Mateus 24
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NTLH
1 Jesús aa eleshasha puturen malu' yumaa miintsu, ya' disipulula ya' keesha jitu, juntsa aa elesha yatala naaju dejuñuba Jesúsnu keeware' keenbashinguekaanu kila.
1 Jesus saiu do pátio do Templo, e, quando já estava indo embora, os seus discípulos chegaram perto dele e chamaram a sua atenção para os edifícios do Templo.
2 Tsenñu Jesús tsandimi: ¿Kumuinchi entsa naajuñuba katandetsutyuika? Uwaindiyu entsa aa elesha naa tsaju' bain, desenaaji-i', naa ma shupukaba dijkii tsutyui senaa-eranu detsuve, timi.
2 Então ele disse:
3 Tsejtu bene Ulibu chi chunu kuyisha dejitu, Jesús chudiñu, ya' disipululan juu ya' keesha kalen jitu entsandi pake'meela: Lalanu wainka, ¿naamaa juntsaa de-i' pullantsunu jun? Ñu rei juuñuu maja' entsa challa chudenaashu juntsa tinbu de-inu juñu, ¿tyee intsuñaa tsaa aseetanguenu dejuwa? tila.
3 Jesus estava sentado no monte das Oliveiras. Então os discípulos chegaram perto dele e lhe perguntaram em particular: — Conte para nós quando é que isso vai acontecer. Que sinal haverá para mostrar que chegou o tempo de o senhor voltar e de tudo acabar?
4 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñulla muchiba tujle' keenguikaran jutyu jaiba pashkatyudei,
4 Jesus respondeu:
5 matyu iya jutyuren Dioschi Mi'ke' Kayamuyu timula pureinu detsuve, tsai' anbukuinda keturen pure' chachillanu keranguikaanu detsuve.
5 Porque muitos vão aparecer fingindo ser eu e dizendo: “Eu sou o
6 Ñulla endala juu bain, naa baasha juu bain suutadutala vinguendetsuve tiñu mere mereke' bain wapantyudei, matyu juntsaa-i' puintsunu ju' mityaa tsainu tsuve, tsaaren ne tsaiñu bain, kayu de-inu maluya jun jutyuve.
6 Não tenham medo quando ouvirem o barulho de batalhas ou notícias de guerras. Tudo isso vai acontecer, mas ainda não será o fim.
7 Matyu manbaate chachilla, kamanbaate chachillaba devingue'kera; manbaate tu' chulla, kamanbaate tu' chullaba vingue'kerakenu detsuve. Tsenmin nutsa tenasha bain panda yamuj tiya'kerakena' bain, naa kala ke'kerake' bain tsa tsanguenu tsuve.
7 Uma nação vai guerrear contra outra, e um país atacará outro. Em vários lugares haverá falta de alimentos e tremores de terra.
8 Tsaaren kumuinchi tsaa de-i' pullandu bain, ti ju'ba umaa taaju peepukendun tsainu tsuve.
8 Essas coisas serão como as primeiras dores de parto.
9 Juntsa tinbutalaa in mityaren ñullanu bale rukula' tyaapasha kuwa', firu' dekikare' detu'kare'kerake, naa mu bain ñullanu detyutya'kerakenu detsuve.
9 — Depois vocês serão presos e entregues para serem maltratados e vocês serão mortos. Todos os odiarão por serem meus seguidores.
10 Tsenmala pure' chachilla keenguityu demandiya', veta' veta' wandi' firu' kenu dekakare', naa veta' veta' detyutyai bain inu detsuve.
10 Nessa época muitos vão abandonar a sua fé e vão trair e odiar uns aos outros.
11 Anbutitun Diosa' mitya pamuyu tita neneimula bain pure' faleke' anbuti' pure' chachillanu keranguikaanu detsuve.
11 Então muitos falsos
12 Tsenmin tiba firu' kenchi tene juu detiyainmala, pure' chachilla estya estyainu pensa jutyu tiyainu detsuve.
12 A maldade vai se espalhar tanto, que o amor de muitos esfriará;
13 Naa tsaintsu bain, mun de-inbera tujlei'mujchi naake ura' kerangue' jintsu'ba tsaa jintsushu juntsaa livee inu tsuve.
13 mas quem ficar firme até o fim será salvo.
