Josué 6
Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH
1 Anpursha zar mang, yaktash Jericoyash tputs pshtumaam, mishat shitungamaamtam pinasamuna, watam izuuru wachoo mbamari shtandaranganaya. Israelchich tputs nda nish pshtumaama, atusin, ashiranganaya. Anshat yakat ashchiri tandapunuzpat kámanamuna.
1 Os portões da cidade de Jericó estavam muito bem-fechados, para não deixar que os israelitas entrassem. Ninguém podia entrar, nem sair da cidade.
2 Itaru, Apanllsha Josueyaa, Nuw siyaam kapung istachintspa, uru siyaam yaktaa Jericoyaa, kurakaatstam, wasundururpatari kuwishis tupanayarunts kasachintspa.
2 O Senhor Deus disse a Josué: — Olhe! Eu estou entregando a você a cidade de Jericó, o seu rei e os seus corajosos soldados.
3 Shiyshat sundarurpatish Israelchichpat shurangayarus, yaktaa Jericoya ashchiri minumtash zar minum iturpita, putam minumtam iturpita shingtsa. Ambiri ashishtarus, washunand minum matayaru zar iturpingints.
3 Agora você e os soldados israelitas marcharão em volta da cidade uma vez por dia, durante seis dias.
4 Apanllpanshitisin urkar 7 tputs anshutam Apanllee kajonarini kuyarusin, imarchachinllinpa. Wakaraatssha wits 7 yachinllinpa. Sheersin, tsimbunash matayaru zar yaktaa iturpikchis anush apanllpanshitisin urkar wakarash wits pu pu táchinllinpa.
4 Na frente da arca da aliança , irão sete sacerdotes, cada um levando uma corneta de chifre de carneiro. No sétimo dia você e os seus soldados marcharão sete vezes em volta da cidade, e os sacerdotes tocarão as cornetas.
5 Tákchusin, ashiri siysat yuwari wakaraa wits mazinayachis anuritam kizpurtayarus, kapunguri zamangata shingtsa. Zamangayachus, uru yaktashsha watandpun pátangakchu, tsapuwash parat ashtachiya. Ashkachu, anuritam siysat yaktash teet, pshtutartata shingtsa. Tárangiya Apanll wasundurur Josueyaatsi.
5 Quando eles derem um toque longo, todo o povo gritará bem alto, e então a muralha da cidade cairá. Aí cada um avançará diretamente para a cidade.
6 Josueysha anuritam apanllpanee urkar kuruzeeru, Ashiri siysat apanllpannandis 7 washunand ipuneerus, Apanllee kajonarini yángints. Mishat, wakaratam wits yángints. Yáyarus, wasina imazangints.
6 Josué chamou os sacerdotes e disse: — Carreguem a arca da aliança, e na frente fiquem sete sacerdotes levando cornetas.
7 Natu, siysat sundaris yaktaa iturpingints, yuwis tapazpanis anis. Wasina siy Apanllee kajonarini arangeem imazangints, tárangiya.
7 E disse ao povo: — Comecem a marchar em volta da cidade! E que os soldados marchem na frente da arca da aliança de Deus, o
8 Tputsshitisin yuwaa Josuey kamachtayaru anooritam tuminurangsin, chtaru wakaraa wits pu pu támpanima 7 tputs, apanllpantam urkar wakaraa wits yáyarusin, imazaranganaya. Anumun Apanllee kajonarini kumpanshitisin tachitaranganaya.
8 Então, seguindo as ordens de Josué, os sete sacerdotes ficaram na frente da arca e começaram a tocar as cornetas.
9 Itaru, chtaru yuwamassin kizpur tapazee waratamaam yasarana anumassin apanllpanee urkar arangeem imazaranganaya. Apanllpanshitisin urkar 7 tputs washunand wakaraa wits, yarangusin, anumun Apanllee kajonarini kumpantamsin tachitaranganaya. Ashirangsin, itaru arang kuzizimun sundarutam tapazpantamsin tachitarangtamsinaya undarareem tapachindamaama. Amb sheerandsin, shurangayarandsin, yakat Jericoyap naatarangsin, yaktaa Jericoya iturpiranganaya. Anush apanllpanshitisin wakarash wits pu pu tárangusin, nda zanayaranganaya anuri ántar ashiranganaya.
9 Os soldados iam na frente dos sacerdotes que tocavam cornetas, e um grupo de guardas seguia a arca. Durante esse tempo as cornetas tocavam.
