Êxodo 21

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Entsa lei jumulaa manda-i' taawasha kemu chachi miya rukulanu mijakaanu juve:
1 “Estes são os decretos que você apresentará a Israel:
2 Main hebreo chachinaa manda-i' taawasha kemu juu ati'kashu juntsaa, mandishmain añuya ñuchi manda-i' taawasha ken chunu tsuve, tsaaren mandishpai añu peepunmalaya liveeju tiyanu tsuve, ñunu tiba juntsan mitya paangui'mujchin.
2 “Se você comprar um escravo hebreu, ele não poderá servi-lo por mais de seis anos. Liberte-o no sétimo ano, e ele nada lhe deverá pela liberdade.
3 Tsejtu ya maali juuya jamuwaashu juntsaa, maali juuren miinu tsuve, tsaaren ya' shinbubaaba jamuwaashu juntsaa, ya' shinbuba miinu tsuve.
3 Se ele era solteiro quando se tornou seu escravo, partirá solteiro. Mas, se era casado antes de se tornar seu escravo, a esposa deverá ser liberta com ele.
4 Tsaaren yanu mandanguemu ruku supu kuwañu, ne naaba miyandishu juntsaa, livee i' malundu ya' shinbunu bain, naa ya' kaillanu bain yanu mandanguen chumu rukunu tene kuwa', maali juuya miinu tsuve.
4 “Se seu senhor lhe deu uma mulher em casamento enquanto ele era escravo, e se o casal teve filhos e filhas, somente o homem será liberto no sétimo ano. A mulher e os filhos continuarão a pertencer ao senhor.
5 Tsaaren naa livee i' bain, ya' shinbunu bain, naa ya' kaillanu bain, naa yanu mandanguen chumu rukunu bain estyamu ju' mijinbai'shu juntsaa,
5 O escravo, contudo, poderá declarar: ‘Amo meu senhor, minha esposa e meus filhos. Não desejo ser liberto’.
6 yanu mandanguen chumu ruku Diosa' ajuusha taji', juukapanu mityan uyukare', tsanguityu' bain, juukapa cha'linu mityan uyukaatu, tyeeba ishpapaachi pungui fataa tsu'nu tsuve. Tsanguishu juntsaa entsa manda-i' taawasha ken chumu ruku naa-uwanuba yachi junu tsuve, peyai'mujchiya.
6 Nesse caso, seu senhor o apresentará aos juízes. Em seguida, o levará até a porta ou até o batente da porta e furará a orelha dele com um furador. Depois disso, o escravo servirá a seu senhor pelo resto da vida.
7 Tsenmala mun ya' na'malanu manda-i' taawasha kemu chachi tirenu ati'banguishu juntsaa, ne unbeenala tsaa livee inu añu janmala livee i' lunu jutyuve.
7 “Quando um homem vender a filha como escrava, ela não será liberta como os homens.
8 Tsaaren yanu mandanguen chumu ruku ya' shinbu tirenu ti' ati'katuren, mutyatyu', ya' shinbu tirei'shu juntsaa, mun livee kenu tyañuba juntsan mitya paanguekaanu tsuve. Tsaju' juntsa na'manu mutyatyu' kentsure' mitya, vee tusha chumu chachillanuya ai'nu jutyuve.
8 Se ela não agradar seu senhor, ele permitirá que alguém lhe pague o resgate, mas não poderá vendê-la a estrangeiros, pois rompeu o contrato com ela.
9 Tsaaren juntsa na'manu ya' nanu supungushu juntsaa, ya' na'maaba juñu washken tsanguenu juve.
9 Mas, se o senhor da escrava a entregar como mulher ao filho dele, não a tratará mais como escrava, mas sim como filha.
10 Tsaaren yanu supu miyaren kama shinbu mangashu juntsaa, ajke' shinbunu ne panda jayun kuwakenu jutyu', jali bain ka' kutyuu jun jutyuve, tsenmin veranaa ura ya' shinbuve ti' ya' deechu chi'kenu jutyuve.
10 “Se um homem que se casou com uma escrava tomar para si outra esposa, não deverá descuidar dos direitos da primeira mulher com respeito a alimentação, vestuário e intimidade sexual.
11 Tsaaren naa jali bain, naa panda bain kutyu, tsenmin ne ya' shinbu juñu naaken chunuu juñuba tsanguindyushu juntsaa, tiba paangui'mujchin entsa shinbu livee i' manchunu juve.
