1 Coríntios 7

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Ñulla inu kiika eetu unbee rukula supu dekatyuñu urañanga ti' pake'meedekishu juntsanu pakanu tenve:
1 Agora, a respeito das coisas que me escrevestes. Penso que seria bom ao homem não tocar mulher alguma.
2 Uwain supu miyandi'ñu uraa tenve, tsaaren mu bain na'baasa tsa tsa-in chun jutyu, main main keengaya supu miyañaa uranu juve, naa supula bain keengaya unbee miyañaa uranu juve.
2 Todavia, considerando o perigo da incontinência, cada um tenha sua mulher, e cada mulher tenha seu marido.
3 Tsa' mitya supunga' chumiya ya' ruku ya' shinbuba tsainuu junmalaya tsa tsainuu juve, naa ya' shinbu bain ya' rukuba tsainuu junmalaya tsa tsainuu juve.
3 O marido cumpra o seu dever para com a sua esposa e da mesma forma também a esposa o cumpra para com o marido.
4 Ne ya' shinbu bain ya' bulu yachin juu jutyuve, ya' buluya ya' rukuchee juñu' mitya; naa ya' ruku bain ya' bulu yachin juu jutyuve, ya' shinbuchee juñu' mitya.
4 A mulher não pode dispor de seu corpo: ele pertence ao seu marido. E da mesma forma o marido não pode dispor do seu corpo: ele pertence à sua esposa.
5 Tsaju' ne veta' veta' kuwandyai'tu ne esatin chutyudei, ñulla palluren tsandi palaa deke' Diosba kuinda kenu ti', ma kaa tinbu' mitya tsa tsa-in chun jutyu shuwa'ba ituya. Tsejturen bene manen tsama-in chunuu dejuve, tsa deityuñu ne Satanás ujchaaba lakaan jutyuumiñu.
5 Não vos recuseis um ao outro, a não ser de comum acordo, por algum tempo, para vos aplicardes à oração; e depois retornai novamente um para o outro, para que não vos tente Satanás por vossa incontinência.
6 Ñullanu entsandindu ne uuden ketundindyuyu, matyu tsanguiñu uramee tindundiyu.
6 Isto digo como concessão, não como ordem.
7 In maali pensaya ñulla kumuinchi i naajuwa juntsaa, supu miyajtu dechuñuya uraa tennaren, Diosya lalanu main main vera' vera' junuu dekive.
7 Pois quereria que todos fossem como eu; mas cada um tem de Deus um dom particular: uns este, outros aquele.
8 Biyuda rukulanu bain, biyuda shinbulanu bain, umaa iya naajuwa juntsaa maali juu dechuñaa yuj uranu juve.
8 Aos solteiros e às viúvas, digo que lhes é bom se permanecerem assim, como eu.
9 Tsaaren tsa-in chunu tya' naaken tsandyan chushu juntsaa, supu miyañaa, unbee miyañaa uranu juve, matyu tsaa chushu juntsaa, tsaanun pensanguiiken chun jutyu.
9 Mas, se não podem guardar a continência, casem-se. É melhor casar do que abrasar-se.
10 Tsaaren yumaa supu miyaa, unbee miyaa chudenashu juntsalanuya entsanguidei tinu tenve, tsaaren iyaa tsandindyuyu, lala' Bale Rukaa entsandintsuve: yumaa unbee kaya' chumiya ya' rukuba mavelatyusa.
10 Aos casados mando {não eu, mas o Senhor} que a mulher não se separe do marido.
11 Tsandenna ya' shinbu ya' rukunu mavela'ba ishu juntsaa, unbee mangayatyusa, tsa jutyu'ba, ya' rukuban ura' manba' machunuu juve. Tsaren ju' ya' ruku bain ya' shinbunu mavelatyusa.
11 E, se ela estiver separada, que fique sem se casar, ou que se reconcilie com seu marido. Igualmente, o marido não repudie sua mulher.
12 Tsaaren kayu vejanlanaa entsandinu tenve, naamika Bale Ruku' uuden jutyuñuba: main supunga' chutu, ya' rukuya keranguemu naatala tiya'ba, ya' shinbunu mavelanu jutyuve, naa ya' shinbuya keranguityu ju' bain, ya' rukuba chaiba bulu chunu tyantsushu juntsaya.