14 Tsenmala Diosnu rei juu tananu mika ura kuinda nutsa tushaba dewandidetiñu, naaju chachilla bain demija deinmalaya, umaa de-inu malu janu tsuve.
14 E a boa notícia sobre o
15 Tsa' mitya, tiba chutyu yajchin jungue demushkemu, uu tyutyanuu jumu, Dioschin juu tenanu ja'pu katamiya, matyu Diosa' mitya pamu ruku Daniel tsandi wainmuwaañu juntsainmalaya (mun naa-uwanu cha' ajuusha entsa lengue' bain pensangue' keekide),
15 E Jesus continuou:
16 mun Judea tusha puna' bain kuyisha nepidei.
16 Então, os que estiverem na região da Judeia, que fujam para os montes.
17 Tsenmala mun ya kai'sha leka lekakinsha puna' bain tusha manbajtya' nepinu, tyeeba manganu tya' ya juusha mavityudei.
17 Quem estiver em cima da sua casa, no terraço, que fuja logo e não entre para pegar as suas coisas.
18 Tsenmala mun jeenbaasha puna' bain ne jalleeba manganu tya', yasha miinu pensanguityudei.
18 E quem estiver no campo, que não volte para casa a fim de buscar as suas roupas.
19 ¡Juntsa malutala naaju shinbula napuu dechu' bain, naa chu'fimu kailla miyaa dechu' bain, mika taaju kenu detsuve!
19 Ai das mulheres grávidas e das mães com criancinhas naqueles dias!
20 Tsa' mitya ñulla tsai' denepinu tinbu ne shu tinbu juuchi, ne saaduma lekanu malu juuchi tsaityusa ti', Diosba kuinda ke' papatidei.
20 Orem a Deus para que vocês não tenham de fugir no inverno ou no sábado .
21 Matyu juntsa malutala tsamantsangue taaju kenu detsuve, tsenñu entsa tu dekenu tinbutala bain, naa ne chai tinbutala bain, naa kayu bene bain juntsai taaju in jutyuuya i' puinu tsuve.
21 Porque naqueles dias haverá um sofrimento tão grande como nunca houve desde que Deus criou o mundo; e nunca mais acontecerá uma coisa igual.
22 Tsai' tsamantsa taaju ke' puinu tinbu jumunu Diosren dape' kakaatyuñuya, muba livee in dejutyuve, tsaanuren Dios yachi mi'ke' kayamu chachilla' mityaren juntsa tsai' tsamantsa taaju i' puinu tinbu dape' kakaanu tsuve.
22 Porém Deus diminuiu esse tempo de sofrimento. Se não fosse assim, ninguém seria salvo. Mas, por causa do povo que Deus escolheu para salvar, esse tempo será diminuído.
23 Tsa' mitya juntsa malutala mulaa ñullanu: ¡Keekidei, Dioschi Mi'ke' Kayamu enu entsanave! tsandityu'ba, ¡Keekidei, junu juntsanave! detiñuba keenguityudei.
23 — Portanto, se alguém disser para vocês: “Vejam! O
24 Matyu Dioschi Mi'ke' Kaya jutyuren juntsayu tis nemula bain, naa Diosa' mitya pamu jutyularen juntsayu tis nemula bain janu detsuve. Tsejtu Diosyaa tsanguekaantsuve tyainuu bain deke' keeware', naa tsamantsa keenbashinguekaanuu jumu bain deke' keeware' chachillanu anbuda keranguikaanu detsuve, tsenmin yalan tsanguenuu jutuya naa Dioschi mi'ke' kaya chachillanu bain anbuti' keranguikaanu kenu detsuve.