11 Se ele não cumprir alguma dessas obrigações, ela poderá sair livre, sem pagar coisa alguma.”
12 Mun veranu wande' tute' bain, tsanguemu ruku tutanbera inu juve.
12 “Quem agredir e matar outra pessoa será executado,
13 Tsaaren tu'nu kindyun, inchin tsainuu ju' tsaishu juntsaa, iya Dios, bene ñunu wainnu tsuyu, nukaa nepiya' ji' kavitu inu chunuu juñu bain.
13 mas se for apenas um acidente permitido por Deus, definirei um lugar de refúgio para onde o responsável pela morte possa fugir.
14 Tsaaren keranu chachiitalan ajaavi' tu'nu tya' tu'shu juntsaa, mami'ke', naa inchi ufeenda tsure' ju'kensha pantsunañu bain, manga' tutanbera inu juve.
14 Se, contudo, alguém matar outra pessoa intencionalmente, o assassino será preso e executado, mesmo que tenha buscado refúgio em meu altar.
15 Tsenmala mun ne ya' apanu, ne ya' amanu ajaranchi ke' wandekishu juntsaa tutanbera inu juve.
15 “Quem agredir seu pai ou sua mãe será executado.
16 Tsenmala mun ma chachinu deranchi ka' tajitu, naa atike' bain, naa yaren tana' bain, tsanguemu tutanbera inu juve.
16 “Quem sequestrar alguém será executado, quer a vítima seja encontrada em seu poder, quer ele a tenha vendido como escrava.
17 Tsenmala mun ñu' apanu bain, tsa jutyu'ba, ñu' amanu inchi firu' isa ti' bain tutanbera isa.
17 “Quem ofender a honra de seu pai ou de sua mãe será executado.
18 Tsenmala mun vinguikendu naa shupukacheeba, naa katyacheeba kike' daa-eeñu, peyai'mujchi ne dilu-i',
18 “Se dois homens brigarem e um deles acertar o outro com uma pedra ou com o punho e o outro não morrer, mas ficar de cama,
19 bene entsa ruku ura' mandi' mangujpa' cha'lichi ne tyutyaa neneintsushu juntsaa, mun tsanguemu ju'ba entsaya tiba in jutyuve, tsaaren ya' ura' mandingama washkekaantsunu juve, tsenmin tibangui'mujchi ne tsananu malu' mitya bain lushi paanguenu tsuve.
19 o agressor não será castigado se, posteriormente, o que foi ferido conseguir voltar a andar fora de casa, mesmo que precise de muletas; o agressor indenizará a vítima pelos salários que ela perder e se responsabilizará por sua total recuperação.
20 Tsenmala mun yachi manda-i' taawasha kemu chachinu chi dapecheeba ke' tute'banguishu juntsaa, juntsa kuipa' mitya kavitu i' taaju inu tsuve.
20 “Se um senhor espancar seu escravo ou sua escrava com uma vara e, como resultado, o escravo morrer, o senhor será castigado.
21 Tsaaren ma malu, pai malu juuñuba machutaa peyashu juntsaa kuipa lan jutyuve, matyu juntsa manda-i' taawasha kemu chachi yachi juwaañu' mitya.
21 Mas, se o escravo se recuperar em um ou dois dias, o senhor não receberá castigo algum, pois o escravo é sua propriedade.
22 Tsandenna pai rukula vinguendun ma shinbu na puunu deta'kiñu, na shuiketuren juntsa shinbu ura' ne juushu juntsaa, tsangue' kuipa vimu ruku tapamu shinbu' ruku naatiñuba muuta paanguenu tsuve, matyu kavitu kemu bale rukula naake paanguenuu juve detiñuba juntsa.
22 “Se dois homens brigarem e um deles atingir, por acidente, uma mulher grávida e ela der à luz prematuramente, sem que haja outros danos, o homem que atingiu a mulher pagará a indenização que o marido dela exigir e os juízes aprovarem.
23 Tsaaren juntsa shinbu peyashu juntsaa, tsanguemu ruku bain tutanbera inu tsuve.
23 Mas, se houver outros danos, o castigo deverá corresponder à gravidade do dano causado: vida por vida,
24 Tsa' mityaa kapuka putyuu tiyashu juntsaa, tsanguemu bain kapuka putyuu tiyanu tsuve; tejku kalarashu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve; tyaapa putyuu tiyashu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve; neepa putyuu tiyashu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve;
24 olho por olho, mão por mão, pé por pé,
25 jupeshu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve; wanashu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve; daran ishu juntsaa, ya bain tsaren inu tsuve.
