Lucas 16

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Jesús entsa bain kuinda ketu ya' disipululanu tsandimi: Main taruku, ya' chachillanu keena' taawasha kekaamu bale ruku main miyami. Tsenñu mantsa chachilla juntsa tarukunu tsandila: Ñuchi taawasha kekaamu bale ruku ñu' buli yuj na'baasa dekentsuve, tiitila.
1 Jesus disse também aos seus discípulos:
2 Tsenñu yalanu uudenguemu taruku ya' taawasha kekaamu bale rukunu mikatu tsandimi: ¿Ñunu naa titu detin entsandila? Taawasha kemulanu depaangueñu pilla kiika inu challa demanguwaka. Ñu inchi taawasha kekaamu bale ruku jutyu mandiyaive, timi.
2 Então, chamando-o, lhe disse: “Que é isto que ouço a seu respeito? Preste contas da sua administração, porque você não pode mais ser o meu administrador.”
3 Tsenñu taawasha kekaamu bale ruku entsangue pensanguemi: “¿Inu uudenguemu ruku juntsa taawasha manchipakeñu, challa tyee kenu juwa? Tutala taawasha kenuya iya dera putyuyu, naa lushi pake pakekemu chachi tiya' pa'nu bain yujtenve.
3 — O administrador, então, se pôs a pensar: “Que farei, agora que estou sendo demitido pelo meu patrão? Trabalhar na terra, não posso. De mendigar, tenho vergonha.
4 ¡Aa! naakenaa ju'ba umaa aseetanguiyu. Iya entsanguishu juntsaa naa taawasha tajtu tiyañuba, maa inu yala' yasha mikanuu dejuñuba mijayu”, tyami.
4 Já sei o que vou fazer, para que, quando for demitido, as pessoas me recebam em suas casas.”
5 Tsejtu, yanu uudenguemu rukunu neenamulanu main main mika' mainnu pake'meetu tsandimi: Ñu, ¿inu uudenguemu rukunu nan neenayu? timi.
5 — Tendo chamado cada um dos devedores do seu patrão, perguntou ao primeiro: “Quanto você deve ao meu patrão?”
6 Tsenñu pakatu tsandimi: Finutsumu muli 800 galun neenayu, timi.
6 Ele respondeu: “Cem barris de azeite.” Então o administrador disse: “Pegue a sua conta, sente-se depressa e escreva cinquenta.”
7 Tsejtu kamainnu bain pake'meetu tsandimi: Ñuya, ¿nan neenayu? timi.
7 Depois, perguntou a outro: “E você, quanto deve?” Ele respondeu: “Cem sacos de trigo.” O administrador lhe disse: “Pegue a sua conta e escreva oitenta.”
8 Tsenñu yanu uudenguemu ruku naa ya' chachillanu taawasha kekaamu firu' kemu bale ruku tsangue' bibu' kemuñuba mijatu meenbashintsumi. Matyu ujcha lan chumu chachillaya yaitalaa kayu Diosnu keranguemu chachillanuba pullake ura' bibu' kemu deeve.
8 E o patrão elogiou o administrador infiel por sua esperteza. Porque os filhos do mundo são mais espertos na sua própria geração do que os filhos da luz.
9 Ñullanu tsandinu tenve: tituba kekaakenuu lushi tashu juntsaa, juntsa lushinchi veelanu ñuichi ura' keranu chachi detire' puidei, tsejtaa lushi tajtui tiyanmala, bene Dios ñullanu naa-uwanuba chuinsha mikakenuu junutsu.
9 — E eu recomendo a vocês: usem a riqueza injusta para fazer amigos, para que, quando a riqueza faltar, vocês sejam recebidos nos tabernáculos eternos.
10 Mun ka jayun juunuren ura' washkemu jushu juntsaa, naa pure' juunu bain tsaren ura' washkemu junu tsuve. Tsenmala mun ka jayun juunuren ura' washkityu jushu juntsaa, naa pure' juunu bain, ura' washkityu junu tsuve.
