2 Reis 5
Apanlli Kuku (CBUNT) vs NVT
1 Ashiriya, Naaman sundar urkar Síriyash tsap taarangiya. Síriyshuch kurak Naamanaa kizpur chinatariya. Watam Naamanpat wizpuririni Apanll waana istarangu, anoo tsapoo Síriya waamatarishtisin watsapun yaranganawa. Itaru, ansha sundar urkar wanguyamuna. Tsutashish tsutarangiya, yuwamash tas tutungataru anumashi.
1 O rei da Síria tinha grande respeito por Naamã, comandante do seu exército, pois, por meio dele, o S enhor tinha dado grandes vitórias à Síria. Mas, embora Naamã fosse um guerreiro valente, sofria de lepra.
2 Ashiriya, yuwash Israelchichpa tsiyantarangusin, zapan xiyrangana, anush Naaman kizaa nllura putayaru, yamayaru, wizanlleem muchchuri wayarangiya.
2 Naquela época, saqueadores sírios tinham invadido o território de Israel, e entre os cativos havia uma menina que se tornou serva da esposa de Naamã.
3 Ansha nllur Naamanaa wizanlli, Zaranlleetsish kamaningi. Waani naayaru, yap Apanllee kuk kamanipan yakat Samariyash taaru, amb naakchu, wánguyar yarat, tárangiya. Kizsha wazaranllee kamanirangu,
3 Certo dia, a menina disse à sua senhora: “Como seria bom se meu senhor fosse ver o profeta em Samaria! Ele o curaria da lepra!”.
4 Naamansha anoo mazinarangu, Síriyashchee kurak kamanirangiya.
4 Naamã contou ao rei o que a menina israelita tinha dito.
5 Kuraksha Síriyshuch uwsha, Wanasircha. Na, napashini. Nuw kirak yandayaruri, Israelchicheem kurak zanganchima. Ashkachuri, waritachparee, tárangiya. Anootssha Naaman mazinarangu, pangup naatarangiya. Anush kuseeru, kurikee mbammash 30 mil mburshimashi yarangiya. Sheeru, anumunsha 6 mil kurik mbammash oroo yarangiya. Anumunsha 10 wámaree yarangiya.
5 Então o rei da Síria lhe respondeu: “Vá visitar o profeta. Eu lhe darei uma carta de apresentação ao rei de Israel”. Naamã partiu levando 350 quilos de prata, 72 quilos de ouro e dez roupas de festa.
6 Sheeru, kurakapsha Israelchichip kirakaa yandama yáyaranllu, naatarangiya. Anushsha kirakash yandamash tsiyatsis taarangiya. Nee kiraka yakchush, natstangcha; anush pangatsha. Naaman sundar urkar zanganchinllpa. Shiysha anoo yarangcha wánguyareetsi, tárangiya.
6 A carta para o rei de Israel dizia: “Com esta carta apresento meu servo Naamã. Quero que o rei o cure da lepra”.
7 Anootssha kurak Israelchich kirakaa yáyaru natstarangiya. Natstayaru, uwsha kizpur mang' mantsaku, wamaree putayaru, izichirangiya. Anushsha tsiyatku, tárangiya. ¿Antaati nuw Apanlleezi? Apanllcha tputseem taárash panatarasha. Mishat, taárashee itutsimaam yasaritamta. ¿Antaati nuw Apanllinawa, nuwaam amb táyarush yandapich? ¿Nuw anoo wanguyaa yarcheena ashiru? tárangiya. Na mangishis chinantsa. In kurak nuwaa tuxaramaam zandkiya, tárangiya.
7 Quando o rei de Israel leu a carta, rasgou as roupas e disse: “Acaso sou Deus, capaz de dar ou de tirar a vida? Por que esse homem me pede que cure um leproso? Como vocês podem ver, ele procura um pretexto para nos atacar!”.
