Gênesis 18
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NTLH
1 Abrahamnu Yavé katawami, Mamré mumu cha' ruku' ensina chi paasha, Abraham ya' yapaya juukapanu chunanu uwanu, matyu pajta katyu ura iinutala.
1 O Senhor Deus apareceu a Abraão no bosque sagrado de Manre. Era a hora mais quente do dia, e Abraão estava sentado na entrada da sua barraca.
2 Abraham mishu jeeke' ke-eetu pen ruku ya' ajuusha uyudena katami. Tsejtu katamin yalanu mikanu kujpaimi. Tsai' teledi' llashkapa tunu tapa'kanbera waiketu
2 Ele olhou para cima e viu três homens, de pé na sua frente. Quando os viu, correu ao encontro deles. Ajoelhou-se, encostou o rosto no chão
3 tsandimi: In bale ruku, iya ñuchi tiba kiikemu ruku ura' katawañuya, tsantsaya te' miityude tinu tenve.
3 e disse: — Senhores, se eu mereço a sua atenção, não passem pela minha humilde casa sem me fazerem uma visita.
4 Ñullaren tsaa demutyañuya pi jayu taakaanu tsuyu ñulla neepa manbitsaanudetsu, tsai' jayu entsa chi faapanbelesha lekanudetsu.
4 Vou mandar trazer água para lavarem os pés, e depois os senhores descansarão aqui debaixo da árvore.
5 Tsaaren ñulla entsa ñuichi tiba kiikemu ruku' chuinsha depuijañu' mitya, ñulla kayu ajkesha miji'mujchin jayu mandeelanudetsu iya ka tyeeba fikenuuñuba taanu tsuyu, timi.
5 Também vou trazer um pouco de comida, e assim terão forças para continuar a viagem. Os senhores me honraram com a sua visita; portanto, deixem que eu os sirva. Eles responderam: — Está bem, nós aceitamos.
6 Tsejtu Abraham ya' yapayasha mavitu, Saranu tsandimi: ¡Apain! mika 20 kiluya, pan kenu ura' llujpe tene ka', pan te' kide, timi.
6 Abraão correu para dentro da barraca e disse a Sara: — Depressa! Pegue uns dez quilos de farinha e faça pão.
7 Tsejtu Abraham yangachi wagaa panbasha ji', llupu wagaa kayu nakululuu mi'ke' ka', yachi manda-i' yanu washkemu chachinu kuwami. Tsenñu entsa ruku wajtunun jeke akaami.
7 Em seguida ele correu até onde estava o gado, escolheu um bom bezerro novo e o entregou a um dos empregados, que o preparou para ser comido.
8 Tsejtu Abraham wagaa alla akara katu, naa kitsu bain, naa chu'pi bain ka' taji' yalanu kuwami. Tsejtu yala juntsa chi panbelenu panda findetsun kayu ti demenestendyañuba ka' kuwa kuwakenu junga yala' keesha kalen uyunami.
8 Abraão pegou coalhada, leite e a carne preparada e pôs tudo diante dos visitantes. Ali, debaixo da árvore, ele mesmo serviu a comida e ficou olhando.
9 Tsejtu juntsa yaa nemu rukula bene Abrahamnu pake'meetu tsandila: ¿Ñu' shinbu Sara nuka naanatun? tila.
9 Então eles perguntaram: — Onde está Sara, a sua mulher? — Está na barraca — respondeu Abraão.
10 Tsenñu ma ruku tsandimi: Ma añu insha manen yaa janu tsuyu, tsenmala juntsa tinbunaa ñu' shinbu yumaa na main miyanu tsuve, timi.
10 Um deles disse: — No ano que vem eu virei visitá-lo outra vez. E nessa época Sara, a sua mulher, terá um filho. Sara estava atrás dele, na entrada da barraca, escutando a conversa.
11 Tsaaren Abraham bain, naa Sara bain yumaa pure' rukuula, tsenmin Saraya shinbunchin naa asa bain yumaa mangueewaatyu jumi.
