Mateus 23
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NVT
1 Jesús tsandi' dyatu, junu meenamu chachillanu bain, ya' disipululanu bain
1 Então Jesus disse às multidões e a seus discípulos:
2 tsandimi: Leichi mashturulaa, fariseo chachillaba Moisés' wandya lei naatiñuba wandi wanditinuu jumula deeve.
2 “Os mestres da lei e os fariseus ocuparam o lugar de intérpretes oficiais da lei de Moisés.
3 Tsa' mitya yala naadetiñuba ñulla meengue', titi depañuba tsa tsanguidei, tsaaren yala tyee kemu deeñuba juntsaya kityudei, matyu yalaya palaachiya tsandi' bain, kenchiya tsangue kityu deeve.
3 Portanto, pratiquem tudo que eles dizem e obedeçam-lhes, mas não sigam seu exemplo, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Veelanuya tsamantsa adyu naa-i' tajin tsaa nandekiñuu kemularen, yalaya ta've'nu ne tyamishuchin juuñuba ta'katyu deeve.
4 Oprimem as pessoas com exigências insuportáveis e não movem um dedo sequer para aliviar seus fardos.
5 Yala ti kike' bain chachilla dekeesa tya' ne kiikemu deeve. Tsenmin ballalla kaa pute keraa bain kayu aawa' kike' Diosa' Palaa pilla kiika petse pu', yala' llashkapanu bain, naa tyaapatala bain teepu teepukemu deeve. Tsenmin Diosnu ura' keenguemu chachi deeyu tya' keewaatu, jai mututala eenguenu jai petsela bain shushui teleke' aabare' eengaakaakemu deeve. Llashkapanu ballalla kaa pute keraa|src="HK00274b.tif" size="Col" loc="Matthew 23.5" copy="por Horace Knowles se usan por cortesía de © The British & Foreign Bible Society 1954, 1967, 1972." ref="Mateo 23.5"
5 “Tudo que fazem é para se exibir. Usam nos braços filactérios mais largos que de costume e vestem mantos com franjas mais longas.
6 Fandangu ke' panda finu uwanu bain kayu ura chunjuuya mi'kemu deeve, naa cha' waku wakudinu yatala bain kayu balela' chuchudinutalaa chunu ajchundyamu deeve.
6 Gostam de sentar-se à cabeceira da mesa nos banquetes e de ocupar os lugares de honra nas sinagogas.
7 Tsenmin cha' den neneindala bain yalanu aawa kure', ura' jusa tiidetisa tyamu deeve, tsenmin yalanu: Mashturu, tiidetisa tyamu deeve.
7 Gostam de receber saudações respeitosas enquanto andam pelas praças e de ser chamados de ‘Rabi’.
8 Tsaaren ñullaya ne ñullanu, “Mashturu”, detisa tyatyudei; ñullaya naajulaba naatala tene judeeve, tsenmin ma mashturun miya deeve.
8 “Não deixem que pessoa alguma os chame de ‘Rabi’, pois vocês têm somente um mestre, e todos vocês são irmãos.
9 Tsenmin ñulla naaju chachillanu bain: Apa, ti' patyudei; ñullaya kai'sha chumu ma Apan miya deeve.
9 Não se dirijam a pessoa alguma aqui na terra como ‘Pai’, pois somente Deus no céu é seu Pai.
10 Tsenmin ne ñullanu, “Mijakare' wainmu ruku” detisa tyatyudei, matyu Dioschi Mi'ke' Kayamuren ñuichi main Mijakare' wainmu ruku juuve.
10 Não deixem que pessoa alguma os chame de ‘Mestre’, pois vocês têm somente um mestre, o Cristo.
11 Tsaju' mun ñuitala kayu aawayu tya'ba vejanlachi taawasha kemu chachi junu tsuve.
11 O mais importante entre vocês deve ser servo dos outros,
12 Matyu mun kayu mu' mityaba yaa aawa juchi tya'ba balejtu kura' uukavinu tsuve; tsenmala mun tiba daj keewaatyu chachi ju'ba aawa kuranu tsuve.