25 queimadura por queimadura, ferida por ferida, contusão por contusão.
26 Mun yachi manda-i' taawasha kemu chachinu ne kapukatalaaba ta'ke' mushakiñu ma kapukachin kataraa tiyaishu juntsaa, tsangue' ya' kapukanu ta'ke' mushken mitya liveeju me-e'laanu juve.
26 “Se um senhor ferir seu escravo ou sua escrava no olho e o cegar, libertará o escravo como compensação pelo olho.
27 Naa ya' tejkunu ta'ke' dyaivili' bain, tsangue' ya' tejkunu ta'ke' dyai-eren mitya liveeju me-e'laanu juve.
27 Se quebrar o dente de seu escravo ou de sua escrava, libertará o escravo como compensação pelo dente.
28 Tsandenna ma wagara chachinu tyuli' tutekishu juntsaa, juntsa wagaranu shupukachi tene tya'ke' tu'nu dejuve, tsaaren juntsa alla finu dejutyuve, tsenmala animaa miya rukuya ti kuipaba jutyu tiyanu juve.
28 “Se um boi matar a chifradas um homem ou uma mulher, o boi será apedrejado, e não será permitido comer sua carne. Nesse caso, porém, o dono do boi não será responsabilizado.
29 Tsaaren juntsa wagaa ne tsa tsanguimutaa tsangue' tu'shu juntsaa, animaanu shupukachi tene tya'ke' tu'nu dejuve, tsenmin animaa miya rukunu tutenbera kenuu dejuve, naa tsanguimuñuba miren, meenguityu' ne tsangare' tanamushu juntsaa.
29 Mas, se o boi costumava chifrar pessoas e o dono havia sido informado, porém não manteve o animal sob controle, se o boi matar alguém, será apedrejado, e o dono também será executado.
30 Tsaaren tu'nu detyatyu', muuta paanguenu ne tiredeke', nan paanguenu detireñuba, tutan jutyu paanguenu juve.
30 Os parentes do morto, no entanto, poderão aceitar uma indenização pela vida perdida. O dono do boi poderá resgatar a própria vida ao pagar o que for exigido.
31 Tsenmin entsaaren junu juve, naa unbee nanu tsanguiñu bain, naa supu na'manu tsanguiñu bain.
31 “A mesma lei se aplica se o boi chifrar um menino ou uma menina.
32 Tsenmala wagara, manda-i' taawasha kemu chachinaaba tsanguishu juntsaa, wagara miya ruku manda-i' taawasha kemu' miyan rukunu 30 paki lushi paanguenu juve, tsenmin juntsa wagaranu shupukachi tene tya'ke' tu'nu dejuve.
32 Mas, se o boi chifrar um escravo ou uma escrava, o dono do boi pagará trinta moedas de prata ao senhor do escravo, e o boi será apedrejado.
33 Tsenmala mun pusu juukaraa tanañu, naa ne umaa jurukendun tichiba du'kaatyu' ne tsangaañu, junu wagara juuñuba, naa buru juuñuba pususha lupajtya' peyashu juntsaa,
33 “Se alguém cavar ou destampar um poço e um boi ou jumento cair dentro dele,
34 juntsa pusu ke' tanamu ruku animaa' mitya paanguenu juve, tsangue' juntsa pemu animaa yachi ne tirekenu juve.
34 o proprietário do poço indenizará totalmente o dono do animal, mas poderá ficar com o animal morto.
35 Tsenmala ma wagara kachuchi tyuli', veela' wagaranu tu'shu juntsaa, tu'mu wagaranu ati', juntsa lushi peyamu animaa miya rukuba velekenu juve, tsenmin pemu wagara alla bain tsaren ke' veenu dejuve.
35 “Se o boi de alguém ferir o boi do vizinho e o animal ferido morrer, os dois donos venderão o animal vivo e dividirão o dinheiro entre si em partes iguais; também dividirão entre si o animal morto.
36 Tsaaren juntsa wagara tsa tsanguemuñuba mideenuren, animaa miya ruku nejuu ne tanamuwaañaa tsangue' tu'shu juntsaa, tu'mu wagaa miya ruku, vee wagaraa mangunu juve wagara tuta' kuwamu rukunu. Tsenmala juntsa pemu wagaraya tu'mu wagaa miya rukuchi tiyanu juve.
36 Mas, se o boi costumava chifrar e o dono não manteve o animal sob controle, o dono entregará um boi vivo como indenização pelo boi morto e poderá ficar com o animal morto.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.