24 Porque aparecerão falsos profetas e falsos messias, que farão milagres e maravilhas para enganar, se possível, até o povo escolhido de Deus.
25 Kayu tsa indyuren ñullanu yumaa dewainyu.
25 Prestem atenção! Eu estou lhes dizendo tudo isso, antes que aconteça.
26 Tsa' mitya ñullanu: ¡Keedidei! ¡Dioschi Mi'ke' Kayamu junga tiba den chutyuinsha puve! detiñuba, jaiba jityudei. Tsenmin naa: ¡Keedidei! ¡Junga pantsunave! detiñu bain, jaiba keenguityudei.
26 — E, se disserem: “Vejam! Ele está no deserto”, não vão lá. Ou ainda: “Vejam! Ele está escondido aqui”, não acreditem.
27 Matyu kuidya pi'kitu naakemunga pajta lainsha pi'kemin, pajta vinsha jingue pi'kemuusu, Chachi Tiya' Nakayamu maanu uwanuya juntsaanu tsuve.
27 Porque, assim como o relâmpago risca o céu, do nascente até o poente, assim será a vinda do
28 Matyu nuka pete tsuñuba, jungaa petyutyu wa'dimu deeve, timi.
28 — Onde estiver o corpo de um morto, aí se ajuntarão os urubus.
29 Tsangue' tsamantsa taaju deke' puinu malutalaren pajta yapijuru' kanu tsuve, naa kepe pajta bain dandajtui tiyanu tsuve, naa makara juula bain kai'sha tyaike' pajanu detsuve, tsenmala kumuinchi selu bain tsaa depi'shikenu tsuve.
29 Jesus disse:
30 Tsenmala Chachi Tiya' Nakayamu selusha maantsuñu tyeeba ke' keewara katawanmalaya, entsa tusha kumuinchi vee vee sera' jimu paandela tsamantsa jeetyanchin waanu detsuve. Tsejtu Chachi Tiya' Nakayamu ñivish jandala ya' pudeechi tsamantsa pi'juruu majaintsu kataanu tsuve.
30 Então o sinal do
31 Tsenmala Chachi Tiya' Nakayamuya juipunu tyujtyu daran juipukaatu ya' anjeelanu ere', yachi mi'ke' kaya chachillanuya tu kuraa dete'kakare' wa'kaanu eenu tsuve.
31 A grande trombeta tocará, e ele mandará os seus anjos para os quatro cantos da terra. E os anjos reunirão os escolhidos de Deus de um lado do mundo até o outro.
32 Matyu igu chinu keetadi' mijan tsaidei: Naa-uwanu ma igu chi ya' ali denakulu'kake' ya' jaki demashu'jele kentsuñu bain, yumaa shu tinbu jutyu mandinu kaleintsuñuba mijamu deeve.
32 Jesus disse ainda:
33 Entsa bain tsaren juñu' mitya, kumuinchi entsaa de-i' pullantsu katashu juntsaa mijanu dejuve juntsainu kalenatu yumaa juukapanu punañu bain.
33 Assim também, quando virem acontecer essas coisas, fiquem sabendo que o tempo está perto, pronto para começar.
34 Uwaindiyu entsa tinbunu chumu chachilla kayu peyaindetyuren kumuinchi entsaa de-i' puinu tsuve, timi.
34 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: essas coisas vão acontecer antes de morrerem todos os que agora estão vivos.
35 Naa selu bain, naa tu bain millai' de-i' puiñuba, iya naatiñu bain juntsalaya uwain tsainbera inu detsuve.
35 O céu e a terra desaparecerão, mas as minhas palavras ficarão para sempre.
36 Tsaaren ne ti malunaa tsainuuñu bain, ne ti uranaa tsainuuñu bain juntsaya muba mijdetuve, naa selusha chumu anjeela bain, naa ya' Na bain mijtuve, ya' Aparen miive.