12 pois os que se exaltam serão humilhados, e os que se humilham serão exaltados.
13 ¡Ñulla leichi mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, mika taaju i' puinu dejuve! Ñullaya veelanu Diosnu yala' rei juu tanan jutyu daatadimu deeve. Tsenmin ñullan Diosnu rei juu tananu dejutyu', naa veela yala' rei juu tananu kemulanu bain tsanguikaatyu chachi deeve.
13 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Fecham a porta do reino dos céus na cara das pessoas. Vocês mesmos não entram e não permitem que os outros entrem.
14 — ausente —
14 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Tomam posse dos bens das viúvas de maneira desonesta e, depois, para dar a impressão de piedade, fazem longas orações em público. Por causa disso, serão duramente castigados.
15 ¡Ñulla leichi mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Ñulla naaju' bain tsaa chachi tirenu, main mityakenuuren, nuka bain deji' katamiya, juntsanu ñullanuba pai bijee pullake ñi jelekenu kensha viinuu chachi tiremu deeve.
15 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Atravessam terra e mar para converter alguém e depois o tornam um filho do inferno, duas vezes pior que vocês.
16 ¡Ñulla kapuka puñu jutyuuren veelanu miya' neneimu chachilla, mika taaju i' puinu dejuve! Ñullaya tsandimu deeve: Diosa' pupunanu ya' mityaa mun Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu tituren tsangui'ñu bain, tiba jutyuve timu deeve. Tsaaren Diosa' pupunanu yanu pumu uru' mityaa, Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenu timiya, tsanguenbera kenuu juve timu deeve.
16 “Que aflição os espera, guias cegos! Vocês dizem não haver importância se alguém jura ‘pelo templo de Deus’, mas se jurar ‘pelo ouro do templo’ será obrigado a cumprir o juramento.
17 ¡Ñulla pensa tajtu chachilla! ¡Kapuka putyu chachilla! ¿Tyee kayu balenu jun? ¿Uru jumuu? tsa jutyu'ba, ¿juntsa urunu Dioschin juu tirekaamu ya' pupunanu yaa?
17 Tolos cegos! O que é mais importante: o ouro ou o templo, que torna o ouro sagrado?
18 Tsenmin ñulla entsa bain tsandimu deeve: Mun ufeenda tsure' ju'kenunu' mityaa Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu tituren, tsangui'ñu bain ne juuve timu deeve; tsaaren ufeenda tsure' ju'kenunu tsuramu ufeenda' mityaa Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenbera kenu timiya, uwain tsanguenbera kenu juve, timu deeve.
18 Dizem também não haver importância se alguém jura ‘pelo altar’, mas se jurar ‘pelas ofertas sobre o altar’ será obrigado a cumprir o juramento.
19 ¡Ñulla kapuka putyu chachilla! ¿Tyee kayu balenu jun? ¿Ufeenda jumuu? Tsa jutyu'ba, ¿Juntsa ufeendanu Dioschin juu tirekaamu ju'kentsumi jumuu?
19 Cegos! O que é mais importante: a oferta sobre o altar ou o altar, que torna a oferta sagrada?
20 Tsaju' mun ufeenda tsure' ju'kenunu' mityaa Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu ti' bain, ufeenda tsure' ju'kenunun patindyuve, juntsa ufeenda tsure' ju'kenunu ti tsuñuba kumuinchi delaapu' pantsuve.
20 Quando juram ‘pelo altar’, juram por ele e por tudo que está sobre ele.
21 Tsenmin mun Diosa' pupunanu ya jumu' mityaa paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu ti' bain, Diosa' pupunanu yanun laapu' patindyuve, maa junu chumuñuba juntsanu bain laapu' pantsuve.
21 Quando juram ‘pelo templo’, juram por ele e por Deus, que nele habita.
22 Tsenmin mun selu' mitya Diosa' mumunu paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu ti' bain, Dios chudi' uudenguenu ya' chunbulla' mitya bain tsandiñuu ju', naa juntsa chunbullanu chumu' mitya bain tsarendiñuu juuve.