10 — Quem é fiel no pouco também é fiel no muito; e quem é injusto no pouco também é injusto no muito.
11 Tsa' mitya ñulla na'baasa kikaakenuu lushi tanaturen ura' kastanguen dechutyushu juntsaa, ¿maa ñullanu uwain ura bale juu jumula washkaanuu juñanga?
11 Portanto, se vocês não forem fiéis na aplicação da riqueza injusta, quem lhes confiará a verdadeira riqueza?
12 Tsaju' ñulla veelachi tyeeba jumulanun ura' washkendetyuñuba, ¿maa ura ñuichi jumulaa ñullanu kuwanu juñanga?
12 Se vocês não são fiéis na aplicação do que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Mu bain, yanu uudenguemu ruku pallu miyashu juntsaa, juntsa pallulachi paree taawasha ken jutyuve; matyu mainchiya ura' taawasha ke' bain, kamainchiya ura' ken jutyuve; tsa jutyu'ba mainnuya estya' bain, kamainnuya nejuu junu tsuve. Tsa' mitya Dioschi tiba kiikemu chachi juturen, lushinu bain mutya', tiba detadinu kiikenu jun jutyuve.
13 Nenhum servo pode servir a dois senhores; porque irá odiar um e amar o outro ou irá se dedicar a um e desprezar o outro. Vocês não podem servir a Deus e à riqueza.
14 Fariseolaya lushi aa tadinu tya' mutyamu de' mitya, Jesús tsandi' pañu meenatu ne uukapundila.
14 Os fariseus, que eram avarentos, ouviam tudo isto e zombavam de Jesus.
15 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñullaya veela' kerachiya Dios naakesa tyañuba tsanguen chumu chachilla juuñungue keewaamu deeve, tsaañuba Diosya ñulla' tenbukasha naadejuñuba kerave. Matyu chachillachiya kayu aa balengurainuu jumaa, Dioschiya jaiba kerandyatyuu jumu juve.
15 Mas Jesus lhes disse:
16 Juan Mungaamu kayu engu jaindyunu uranuya Moisés' wandya lei bain, naa Diosa' mitya pamu rukula bain naake mijakare' pamuwa deeñuba tsangue mandanguen chumuwa deeve. Tsenmala juntsa ajkeshaya Diosnu rei juu tananu mika ura kuinda demijakare' jinmala, kumuinchi chachilla Dios rei ju' chuinsha vinbera inu tyatyaindetsuve.
16 — A Lei e os Profetas duraram até João; desde esse tempo o evangelho do Reino de Deus vem sendo anunciado, e todos se esforçam para entrar nele.
17 Tsaañu bain, naa selu bain, tu bain depiya deiñuba, Moisés' wandya lei pilla kiikanu naa ka ma letara juuñuba juntsai' pullanbera in jutyuuya jutyuve.
17 E é mais fácil passar o céu e a terra do que cair um til sequer da Lei.
18 Naaju rukulaba ya' shinbunu vela' miji' vee supu mangashu juntsaa, juntsa ruku vee matsaintsuve. Tsenmala naajulaa juntsa mavela shinbunu manga' bain, juntsa ruku bain vee matsaintsuve, timi Jesús.
18 — Quem repudiar a sua mulher e casar com outra comete adultério; e aquele que casa com a mulher repudiada pelo marido também comete adultério.
19 Jesús tsandimi: Main taruku jumi, matyu naa-uwanuba balenchi kaya jalin panaa, tsenmin malumere fandangu ke' sundya' panda fifikemu jumi.
19 — Ora, havia certo homem rico que se vestia de púrpura e de linho finíssimo e que se alegrava todos os dias com grande ostentação.
