Êxodo 29
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NAA
1 Dios kayu pa' jindu, Moisésnu tsandimi: Chachilla' mitya inu kalen jimu rukulanu inchin juu detirenu jushu juntsaa entsanguenu juve: llupu kaa wagara main ka', naa llupu uveja bain tiba yujkajtu naraa tene pallu kade,
1 — Isto é o que você lhes fará, para os consagrar, a fim de que me sirvam como sacerdotes: separe um novilho e dois carneiros sem defeito;
2 tsejtu pan kenu kayu ura trigu llujpe katu, da'pukakaa pan ke', naa mulichi yandaa pan bain ke' akaade. Juntsala pujkikarentsumi putyu tene junu dejuve, tsenmin pan kaa paki bain pujkikarentsumi putyu tene ke' muli mulangue' akaanu juve.
2 da melhor farinha faça pães e bolos sem fermento amassados com azeite e pãezinhos bem finos untados com azeite.
3 Tsejtu ma pishkalinu puke' in pupunanu yapayasha ta'de, naa llupu kaa wagara bain, naa llupu uveja pallu jumula bain.
3 Ponha tudo isso num cesto e ofereça no cesto. Traga também o novilho e os dois carneiros.
4 Tsejtu bene Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain, iba wa'dinu yapayasha tajitu, yalanu pitsaade.
4 Então você fará com que Arão e seus filhos se aproximem à porta da tenda do encontro e mandará que se lavem com água.
5 Tsejtu bene chachilla' mitya inu kalen jimula' pannu jali katu, Aarónnu juntsa jali pandede, naa bareree tainsha punu jali bain, avindaa pannu jali bain, efud bain, naa ya' tenbapunu teenu jai paki bain. Tsejtu efudnu pumu ya' ajpeendee chuwachi deengaade.
5 Depois você pegará as vestes, vestirá Arão com a túnica, a sobrepeliz, a estola sacerdotal e o peitoral, e o cingirá com o cinto de obra esmerada da estola sacerdotal.
6 Tsejtu mishusha pujchinu jali bain tele', naa ya' llashkapanu bain juntsa uru pinbakikii jumu teeka' eede chachilla' mitya inu kalen jimula naajuwa deeñuba juntsangue' inchin juu tirenu.
6 Você porá a mitra na cabeça dele e sobre a mitra, a coroa sagrada.
7 Tsejtu inchin juu tirendu menestenguentsumi muli katu, chachilla' mitya inu kalen jimu ruku tirede, Aarónnu juntsa muli ya' mishusha yuutsuutu.
7 Então você pegará o óleo da unção e o derramará sobre a cabeça dele; assim você o ungirá.
8 Naa ya' nalanu bain mikatu, bareree tainsha punu jali pande' eede.
8 Depois você fará com que os filhos de Arão se aproximem e os vestirá com túnicas;
9 Tsejtu naa Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain ajpeendee chuwachi ura' teede, tsenmin naa mishpukasha pujchinu jali bain ura' teekade. Entsanguitaa naa-uwanuba tsa tsanguemu chachi detirenu juve. Tsenmalaya naa-uwanuba yala tsa tsanguen chunu detsuve.
9 também os cingirá com o cinto, Arão e seus filhos, e lhes atará os turbantes, para que tenham o sacerdócio por estatuto perpétuo. Assim você consagrará Arão e os seus filhos.
10 Tsejtu bene, iba wa'dinu yapaya juukapasha llupu kaa wagara tajide, tsenmala Aarón bain, naa ya' nala bain animaa mishpukanu tyaapachi ta'ka' tadinudetsu.
10 — Você fará chegar o novilho diante da tenda do encontro, e Arão e seus filhos porão as mãos sobre a cabeça dele.
11 Tsejtu junu in ajuunu, iba wa'dinu yapaya juukapanu juntsa animaa tu'de.
11 Mate o novilho diante do Senhor , à porta da tenda do encontro.
12 Tsanguetu animaa asa katu, ufeenda tsure' ju'kenunu kachu muute usnamulanu tyamishuchi munguide, tsenmin laramu asaya ufeenda tsure' ju'kenu kelunu yuutsuude.
12 Depois, pegue o sangue do novilho e, com o dedo, ponha-o sobre os chifres do altar; o restante do sangue você derramará na base do altar.