10 Itaru, Josueysha sundaroo, Musá siy zamangarintspa. Zamayarus marchangints. Na yuwash nuw, Natunaaree, tákchuri, anshunaa kizpurtayarus, kapunguri zamangangtsa, tárangiya.
10 Mas Josué tinha dado ordem ao povo para não gritar, nem fazer barulho até que ele mandasse.
11 Ashiriya, Josuey Apanllpa kajonarini yaktaa minum iturpiyashinusin, yusur waptam taarashpitam maakamchusin kanapuranganaya.
11 Aí Josué ordenou que os sacerdotes dessem uma volta ao redor da cidade, carregando a arca da aliança. Depois voltaram ao acampamento e passaram a noite lá.
12 — ausente —
12 No dia seguinte Josué se levantou de madrugada, e os sacerdotes carregaram a arca.
13 — ausente —
13 Os sete sacerdotes que levavam as sete cornetas iam na frente, tocando sem parar. Os soldados iam na frente deles, e um grupo de guardas seguia a arca. As cornetas não paravam de tocar.
14 Ashirangsin, anpat tsimbunarinshitini yaktaa iturpiranganaya. Sheersin, yusur yaptam taarana ambtam kanapuranganaya. Ambiri putam zar aranginash, aranginash ashirangsin, arangtach minum matayaru zar iturpiranganaya.
14 No segundo dia marcharam de novo uma vez em volta da cidade e voltaram ao acampamento. E fizeram isso durante seis dias.
15 Putamsha tsimbunarinshitini matayaru zar tarasitaranlluri, káyarusin, yaktaa yusur marchaksin iturpiranganaya. Chtaru tamaranganaya ambitam ashirangsin, itaru anpat zar, tsimbunarnishitini matayaru yaktaa iturpiranganaya.
15 No sétimo dia levantaram-se de madrugada e marcharam em volta da cidade sete vezes no mesmo dia. Foi só nesse dia que deram sete voltas em redor da cidade.
16 Anushsha zar yusur apanllpan urkar wakarash wits tsimbunarinshitini matayaru pu pu tárangusin, Josueysha anuritam tiptsiree kamachtarangiya. Natunaari, ashparitis zamangayarus, tsiyatangints. Apanll waana iyaam nee yakat izuuru tpachingamaam panayanlliya.
16 Na sétima volta, quando os sacerdotes acabaram de tocar as cornetas, Josué disse ao povo: — Gritem agora! O
17 Nish yaktash maachi ashpari taaru anoo izuuru tpachingamaam waana Apanll ipuseeru, iyaam kamachtayaru kasarangiya. Itaru, nish kiz mshipan sur Rahab taaku anootsinaa pachacheezini. Mishat, yuwaatstam pangush maachirit shaneerana anootstam napangtsa. Antanda mang iyashchee tputs tsapoo naramapanee pangush pishurangu, anumandtam iyshat nayniyani.
17 A cidade deve ser destruída, junto com tudo o que há nela, como oferta para Deus. Somente ficará viva a prostituta Raabe e a sua família porque ela escondeu os nossos espiões.
18 Mishat, mangiptispa musá maacheetsi yaktash taaru anoo muntarintspa. Pakchiyam ptatintspa. Ashpari maachtawaa izuuru napangtsa. Watam Apanll waana ashpari maacheetsi kpitangtsa, táranguwa. Paptsa, maacheetsi pakcheetsiyam yakchinaareesa, uru saanaatstatam taarashis tayutaritatssa. Mishat, saanaatstatam Israelchicheetsis tayutaritatssa.
18 Mas não peguem em nada daquilo que vai ser destruído. Se ficarem com qualquer coisa que eu mandei destruir, vocês vão trazer desgraça e destruição ao acampamento israelita.
19 Itaru, oroomari, mishat orootam mburshimashiwa, an ichingaru yuw maachi ngusambaw mbammasheewa an ichingaru Apanlleemtam. Ashiri anoo pakchus, yáyarus wayangtsa, Apanllish pang' wayamaama, tángints tsiyatkus, Josuey tiptsiree tárangu,
19 Mas os objetos de prata, ouro, bronze e ferro serão separados para o Senhor e colocados no seu tesouro.
20 tputsshitisin anuritam zamangaranganaya. Wakarapanshat wits pu pu támpan, pu pu táyatssin, Israelchichshitin wakaraa mazinarangusin, uwshtisin anuritam kapunguri ashparitssin sundar zamangaranganaya. Amb tákchusin, tandapunuzsha iwatamarangu, izuuru paratzurangiya. Sheechu, anuritam sundarshitisin yaktash pshturanganaya.