36 Jesus continuou, dizendo:
37 Matyu Noé' chunu tinbunu naa-imuwaañuba, Chachi Tiya' Nakayamu' maanu tinbunu bain tsaren junu tsuve.
37 A vinda do
38 Juntsa tinbutala kayu shuwa jelekenui' pi debukindyuya, chachilla panda fi'kera, kujchi'kera, supunga'kera, tsenmin matsu'kera kentsumuwa deeve, kayu Noé baakusha vindyunu malunuya,
38 Pois, antes do dilúvio, o povo comia e bebia, e os homens e as mulheres casavam, até o dia em que Noé entrou na barca.
39 tsejtu naa mijaba indetyuren, shuwa jelekenui' pi buke' tsaa deka' jiimuwaave. Tsa' mitya Chachi Tiya' Nakayamu' maanu malunu bain tsaren junu tsuve.
39 Porém não sabiam o que estava acontecendo, até que veio o dilúvio e levou todos. Assim também será a vinda do Filho do Homem.
40 Juntsa malunu pai ruku jeendaa nentsu'ba, mainren kaya' jiinmala, kamainya shuwanu tsuve.
40 — Naquele dia dois homens estarão trabalhando na fazenda: um será levado, e o outro, deixado.
41 Tsenmala pai shinbu tyeeba iliken depu' bain, mainya kaya' jiñuba, kamainya shuwanu tsuve. |src="LB00133b.tif" size="Col" loc="Matthew 24.41" copy="por Louise Bass se usan por cortesía de © The British & Foreign Bible Society 1994." ref="Mateo 24.41"
41 Duas mulheres estarão no moinho moendo trigo: uma será levada, e a outra, deixada.
42 Tsa' mitya uwain naamaa ñulla' Bale Ruku maanuu juñuba mijdetu' mitya pashkayajtu keenadei.
42 Fiquem vigiando, pois vocês não sabem em que dia vai chegar o seu Senhor.
43 Tsaaren entsaya mijadei: ya miya ruku, kepe ti uratalaa taamu januuñuba mituya juntsa uratala kastyu' washina' keenatu, taamunu eepukaatyu' taanguikaan jutyuve.
43 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse quando ia chegar o ladrão, ficaria vigiando e não deixaria que a sua casa fosse arrombada.
44 Tsa' mitya ñui bain jinun jutyuna' keenadei, matyu Chachi Tiya' Nakayamuya ñulla maanu juve pensaba dejutyunu uwanu majainu juñu' mitya.
44 Por isso vocês também fiquem vigiando, pois o Filho do Homem chegará na hora em que vocês não estiverem esperando.
45 Kidanda jutyu, tyee keñaa urañu bain tsa tsanguemunu, yanu uudenguemu ruku ya' yanu washkare' yachi taawasha kemu chachillanu panda finu ura tiyanmalaya, panda kuwa kuwakenu shuike' jiñu jun tsaadei.
45 Jesus disse ainda:
46 Tsenmala yanu uudenguemu ruku naati' jiñuba yachi taawasha kemu chachi tsanguentsu mangatawamuya mika sunden junu tsuve.
46 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
47 Uwaindiyu juntsa chachinu, yanu uudenguemu ruku ti taju' bain yanu tene dewashkenu tirenu tsuve, timi.
47 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
48 Tsaaren juntsa yachi taawasha kemu chachi firu' ju', ya' pensasha: “Inu uudenguemu ruku te' majan jutyuve”, tya',
48 Mas, se o empregado for mau, pensará assim: “O meu patrão está demorando muito para voltar.”
49 yaba bulu taawasha kive'mu chachillanu defiru' kedundai', vin rukulaba buudi', panda fi', naa ishkalaba kujchiken ne chunatu,
49 Então começará a bater nos seus companheiros, e a comer, e a beber com os bêbados.
50 naa keenabanatyunu malunu, tsenmin majan jutyuve tyanu uranu yanu uudenguemu ruku maamiya
50 E o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe.
51 tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla' puinsha ereke', tsamantsangue taaju kikaanu tsuve. Tsenmala jungaa ware' naa tejkuba depakaa kentsunu detsuve.
51 Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os hipócritas vão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.