porque ele bem sabia que, por inveja, os principais dos sacerdotes o tinham entregado.
11 Nduma tputs yámchusin apanllpansha urkar tputsee: Ichingurus: Parápsaa tshitungangcha tángtsa. Isusoo tpurinllpa tángtsa; tárangana.
11 Mas os principais dos sacerdotes incitaram a multidão para que fosse solto antes Barrabás.
12 Pilaturinsha: ¿Iy kurakarini átis anoo tamacheezi? ¿tapurcheezi? tárangu,
12 E Pilatos, respondendo, lhes disse outra vez: Que quereis, pois, que faça daquele a quem chamais Rei dos judeus?
13 tputssha kizpur zamangarangusin, Nduni. Pachayarush ksangi. Yasinamun tstsambeerush ksangi. Kpitangi; átangat ashirangana, manga.
13 E eles tornaram a clamar: Crucifica-o.
14 Itaru, Pilaturinsha ¿Mayamandshta pachachee; watam nda yutarit taaranguwa? tárangiya. Tputssha anoo mazinayarusin, aranginasha zamangarangana. Yasinamun tstsambeerush ksangi átangat ashirangana.
14 Mas Pilatos lhes disse: Mas que mal fez? E eles cada vez clamavam mais: Crucifica-o.
15 Pilaturinsha tputsee mang' kistamaam zandarangu, Ayu, Parápsaa tshitungangints táyaru, tashitungarangana. Pilaturinsha wasundururee kamachtarangiya; Isusoo pzkooyarus, ksangints, tárangiya. Utaáshucheetssha urkar tsiyatku; Siysa Isusoo taringsints. Tstsambeerus ksangints, tárangiya.
15 Então, Pilatos, querendo satisfazer a multidão, soltou-lhes Barrabás, e, açoitado Jesus, o entregou para que fosse crucificado.
16 Sundarsha Isusoo machtarangusin, kurakush pang' sur Pirítoriyush tapshturangana. Kuseeramchusin, sundar waanpatatin zapan kuruzurangana.
16 E os soldados o levaram para dentro do palácio, à sala da audiência, e convocaram toda a coorte.
17 Shaniyeersin, michitkusin, Isusoo kurakaam ínachinllpa atusin, kpapat k'tayashinusin, tútiyachtarangana; watunireem tuwapimash ktsachimash túmartarangana.
17 E vestiram-no de púrpura e, tecendo uma coroa de espinhos, lha puseram na cabeça.
18 Napangi ¿Utaáshuch urkar tamara? táranganaya.
18 E começaram a saudá-lo, dizendo: Salve, Rei dos judeus!
19 Sundar yasinpat tiyáh tiyáh, kawachta, tutunlltata shitangat ashirangana.
19 E feriram-no na cabeça com uma cana, e cuspiram nele, e, postos de joelhos, o adoravam.
20 Wamaree ktsachimash yusur tusheersin, yusur watunirtam tuwatuntayarusin, yasinamun tstsapani atusin, chapungup machtaranganaya.
20 E, havendo-o escarnecido, despiram-lhe a púrpura, e o vestiram com as suas próprias vestes, e o levaram para fora, a fim de o crucificarem.
21 Sim Sirínshuchi chapungup naatarangiya. Sim wip Arijandoru misha Arójó. Sundar Simoo chamayangayaru, Natu shiysha yasinaa kungi Isusoom tstsamaama, atusin, kamachtarangana. Uwsha Sim kúrangiya yasinaatsi.
21 E constrangeram um certo Simão Cireneu, pai de Alexandre e de Rufo, que por ali passava, vindo do campo, a que levasse a cruz.
22 Ashirucha, Isusoo pachamaam machtayarusin, machip kararangana. An machi sura Muchuzcha; iyashuch Utaáshuch k'kini Gólgota atiniya.
22 E levaram-no ao lugar do Gólgota, que se traduz por lugar da Caveira.
23 Kuseersin, yasinpat wakunguri sura mira vinpa íseersin, kshaa yáseeni, tárangana. Isusoo waangi atusin, Isussha ngatarangiya.
23 E deram-lhe a beber vinho com mirra, mas ele não o tomou.
24 Sheersin, Isusoo yasinamun tstsarangana. Sundarsha Isusoo wamar ichinguru tusheersin, waanpatatin ipusimaam wichipat mang michitarangana. Michiteersin, wamaree uwaya yaktaam uwaya yaktaam ashirangana manga.
24 E, havendo-o crucificado, repartiram as suas vestes, lançando sobre eles sortes, para saber o que cada um levaria.
25 Ashiri tstsarangana Isusootsi zar manginaa kachingarattu.
25 E era a hora terceira, e o crucificaram.
26 Isusumun yasinamun muchinungi yandamarini wayarangana. Yuwamand Isusoo pacharangana anoo kamanirangiya. Yandamarini kamanirangiya; Isus Utaáshuch urkarcha táyarusin yandarangana.
26 E, por cima dele, estava escrita a sua acusação: O Rei dos Judeus .
27 — ausente —
27 E crucificaram com ele dois salteadores, um à sua direita, e outro à esquerda.
28 — ausente —
28 E cumpriu-se a Escritura que diz: E com os malfeitores foi contado.
29 Tputssha tushiykchusin, zapan napta napta ashkusin, Isusoo staranganaya. Mantsiri tsiyataranganaya. ¿Tamasha nda shaanaatsi tapachindaksha? ¿Shiy watam: Nuwna zandkuri, Apanllee pang' kapeetkachuri, yusur tuchip zari panguchina, tárangshawa?
29 E os que passavam blasfemavam dele, meneando a cabeça e dizendo: Ah! Tu que derribas o templo e, em três dias, o edificas!