11 Abraão e Sara eram muito velhos, e Sara já havia passado da idade de ter filhos.
12 Tsa' mitya Sara entsandyatu dus uukami: “¿Naa itaa ka iya mallee naka' sunbechaanga, challa naa in ruku bain, naa i bain tsamantsa ruku deju'ba?” tyami.
12 Por isso riu por dentro e pensou assim: — Como poderei ter prazer sexual agora que eu e o meu senhor estamos velhos?
13 Tsenñu Abrahamnu Yavé tsandimi: ¿Nenñundi Sara yumaa deshinbuuya na mallee kanu jutuuwa tya' uukantsumi?
13 Então o Senhor perguntou a Abraão: — Por que Sara riu? Por que disse que está velha demais para ter um filho?
14 Tsejtu ¿Yavéchi tiiñuba ken jutyuu juñanga? Masku añuchi juntsainu tsuve tiñu tinbutala manen maanu tsuyu, tsenmala Sara yumaa na main miyanu tsuve, timi.
14 Será que para o Senhor há alguma coisa impossível? Pois, como eu disse, no ano que vem virei visitá-lo outra vez. E nessa época Sara terá um filho.
15 Yavé entsandiñu, Sara meetu, jeetyami, tsejtu anbukuinda ketu entsandimi: Iyaa uukabandindyuyu, timi.
15 Ao escutar isso, Sara ficou com medo e quis negar. — Eu não estava rindo — disse ela. Mas o — Não é verdade; você riu mesmo.
16 Tsejtu bene panda fi' demangujtu juntsa rukula Sodoma jijiinu deechushaa ke-eedi' jindetsuñu Abraham me-eesuukiimi.
16 Depois os visitantes se levantaram e foram para um lugar de onde podiam ver a cidade de Sodoma. E Abraão os acompanhou para lhes mostrar o caminho.
17 — ausente —
17 Aí o Senhor Deus disse a si mesmo: “Não vou esconder de Abraão o que pretendo fazer.
18 — ausente —
18 Os seus descendentes se tornarão uma nação grande e poderosa, e por meio dele eu abençoarei todas as nações da terra.
19 Tsenmin yaa, ya' kaillanu bain, naa yanu bene sera' jimu chachillanu bain in uuden jumula mijakare', tsenmin tyee ura' deechu' juñu bain juntsaa kikaanutsu iya yanaa mi'ke' kayu, tsenmalaa iya tsanguenu juyu tyeeshu juntsa bain kumuinchi tsainutsu.”
19 Eu o escolhi para que ele mande que os seus filhos e os seus descendentes obedeçam aos meus ensinamentos e façam o que é correto e justo. Se eles obedecerem, farei por Abraão tudo o que prometi.”
20 Tsejtu Yavé tsandimi: Sodoma pebulu' chulla bain, naa Gomorra pebulu' chulla bain firu' kenchiya tsamantsa dajka deeve tiidetive. Tsa' mitya yala' kenu ujchaya tsamantsa urajtu deeve.
20 Aí o Senhor disse a Abraão: — Há terríveis acusações contra Sodoma e Gomorra, e o pecado dos seus moradores é muito grave.
21 Tsaañu' mitya challa junga jindu iyu. Yala' ujcha tsamantsa urajtu juñu, inu naati pa' paka pakadekiñuba junga jitaa uwain tsaañuba mijanu tsuyu, timi.
21 Preciso descer até lá para ver se as acusações que tenho ouvido são verdadeiras ou não.
22 Pai ruku yaba nemulaya Sodoma pebulusha jila, tsenñu Abrahamya Yavé' ajuunun uina shuwami.
22 Então dois dos visitantes saíram, indo na direção de Sodoma; porém Abraão ficou ali com Deus, o Senhor .
23 Tsejtu Yavé' junga kayu kalen jiitu, entsandi pake'meemi: ¿Kuipajtulanu bain, kuipalaba bulu dekike' pirenujtuuyu? timi.
23 Abraão chegou um pouco mais perto e perguntou: — Será que vais destruir os bons junto com os maus?
24 ¿Tsandenna juntsa pebulunu kuipajtu chachilla mika manchungaa dechuñuba, juntsa 50 chachilla' mitya juuñuba livee kityu' tsaa dekike' pirenujtuuyu?
