Atos 17

El Nuevo Testamento (CBK) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Despues ya travesa sila na Anfipolis y Apolonia y ya llega sila na Tesalonica donde el iglesia del maga Judio.
1 Hiremor hina Amfipolos naatu Apolonia bar merar hihamiy naatu hina Thessalonica hitit, nati’imaim i Jew hai kou’ay bar ta batabat.
2 Si Pablo ya anda anay na iglesia cay como ese el di suyo costumbre. Por tres Sabado siguidito talla sila ta discuti con el maga gente acerca del maga palabra de Dios na Sagrada Escritura.
2 Paul ana yawas mar etei esisinaf na’atube in kou’ay bar run, Baiyarir veya tounu wanawanahimaim buk rusasar tur hai yabih sabuw bairi hima hidudur.
3 Ta esplica le canila y ta dale tamen prueba que el Cristo necesita sufri y muri y despues resucita. Despues ya habla le, “Este persona si Jesus amo ya el Cristo.”
3 Buk wanawanan dinab hikikirum kubuna hai tur eowen eo, “Keriso i biyan nababan namorob naatu morobone namisir maiye.” Naatu Jesu isan iti aorereb kwanonowar, God ana Roubinen Orot. Keriso’oban i nati.
4 Tiene del maga Judio ya cree que deverasan ese mensaje, y ya man junto sila con Pablo y con Silas, y ya sigui tamen junto canila un grande grupo del maga Griego quien tiene respeto con Dios, y mucho tamen maga mujer de alto sociedad.
4 Sabuw afa Paul yah ikitabir naatu Paul Silas hairi hikofanih. Na’atube Greek sabuw rou’ay gagamin God hikwakwafir auman hirun, naatu bar merar baibin ukwarih auman hirun. |alt="map" src="Pauljr2.tif" size="col" ref="Acts 17.4"
5 Pero el maga Judio ta man celos, poreso ta busca tamen sila con el maga vagamundo na tiangue hasta ya queda sila bien manada. Despues ya manda sila con esos hace gayot grande estorbo hasta ya hace sila ataranta con el maga gente na ciudad. Despues ya esforsa sila entra na casa di Jason para busca sila con Pablo y con Silas, cay quiere sila entrega con esos con el maga gente.
5 Baise Jew sabuw hibobowen sabuw ef yan rimurih hibow kou’ay gagamin himatar. Naatu nati bar merar gagamin wanawanan hibuyuw hinunuw hin Jason ana bar hiyi hirab. Hikokok Paul Silas tibunuwih hitama’am na’at tabotaitih sabuw titih.
6 Pero cuando nuay sila encontra canila, ya agarra sila con Jason y cuanto bilug del maga creyente, y ya estira canila para na presencia del maga oficial del ciudad. Despues ta grita gayot sila bien suena, “Este maga gente amo gayot el ya causa estorbo na entero lugar y ahora ansina tamen sila ta hace aqui na di aton ciudad,
6 Baise hirun hinunuwet ana veya’amaim men hititourih. Basit Jason hibai hifatum baitumatumayah bairi hitainih hina bar merar hai orot gagamih biyah hitit hiwow hio, “Iti orot tafaram wanawanan sabuw hai ma hi’a’afiy hinan boun hina iti ata bar ata merar hitit.
7 y este gente si Jason ya recibi canila na su casa. Ta anda sila contra con el ley di Cesar, cay ta habla sila que tiene dao otro rey, el nombre si Jesus.”
7 Jason hai merar yi buwih ana baremaim hima aiwob orot Caesar ana ofafar hi’astu’ub teo, Aiwob orot ta i ema’am wabin Jesu.”
8 Cuando ya oi el maga gente pati el maga autoridad el cosa ya habla el maga vagamundo, todo sila ya queda trambulicao.
8 Tur iti na’atube hio hinonowar sabuw rou’ay gagamin na’in naatu bar merar hai orot gagamih hai not hikwaris.
9 Despues el maga autoridad ya manda paga fianza con Jason pati con el di suyo maga uban para puede sila sale na calaboso.
9 Basit bar merar orot gagamih Jason naatu orot afa bairi kabay hi’uwih hibaiyan, imaibo hibotaitih hin.
10 Apenas ta cerra el noche el maga creyente ya manda con Pablo y con Silas anda dayun na Berea. Cuando ya llega sila alla, ya anda sila na iglesia del maga Judio.
10 Hima in mar fo, basit baitumatumayah Paul Silas hairi hiyafarih au Berea hin, naatu hina nati’imaim hititit ana veya mutufor hin Jew hai Kou’ay Bar hirun.
11 El maga gente de Berea mas entendido pa que con aquellos de Tesalonica. Ya oi gayot sila enbuenamente el mensaje y todo′l dia ta estudia sila el Sagrada Escritura para sabe si deverasan ba el cosa si Pablo ta habla.
11 Nati sabuw i dogoroh hibotawiy men Thessalonica sabuw na’atube’emih. Tur hinonowar i yah bai kwanekwan hima hinowar veya matan hiyi hai buk hiyab hikok hitaso’ob Paul abisa eo i turobe Buk eo’omaim eo ai en?
