Marcos 13

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Jesús aa elesha juusha pu' mafaantsu, main ya' disipulu yanu tsandimi: Mashturu, ¡ñuba keekide, shupuka tsamantsa nara deeve, naa aa elesha ya jumula bain tsaren ura deeve! timi.
1 Quando Jesus saía do templo, um de seus discípulos disse: “Mestre, olhe que construções magníficas! Que pedras impressionantes!”.
2 Tsenñu Jesús tsandimi: Entsa naraa kataakendetsushu juntsa aa ya jumula tsaa desenaaji-i', naa ma shupukaba dijkii tsutyui senaa-eranu detsuve, timi.
2 Jesus respondeu: “Está vendo estas grandes construções? Serão completamente destruídas. Não restará pedra sobre pedra!”.
3 Bene Ulibu chi chunu kuyisha jila, aa elesha ajuusha ke-erena chuinsha. Tsejtu Jesús junu chudiñu, Pedro bain, Santiago bain, Juan bain, Andrés bain, ya' junga yalan juu kalen jitu tsandila:
3 Mais tarde, Jesus sentou-se no monte das Oliveiras, do outro lado do vale, de frente para o templo. Pedro, Tiago, João e André vieram e lhe perguntaram em particular:
4 Lalanu wainka, ¿naamaa juntsaa de-i' pullantsunu jun? Tsenmin ¿tyee intsuñaa, uwain yumaa juntsaa i' puinu kalenañuba mijanu dejuwa? tila. Jerusalén pebulunu aa elesha|src="HK00379b.tif" size="Span" loc="Mark 13.1-4" copy="por Horace Knowles se usan por cortesía de © The British & Foreign Bible Society 1954, 1967, 1972." ref="Marcos 13.4"
4 “Diga-nos, quando isso tudo vai acontecer? Que sinais indicarão que essas coisas estão prestes a se cumprir?”.
5 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñulla muchiba tujle' keenguikaran jutyu jaiba pashkatyudei,
5 Jesus respondeu: “Não deixem que ninguém os engane,
6 matyu iya jutyuren, Dioschi Mi'ke' Kayamuyu timula pureinu detsuve, tsai' anbukuinda keturen pure' chachillanu keranguikaanu detsuve, timi.
6 pois muitos virão em meu nome, dizendo: ‘Eu sou o Cristo’, e enganarão muitos.
7 Tsenmin endala juu bain, naa baasha juu bain suutadutala vinguendetsuve tiñu mere mereke' bain, wapantyudei, matyu juntsaa-i' puintsunu ju' mityaa tsainu tsuve, tsaaren ne tsaiñu bain kayu de-inu maluya jun jutyuve.
7 Vocês ouvirão falar de guerras e ameaças de guerras, mas não entrem em pânico. Sim, é necessário que essas coisas ocorram, mas ainda não será o fim.
8 Matyu manbaate chachilla, kamanbaate chachillaba devingue'kera; manbaate tu' chulla, kamanbaate tu' chullaba vingue'kerakenu detsuve; naa nuka bain kala kiikenu tsuve, tsenmala panda yamuj detiyanu tsuve. Naa tsaindu bain umaa taaju peepukendun tsainu tsuve.
8 Uma nação guerreará contra a outra, e um reino contra o outro. Haverá terremotos em vários lugares, e também fome. Tudo isso, porém, será apenas o começo das dores de parto.
9 Ñulla maaliren wajlanu kityudei, matyu ñullanu, balela' tyaapanu dekuwa' cha' waku wakudinu yatala detaji' bandenu dejuñu' mitya. Tsenmin in mityaren ñullanu naa uñila' ajuusha bain, naa reila' ajuusha bain ta'nu detsuve; tsa dekenmalaya yala' ajuusha i maa juñuba wandi' papatidei.
9 “Tenham cuidado! Vocês serão entregues aos tribunais e açoitados nas sinagogas. Por minha causa, serão julgados diante de governadores e reis. Essa será sua oportunidade de lhes falar a meu respeito.
10 Matyu kayu tu de-indyuren kumuinchi chachillanu Diosa' mika ura kuinda demijakaanuuya juñu' mitya.
10 É necessário, primeiro, que as boas-novas sejam anunciadas a todas as nações.
11 Tsenmin tsa deke' ñullanu balela' tyaapasha dekuwañu bain, yala' ajuusha naati panujtuuwa tya' pensanguityudei, juntsa uwanu ñullanu Dios tyee pakaañuba juntsaa padei, matyu ñullaa panu dejutyu', Espíritu Santaa ñullanu pakaanu juñu' mitya.
