Gálatas 4
Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs NVT
1 'Et ndez na'a 'ún whudusni, ndan lhk'echaniyel, 'en 'awhuz 'uski unli t'eh, 'ants'i 'ulhna unli li'int'ah, 'et whunts'ih 'ilhudzin t'eh moodih tele.
1 Portanto, pensem da seguinte forma: enquanto não atingir a idade adequada, o herdeiro não está numa posição muito melhor que a de um escravo, apesar de ser dono de todos os bens.
2 'Et nket'ah ba'abá yuba hoozi whusawhútelts'ulh 'et whuts'un, ndunnah highundli 'ink'ez koo huwuhindli, 'en 'awhuz highunli.
2 Deve obedecer a seus tutores e administradores até a idade determinada por seu pai.
3 Nuwheni chah whuz na'a zeh 'et nduts'ánt'e. 'Uskeh k'una'a nduts'ínt'ah hoh nduts'ant'e. Ndi yun k'ut hube 'ut'en k'ah ne'ts'ust'en. 'Et huwa ndi yun k'ut 'ulhna ts'anle.
3 O mesmo acontecia conosco. Éramos como crianças; éramos escravos dos princípios básicos deste mundo.
4 'Et whunts'ih 'aw 'et whusawhélts'ut hoh Yak'usda buYe' whusayálh'a. Ts'eke bugha whuzdli, Moses be' dustl'us yuk'úne' tet'en ka.
4 Mas, quando chegou o tempo certo, Deus enviou seu Filho, nascido de uma mulher e sob a lei.
5 'Et whuz na'a 'en ndunnah Moses be' dustl'us k'úne' 'uhut'en, 'en ts'iyawh naoobonket. 'Et whuz na'a nuwheni neba tl'ananets'anla li'ts'uja hoh Yak'usda buzkeh ts'oole ka.
5 Assim o fez para resgatar a nós que estávamos sob a lei, a fim de nos adotar como seus filhos.
6 'Ink'ez Yak'usda buzkeh sahli. 'Et huwa Yak'usda buYe' buyégha, 'en nuhts'un whusayálh'a, nuhdzi yuh wuda ka. Tube cho “Abba” ni. Ne'aBá ni hoh 'utni.
6 E, porque nós somos seus filhos, Deus enviou ao nosso coração o Espírito de seu Filho, e por meio dele clamamos: “ Aba , Pai”.
7 'Et huwa 'aw 'o 'un 'ulhna cháhlah, k'us 'en buzkeh sahli. 'Ink'ez buzkeh sahli t'eh, 'et t'eh Christ 'en bugha Yak'usda yit'i, 'i nuhwhe'ildzun tele.
7 Agora você já não é escravo, mas filho de Deus. E, uma vez que é filho, Deus o tornou herdeiro dele.
8 'Et whunts'ih niz de whudezulh da 'aw Yak'usda t'echanuzahzun inle. Bulunah 'ants'i Yak'usda la'dadil'i, 'et whunts'i 'aw Yak'usda chahílah, 'en whunts'i buba 'ulhna aht'ah inle.
8 Antes de conhecerem a Deus, vocês eram escravos de supostos deuses que, na verdade, nem existem.
9 'Ink'ez k'an 'aw 'et Yak'usda t'enehzin, k'us ndez na'a tulih 'udoosni, Yak'usda nuhwheni ts'iyawh soo cho t'enwhunanzin. 'Et di ka nuhwheni doo chah ndai ndi yun ye lait'ah 'i, 'ink'ez ndai chaízooh, 'i ts'iyawh buts'un naoolhúyeh hukwa' aht'en? Ndi doo chah zeh be 'ulhna tehleh hukwa' nahzun ih?
9 Agora que conhecem a Deus, ou melhor, agora que Deus os conhece, por que desejam voltar atrás e tornar-se novamente escravos dos frágeis e inúteis princípios básicos deste mundo?
10 Lhe'aht'en! Whulutah dzin, sanun teh, 'ink'ez nts'oh whegha whudezulh, k'us nts'oh naoodezulh chah, 'i ts'iyawh nuhwhuba whudézti duhni!
10 Vocês insistem em guardar certos dias, meses, estações ou anos.
11 'Ants'i 'et tulih tube nuhwhuba 'est'en, 'et huwa nuhwhuba whénlhujut.
11 Temo por vocês. Talvez meu árduo trabalho em seu favor tenha sido inútil.
12 Sulhutsinkah nuhwheni nuhts'u tedusdlih sk'una'a 'ooht'e ka. Nuhwheni si nuhk'una'a 'ust'ah 'et huwa. 'Aw chasúndulhdal.