12 Mucho del maga Judio ya cree canila, hasta el maga mujer Griego de alto sociedad pati el maga hombre Griego.
12 Naatu sabuw moumurih maiyow hitumatum, Greek baibin gagamih afa naatu orot moumurih na’in auman hitumatum.
13 Pero cuando el maga Judio de Tesalonica ya oi que si Pablo ya habla el mensaje de Dios na Berea, ya anda tamen sila alla para hace estorbo con el maga gente.
13 Baise Jew Thessalonica hima’am Paul Berea bibinan ana tur hinonowar ana maramaim hirabon hina yare baimatarin isan hikukeraker.
14 Por causa de ese suceso, el maga creyente ya manda dayun anda con Pablo para na aplaya, pero si Silas pati si Timoteo ya esta na Berea.
14 Naatu baitumatumayah marta’imon Paul hibai hiyafar autor re. Baise Silas Timothy hairi Berea hima.
15 El maga gente quien ya hace hatut con Pablo ya lleva con ele hasta na ciudad de Atenas. Despues si Pablo ya encarga canila maga instruccion para habla con Silas y con Timoteo, para hace apas con ele na mas pronto tiempo. Entonces ese maga gente ya volve ya na Berea.
15 Orot afa Paul hinawiy bairi hina Athens ana fofoninamaim hihamiy, imaibo i himatabir. Paul iuwih eo, “Kwanan Silas Timothy hairi kwana’uwih saisewat hinan bairi anita’imon.”
16 Mientras ta espera pa si Pablo con Silas y con Timoteo na Atenas, ya queda gayot le bien estorbao cay ya mira le que tiene un manada de idolo na ciudad.
16 Paul Athens imaim Silas Timothy hairi ma kakaifih wanawanan, nati bar merar hai totob awan karatan hima’am i’itih isan men iyasisir.
17 Poreso ta discuti le na iglesia con el maga Judio y con el maga Griego quien devoto con Dios, y todo′l dia na plaza ta discuti tamen ele con el maga gente quien ta pasa.
17 Basit in Kou’ay Bar run Jew naatu Ufun Sabuw iyab God hibitumitum bairi hio, naatu mar etei ahar efanamaim sabuw iyab nati’imaim hinan iti sawar isah i hai tur eo’owen.
18 Tiene alla un grupo de gente quien ta estudia el maga enseñanza que ta llama Epicureos, y tiene otro grupo tamen ta estudia el enseñanza que ta llama Estoicos. Ya principia sila discuti con Pablo, pero tiene di ila ta habla, “Cosa ba este ignorante ta habla?” Tiene pa otro maga gente ta habla tamen, “Como si fuera ta habla man ese de otro clase de dios.” Ya habla sila ansina cay si Pablo ta habla canila acerca di Jesucristo y acerca del resureccion.
18 Naatu orot afa Epikuria kirum efanane hititit naatu orot afa Sitoik kirumane hititit Paul bairi hibas, so’obayah afa hio, “Iti orot rarik kartatanenayan abisa eo’oweh?” Afa hio, “I ana itinin nanawan hai god isah eo.” Iti na’atube hio anayabin Paul i Jesu morobone mimisir maiye isan bibinan.
19 Despues ya lleva sila con Pablo na un lugar que ta llama el Areopago, donde el maga gente del ciudad acostumbrao hace el di ila miting. Despues ya pregunta sila con ele, “Puede ba came sabe acerca de este nuevo enseñanza que ta habla uste?
19 Basit Paul hibai hinawiy hina kaniser Areopagus kou’ay nahimaim hitit naatu hio, “Aki akokok iti bai’obaiyen boubun sabuw kubi’obaibiyih inao ana nowar gewas.”
20 Ese maga cosas que ta habla uste nuay pa came nunca oi, poreso quiere came sabe si cosa quiere decir ese.”
20 Sawar afa i’o aki anonowar i tur afa boubun aki isai, imih akokok o inakubunabuna gewas inao ananowar.”
21 Ya habla sila este cay todo el maga gente de Atenas y el maga estrangero quien ta queda alla, ta gasta lang el di ila tiempo para oi y habla acerca del maga idea nuevo.
21 Athens tafaram matuwan naatu nahtoumanih iyab makwaniyih hai bowabow mar etei tur boubun menamaim tenonowar i boro hinab nati ef yanamaim hinao hinareremor aurih bowabow en.
22 Despues si Pablo ya para alla enfrente del miting na lugar de Areopago y ya habla, “Señores de Atenas, sabe gayot yo que ustedes bien religioso,
22 Paul kaniser hai kou’ay Areopagus nahimaim misir eo, “Athens orot! Ayu kwa ai’iti kwa etei i a yawas yayasairenamaim kwama’am.