8 Elisewsha yuwaa kurak wamaree izichirangu, anoo mazinarangu, tsiyatssee zanganirangiya. ¿Mayaamsha wamaree izichka? Waani Naaman ningeem naanpa, nuwangaz pakatu. Nuwash kuskachu, nuwsha yarchima. Ashkachuri, Naamansha, Zuraktishcha. Israelush Apanllee kuk kamanipani taarcha, táchiya, tárangiya.
8 Mas, quando Eliseu, o homem de Deus, soube que o rei de Israel havia rasgado as roupas, mandou-lhe esta mensagem: “Por que o rei ficou tão aflito? Envie Naamã a mim, e ele saberá que há um profeta verdadeiro em Israel”.
9 Naaman anoo mazinarangu, kapaachush pshiyrshini zaruyaru, naayaranllu, Elisewash kuseeru, pangusinung wach xiyarangiya.
9 Então Naamã foi com seus cavalos e carruagens e parou à porta da casa de Eliseu.
10 Itaru, Elisewsha tiptsiree tsiyatssee kamanimaam zanganirangiya. Napanlla. Apanllee kuk kamanipan ateeja. Ortagup kung naayaru, anush arangich kuwiz tsimbun matayaru chumachpa. Ashkachu, uru wanguyarini mikeeru yarchiya, átcha, tárangiya.
10 Ele mandou um mensageiro dizer a Naamã: “Vá e lave-se sete vezes no rio Jordão. Sua pele será restaurada, e você ficará curado da lepra”.
11 Naamansha anoo mazinarangu, kapung tsiyantarangiya. Kanapeeranllu anush tsiyatarangiya. Nuw mangishi chinaranguri, táranginatana. Kurak shitungeeru, ¿Tamarimta? táyaru, nuwanung xiyeeru, nuwaa tasaseeru, nuwaa patateeru, Apanllpa mashkachu, Apanllsha nuwaa yarchiya, táranginatana, tárangiya.
11 Naamã ficou indignado e disse: “Imaginei que ele sairia para me receber! Esperava que movesse as mãos sobre a lepra, invocasse o nome do S enhor , seu Deus, e me curasse!
12 ¿Antaati in kung' Damáskooja? misha kung Abanaja, misha kung Farfaraja, ¿antaati in kung anooja? Ancha kung' kizpur wanasiriya. Ichingarooma Israelshuchee kasiriya. ¿Nuw tamareeja amb ashtachi? ¿Antaati ashkachuri, anush wanguyari yarcheeja? amb tárangu, kapung tsiyantarangu, kasayaru, wapitam kanapurangiya.
12 Não são os rios Abana e Farfar, em Damasco, melhores que qualquer rio de Israel? Será que eu não poderia me lavar em um deles e ser curado?”. Naamã deu meia-volta e partiu furioso.
13 Itaru, apussha naantachusin, Naamansha muchchur, Naamanaa, Mazinanlla. ¿Antaati Apanllee kuk kamanipan shiyaa yutaritaja tsiyatarang? Nduni. Wánariya mbamanaaree kamachtarangu, ¿ndunnaarshaparee kukoo payurangsha? Ashiriya, mangish itsinsaru chinangcha. Shiy naayarush, kungush chumangi. Ashkachush, uru nutsish wanasiritsha, tárangiya.
13 Mas seus oficiais tentaram convencê-lo, dizendo: “Meu senhor, se o profeta lhe tivesse pedido para fazer algo muito difícil, o senhor não teria feito? Por certo o senhor deve obedecer à instrução dele, pois disse apenas: ‘Vá, lave-se e será curado’”.
14 Kuraksha Naaman anoo mazinarangu, Ashiriya, waritachpari. Zuraktishcha, tárangu, Elisewaa kuk payurangu, arangtach tsimbun kuwiz matayaru kung Ortagush chumarangiya. Ashiriya, chumarangu, wánguyar yararangiya. Yusur wanuts ashchiri wanasireerangiya, nllur wanuts tamapari ashirangiya.
