Romanos 2

Yipma Genesis and New Testament (BYR) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Aꞌmweigɨ, sasare savɨdaasɨ kayaaꞌnanya sasarebaaibɨꞌ yɨvanɨgɨnyaigɨ aꞌmwe pwaraavɨ nyawɨbwaꞌdɨka! Pwaraavɨ jɨdaꞌdɨnyaigɨ Gotɨyai gyawɨbwaradehaaꞌ be yagaala duthatheigɨnaka! Aawa. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Gɨmɨ pwaraavɨ jɨdaꞌdɨnyagaaꞌ gɨmɨ kwaigɨnyɨneꞌna jɨdaꞌnɨnneigɨnyɨ. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Gɨmɨ saigɨ jɨdaꞌdɨnyaigɨ avaala sasare sabwi yadɨnyaigɨnyɨneꞌnanyɨ.
1 Meu amigo, não importa quem você seja, você não tem desculpa quando julga os outros. Pois, quando você os julga, mas faz as mesmas coisas que eles fazem, você está condenando a você mesmo.
2 Nemɨ yuyaina yawɨꞌmanɨgo. Aꞌmwe sara yuya kayaaꞌnanya sara yɨpɨja sabwina Gotɨyai daanga wɨjaavɨna yadevwina Gotɨyai nebulyaburɨna sara yawɨbwaꞌdevulyɨ.
2 Nós sabemos que Deus é justo quando condena os que fazem essas coisas.
3 Aꞌmweigɨ, aꞌmwe sara sasarebwi yadɨvɨsaraavɨ jɨdata yɨvanɨgɨnya gɨmɨ kwaigɨ avaala sara yɨvanɨgɨnyaigɨ kunya gara yawɨꞌmwaa! Gotɨyai yawɨbwata savɨ yɨnɨga wiꞌna wavɨlaꞌna yɨjaꞌ lɨkaanya yɨnɨga wɨna yɨnneigɨ daa!
3 Mas você, que faz as mesmas coisas que condena nos outros, será que você pensa que escapará do julgamento de Deus?
4 Gotɨyai yangeꞌna tewaanna bwiwanna gyada saamɨnyagaaꞌ gyemwaliꞌmaaꞌda tɨvɨkɨsaꞌna yɨmeꞌnyaꞌbɨꞌ gɨzaavadei mɨꞌ. Sasara gyadeꞌna “Yaasɨwakengɨra,” jawɨꞌmanɨgɨ! Gotɨyai “Sɨmunya mudɨkebwi jawɨramaaka!” yawɨꞌmanɨkeꞌ myawɨrijɨvanɨgɨ! Yɨ sarevɨdaasɨ tewaanya nawɨꞌnyabwi gyɨvanɨkeꞌnanyɨ.
4 Ou será que você despreza a grande bondade, a tolerância e a paciência de Deus? Você sabe muito bem que ele é bom e que quer fazer com que você mude de vida.
5 Gɨmɨre sɨmunyaꞌ gɨmɨre kayaaꞌnanyanna kaanya tihɨremwaaina yagɨna gɨmɨ myawɨramaarivanɨgɨnyavɨna Yɨrɨka Pɨrɨkɨna sasareigɨnyɨneꞌna gɨrɨvɨkɨryaꞌne marayɨngakingɨla yɨvanɨgɨnyaigɨnyɨ. Yɨrɨka sagaaꞌ Gotɨyare sɨnna tɨkeꞌ kuꞌmaayaba yɨmaꞌnaabatheꞌ, yɨdaꞌmaraangebwina yawɨbwarade savɨ daanga kayaaꞌnanya sasɨ pɨnɨjɨ dɨmaaꞌdengɨ.
5 Mas o seu coração é duro e teimoso. Por isso você está aumentando ainda mais o castigo que vai sofrer no dia em que forem revelados a ira e os julgamentos justos de Deus,
6 Gotɨyai aꞌmwe gazarɨzarɨ gamɨre yade sabwina wɨrɨvɨkɨradelyɨ.
6 pois ele recompensará cada um de acordo com o que fez.
