Gênesis 18

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Abrahamnu Yavé katawami, Mamré mumu cha' ruku' ensina chi paasha, Abraham ya' yapaya juukapanu chunanu uwanu, matyu pajta katyu ura iinutala.
1 Depois apareceu o Senhor a Abraão junto aos carvalhos de Manre, estando ele sentado à porta da tenda, no maior calor do dia.
2 Abraham mishu jeeke' ke-eetu pen ruku ya' ajuusha uyudena katami. Tsejtu katamin yalanu mikanu kujpaimi. Tsai' teledi' llashkapa tunu tapa'kanbera waiketu
2 Levantando Abraão os olhos, olhou e eis três homens de pé em frente dele. Quando os viu, correu da porta da tenda ao seu encontro, e prostrou-se em terra,
3 tsandimi: In bale ruku, iya ñuchi tiba kiikemu ruku ura' katawañuya, tsantsaya te' miityude tinu tenve.
3 e disse: Meu Senhor, se agora tenho achado graça aos teus olhos, rogo-te que não passes de teu servo.
4 Ñullaren tsaa demutyañuya pi jayu taakaanu tsuyu ñulla neepa manbitsaanudetsu, tsai' jayu entsa chi faapanbelesha lekanudetsu.
4 Eia, traga-se um pouco d'água, e lavai os pés e recostai-vos debaixo da árvore;
5 Tsaaren ñulla entsa ñuichi tiba kiikemu ruku' chuinsha depuijañu' mitya, ñulla kayu ajkesha miji'mujchin jayu mandeelanudetsu iya ka tyeeba fikenuuñuba taanu tsuyu, timi.
5 e trarei um bocado de pão; refazei as vossas forças, e depois passareis adiante; porquanto por isso chegastes ate o vosso servo. Responderam-lhe: Faze assim como disseste.
6 Tsejtu Abraham ya' yapayasha mavitu, Saranu tsandimi: ¡Apain! mika 20 kiluya, pan kenu ura' llujpe tene ka', pan te' kide, timi.
6 Abraão, pois, apressou-se em ir ter com Sara na tenda, e disse-lhe: Amassa depressa três medidas de flor de farinha e faze bolos.
7 Tsejtu Abraham yangachi wagaa panbasha ji', llupu wagaa kayu nakululuu mi'ke' ka', yachi manda-i' yanu washkemu chachinu kuwami. Tsenñu entsa ruku wajtunun jeke akaami.
7 Em seguida correu ao gado, apanhou um bezerro tenro e bom e deu-o ao criado, que se apressou em prepará-lo.
8 Tsejtu Abraham wagaa alla akara katu, naa kitsu bain, naa chu'pi bain ka' taji' yalanu kuwami. Tsejtu yala juntsa chi panbelenu panda findetsun kayu ti demenestendyañuba ka' kuwa kuwakenu junga yala' keesha kalen uyunami.
8 Então tomou queijo fresco, e leite, e o bezerro que mandara preparar, e pôs tudo diante deles, ficando em pé ao lado deles debaixo da árvore, enquanto comiam.
9 Tsejtu juntsa yaa nemu rukula bene Abrahamnu pake'meetu tsandila: ¿Ñu' shinbu Sara nuka naanatun? tila.
9 Perguntaram-lhe eles: Onde está Sara, tua mulher? Ele respondeu: Está ali na tenda.
10 Tsenñu ma ruku tsandimi: Ma añu insha manen yaa janu tsuyu, tsenmala juntsa tinbunaa ñu' shinbu yumaa na main miyanu tsuve, timi.
10 E um deles lhe disse: certamente tornarei a ti no ano vindouro; e eis que Sara tua mulher terá um filho. E Sara estava escutando à porta da tenda, que estava atrás dele.
11 Tsaaren Abraham bain, naa Sara bain yumaa pure' rukuula, tsenmin Saraya shinbunchin naa asa bain yumaa mangueewaatyu jumi.