14 Assim, Naamã desceu ao Jordão e mergulhou sete vezes, conforme a instrução do homem de Deus. Sua pele ficou saudável como a de uma criança, e ele foi curado.
15 Ashiriya, Naamansha anoo parangu, Elisewap tsiyatamaam wipunashpa naataranganaya. Ashiriya, anush kusarangsin, Naaman tsiyatarangiya. Na in nuw mangi kizpur kisa, watam minup tsap minumtiyam Apanllee kuk kamanipan kizpur wanindaja. Israelshumari kizpur taariya. Ashiriya, na nuw shiyaam maachee panachinllpa, yuwamand shiy nuwaa yararangish anumanda. Nuw shiyaa tputsirtana, tárangiya.
15 Então Naamã e toda a sua comitiva voltaram para onde morava o homem de Deus. Ao chegar diante dele, Naamã disse: “Agora sei que no mundo inteiro não há Deus, senão em Israel. Por favor, aceite um presente de seu servo”.
16 Itaru, Elisewsha, Nduni. Zurampatari Apanll waana paritam, yuwaa átish anoo ayu tácheezi, ndambari, tárangiya.
16 Eliseu, porém, respondeu: “Tão certo como vive o S enhor , a quem sirvo, não aceitarei presente algum”. Embora Naamã insistisse, Eliseu recusou.
17 Ashiriya, sundarsha urkar Naaman, Ashiriya, na ayu tángandama. Nuw kapaachumun ush tsapureetsish pakich nuwaanpee yachima, watam na nimandari shaana nuwaa paritamtish, yusur apanllputsee chinacheezi. Ayamtaati yusur apanllputsee ungirtacheezi. Minumtaatsiri Apanlleetsimari Taarashipanee ungirtachima, tárangiya.
17 Então Naamã disse: “Está bem, mas peço que permita que este seu servo leve para casa duas mulas carregadas com a terra deste lugar. De agora em diante, nunca mais oferecerei holocaustos ou sacrifícios a qualquer outro deus, senão ao S enhor .
18 Ashiriya, minumari shiy nuwaa istangandama, Apanll nuwaa yutaritshishiri tachingamaama. Nimand naakchuri, nuwaa kurakarshiti, apanllputsip Rimonash pang' ungirtayani, tákchu, nuwamun uw putayaru, apanllputsinung tutunlltayaruni, tsimbunarishtini ungirtakchiniya. Ashkachi anoom, nuwaam Apanllpat tsiyatangandama, anoo Apanll tachingamaama, tárangiya.
18 Mas que o S enhor me perdoe por uma coisa: quando meu senhor, o rei, for ao templo do deus Rimom para adorar ali e se apoiar em meu braço, que o S enhor me perdoe quando eu também me curvar”.
19 Elisewsha, Waritariya. Mapiyrush naatacha, tárangiya.
19 “Vá em paz”, disse Eliseu. Então Naamã partiu para casa.
20 Ashiriya, Naaman naayaranllu, arapsha naanakchu, anoo Elisew muchchur Guehasiy mangush chinayaru, ¿Tamashtaja nuw kurakari Elisew kurikee ngatarang? Ashiriya, nuwnaa tachiteeruri, kamateeruri, mashatama. ¿Nduneeja nuwaam panachinda? tárangiya.
20 Mas Geazi, servo de Eliseu, o homem de Deus, pensou: “Meu senhor não deveria ter deixado esse sírio, Naamã, partir sem aceitar os presentes. Tão certo como vive o S enhor , vou correr atrás dele para ver se consigo alguma coisa”.
21 Tárangu, Guehasiy mikeeru yap Naaman naayaranllu, amb tachitarangiya. Ansha kurak uship napku, Elisewaa muchchur parangu, kapaachush pshiyrshini karuwarangiya. Karuweeru, masharangiya. ¿Maya k'kuz yutarit taaru naatatsha? tárangiya.