12 Aos outros, digo eu, não o Senhor: se um irmão desposou uma mulher pagã {sem a fé} e esta consente em morar com ele, não a repudie.
13 Tsenmin tsaren juve, main unbee miya chutu, ya' shinbaa keranguemu naatala tiya'ba, ya' rukunu mavelanu jutyuve, naa ya' rukuya keranguityu ju' bain, ya' shinbuba chaiba bulu chunu tyantsushu juntsaya.
13 Se uma mulher desposou um marido pagão e este consente em coabitar com ela, não repudie o marido.
14 Matyu ya' ruku keranguityu ju' bain, keranguemu shinbuba chu' mityaa, Dioschi ura' kuraa chunu tsuve, tsenmala naa ya' shinbu keranguityu ju' bain, keranguemu rukuba chu' mityaa, Dioschi ura' kuraa chunu tsuve. Tsa jui'ñuya ñulla' kailla faamula Dioschi urajtu kuraa juchu deeve, tsaanuren juntsa kailla Diosa' chachi kuramu deeve.
14 Porque o marido que não tem a fé é santificado por sua mulher; assim como a mulher que não tem a fé é santificada pelo marido que recebeu a fé. Do contrário, os vossos filhos seriam impuros quando, na realidade, são santos.
15 Tsaaren ne ya' ruku juu, ne ya' shinbu juu keranguityu jumuren mavelanu aityai'shu juntsaa, matyu mavelakaasa. Tsaaba ishu juntsaa, keranguemu naatala ne unbee ruku juu, ne supu juu bain, tsaa chunuu dejutyushu juntsaa, maali mandiya' chunuu juve, matyu Diosya ñulla keranguemulanu tiba bulla jutyu chunaa mikamuñu' mitya.
15 Mas, se o pagão quer separar-se, que se separe; em tal caso, nem o irmão nem a irmã estão ligados. Deus vos chamou a viver em paz.
16 Matyu, ¿ñu, ya' shinbu jutu, nejtaa minu juyu, ñu' rukuba kayu chudi' jindaa, yanu livee iwaanu ju' bain? ¿Ne ñu, ya' ruku bain, nejtaa minu juyu, ñu' shinbuba kayu chudi' jindaa, yanu livee iwaanu ju' bain?
16 Aliás, como sabes tu, ó mulher, se salvarás o teu marido? Ou como sabes tu, ó marido, se salvarás a tua mulher?
17 Naa titi i' puiñu bain, muba, Bale Ruku naadejusa tya' tsangue tireñu bain tsaa chudei, matyu Dios ñunu keranguemu chachi detirenu uwanu naajuwa'ba juntsaa. Entsaaya nukaba kerangue' vee vee mujtu waku wakudimulanu tsanguikare' jintsuyu.
17 Quanto ao mais, que cada um viva na condição na qual o Senhor o colocou ou em que o Senhor o chamou. É o que recomendo a todas as igrejas.
18 Munaa Dios ya' chachi tirenu mikatu, yachi yumaa señas juu mikamuwaañu bain, tsa jutyuyu tya' keewaanu kityude, tsenmala Dios ya' chachi tirenu mikatu, munaa yachi señas jutyu mikamuñu bain yachi kuranu ti' señas inu kityude.
18 O que era circunciso quando foi chamado {à fé}, não dissimule sua circuncisão. Quem era incircunciso, não se faça circuncidar.
19 Matyu naa Dioschi señas juju' bain, naa Dioschi señas jutyu' bain juntsaya ne juuve. Ura balemiya Dios naa naakide tiñuba tsanguen chushu juntsaa baleve.
19 A circuncisão de nada vale, e a incircuncisão de nada vale, o que importa é a observância dos mandamentos de Deus.
20 Tsa' mitya naa mu bain Diosnu keranguemu chachi tiyanu uwanu naajuwa ju' bain tsaa chudi' jintsu', ujchaya mantyu tiya' bain, tiba devera' manguikenu pensaya kityudei.