11 Ora, Abraão e Sara eram já velhos, e avançados em idade; e a Sara havia cessado o incômodo das mulheres.
12 Tsa' mitya Sara entsandyatu dus uukami: “¿Naa itaa ka iya mallee naka' sunbechaanga, challa naa in ruku bain, naa i bain tsamantsa ruku deju'ba?” tyami.
12 Sara então riu-se consigo, dizendo: Terei ainda deleite depois de haver envelhecido, sendo também o meu senhor já velho?
13 Tsenñu Abrahamnu Yavé tsandimi: ¿Nenñundi Sara yumaa deshinbuuya na mallee kanu jutuuwa tya' uukantsumi?
13 Perguntou o Senhor a Abraão: Por que se riu Sara, dizendo: É verdade que eu, que sou velha, darei à luz um filho?
14 Tsejtu ¿Yavéchi tiiñuba ken jutyuu juñanga? Masku añuchi juntsainu tsuve tiñu tinbutala manen maanu tsuyu, tsenmala Sara yumaa na main miyanu tsuve, timi.
14 Há, porventura, alguma coisa difícil ao Senhor? Ao tempo determinado, no ano vindouro, tornarei a ti, e Sara terá um filho.
15 Yavé entsandiñu, Sara meetu, jeetyami, tsejtu anbukuinda ketu entsandimi: Iyaa uukabandindyuyu, timi.
15 Então Sara negou, dizendo: Não me ri; porquanto ela teve medo. Ao que ele respondeu: Não é assim; porque te riste.
16 Tsejtu bene panda fi' demangujtu juntsa rukula Sodoma jijiinu deechushaa ke-eedi' jindetsuñu Abraham me-eesuukiimi.
16 E levantaram-se aqueles homens dali e olharam para a banda de Sodoma; e Abraão ia com eles, para os encaminhar.
17 — ausente —
17 E disse o Senhor: Ocultarei eu a Abraão o que faço,
18 — ausente —
18 visto que Abraão certamente virá a ser uma grande e poderosa nação, e por meio dele serão benditas todas as nações da terra?
19 Tsenmin yaa, ya' kaillanu bain, naa yanu bene sera' jimu chachillanu bain in uuden jumula mijakare', tsenmin tyee ura' deechu' juñu bain juntsaa kikaanutsu iya yanaa mi'ke' kayu, tsenmalaa iya tsanguenu juyu tyeeshu juntsa bain kumuinchi tsainutsu.”
19 Porque eu o tenho escolhido, a fim de que ele ordene a seus filhos e a sua casa depois dele, para que guardem o caminho do Senhor, para praticarem retidão e justiça; a fim de que o Senhor faça vir sobre Abraão o que a respeito dele tem falado.
20 Tsejtu Yavé tsandimi: Sodoma pebulu' chulla bain, naa Gomorra pebulu' chulla bain firu' kenchiya tsamantsa dajka deeve tiidetive. Tsa' mitya yala' kenu ujchaya tsamantsa urajtu deeve.
20 Disse mais o Senhor: Porquanto o clamor de Sodoma e Gomorra se tem multiplicado, e porquanto o seu pecado se tem agravado muito,
21 Tsaañu' mitya challa junga jindu iyu. Yala' ujcha tsamantsa urajtu juñu, inu naati pa' paka pakadekiñuba junga jitaa uwain tsaañuba mijanu tsuyu, timi.
21 descerei agora, e verei se em tudo têm praticado segundo o seu clamor, que a mim tem chegado; e se não, sabê-lo-ei.
22 Pai ruku yaba nemulaya Sodoma pebulusha jila, tsenñu Abrahamya Yavé' ajuunun uina shuwami.
22 Então os homens, virando os seus rostos dali, foram-se em direção a Sodoma; mas Abraão ficou ainda em pé diante do Senhor.
23 Tsejtu Yavé' junga kayu kalen jiitu, entsandi pake'meemi: ¿Kuipajtulanu bain, kuipalaba bulu dekike' pirenujtuuyu? timi.
23 E chegando-se Abraão, disse: Destruirás também o justo com o ímpio?
24 ¿Tsandenna juntsa pebulunu kuipajtu chachilla mika manchungaa dechuñuba, juntsa 50 chachilla' mitya juuñuba livee kityu' tsaa dekike' pirenujtuuyu?