21 E Geazi correu atrás de Naamã. Quando Naamã viu que Geazi corria atrás dele, desceu de sua carruagem e foi ao encontro dele. “Está tudo bem?”, perguntou Naamã.
22 Guehasiysha, Mangutariti pakaturi kusarangina, tárangiya. Itaru, nuwaa kurakari zanganirangiya shiyaa kamanimaama. Apanllee kuk kamanipan tsimbun kanungaseew tsap Efrayinamand káyashinusin, kusataranganaya. Ashiriya, shiy kurikee nuwaam panamaam waritakcha, tárangiya. Nuwaam panangandama. Tuchip mil kurik mbammash panangandama; anumunsha tsimbunatam kamarish panangandama, tárangiya.
22 “Sim, está tudo bem”, respondeu Geazi. “Meu senhor me enviou para dizer que acabaram de chegar dois jovens profetas da região montanhosa de Efraim. Meu senhor pediu 35 quilos de prata e duas roupas de festa para eles.”
23 Naamansha kurak anoo mazinarangu, Zuraktishcha. Ashiriya, neewa. Shiyaam kurik panachinllpa. Aranginashta 6 mil kurik mbammash panachinllpa. Ngatinllpa, tárangiya. Táyaru, kurikeetstam, misha wamareetstam pursash tsimbunari pshtayaru, panarangiya. Ashirangu, tsimbun muchchur Guehasiyash ipunamaam zanganirangiya. Ansha muchchur yáyarandsin, Guehasiypa washunand ipuneerandsin naataranganaya.
23 “Claro, leve setenta quilos de prata”, insistiu Naamã. Ele lhe deu duas roupas de festa, colocou a prata em duas sacolas e enviou dois servos para carregarem os presentes para Geazi.
24 Naayarandsin, machimun káreerandsin, anush kuskamchusin, Guehasiysha pursaa yaruwayaru, wansshutarisha pang' wayarangiya. Anumandari Naamanaa muchchuri, Kurakaripish kanapungtsa, tárangu, waanpeetam urkarip naataranganaya.
24 Ao chegarem à colina, Geazi pegou as sacolas, enviou os servos de volta e escondeu os presentes dentro de casa.
25 Guehasiysha Elisewash kuseeru, Elisewsha muchchuree masharangiya. ¿Yapimandsha káyashinsha? tárangiya. Guehasiysha, ¿Antaati nuw naareezi? Neetsiritcha taari; tárangiya.
25 Quando entrou para ver seu senhor, Eliseu, este lhe perguntou: “Onde você esteve, Geazi?”. “Não estive em lugar algum”, respondeu Geazi.
26 Itaru, ashiritaa Elisewsha, Na in ¿antaati nuwaa kamapshicheezish? Nuw parangtana. Tputs kapaachoo pshiyrshini kasayaru, karuweeru, shiyaa tsiyatarangiya. Nuw anshutamana. Nuw kani anushpaz ashirangina. ¿Antaati na in kurikee chinamaam waritak? ¿Mayaamaja kurikee, misha kamazeetstam, misha mzatseetstam kizarunpat, misha opeejaatstamta, misha wakaraatstamta, misha m'chachureemtamtish, misha kizaatsitam m'chachureemish anoo ichingaru shiy chinachish?
26 Mas Eliseu lhe disse: “Você não percebe que eu estava presente em espírito quando Naamã desceu da carruagem para encontrar-se com você? Esta definitivamente não era ocasião de receber dinheiro e roupas, oliveiras e videiras, ovelhas, gado e servos.
27 Ashiriya, yuwamand ashirangish anumand Naaman tsútash shiyaa tsutachiya. Maachiritaatsish ichingaroom urutamari tsutaku taachiya, tárangiya. Tárangu, Guehasiysha mazinarangu, Elisewaa kasayaru, naatarangiya.
27 Por isso, você e seus descendentes sofrerão da lepra de Naamã para sempre”. Quando Geazi saiu dali, seu corpo estava coberto de lepra; sua pele estava branca como a neve.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Reis 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.