24 Talvez haja cinquenta pessoas direitas na cidade. Nesse caso, vais destruir a cidade? Será que não a perdoarias por amor aos cinquenta bons?
25 Tsenmin kuipajtu chachillanu, kuipa juu chachillaba bulu detu'nu pensaa jutyumee tenve ñuya, yala buluren firu' kiikemuñungue ke' puitenu. ¡Juntsaa tsangueñu urajtuve! ¿Tsejtu ñaa kumuinchi entsa tunu kavitu kemu bale ruku jutyuu? ¿Tsejtu kuipa jutyu chachilla' mitya naakeñu urañuba juntsa ken jui'tuuyu? timi.
25 Não é possível que mates os bons junto com os maus, como se todos tivessem cometido os mesmos pecados. Não faças isso! Tu és o juiz do mundo inteiro e por isso agirás com justiça.
26 Tsenñu Yavé tsandimi: Uwain Sodoma pebulunu tiba kuipajtu chachilla manchungaa dechuñu katashu juntsaa, yala' mityaren kumuinchi junu chumulanu tibanguen jui'yu, timi.
26 O Senhor Deus respondeu: — Se eu achar cinquenta pessoas direitas em Sodoma, perdoarei a cidade inteira por causa delas.
27 Tsenñu Abraham manbatu tsandimi: Naa ñu Dios juñu, iyaa ne chachi juju', ñunu tsandinu jutyuñuba, tsandintsuyu.
27 Abraão voltou a dizer: — Perdoa o meu atrevimento de continuar falando contigo, pois tu és o Senhor, e eu sou um simples mortal.
28 Tsandenna ¿kuipajtula 50 chachi tiyanu manda faataa juñuba, juntsa manda faata jumula' mityaba, kumuinchi pebulu dekike' pirenujtuuyu? timi.
28 Pode acontecer que haja apenas quarenta e cinco pessoas direitas. Destruirás a cidade por causa dessa diferença de cinco? Deus respondeu: — Se eu achar quarenta e cinco, não destruirei a cidade.
29 Tsandenna kuipajtu chachilla 40 ne judeeñaa ¿naa kenu juyu? timi Abraham.
29 Abraão continuou: — E se houver somente quarenta bons? — Por amor a esses quarenta, não destruirei a cidade — Deus respondeu.
30 Tsenñu Abraham u'ta manditu tsandimi: Juntsanun patintsuñu inu ajaavityuka. Tsandenna penchungaren kuipajtu kataakitaa, ¿naa kenu juyu? timi.
30 Abraão disse: — Não fiques zangado comigo, Senhor, por eu continuar a falar. E se houver só trinta? Deus respondeu: — Se houver trinta, eu perdoarei a cidade.
31 Tsenñu Abraham kayu pa' jindu tsandimi: In Bale Ruku, naa ñunu entsandintsun jutyuñuba tsandintsuyu, tsandenna kuipajtu chachilla mika mancha'luraaba kataakishu juntsaa, ¿naa kenu juyu? timi.
31 Abraão tornou a insistir: — Estou sendo atrevido, mas me perdoa, Senhor. E se houver somente vinte? — Por amor a esses vinte, não destruirei a cidade — Deus respondeu.
32 Tsenñun Abraham kayu pa' jindu tsandimi: Tsantsaya, in Bale Ruku, inu ajaavityuka, tsaaren entsan manbatinu tenve, tsenmin bulla manban jui'yu. ¿Tyee kenu juyu, tsandenna paityaaba kataakishu juntsaa? timi.
32 Finalmente Abraão disse: — Não fiques zangado, Senhor, pois esta é a última vez que vou falar. E se houver só dez? — Por causa desses dez, não destruirei a cidade — Deus respondeu.
33 Tsenñu Yavé Abrahamba depa' dyamiren yanu shuike' miiñu, Abraham ya' yapayasha miimi.
33 Quando o Senhor Deus acabou de falar com Abraão, ele foi embora, e Abraão voltou para casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.