30 Apanlleesha Wipish, ashiru yasinamun karuwangcha tárangana.
30 Salva-te a ti mesmo e desce da cruz.
31 Apanllpansha urkar, misha Utaáshuch tayaspatampan yutarittam tsiyat tsiyat ashirangana. Tputsee nllitarit istataritaa, ¿Tamasha nda waanaatsi nda tapachindaka? tárangana.
31 E da mesma maneira também os principais dos sacerdotes, com os escribas, diziam uns para os outros, zombando: Salvou os outros e não pode salvar-se a si mesmo.
32 Isus, Utaáshuch urkar karuwkachu, iysha anoo pakeerurini, mangoonachshapariniya; tárangana apanllpan urkari. Washchir yuwaptatin tstsarangana anpatatin Isusoo yutarit tsiyatarangitamana.
32 O Cristo, o Rei de Israel, desça agora da cruz, para que o vejamos e acreditemos. Também os que com ele foram crucificados o injuriavam.
33 Ashiri zar wachamuree kizpur tapee ashirangiya. Zar kzata ashirangiya. Zapishsha, zar pukamchu, yusursha zar yakatan ashirangiya.
33 E, chegada a hora sexta, houve trevas sobre toda a terra até à hora nona.
34 Pukamchu zar Isus kuruzurangu; Apaa, ¿mayaamsha nuwaa kasaksha? tárangiya. Waanshuchi kuk: Iríy Iríy aráma sapáktani, tárangiya,
34 E, à hora nona, Jesus exclamou com grande voz, dizendo: Eloí, Eloí, lemá sabactâni? Isso, traduzido, é: Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste?
35 Ashiri tputssha xiyxeewsin mazinarangana. Za, Elíyasarineetsi kuruzeenllpa tárangana.
35 E alguns dos que ali estavam, ouvindo isso, diziam: Eis que chama por Elias.
36 Minam tputs iriptaranllu, vinoo kash yushindarangiya. Shambushambu yáyaru, kshash chka sheeru, yasinamun turimeeru, Isusush kuk tunapurangiya waamaama. Panayaru, Xamachimasi: Na pangpani, tárangana. ¿Kamapari Elíyasarini kuscheezuwa yaruwamaama? tárangana.
36 E um deles correu a embeber uma esponja em vinagre e, pondo- a numa cana, deu-lho a beber, dizendo: Deixai, vejamos se virá Elias tirá-lo.
37 — ausente —
37 E Jesus, dando um grande brado, expirou.
38 — ausente —
38 E o véu do templo se rasgou em dois, de alto a baixo.
39 Ashiri Isus tsipakchu, kapitansha anush tasaseeru xiyxeewu, yuwaa ashirangu anoo parangu, In tputs Apanlliritcha wipa, tárangiya.
39 E o centurião que estava defronte dele, vendo que assim clamando expirara, disse: Verdadeiramente, este homem era o Filho de Deus.
40 Kizsha arapeetari naparangana. Salómi, misha Mariya Matárinshuchi, misha Mariya Sandeek nllur waniri, Us Mariya wanirimunatamta; aship kiz ksutarangana.
40 E também ali estavam algumas mulheres, olhando de longe, entre as quais também Maria Madalena, e Maria, mãe de Tiago, o menor, e de José, e Salomé,
41 Sirú ndaturi pacharsin, Isus Galileyash taarangu, anush tachitarusin, Isusoo istarangana. Zapan kiz tachiteersin, Irusarinush kusarangana an ichingurusin Isusoo ksutarangana.
41 as quais também o seguiam e o serviam, quando estava na Galileia; e muitas outras que tinham subido com ele a Jerusalém.
42 Ashiri zar pshtututanu sápatoomsha wasina yaramaam waritarangiya sápatooma.
42 E, chegada a tarde, porquanto era o Dia da Preparação, isto é, a véspera do sábado,
43 Ashiri natumatam viernesash Osiysha, Arímatíyshuchi tputsi, Isusoo maapi átu Pilaturinpat tsiyatarangiya mashamaama. Us Utaáshuch urkarimuntamcha; kizpur wanasirimun tputsi. Apanllee kizpur chinaku, uru Apanlleem Ipusamarini kutarangiya. Ashiri Us nda puniku, Pilaturinpat tsiyatku, mashirangiya. Isusurini yáyaruri, mapchima, mang, tárangiya.
43 chegou José de Arimateia, senador honrado, que também esperava o Reino de Deus, e ousadamente foi a Pilatos, e pediu o corpo de Jesus.
44 Pilaturinsha mangush chinayaru, Isus tsiparangeeja átu, kapitanaa kuruzeeru, mashirangiya. ¿Isus tsiparang? tárangiya.
44 E Pilatos se admirou de que já estivesse morto. E, chamando o centurião, perguntou-lhe se já havia muito que tinha morrido.
45 Kapitansha: Aa, tsiparangcha; táyaru, Pilaturinsha Usee: Ayu, Isusurini yángsi; táyaru,
45 E, tendo-se certificado pelo centurião, deu o corpo a José,
46 Ussha kamisaa mburshimashi wanasiri paxanxeeru, Isusoo naruwayaru, kamispat kuripirangiya. Yáyaranllu, mapshisheem patumbchee kachutarangana anush Isusoo wayarangiya. Wachoo patumbichpatatam mbam shtandarangiya.
46 o qual comprara um lençol fino, e, tirando-o da cruz, o envolveu nele, e o depositou num sepulcro lavrado numa rocha, e revolveu uma pedra para a porta do sepulcro.
47 Mariy Matárinshuch, misha Mariy, Us waniri parangana Isusurineetsi wayarangana anootsi.
47 E Maria Madalena e Maria, mãe de José, observavam onde o punham.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.