11 Quando forem presos e julgados, não se preocupem com o que dirão. Falem apenas o que lhes for concedido naquele momento, pois não serão vocês que falarão, mas o Espírito Santo.
12 Naatalaatala de-ajaavi' bale rukulanu dekuwa' tu'kaanu detsuve; naa ya' apala bain ya' nalanu tu'kaanu detsuve, naa ya' nala bain ya' apalanu ajaavi' tu'kaanu detsuve.
12 “O irmão trairá seu irmão e o entregará à morte, e assim também o pai a seu próprio filho. Os filhos se rebelarão contra os pais e os matarão.
13 In mityaren kumuinchi chachilla ñullanu tyutyanu detsuve, tsaaren naa tsa deiñu bain, mun de-inbera tujlei'mujchi naake ura' kerangue' jintsu'ba tsaa jintsushu juntsaa livee inu tsuve.
13 Todos os odiarão por minha causa, mas quem se mantiver firme até o fim será salvo.
14 Ñulla naa-uwanu juntsa tiba chutyu yajchin jungue demushkemu, uu tyutyanuu jumu, Dioschin juu tenanu ja'pu katamiya, (mun naa-uwanu cha' ajuusha entsa lengue' bain pensangue' keekide), mun Judea tenasha chuna' bain kuyisha denepidei;
14 “Chegará o dia em que vocês verão a ‘terrível profanação’ no lugar onde não deveria estar. (Leitor, preste atenção!) Então, quem estiver na Judeia, fuja para os montes.
15 tsenmala mun ya kai'sha leka lekakinsha puna' bain tusha manbajtya' nepinu, tyeeba manganu tya' ya juusha mavityudei.
15 Quem estiver na parte de cima da casa, não desça nem entre para pegar coisa alguma.
16 Tsenmala mun jeenbaasha puna' bain ne jalleeba manganu tya', yasha miinu pensanguityudei.
16 Quem estiver no campo, não volte nem para pegar o manto.
17 ¡Juntsa malutala naaju shinbula napuu dechu' bain, naa chu'fimu kailla miyaa dechu' bain, mika taaju kenu detsuve!
17 Que terríveis serão aqueles dias para as grávidas e para as mães que estiverem amamentando!
18 Tsenmin Diosba kuinda ketu shu tinbu jutyuchee tsaa puiwaade ti' papatidei kayu tsaa pullaindyuren,
18 Orem para que a fuga de vocês não aconteça no inverno,
19 matyu juntsa malutala tsamantsangue taaju ke' puinu dejuve, tsaju' naa Dios entsa tu dekenu tinbunu bain juntsaa i' puityuwaa ju', naa ne chai tinbutala bain, naa kayu bene bain juntsai taaju in jutyuuya i' puinu tsuve.
19 pois haverá mais angústia naqueles dias que em qualquer outra ocasião desde que Deus criou o mundo, e nunca mais haverá angústia tão grande.
20 Tsaaren tsai' tsamantsa taaju deke' puinu tinbunu Bale Rukuren dape' kakaatyuñuya, muba livee in dejutyuve, tsaanuren Bale Rukuya yachi mi'ke' kayamu chachilla' mityaren juntsa tsai' tsamantsa taaju i' puinu tinbu dape' kakaave.
20 De fato, se o Senhor não tivesse limitado esse tempo, ninguém sobreviveria, mas, por causa de seus escolhidos, ele limitou aqueles dias.
21 Tsa' mitya juntsa malutala mulaa ñullanu: ¡Keekidei, Dioschi Mi'ke' Kayamu enu entsanave! tsandityu'ba: Keekidei, junu juntsanave, detiñuba, keenguityudei.
21 “Portanto, se alguém lhes disser: ‘Vejam, aqui está o Cristo!’ ou ‘Vejam, ali está ele!’, não acreditem,
22 Matyu Dioschi Mi'ke' Kaya jutyuren juntsayu tis nemula bain, naa Diosa' mitya pamu jutyularen juntsayu tis nemula bain janu detsuve. Tsejtu Diosyaa tsanguekaantsuve tyainuu bain, naa keenbashiinuu bain deke' keeware' chachillanu anbuda keranguikaanu detsuve, tsenmin yalan tsanguenuu jutuya naa Dioschi mi'ke' kaya chachillanu bain anbuti' keranguikaanu kenu detsuve.
22 pois falsos cristos e falsos profetas surgirão e realizarão sinais e maravilhas a fim de enganar, se possível, até os escolhidos.