13 Tsejtu peshilitala bain, naa ajpatala bain, naa reñuñutala muli mai'namu bain, naa reñuñula bain dekatu, ufeenda tsure' ju'kenunu tsure' ju'kide;
13 Pegue também toda a gordura que cobre as entranhas, a membrana do fígado, os dois rins e a gordura que está neles e queime-os sobre o altar;
14 tsaaren animaa alla bain, naa ya' kika bain, naa ya' pe bain, kajna' dechunu avindalaa ju'kiide, matyu chachilla' mitya inu kalen jimula' ujcha' mityaa tsangue' ju'kentsu' mitya.
14 mas a carne do novilho, a pele e os excrementos você queimará fora do arraial; é sacrifício pelo pecado.
15 Tsenmin llupu uveja pallu jumulanu main katu, Aarónnu bain, ya' nalanu bain animaa mishunu tyaapachi ta'kakare'
15 — Depois você pegará um dos carneiros, e Arão e seus filhos porão as mãos sobre a cabeça dele.
16 tu'de. Tsejtu ufeenda tsure' ju'kenunu kumuinchi ya' kelu kelu asa tya'kide.
16 Mate o carneiro, pegue o sangue e jogue-o sobre o altar, ao redor.
17 Tsanguetu bene animaa petse petse jungue dedaatu, ya' peshili juula bain, naa ya' neepa juula bain pitsaade, tsejtu alla petse petse juu ya' mishuba tsuinsha bulu tsuude.
17 Corte o carneiro em pedaços e, lavadas as entranhas e as pernas, coloque-as sobre os pedaços e sobre a cabeça.
18 Tsejtu ufeenda tsure' ju'kenu jandala juntsa millangue ju'ke' keewaade, in mityaa tsangue' inchi mika ura' aindyu ishkakaanu tsanguetu.
18 Assim, você queimará todo o carneiro sobre o altar; é holocausto para o Senhor , de aroma agradável, oferta queimada ao Senhor .
19 Tsejtu bene llupu uveja kamain mangatu, juntsanu bain Aarón ya' nalaba animaa mishunu ta'ka' tadedisa.
19 — Depois pegue o outro carneiro, e Arão e seus filhos porão as mãos sobre a cabeça dele.
20 Tsenmala animaa tu'de, tsejtu asa jayu katu, Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain yala' urandya punguinu pele mutusha bain, naa urandya aa tyamishunu bain, naa urandya aa nemishunu bain munguide. Tsejtu laramu asaya ufeenda tsure' ju'kenunu kelu kelu detya'kide.
20 Mate o carneiro, pegue um pouco do sangue e coloque-o na ponta da orelha direita de Arão e na ponta da orelha direita de seus filhos, bem como sobre o polegar da mão direita deles e sobre o polegar do pé direito deles; o restante do sangue você jogará sobre o altar, ao redor.
21 Tsejtu ufeenda tsure' ju'kenu jandala tyatyumu asa bain, naa inchin juu tirendu menestenguentsumi muli bain jayu katu, Aarónnu bain, naa ya' jalitala bain tya'kide, tsenmin naa ya' nalanu bain, naa yala' jalinu bain tsaren kide. Entsanguenmalaa Aarón bain, naa ya' nala bain, naa yala' jali bain inchin juu tene tiyanu detsuve.
21 Então pegue um pouco do sangue sobre o altar e um pouco do óleo da unção e faça aspersão sobre Arão e suas vestes e sobre seus filhos e as vestes de seus filhos com ele, para que ele seja santificado, e as suas vestes, e também seus filhos e as vestes de seus filhos com ele.
22 Tsejtu bene llupu uvejanu ya' muli kade: naa nepelesha chumu muli bain, naa peshilitala mai'namu muli juula bain, naa ajpatala muli mai'namu bain, naa pai reñuñu bain, naa reñuñutala muli mai'namu bain, naa urandya enbu alla bain kade, chachilla' mitya inu kalen jimu rukulanu inchin juu tiwarendu menestenguentsumi animaañu' mitya.
22 — Depois retire do carneiro a gordura, a cauda gorda, a gordura que cobre as entranhas, a membrana do fígado, os dois rins, a gordura que está neles e a coxa direita — porque é o carneiro da consagração —
23 Tsenmin pujkikaantsumi putyu pan, in ajuusha pishkalinu pumula kalaade: da'pukakaa pan bain main, naa mulichi yandaa jumu pan bain main, naa pan kaa paki bain main katu,
23 e pegue também um pão, um bolo de pão azeitado e um pãozinho de massa bem fina do cesto dos pães sem fermento que estão diante do Senhor .
24 Aarón' tyaapanu bain, naa ya' nala' tyaapanu bain kumuinchi entsa detsuunu juve, tsejtu yalanu in ajuusha ufeenda yali' keewaakaanu juve.