7 Pɨrɨꞌ daresɨ. Pwara Gotɨyai kumɨnyɨna byaanna dɨragɨnyasɨ kumɨre yaya makɨladeꞌnesɨ gaala kayaaka minyaꞌne sabulyɨ sa wɨjaayaꞌne bɨꞌdɨvɨꞌ tewaanya saburɨ dɨragɨnna kuna mwaalɨna yadɨvɨta saraavɨ gaala yuyagaaꞌ yuyagaaꞌ mwaalyaꞌne sabwi wɨrɨvɨkɨradelyɨ.
7 Deus dará a vida eterna às pessoas que perseveram em fazer o bem e buscam a glória , a honra e a vida imortal .
8 Pɨrɨꞌ daresɨ. Pwara yune kumɨnyɨneꞌna yawɨꞌdɨvɨꞌ nebulyabwi galazekɨvaina yadɨvɨꞌ yɨdaꞌmaraanga myabwinanya savɨ mɨdɨmanɨgata saraavɨna Gotɨyarɨ sɨnna tɨkeꞌ wɨdavadesɨ daanga kayaaꞌnanya sabulyɨ wɨrɨvɨkɨradelyɨ.
8 Mas fará cair a sua ira e o seu castigo sobre os egoístas e sobre os que rejeitam o que é justo a fim de seguir o que é mau.
9 Yɨ aꞌmwe kayaaꞌnanyaꞌ yadɨvɨta yuya saraavɨre kuryaraavɨ taanginaangebulyɨ daanga naangebulyɨ dathɨwaaladevulyɨ. Sareꞌ Juyaraavɨdaasɨ yɨ kumɨ Anga Pimagɨnya (Gɨrikɨya) pwara kwaraavɨjɨ dathɨwaaladevulyɨ.
9 Haverá sofrimentos e aflições para todos os que fazem o mal, primeiro para os judeus e também para os não judeus.
10 Yɨ aꞌmwe gazarazara nawɨꞌnyabwina yadɨvɨta saraavɨna Gotɨyai byaanna dɨragɨnyasɨ yaya makɨlyasɨ munyɨꞌ kwaamuꞌ kave warɨna yadevulyɨ wɨjaavadelyɨ. Yɨ Juyaraavɨdaasɨ Anga Pimagɨnyaraavɨna yɨna.
10 Mas Deus dará glória, honra e paz a todos os que fazem o bem, primeiro aos judeus e também aos não judeus.
11 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Gotɨyai kunya dara yawɨꞌdei mɨꞌ “Aꞌmwe Juyarɨ nayaa maryawɨbwarɨma! Aꞌmwe Anga Pimagɨnyarɨ kayaaꞌna maryawɨbwarɨma!” Aawa. Sara majai aꞌmwe sara yadɨvɨta sabwina avaaina maryawɨbwaꞌdelyɨ.
11 Pois ele trata a todos com igualdade.
12 Yɨ sareꞌ daꞌdareꞌnesɨ. Aꞌmwe yuya sara Ne Mozɨzare Kɨwɨnyaꞌ kunera pɨvakaavɨyara kayaaꞌnanya wagɨla sabura yadɨvɨꞌ yɨ sahwaraavɨna Kɨwɨnya saꞌ Gotɨyai myawɨri yada kyawɨbwarojɨ sahwara yɨwɨpɨꞌdere. Nabaai aꞌmwe yuya sara Kɨwɨnya saꞌ kɨnɨnnakera Juyara kayaaꞌnanya wagɨla sabura yadɨvɨꞌ yɨ sahwaraavɨna Kɨwɨnya saꞌ yawɨꞌna yada saburɨna maryawɨbwaradere.
12 Todos aqueles que pecam sem conhecer a lei de Deus se perderão sem essa lei; mas todos aqueles que pecam conhecendo a lei serão julgados por ela.