23 Tsa' mitya pashkatyudei, kayu tsa indyuren ñullanu yumaa dewainyu.
23 Fiquem atentos! Eu os avisei a esse respeito de antemão.
24 Tsaaren juntsa malutala tsamantsa taaju de-inu tinbu pullanmala,
24 “Naquele tempo, depois da angústia daqueles dias, ‘o sol escurecerá, a lua não dará luz,
25 naa makara juula bain kai'sha tyaike' pajanu detsuve,
25 as estrelas cairão do céu, e os poderes dos céus serão abalados’.
26 Tsenmala umaa Chachi Tiya' Nakayamu ñivijchasha tsamantsa pudeju' pi'kelaa maantsu katanu detsuve.
26 Então todos verão o Filho do Homem vindo nas nuvens com grande poder e glória.
27 Tsai' maatu ya' anjeelanu de-ere' yachi mi'ke' kaya chachillanuya dewa'kaakaanu tsuve, matyu entsa tunu nukaba dechu' kapash kapash chumulanu bain, naa selu mutusha chumulanu bain, dewa'kaanu tsuve.
27 Ele enviará seus anjos para reunir seus escolhidos de todas as partes do mundo, das extremidades da terra às extremidades do céu.
28 Iguera chinu keetadi' mijan tsaidei: Naa-uwanu ma igu chi ya' ali denakulu'kake' ya' jaki demashu'jele kentsuñu bain, yumaa shu tinbu jutyu mandinu kaleintsuñuba mijanu deeve.
28 “Agora, aprendam a lição da figueira. Quando surgem seus ramos e suas folhas começam a brotar, vocês sabem que o verão está próximo.
29 Entsa bain tsaren juñu' mitya, entsaa de-i' pullantsu katashu juntsaa, mijanu dejuve juntsainu kalenatu yumaa juukapanu punañu bain.
29 Da mesma forma, quando virem todas essas coisas, saberão que o tempo está muito próximo, à porta.
30 Uwaindiyu entsa tinbunu chumu chachilla kayu peyaindetyuren kumuinchi entsaa de-i' puinu tsuve.
30 Eu lhes digo a verdade: esta geração certamente não passará até que todas essas coisas tenham acontecido.
31 Naa selu bain, naa tu bain millai' de-i' puiñuba, iya naatiñu bain juntsalaya uwain tsainbera inu detsuve.
31 O céu e a terra desaparecerão, mas as minhas palavras jamais desaparecerão.
32 Tsaaren ne ti malunaa tsainuuñu bain, ne ti uranaa tsainuuñu bain juntsaya muba mijdetuve, naa selusha chumu anjeela bain, naa ya' Na bain mijtuve, ya' Aparen miive.
32 “Contudo, ninguém sabe o dia nem a hora em que essas coisas acontecerão, nem mesmo os anjos no céu, nem o Filho. Somente o Pai sabe.
33 Tsa' mitya naa-uwanuba pashkatyumujchi keenadei, matyu timaa tsa-i' puinuu juñuba mijdetu' mitya.
33 E, uma vez que vocês não sabem quando virá esse tempo, vigiem! Fiquem atentos!
34 Ma ruku vee mujtu lu' jindu, kayu ji'mujchin yachi taawasha kemu chachillanu juntsa juntsa kidei titu, juukapa washi washinamu rukunuya malumere keenade ti' jiñu jun tsaave.
34 “A vinda do Filho do Homem pode ser ilustrada pela história de um homem que partiu numa longa viagem. Quando saiu de casa, deu instruções a cada um de seus servos sobre o que fazer e disse ao porteiro que vigiasse, à espera de sua volta.
35 Tsaju' ya miya ruku naamaa maanuuñuba mijdetu' mitya, ñui bain malumere keenadei, naa dekepeinshaa maanuuñu bain, naa aa kepee maanuuñu bain, naa dechanushaa maanuuñu bain, naa kepenenee maanuuñu bain mijdetu' mitya pashkayajtu keenadei,
35 Vocês também devem vigiar! Pois não sabem quando o dono da casa voltará: à tarde, à meia-noite, de madrugada ou ao amanhecer.
36 tsenmalaa naa maja' ne katawai' bain kasu'tsudena katajai'nutsu.
36 Que ele não os encontre dormindo quando chegar sem aviso.
37 Entsa ñullanu wanditintsaashu juntsaren munuba tsarendintsuyu: ¡Naa-uwanuba pashkayajtu keenadei! timi.
37 Eu lhes digo o que digo a todos: vigiem!”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.