24 Ponha todas estas coisas nas mãos de Arão e dos filhos dele e, movendo-as para a frente e para trás, ofereça-as como ofertas movidas diante do Senhor .
25 Tsejtu bene yala' tyaapanu demangatu, in ajuusha ura' aindyu ishkakaanu ufeenda tsure' ju'kenunu ajke' animaa ju'ke' keewara jandala deju'kide. Entsa ufeendaya in mitya ju'ke' keewara juve.
25 Depois pegue todas as coisas das mãos deles e queime-as sobre o altar; é holocausto para o Senhor , de aroma agradável, oferta queimada ao Senhor .
26 Tsenmin Aarónnu inchin juu chachi tirendu menestenguentsumi llupu uveja tenbapu katu, in ajuusha ufeenda yali' keewaade. Tsenñu juntsa alla petsee ñuchi junu tsuve.
26 — Pegue o peito do carneiro da consagração de Arão e, movendo-o para a frente e para trás, ofereça-o como oferta movida diante do Senhor ; e esta será a porção que fica para você.
27 Tsejtu chachilla' mitya inu kalen jimu detiwaandu menestenguentsumi llupu uveja tute' keewara allanu pai petse vele' tadide. Entsa alla jumula, mainya tenbapu alla ufeenda yali' keewara jumaa juntsave, tsenmala kamainya enbu alla vee mujtu vele' tsuuñu jumaa juntsave. Tsaju' tenbapu allaya Aarónchi junmala, enbu allaya ya' nalachi junu tsuve.
27 Consagre o peito da oferta movida e a coxa da porção que foi movida, a qual se tirou do carneiro da consagração, que é de Arão e de seus filhos.
28 Tsejtu entsa alla jumulaa Israel chachilla, yala iba ura' mandinu animaa tute' keewaantsumiya Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain naa-uwanuba kuwanu dejuve. Tsaju' entsaa jumulaa naa-uwanuba tsaanu tsuve.
28 Isto será a obrigação perpétua dos filhos de Israel, devida a Arão e seus filhos, por ser a porção do sacerdote, oferecida, da parte dos filhos de Israel, dos sacrifícios pacíficos; é a oferta que eles fazem ao Senhor .
29 Tsenmala Aarón' pananu jali inchin juu jumulanuya, yanu sera' jimu chachillaa manganu dejuve ya peyanmala, tsaaren yala chachilla' mitya inu kalen jimu ruku tiyandaa, juntsaa taawasha kenu uuden kandu pananu dejuve.
29 — As vestes santas de Arão passarão a seus filhos depois dele, para serem ungidos nelas e consagrados nelas.
30 Tsaju' Aarónnu sera' jimu ruku chachilla' mitya inu kalen jimula' aa bale ruku mandiya' Aarón naaken chumuwaañuba tsanguen chu', iba wa'dinu yapayasha taawasha mannu vimiya mandishpai malu' mitya entsa jali panaa tsananu tsuve.
30 Sete dias as vestirá o filho que for sacerdote em seu lugar, quando entrar na tenda do encontro para ministrar no santuário.
31 Tsejtu bene inchin juu tirekaandu menestenguentsumi llupu uveja alla katu, inchin juu tenasha taji' alla akaade.
31 — Pegue o carneiro da consagração e cozinhe a sua carne no lugar santo.
32 Tsenmala Aarón, ya' nalaba juntsa alla bain, naa pishkalinu pumu pan bain iba wa'dinu yapaya vinu juukapasha finu dejuve.
32 E Arão e seus filhos comerão a carne deste carneiro e o pão que está no cesto à porta da tenda do encontro
33 Tsaju' entsa alla bain, pan bain finuu dejuve, matyu yala inchin juu detira', naa chachilla' mitya inu kalen jimu ruku bain tiyanu uwanu, yala' ujcha manbitsaanu keewaramuwaañu' mitya. Tsaaren entsa panda, vee chachi juulaya finu dejutyuve, inchin juu dejuñu' mitya.
33 e comerão das coisas com que for feita a expiação, para consagrá-los e para santificá-los; o estranho não comerá delas, porque são santas.
34 Tsenmala naa alla bain, naa pan juu bain ayunchi fikenui larañuba, jupenchi kikenu dejuve. Tsaju' juntsa panda inchin juu juñu' mitya, mu bain defityusa.
34 Se sobrar alguma coisa da carne das consagrações ou do pão, até pela manhã, queime isso que sobrou; não se comerá, porque é santo.
35 Tsa' mitya iya naatiñuba Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain tsanguide. Tsejtu yalanu bale chachi tirendu, mandishpai malu tsaandene kide.