20 Cada um permaneça na profissão em que foi chamado por Deus.
21 Ñunu Dios mikanu uwanu manda-i' taawasha kemu juu chumuwaashu juntsaa, juntsa' mityaya pensandyatyude; tsaaren manda-i' veelachi taawasha ken chun jutyu chachi tiyanuu ju'ba jushu juntsaa, tsanguiñu yuj uranu juve.
21 Eras escravo, quando Deus te chamou? Não te preocupes disto. Mesmo que possas tornar-te livre, antes cuida de aproveitar melhor o teu chamamento.
22 Matyu Diosnu keranguemu tiyanu uwanu manda-i' taawasha kemu juu chumuwa ju'ba, challaya Bale Rukuchiya liveeju tiyave. Tsenmala Diosnu keenguenu uwanu manda-i' taawasha kemu jutyu chachiya umaa Cristochee manda-i' taawasha ken chumu chachi juu tiyave.
22 Pois o escravo, que foi chamado pelo Senhor, conquistou a liberdade do Senhor. Da mesma forma, quem era livre por ocasião do chamado, fez-se escravo de Cristo.
23 Dios ñullanu pure' balen ati'kakiñunguive. Tsa' mitya ne chachillachee manda-i' taawasha kemu chachi juuñuu tiyanu kityudei.
23 Por alto preço fostes comprados, não vos torneis escravos de homens.
24 Tsa' mitya, keranguemu naatalala, naa mu bain Diosnu keranguemu chachi tiyanu uwanu naajuwa ju' bain Diosa' ajuusha tsaa chudi' jintsu', ujchaya mantyu tiya' bain, tiba devera' manguikenu pensaya kityudei.
24 Irmãos, cada um permaneça diante de Deus na condição em que estava quando Deus o chamou.
25 Tsenmala unbee miyajtulanu laapu' panmalaya Bale Rukuchi naa naakenu uuden juñuba juntsaaya panu tanatyuyu, tsaaren Bale Ruku inu tenbityamu juñu, iya entsandinmala meenguenuu dejuñu' mitya, in pensachi entsandinu tenve:
25 A respeito das pessoas virgens, não tenho mandamento do Senhor; porém, dou o meu conselho, como homem que recebeu da misericórdia do Senhor a graça de ser digno de confiança.
26 — ausente —
26 Julgo, pois, em razão das dificuldades presentes, ser conveniente ao homem ficar assim como é.
27 — ausente —
27 Estás casado? Não procures desligar-te. Não estás casado? Não procures mulher.
28 Tsaaren ñu supungashu juntsaa ujcha laindyuve, tsenmala naa ma panna bain unbee kaya'ba ujcha laindyuve. Tsaaren supungamu bain, unbee kayamu bain taaju detya' ti ken tsandyan chunu detsuve; tsaañu' mityaa juntsa deityusa tenñu entsandintsuyu.
28 Mas, se queres casar-te, não pecas; assim como a jovem que se casa não peca. Todavia, padecerão a tribulação da carne; e eu quisera poupar-vos.
29 Keranguemu naatalala, entsandindu iya tinbu aa jutyuve tindundiyu. Tsa' mitya entsa ajkeshaa naa supu miya ju' bain, naa unbee miya ju' bain, miyajtuñuu chudei,
29 Mas eis o que vos digo, irmãos: o tempo é breve. O que importa é que os que têm mulher vivam como se a não tivessem;
30 ne depeñu llakinguen chu' bain llaki jutyuuñungue keewaadei, ne sundya-i' bain sundyajtuuñungue keewaadei, ne ti ati'kake' bain ñuichi jutyuuñungue keewaadei.
30 os que choram, como se não chorassem; os que se alegram, como se não se alegrassem; os que compram, como se não possuíssem;
31 Tsenmala entsa tusha ti bain ken chu' yachi uraa katan chumuya tiba tsaatala uraa katan chuyu tyatyude, matyu entsa tunu tiba i' puimula wajtunuren de-inu juñu' mitya.
31 os que usam deste mundo, como se dele não usassem. Porque a figura deste mundo passa.