24 Se porventura houver cinqüenta justos na cidade, destruirás e não pouparás o lugar por causa dos cinqüenta justos que ali estão?
25 Tsenmin kuipajtu chachillanu, kuipa juu chachillaba bulu detu'nu pensaa jutyumee tenve ñuya, yala buluren firu' kiikemuñungue ke' puitenu. ¡Juntsaa tsangueñu urajtuve! ¿Tsejtu ñaa kumuinchi entsa tunu kavitu kemu bale ruku jutyuu? ¿Tsejtu kuipa jutyu chachilla' mitya naakeñu urañuba juntsa ken jui'tuuyu? timi.
25 Longe de ti que faças tal coisa, que mates o justo com o ímpio, de modo que o justo seja como o ímpio; esteja isto longe de ti. Não fará justiça o juiz de toda a terra?
26 Tsenñu Yavé tsandimi: Uwain Sodoma pebulunu tiba kuipajtu chachilla manchungaa dechuñu katashu juntsaa, yala' mityaren kumuinchi junu chumulanu tibanguen jui'yu, timi.
26 Então disse o Senhor: Se eu achar em Sodoma cinqüenta justos dentro da cidade, pouparei o lugar todo por causa deles.
27 Tsenñu Abraham manbatu tsandimi: Naa ñu Dios juñu, iyaa ne chachi juju', ñunu tsandinu jutyuñuba, tsandintsuyu.
27 Tornou-lhe Abraão, dizendo: Eis que agora me atrevi a falar ao Senhor, ainda que sou pó e cinza.
28 Tsandenna ¿kuipajtula 50 chachi tiyanu manda faataa juñuba, juntsa manda faata jumula' mityaba, kumuinchi pebulu dekike' pirenujtuuyu? timi.
28 Se porventura de cinqüenta justos faltarem cinco, destruirás toda a cidade por causa dos cinco? Respondeu ele: Não a destruirei, se eu achar ali quarenta e cinco.
29 Tsandenna kuipajtu chachilla 40 ne judeeñaa ¿naa kenu juyu? timi Abraham.
29 Continuou Abraão ainda a falar-lhe, e disse: Se porventura se acharem ali quarenta? Mais uma vez assentiu: Por causa dos quarenta não o farei.
30 Tsenñu Abraham u'ta manditu tsandimi: Juntsanun patintsuñu inu ajaavityuka. Tsandenna penchungaren kuipajtu kataakitaa, ¿naa kenu juyu? timi.
30 Disse Abraão: Ora, não se ire o Senhor, se eu ainda falar. Se porventura se acharem ali trinta? De novo assentiu: Não o farei, se achar ali trinta.
31 Tsenñu Abraham kayu pa' jindu tsandimi: In Bale Ruku, naa ñunu entsandintsun jutyuñuba tsandintsuyu, tsandenna kuipajtu chachilla mika mancha'luraaba kataakishu juntsaa, ¿naa kenu juyu? timi.
31 Tornou Abraão: Eis que outra vez me a atrevi a falar ao Senhor. Se porventura se acharem ali vinte? Respondeu-lhe: Por causa dos vinte não a destruirei.
32 Tsenñun Abraham kayu pa' jindu tsandimi: Tsantsaya, in Bale Ruku, inu ajaavityuka, tsaaren entsan manbatinu tenve, tsenmin bulla manban jui'yu. ¿Tyee kenu juyu, tsandenna paityaaba kataakishu juntsaa? timi.
32 Disse ainda Abraão: Ora, não se ire o Senhor, pois só mais esta vez falarei. Se porventura se acharem ali dez? Ainda assentiu o Senhor: Por causa dos dez não a destruirei.
33 Tsenñu Yavé Abrahamba depa' dyamiren yanu shuike' miiñu, Abraham ya' yapayasha miimi.
33 E foi-se o Senhor, logo que acabou de falar com Abraão; e Abraão voltou para o seu lugar.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.