12 Irmãos, peço-lhes que sejam como eu, pois eu também sou como vocês. E vocês não me trataram mal
13 T'eoonahzun ndai bé suyust'e lait'ah, 'et huwa soo 'udechoo ndi khunek unzoo, 'i be nohwhulh yalhtuk inle.
13 e certamente se lembram de que eu estava doente quando lhes anunciei as boas-novas pela primeira vez.
14 'Ink'ez nts'e na'a suyust'e be dzuh nusízut, 'et whunts'ih nduhoolhcho nuhwhuba dachahoot'ah. 'Et huwa 'aw tichasunahyulh. 'Et whunts'ih Yak'usda bulizas usdli nuhwhuba li'ust'ah. 'Et whuz na'a nuhkoo ts'ih dasunulhti. Christ, Sizi ts'utni, 'en nuhwhuba li'ust'ah, 'et huwa 'anih sudahni.
14 Embora minha saúde precária fosse uma tentação para me rejeitarem, vocês não me desprezaram nem me mandaram embora. Ao contrário, acolheram-me e cuidaram de mim como se eu fosse um anjo de Deus, ou mesmo o próprio Cristo Jesus.
15 Ndet hoh ndi 'uk'enus hoonzoo nuhwhugha whults'ut? 'Et dáhooja? Ts'ah'un na'a 'un whudusni, 'et whuz na'a da 'oohneh, nuhna hanéhla 'ink'ez da sugha nóohlelh suna natelhtsilh ka.
15 Que aconteceu com a alegria que vocês demonstraram naquela ocasião? Estou certo de que, se fosse possível, teriam arrancado os próprios olhos e os teriam dado a mim.
16 'Et dahooja? Ts'ah'un na'a 'ún whudusni. 'Et huwa nuhch'a nideya nahzun ih?
16 Acaso me tornei inimigo de vocês porque lhes digo a verdade?
17 'Et 'uyoon nunút'i be khanhonoot'ah hukwa' hut'en, hubuts'un nenádoohdelh ka. 'Et hoh nuhwheni nuhwhuba hincha na'hudutel'i 'et hukwa' hut'en.
17 Esses falsos mestres estão extremamente ansiosos para agradá-los, mas suas intenções não são boas. Querem afastá-los de mim para que dependam deles.
18 'Et whunts'ih ndet ts'ah'un 'uhoont'ah, 'et zeh soo cho hukwa' aht'en nohwhulh 'ust'en k'us 'aw nohwhulh cha'zust'en 'et whunts'ih.
18 Se alguém deseja agradá-los, muito bem; mas que o faça sempre, e não só quando estou com vocês.
19 Suzkehka nket'ah whusaootelts'ulh soo ts'ah'un na'a Christ nohwhulh 'utet'ilh 'et whuts'un, 'ants'i ski ka sulh 'ults'ulh nuhwhuba li'ust'ah.
19 Ó meus filhos queridos, sinto como se estivesse passando outra vez pelas dores de parto por sua causa, e elas continuarão até que Cristo seja plenamente desenvolvido em vocês.
20 K'an 'et 'aho nohwhulh 'utest'ilh hukwa' nuszun. 'Et khunek be 'o nus hoonzoo hukw'u na'a nohwhulh yaoolhtuk. Nohwhulh nawh 'unuszun 'et huwa.
20 Gostaria de poder estar aí com vocês para lhes falar em outro tom. Mas, distante como estou, não sei o que mais fazer para ajudá-los.
21 Nuhwheni ndan ahli Moses be' dustl'us buk'une' teht'en hukwa' nuhzun ka, 'et ts'ah'un na'a 'usudúhni, ndi Moses be' dustl'us daja ni, soo ts'ah'un na'a t'eoonúhzun ih?
21 Digam-me, vocês que desejam viver debaixo da lei: acaso sabem o que a lei diz de fato?
22 Ndez na'a 'uk'e'anguz 'et njan ndutni, Abraham nanah buzkeh buyekah, 'ilhunuh, 'en ts'eke hubunane'út'en, 'en buyaz. 'Ink'ez 'ilhunuh ts'eke 'aw hubunane'út'en chaílah, 'en buyaz.
22 De acordo com as Escrituras, Abraão teve dois filhos, um nascido de uma escrava e outro de sua esposa, que era livre.
23 'Et ndun ts'eke hubunane'út'en buyaz, 'en neyust'e k'ah ts'ih whuzdli. 'Et whunts'ih ts'eke hubunane'út'en chailah buyaz, 'en nts'e na'a Yak'usda 'en Abraham yuts'ú hoozi, 'et hukw'u na'a whuzdli.