32 Iya ñulla ne tsamantsa titalaba pensaa dechutyusa tenñu, juntsaatalaa livee kenu tenve; matyu supu miyajtu chachiya Bale Ruku tyee kesa tyamuñuba juntsaatalaa kayu aa pensa ju', tsa tsangue' yanu sundyawaanuuya kemuve.
32 Quisera ver-vos livres de toda preocupação. O solteiro cuida das coisas que são do Senhor, de como agradar ao Senhor.
33 Tsaaren supu miya chachiya entsa tusha tyee ken chumu deeñuba juntsaatalaa kayu aa pensa juve, tsenmin naaketaa ya' shinbunu sundyawaanuu ju'ba juntsaaya aa ken chumuve,
33 O casado preocupa-se com as coisas do mundo, procurando agradar à sua esposa.
34 tsaju' ya' pensa velanchi ne juuve. Tsenmala unbee mamiyajtu shinbu bain, naa panna bain Bale Ruku tyee kesa tyamuñuba juntsaatalaa kayu aa pensa deju', tsa tsangue' yanu sundyawaanuu kemu deeve, matyu yalaa naa yala' bulu bain, naa yala' pensa bain Dioschin juuya deju' mitya, tsaaren unbee miya shinbuya entsa tusha tyee ken chumu deeñuba juntsaatalaa kayu aa pensa juve, tsenmin naaketaa ya' rukunu bain sundyawaanuu ju'ba, juntsaaya aa ken chumuve.
34 A mesma diferença existe com a mulher solteira ou a virgem. Aquela que não é casada cuida das coisas do Senhor, para ser santa no corpo e no espírito; mas a casada cuida das coisas do mundo, procurando agradar ao marido.
35 Ñullanu entsandimiya tiba ken dejutyuve titundindyuyu, matyu ñuichi uraayaa kekaanaa tsandintsuyu, tsenmalaa tinuba pensajtu naa naaju deechu' chunuu juñuba tsaa chu', Bale Rukuchi taawasha ura' ken chunudetsu.
35 Digo isto para vosso proveito, não para vos estender um laço, mas para vos ensinar o que melhor convém, o que vos poderá unir ao Senhor sem partilha.
36 Mun yaba chunu tyanu pannaba yuj tsa-i' keenu pensanguiike', firu' ikeechuve tya', yanu ka' chuñaa urave tyashu juntsaa, tsanguiñu kayu urave tyamiya, yanu ka' chusa, tsejtu ujcha laindyuve.
36 Se alguém julga que é inconveniente para a sua filha ultrapassar a idade de casar-se e que é seu dever casá-la, faça-o como quiser: não há falta alguma em fazê-la casar-se.
37 Tsaaren mun yanu uuden kindetyuren maali ya' pensasha supungan jutyu tya', ya' kanu tyanu pannanu katyu' bain urave, ya' tsa-i' keenu ajchundyanutala maaliren tsanguenbera ken jutyuu jushu juntsaya.
37 Mas aquele que, sem nenhum constrangimento e com perfeita liberdade de escolha, tiver tomado no seu coração a decisão de guardar a sua filha virgem, procede bem.
38 Tsa' mitya ya' kanu tyanu pannanu ka' chushu juntsaa, ura' kive; tsaaren ka' chutyushu juntsaa kayu ura' kive.
38 Em suma, aquele que casa a sua filha faz bem; e aquele que não a casa, faz ainda melhor.
39 Ma shinbu yumaa unbee miyaa chushu juntsaa, ya' ruku peyaindyuya yaba chunu juve; tsaaren ya' ruku peyashu juntsaa, ya' shinbu maali mandiya' mitya, munu mangayandya'ba mangayanu juve, keranguemuutala jushu juntsaa.
39 A mulher está ligada ao marido enquanto ele viver. Mas, se morrer o marido, ela fica livre e poderá casar-se com quem quiser, contanto que seja no Senhor.
40 Tsaaren in pensaya, unbee mangayai'shu juntsaa kayu sunden chunuumee tenve. Tsa' mitya iya entsandi' bain, Diosa' Espírituchi aseeta jutaa tsandiyu tenve.
40 Contudo, na minha opinião, ela será mais feliz se permanecer como está. E creio que também eu tenho o Espírito de Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.