35 — Assim, pois, você fará com Arão e seus filhos, conforme tudo o que ordenei a você; durante sete dias você os consagrará.
36 Malumere llupu kaa wagara main tute' keewaawaakide, yala' ujcha' mitya manbitsalanudetsu; tsenmin naa ufeenda tsure' ju'kenunu bain inchi ura' kuraa mandirenu menestenguentsumi muli yuutsuude, inchin juu tirenu.
36 Também cada dia prepare um novilho como oferta pelo pecado para as expiações; e você purificará o altar, fazendo expiação por ele mediante oferta pelo pecado; e você o ungirá para consagrá-lo.
37 Tsaju' mandishpai maluya ufeenda tsure' ju'kenunu ujcha' mitya animaa tute' keewaanu juve; entsanguenmalaa ufeenda tsure' ju'kenunu inchin juu tiyanu tsuve. Tsenñu tyee juntsanu tyuika' bain inchin juu tiya tiyainu detsuve.
37 Durante sete dias você fará expiação pelo altar e o consagrará; e o altar será santíssimo; tudo o que o tocar será santo.
38 Naa-uwanu bain malumere llupu kaa uveja ma añu juu tene pallu tute' ufeenda tsure' ju'kenunu jupe jupekenu juve.
38 — Isto é o que você oferecerá sobre o altar: dois cordeiros de um ano, cada dia, continuamente.
39 Tsejtu mainya kepenene ju'ke' keeware', kamainya kependu'kainsha ju'ke' keewaakenu juve.
39 Ofereça um cordeiro de manhã e o outro, ao crepúsculo da tarde.
40 Ajke' kaa uveja ju'kentsumiya pan kenu llujpe kayu ura tene pai kilu ka', ulibu muli bain kayu ura tene ma litru ka' yande' keewaanu juve, tsenmin ma litru binu bain ka' yuutsure' ufeenda juu keewaanu juve.
40 Com um cordeiro ofereça dois litros da melhor farinha, amassada com um litro de azeite batido; e, para libação, um litro de vinho.
41 Tsejtu kependu'kainsha kama llupu kaa uveja keewaandu bain, naa pan kenu llujpe bain, naa binu bain yuutsure' keeware' kepenene naake'ba tsaren mannu juve inu ura' tyawaanu aindyu ishkakaanu ju'ke' keewaatu.
41 O outro cordeiro você oferecerá ao pôr do sol, como a oferta de cereais e a libação da manhã, de aroma agradável, oferta queimada ao Senhor .
42 Tsaju' entsa inu keewaanu tute' ju'kenu ufeendalaa naa ñulla bain, naa ñullanu sera' jimula bain in ajuusha naa-uwanuba tsanguentsunu dejuve, iba wa'dinu yapaya juukapasha; matyu iya junaa ñuba katawa' kuinda kiikenu tsuyu.
42 — Este será o holocausto contínuo oferecido de geração em geração, à porta da tenda do encontro, diante do Senhor , onde me encontrarei com vocês, para falar com você ali.
43 Tsejtu junaa iya Israel chachillaba katawanu tsuyu, tsenmala juntsa tenaya inchi tsamantsaa keewara jumu' mityan inchin juu jujuunu tsuve.
43 Ali virei aos filhos de Israel, para que, por minha glória, sejam santificados,
44 Tsejtu iba wa'dinu yapaya bain, naa ufeenda tsure' ju'kenunu bain inchin juu detirenu tsuyu, tsenmin naa Aarónnu bain, naa ya' nalanu bain inchin juu detirenu tsuyu yala inchi chachilla' mitya inu kalen jimu ruku deeñu.
44 e consagrarei a tenda do encontro e o altar. Também santificarei Arão e os seus filhos, para que me sirvam como sacerdotes.
45 Tsenmin iya Israel chachilla' kejtsapala chutu, yala' Dios junu tsuyu.
45 E habitarei no meio dos filhos de Israel e serei o seu Deus.
46 Tsenmalaa yala mijanu dejuve naa iyaa, Yavé, yala' Dios, yaiba bulu chunaa yala Egiptosha dechuren mangalaamuñuba. Iyaa Yavé, yala' Diosyu. Ufeenda tsure' ju'kenunu|src="CO01498b.tif" size="Col" loc="Exodus 29.38-46" copy="por cortesía de Cook Communications Ministries International © 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="Éxodo 29.46"
46 E saberão que eu sou o Senhor , seu Deus, que os tirou da terra do Egito, para habitar no meio deles; eu sou o Senhor , o Deus deles.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 29, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.