23 cay mientras ta camina camina yo, ta mira yo con el maga cosas que ta adora ustedes, y ya puede tamen yo mira un altar que tiene este escribido: ‘Dedicao con el Dios Desconocido.’ Ese dios desconocido con quien ta adora ustedes, amo ya el quien ta habla yo ahora con ustedes.
23 Anayabin iti bar merar abat areremor akwafiren efan etei aitah, na’atube sibor ana gem ta aitin tafanamaim iti na’atube kwakirum. ‘God wa’iwa’irin takwakwafir.’ God nati wa’iwa’irin kwakwakwafir, baise men kwaso’ob nati God i yait, imih boun akokok nati isan anaorereb kwananowar.
24 Ele amo el Dios quien ya crea con el mundo y todo las cosas. Ele tamen el Señor del cielo y del tierra, y hende ele ta queda na maga edificio hecho lang de gente.
24 God iti tafaram sinaf naatu tafaram wanawanan sawar etei auman sinaf himatar. I mar tafaram ana Regah baise i men orot umahimaim Tafaror Bar hiwowowab imaim ema’amamih.
25 Hende le ta depende con el maga gente para sirvi con ele, y hende ele ta necesita ni nada, siendo ele pa gane mismo ta dale vida y resuello y todo las cosas con todo el maga gente.
25 Naatu orot umahimaim abisa mamatar i men ekokok nab, anayabin yawas naatu yourabad naatu sawar tutufin etei i akisin biyanane na sabuw yawas tebaib.
26 Dios ya crea un gente lang y ya sale con ese todo el maga raza de gente para esta na entero mundo. Antes pa gayot ele mismo ya decidi si donde lugar sila ay esta y hasta cosa tiempo lang el di ila vida ay alcanza.
26 Orot ta’imon biyanane sabuw menan ta ta tafaram tutufin etei karatan, nowanowah hibai tema’am. Naatu marasika yakitifuw hai veya anababatun yai, sabuw iyab tafaram menatan hinab nowanowah namatar hinama’am i so’ob hai veya yai.
27 Dios ya crea con el maga gente para puede sila aprende conoce con ele y puede tamen experiencia el di suyo presencia, cay hende man ele lejos canaton todo.
27 God iti na’atube sinaf, saise sabuw hitatit hitanuwih naatu umah hitaruteteyan hitanan boro hitatita’ur. Baise i men ef yok na’in ema’am, it ta’ita’imon sisibitamaim ema’am.
28 Tiene quien ya habla que por medio del poder de Dios tiene kita vida y puede kita move y continua existi. Tiene del di aton maga poeta ya habla ya que maga anak ya kita de Dios.
28 Anayabin ’i ana fairamaim it yawasit tama taremor biyat ebi’e’etaw. Kirumamaim tur kabumih kwakikirum na’atube, ‘It i natunatun.’
29 “Poreso si maga anak ya man kita di suyo, no debe kita pensa que Dios iqual como un idolo de oro o plata o piedra que el maga gente lang ta planea y ta hace.
29 Isan imih it i God natunatun ai’in, men tananot God ana itinin i gold o silver o kabay ta sabuw tar so’obayah i hai yumatabe hitar hirouwen ebatabatamih.
30 Antes pa gayot Dios nuay hace caso con el ignorancia del maga gente, pero ahora ta ordena gayot ele con todo el maga gente de todo el maga lugar que debe sila arripinti del di ila maga maldad.
30 Marasika God it ata kasiy ata tengogor i’itah etei was tanen, baise boun sabuw tutufin etei dogorot baikitabir isan ebiyunit tanasinaf.
31 Necesita sila arripinti cay Dios ya decidi ya un dia para ele ay jusga con el maga gente na entero mundo con su justicia por medio de un gente con quien ya nombra le. Ele ya dale tamen prueba con todo el maga gente cuando ya hace le resucita con ese gente.”
31 Anayabin veya ta yayakitifuw i ema’ama, nati’imaim orot ta tafaram tutufin etei ef gewasinamaim baibatiyin isan i rubinika, naatu nati orot it itinin baiturobe isan i morobone bora’ah maiye.”
32 Cuando ya oi sila el maga palabra di Pablo acerca del resureccion, tiene ya pasa lang con ele de broma, pero tiene del otros ya habla, “Quiere came oi con uste habla ole acerca del di uste enseñanza.”
32 Morobone misir maiye isan Paul eo hinonowar ana maramaim hi’iyab himarib. Baise afa hikok veya ta na maiye baidudur nowar isan hifefeyan.
33 Despues si Pablo ya sale na di ila miting.
33 Nati’imaim Paul kaniser hai kou’ay ihamiyih misir in.
34 Tiene del maga gente ya queda maga siguidores di Pablo y ya queda tamen el maga creyente di Jesucristo. Tiene de esos amo si Dionisio, un miembro de Areopago, y un mujer el nombre si Damaris, pati tiene pa tamen los demas.
34 Orot afa hitumatum Paul hi’ufunun, naatu Areopagus ana kou’ay wanawananamaim orot wabin Dionysius auman itumatum naatu babin wabin Damaris naatu baibin afa auman hitumatum.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.