20 Tsenmala main pure ruku bain jumi ya' mumu Lázaro, kumuinchi ya' buluya bishpee tene juumi, tsenmin juntsa ruku taruku' ya juukapa deechusha chuchunamu jumi,
20 Havia também certo mendigo, chamado Lázaro, coberto de feridas, que ficava deitado à porta da casa do rico.
21 matyu taruku panda findu ya' pandainsha panda llujpe pajtenmala ka' fichi tyatu. Tsenñu kuchala deji', juntsa rukunu ya' bishpeetala vela velanguila.
21 Ele desejava alimentar-se das migalhas que caíam da mesa do rico, e até os cães vinham lamber-lhe as feridas.
22 Tsanatu juntsa pure ruku ma malu peyami, tsenñu anjeela deka', Abraham' keesha miya' jila. Bene taruku bain peyañu, yanu menla.
22 E aconteceu que o mendigo morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão. Morreu também o rico e foi sepultado.
23 Tsejtu juntsa taruku pemula' pupunanu tenasha ji' tsamantsa taaju kendu, baasha Lázaro Abraham' keesha uina kata-ere',
23 — No inferno, estando em tormentos, o rico levantou os olhos e viu ao longe Abraão, e Lázaro junto dele.
24 ui'eetu tsandimi: Apa Abraham, inu tenbityaka, iya engu tsamantsa taaju kentsuñu' mitya Lázaronu eede, tsenmala ya' tyamish kapanu pi ajke' taja' in ñijkanu jayu ishanbajtenutsu, timi.
24 Então, gritando, disse: “Pai Abraão, tenha misericórdia de mim! E mande que Lázaro molhe a ponta do dedo em água e me refresque a língua, porque estou atormentado neste fogo.”
25 Tsenñu Abraham tsandimi: In estennu ruku, mandengakide ñuya kaspele mika ura' chumuwaanmala, Lázaroya yuj lastema' chumuwaave. Tsenmala challa yaa ura' chunmala, ñuya taaju ken chuve, timi.
25 Mas Abraão disse: “Filho, lembre-se de que você recebeu os seus bens durante a sua vida, enquanto Lázaro só teve males. Agora, porém, ele está consolado aqui, enquanto você está em tormentos.
26 Tsenmin tsamantsa aa kujtu ma dalanañu' mitya, lala naa-i' ñulla' junga jin tsa deenmala, ñui bain naa-i' lala' junga jan tsa deeve, timi.
26 E, além de tudo, há um grande abismo entre nós e vocês, de modo que os que querem passar daqui até vocês não podem, nem os de lá passar para cá.”
27 — ausente —
27 Então o rico disse: “Pai, eu peço que mande Lázaro à minha casa paterna,
28 — ausente —
28 porque tenho cinco irmãos; para que lhes dê testemunho, a fim de que não venham também para este lugar de tormento.”
29 Tsenñu Abraham tsandimi: Yumaa yala naa Moisés' wandya lei bain, naa Diosa' mitya pamu rukula' piikeñu jumula bain detanave; tsa' mitya naatiñuba juntsanaa demeenguisa, timi.
29 Abraão respondeu: “Eles têm Moisés e os Profetas; ouçam-nos.”
30 Tsenñu taruku tsandimi: Apa Abraham, juntsan juunuya meedin dejutyuve. Tsaaren main pemuren mangujpa' yala' junga ji' keeshu juntsaa, yala veta' pensa mangue' Diosnu meenguenu detsuve, timi.
30 Mas ele insistiu: “Não, pai Abraão; se alguém dentre os mortos for até lá, eles irão se arrepender.”
31 Tsenñu Abraham tsandimi: Yala Moisésnu bain, Diosa' mitya pamu rukulanu bain meedityuwadeeshu juntsaa, naa pemu main mangujpañu bain keranguen dejutyuve, timi.
31 Abraão, porém, lhe respondeu: “Se não ouvem Moisés e os Profetas, também não se deixarão convencer, mesmo que ressuscite alguém dentre os mortos.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.