22 Quando juram ‘pelo céu’, juram pelo trono de Deus e por Deus, que se senta no trono.
23 ¡Ñulla Moisés' wandya lei mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Aindyu mentanu bain, anisnu bain, naa kuminunu bain paitya pela vele' Diosnu manbaate kuwa kuwakemu deeve, tsejturen kayu bale lei uuden jumulanaa keeminchaa juju deeve, entsa judeeshu juntsalanu: Dios naakesa tyañuba tsanguenu jumunu bain, munu bain tenbityanu jumunu bain, tsenmin Diosnu uwain tsaave tya' keenguenutala bain. Tsa' mitya, ura pañuya entsaaya kiikenuu dejuve, naa ñulla' kiikendetsushu juntsala bain tsaren kidyai'mujchi.
23 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Têm o cuidado de dar o dízimo da hortelã, do endro e do cominho, mas negligenciam os aspectos mais importantes da lei: justiça, misericórdia e fé. Sim, vocês deviam fazer essas coisas, mas sem descuidar das mais importantes.
24 ¡Ñulla kapuka putyuren veelanu miya' nemula! ¡Dioschi urajtu kuran jutyu tyatu, te'laanu shi'shullachi ke' kaa atyutyu shiyayanuya pinu te'laaturen, jelekenuu kameyu juuñuulanuya te'laatyumujchi tsaa puite puitekemu deeve!
24 Guias cegos! Coam a água para não engolir um mosquito, mas engolem um camelo!
25 ¡Ñulla leichi mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Naa shullanu bain, palatunu bain avindalan manbitsalekemu chachi deeve; tsaju' juushaya manbitsalajtu tiba detaangue' tyuwake pu' tanañu denave, tsenmin kayu tiba mutya' demi'ke' ka' tyuken tsa tsa dekive.
25 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Têm o cuidado de limpar a parte exterior do copo e do prato, enquanto o interior está imundo, cheio de ganância e falta de domínio próprio.
26 ¡Kapuka putyu fariseo chachilla! shulla juushaa ajke' manbitsaadei, tsenmalaa avindala bain manbitsala katawanu tsuve.
26 Fariseus cegos! Lavem primeiro o interior do copo e do prato, e o exterior também ficará limpo.
27 ¡Ñulla leichi mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Ujkun mennainsha keraa avindalaya fibabanchi juu narai katawamu chachi deeve, tsaaren tainshaya Dioschi urajtu kurekaamu ujkun taku tene juu tiba depetee tene juuñu deeve.
27 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! São como túmulos pintados de branco: bonitos por fora, mas cheios de ossos e de toda espécie de impureza por dentro.
28 Tsaañuu deju' mityaa, ñulla chachillachiya Dios naakesa tyañuba tsanguen chumu juuñuu katawaturen, tainshaya tsa jutyuren tsaañungue keewaamu deju', tituba firu' pensa tene tyuwaa chachi deeve.
28 Por fora parecem justos, mas por dentro seu coração está cheio de hipocrisia e maldade.
29 ¡Ñulla leichi mashturula bain, fariseo chachilla bain, tsa jutyuren tsaañungue keewaamu chachilla, ñulla mika taaju i' puinu dejuve! Ñullaya Diosa' mitya pamu rukula' ujkun mennanutala ura' mangue' kasa mangui manguikemu deeve, tsenmin Dios naakesa tyañuba tsanguen chumulanu mandenganu titu, muute deke' chujtyatala bain nara mangue' chujti chujtikemu deeve.
29 “Que aflição os espera, mestres da lei e fariseus! Hipócritas! Constroem túmulos para os profetas, enfeitam os monumentos dos justos
30 Tsenmin entsa entsandimu deeve: Lala' tinbu rukula' tinbunun laa bain chumaaba jutuya, tsangue' yala Diosa' mitya pamu rukulanu tutendetsu bain tuteve'tyuchu deeyu, tiitimu deeve.