23 O filho da escrava nasceu segundo a vontade humana; o filho da mulher livre nasceu segundo a promessa.
24 'Et ndi 'i ts'iyawh bugha ne'ts'ut'en, 'i neba unli. Njan dahoont'ah hoh ndunnah ts'ekoo 'en nawh hukw'u na'a khunek neba tl'aida'ai, 'i hinli li'hint'ah. 'Et 'udechoo ndi khunek neba tl'aída'ai, 'i dzulh Sinai ts'un hadelts'ut, 'i 'int'ah. 'Ink'ez ndunnah 'et huwhuzdli, ts'iyawh 'ulhna hinli. 'Ink'ez ndi khunek neba tl'aída'ai, 'i ndun ts'eke hubunane'út'en Hagar hiyulhni, 'en k'una'a 'int'ah, ni ho 'utni.
24 Essas duas mulheres ilustram duas alianças. A primeira, Hagar, representa o monte Sinai, onde o povo recebeu a lei que o escravizou.
25 Ndez na'a njan dúhoont'ah, ndun ts'eke Hagar, 'en ndi dzulh Sinai, yun k'ut Arabia ts'uwhutni, 'et whuz na'a 'int'ah. 'Ink'ez njan keyah Jerusalem, 'et ndun Hagar k'una'a 'uhoont'ah. Njan keyah, 'et 'ulhna keyah 'uhoont'ah. 'Ink'ez ndunnah 'et huwhuzdli, 'en ts'iyawh 'ulhna 'uhint'ah.
25 E Hagar, que é o monte Sinai, na Arábia, representa a Jerusalém de agora, pois ela e seus filhos vivem sob a escravidão da lei.
26 'Et whunts'ih 'udun keyah ts'ih 'et chah Jerusalem ts'uwhutni. 'Et nduk yak'uz 'uhoont'ah. 'Et 'ulhna keyah cha'hoot'ah 'ink'ez nuwheni ts'iyawh njan keyah newhe'ama 'uhoont'ah li'hoont'ah.
26 A segunda, Sara, representa a Jerusalém celestial. Ela é a mulher livre, e é nossa mãe.
27 Et njan keyah ndez na'a njan duhoont'ah hoh Yak'usda be dustl'us k'ut 'et ndutni,
27 Como dizem as Escrituras: “Alegre-se, mulher sem filhos, você que nunca deu à luz! Grite de alegria, você que nunca esteve em trabalho de parto! Pois a abandonada agora tem mais filhos que a mulher que vive com o marido”.
28 'Et sulhutsinkah, nuwheni chah Isaac k'una'a 'uts'int'ah. Nuwheni chah ndet Yak'usda Abraham yuts'u hoozi, 'i bugha buzkeh ts'inli.
28 E vocês, irmãos, são filhos da promessa, como Isaque.
29 'Et whunts'ih hoh da ndun ts'eke Hagar, 'en buye' neyust'e k'ah ts'ih whuzdli, 'en ndun Sarah buye', 'en Ndoni ye ulhtus, 'i be whuzdli, 'et ndet huwa dzuh nuyulhdzut, 'et k'an 'et dzin 'awhuz 'et zeh neba ndúhoont'ah.
29 Ismael, o filho nascido da vontade humana, perseguiu Isaque, o filho nascido do poder do Espírito, e o mesmo ocorre agora.
30 'Et whunts'ih Yak'usda be dustl'us daja ni? 'Et ndez na'a Sarah Abraham njan duyulhni, “Et ts'eke hubunane'út'en, buye' bulh tenabunenyoot. 'Alha ndun ts'eke hubunane'út'en buye', 'aw buts'e'tookat ghait'ah. Si ts'eke hubunane'út'en chasdlah, si suye' 'en zeh buts'e'tookat wule,” yulhni.
30 Mas o que dizem as Escrituras sobre isso? “Livre-se da escrava e do filho dela, pois o filho da escrava não será herdeiro junto com o filho da mulher livre.”
31 Sulhutsinkah 'aw 'et njan nuwheni 'aw ts'eke hubunane'út'en buzkeh chats'ilah. 'Et ts'eke hubunane'út'en chaílah, 'en buzkeh 'uts'int'ah.
31 Portanto, irmãos, não somos filhos da escrava; somos filhos da mulher livre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.