20 Então os sacerdotes tocaram as cornetas. Logo que o povo ouviu este som, gritou com toda a força, e a muralha caiu. Aí todos subiram, entraram na cidade e a tomaram.
21 Sheersin, ashpari tputsee k'chirpungpat pacharanganaya. Ichingaru kizaatstam, kanungaseetstam, kizpur wachinawaatstam, mishat chinuzeewaatstam, toroo tarawzupaneem wayakana anootstam, opeejaatstam, burrootstam, ichingaru ashpari, maachitpatawari izuuru tpachingayarusin kasaranganaya.
21 E mataram, com as suas espadas, todos os que estavam na cidade: homens e mulheres, crianças e velhos. Também mataram os bois, as ovelhas e os jumentos.
22 Ashirangsin, Josueysha yuwaa sirú tsimbun tputs ipuseeru tsapoom naramaam kamachtayaru zanganirangu, anootstam yusur kamachtarangiya. Natu, yuwis nish parangis anis, kizap mshipanip pang' pshtuyarus napashinints. Ashpari maachiri anush taarana anpatari tshitungashinints. ¿Tamarinaa siyaa naynirangu, tapachindaranga? ambitam siysat shingints, tárangiya.
22 Depois Josué disse aos dois homens que haviam servido como espiões: — Entrem na casa de Raabe, a prostituta, e tragam a família dela para fora, conforme vocês prometeram.
23 Tárangu, uwshtisin anuritam kizap mshipanip pang' teet ashirangsin, pangush pshtuyarusin, kizaa mshipanee sur Rahabaa, ichingaru waparpatari, wanirpatari, wayuchpatawari, mishat maachiritamsin anush taarana anpatari ichingaru yamayarandsin, Israelchichipsha taarash, piyam waanitam yuwash tsap wanasiri anush wayaranganaya.
23 Eles foram e fizeram sair Raabe, o seu pai, a sua mãe, os seus irmãos e o resto da família. Tiraram todas as pessoas da casa e as puseram do lado de fora do acampamento israelita.
24 Ashiramchusin, Israelchichshitisin yaktaa ashchiri tirooyarusin, ashpari maachi anush taaru anoo ichingaru mucheersin, kasaranganaya. Orootsimari, mishat ur mburshimashi, maachi yuw mbammasheew ngusambawa anootsim nda muchiranganaya. Anoo yáyarusin, Apanllish pang' wayaranganaya.
24 Então incendiaram a cidade e queimaram tudo o que havia nela, menos os objetos de ouro, prata, bronze e ferro. Essas coisas foram colocadas no tesouro da casa de Deus, o Senhor .
25 Kizaatssha mshipanee sur Rahabaa nduntam pacharanganaya. Ashpari Rahabaa wamind naparanganaya. Watam an kiz, Josueyaa muchchur tsapoo naramapani pangush pishuranguwa. Ashirucha, Josueysha anumandtam uwshat tapachindarangiya. Amb ashirangu, Rahabchich wachinllin na wand Israelchichish watsapun taakanaya.
25 Josué deixou que Raabe, a prostituta, e todos os seus parentes ficassem vivos porque ela havia escondido os espiões que ele havia mandado a Jericó. E os descendentes dela vivem no meio do povo de Israel até hoje .
26 Anshat yakat Jericoyaa kapeetaramchusin, Josuey yusur Israelchichee wanasir waneerangiya. Paptsa. Siy yaktash Jericoyash pangeemis pangumaam chinarintspa. Tputs anush pangukchinaari, yusur yaktaa Jericoyaa tanischikchu, uru anoo tputs Apanll kizpur tsiyantachiya. Ashkachu, tputs anush pangoom patatkachu, uru wip iwaxiztam tsipachiya. Yaktamsha watandpun wach yusur kaneesich tinakchu, wip shipamunaatssha tsipachiya. Apanll waneekchu, wip ashpari pchingchiya, tárangiya.
26 Nessa ocasião Josué amaldiçoou a cidade em nome de Deus, dizendo: — Quem tentar construir de novo esta cidade de Jericó será amaldiçoado pelo Quem puser os alicerces perderá o filho mais velho! Quem colocar os portões perderá o filho mais moço!
27 Apanll Josueyaam kapung istarangu, nda xapoorangu, wamari kasirangiya. Ashirucha, Josueyaa tputs ichingarusin Kanaanshuch tsap yasarangusin, Josuey kizpurcha, táranganaya.
27 Assim o Senhor Deus esteve com Josué, e a fama de Josué se espalhou por todo o país.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Josué 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.