30 e depois dizem: ‘Se tivéssemos vivido no tempo de nossos antepassados, não teríamos participado com eles do derramamento de sangue dos profetas’.
31 Entsandi' mityaa, ñui tenen wandindetsuve naa Diosa' mitya pamu rukulanu tute tutekemu chachillanu sera' jamu deju', ñui bain juntsaaren kendetsu' bain.
31 “Ao dizer isso, porém, testemunham contra si mesmos que são, de fato, descendentes dos que assassinaram os profetas.
32 Tsa deju', ¡ñulla juntsaaren deju' mitya, ñulla' aa-apala tyee ke' depeepuñuba, tsangue' jijiintsudei, Dios nutala jingue tsanguikarengamaya!
32 Vão e terminem o que seus antepassados começaram.
33 ¡Piñi chachilla! ¡Piñi tsaa chachillanu sera' jamula! ¿Tyeenguitaa ñi jelekenu kensha vi'chu deeyu tenguen?
33 Serpentes! Raça de víboras! Como escaparão do julgamento do inferno?
34 Entsanu ura' meedidei: iya ñulla' junga naa Diosa' mitya pamu rukulanu bain, naa tsamantsa aseetaju chachillanu bain, naa leichi mashturulanu bain eenu tsuyu. Tsenñuren ñulla mantsalanuya tute'kera, kuusanu tu'pu'kera, vejanlanuya cha' waku wakudinu yatala debande'kera, naa pebulumeemee bain firu' kenu deketakes ne'ba tsa tsainu detsuve.
34 “Por isso eu lhes envio profetas, homens sábios e mestres da lei. Vocês crucificarão alguns e açoitarão outros nas sinagogas, perseguindo-os de cidade em cidade.
35 Ñulla tsanguimee, ti kuipaba jutyu chachi peya' asa shajaa-eemula' mitya ñulla tene kuipa kakenu detsuve, matyu Dios naakesa tyañuba tsanguemu ruku Abelnu tuten mitya kuipa kamin, Diosa' pupunanu ya jumuba, ufeenda tsure' ju'kenunuba pensanguenmala, juntsa kejtaa tenatala ñulla judíola detu'ñu pemu Berequías' na Zacarías' mitya kuipa kakijanu detsuve. Tsenmalaa naa ñulla kuipa judeeñuba entsai keengaya junu tsuve, naa Diosa' mitya pamu rukulanu bain, tsamantsa aseetaju rukulanu bain, lei mashturulanu bain eeñu ñulla detutenmala.
35 Como resultado, serão responsabilizados pelo assassinato de todos os justos de todos os tempos, desde o assassinato do justo Abel até o de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram no templo, entre o santuário e o altar.
36 Uwaindiyu, ñulla challa chumu chachillanu tene kumuinchi juntsa kuipa' mitya taaju dejainu tsuve, timi.
36 Eu lhes digo a verdade: esse julgamento cairá sobre a presente geração.”
37 ¡Ñulla, Jerusalénsha chumu chachilla, naa Diosa' mitya pamu rukulanu bain tu'mu chachilla, naa Dioschi eramu chachillanu bain shupuka' kiikemu chachilla! Iya ñullanu pure' bijee walla' ama naakemun ya' kaillanu ja'chi pandansha tene pukemushu, i bain tsanguenu keñun ñulla tsa de-ikutityuve.
37 “Jerusalém, Jerusalém, cidade que mata profetas e apedreja os mensageiros de Deus! Quantas vezes eu quis juntar seus filhos como a galinha protege os pintinhos sob as asas, mas você não deixou.
38 Ura' meedidei, tsa' mitya Dios ñulla' yanu shuike' baka' miinu tsuve.
38 E, agora, sua casa foi abandonada e está deserta.
39 Matyu ñullanu tsandinu tsuyu, entsa ajkeshaa inu mangatan dejutyuve, ñullan bene: Bale Ruku' mitya jamuya Dioschi ura' imuve, ti'mujchiya, timi.
39 Pois eu lhe digo: você nunca mais me verá, até que diga: ‘Bendito é o que vem em nome do Senhor!’”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.