13 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Aꞌmwe sara Kɨwɨnya sabwi kadɨka yaasɨwaꞌ wɨꞌnadɨvɨsara Gotɨyarɨna yɨdaꞌmaraangera Gotɨyarera yɨmaꞌnadɨvɨꞌ mɨꞌ. Aawa. Aꞌmwera yune Kɨwɨnyabwi mɨdɨbɨzɨ kwajɨ aꞌmwe dazaraavɨna Gotɨyai kudathɨkere “Aꞌmwe yɨdaꞌmaraangelyɨ. Nɨmɨrelyɨ.” Kɨrɨꞌ sarera mamwaalyɨgasare.
13 Porque as pessoas que Deus aceita não são aquelas que somente ouvem a lei, mas aquelas que fazem o que a lei manda.
14 Nabaai sareꞌ dareꞌnesɨ. Ajɨmya yuyangɨya pwara Kɨwɨnya saꞌ maayara kunnya sɨmunya sabwi mɨdɨdɨvɨꞌ Kɨwɨnya pimagɨnya saꞌ dɨnɨkeꞌ mɨdɨnapɨjɨyagaaꞌ yɨ Kɨwɨnya saꞌ maayara sara yadɨvɨsaꞌna kumɨre sɨmunyai gamɨ sai kumɨre Kɨwɨnyabulyɨ.
14 Os não judeus não têm a lei. Mas, quando fazem pela sua própria vontade o que a lei manda, eles são a sua própria lei, embora não tenham a lei.
15 Sahwara kumɨre mwaalyabwina dara wɨjɨwaainadesɨ. Kumɨre sɨmunyavɨ Gotɨyai Kɨwɨnyaꞌ dɨnɨkeꞌne yɨdavakengɨ sɨmunyavɨ wakakengɨ. Yɨ kumɨre sɨmunyai tewaanyai wɨvadaihɨrakyaꞌ jalɨkurakaderera. Yɨ pɨgaaꞌ kumɨre yawɨsa kumɨre yadɨvɨta sabwina “Kayaaꞌna yɨwaa,” jɨdaꞌnadengɨ. Pɨgaaꞌ kumɨre yawɨsa kumɨre yadɨvɨta sabwina “Tewaanya yɨwaa,” wɨdathengɨ.
15 Eles mostram, pela sua maneira de agir, que têm a lei escrita no seu coração. A própria consciência deles mostra que isso é verdade, e os seus pensamentos, que às vezes os acusam e às vezes os defendem, também mostram isso.
16 Gotɨyai dɨvi yɨrɨka pɨrɨkɨ yawɨbwaryaꞌnerɨ Kɨraazɨtɨyai Jizaazarɨ kumwaaihojɨ sasarebaaibɨꞌ sahwai yuya lɨka yulyaꞌde sabura aꞌmwera sara yawɨꞌdɨvɨsanna maryawɨbwaradelyɨ. Nɨmɨ yagaala tewaanyaꞌ dadɨnyaꞌ yagaala saꞌ kɨnɨnnakevɨnyɨ.
16 E, de acordo com o evangelho que eu anuncio, assim será naquele dia em que Deus, por meio de Cristo Jesus, julgará os pensamentos secretos de todas as pessoas.
17 Nabaai gɨmɨ, “Juyai,” woꞌnɨkeigɨ daaka! Gotɨyare Kɨwɨnya sabwi kɨnɨnnakeigɨ Gotɨyarɨna dɨragɨnna daaꞌdɨnyaigɨ daaka! Saigɨnyɨna yayaꞌ munyaba keꞌbanna makidɨ “Nemɨ Gotɨyareinera,” dadɨnyaigɨ daaka!
17 O que dizer de você? Você diz que é judeu, confia na lei e se orgulha do Deus que você adora.
18 Gotɨyare Kɨwɨnya saburɨdaaꞌnyɨ gɨzɨwaakesaꞌna yawɨrangadɨnyaꞌna Gotɨyare sɨmunyaꞌ sɨduꞌnakeigɨ, nabaai yɨdaꞌnanya sabwina pɨburaavɨ wavɨlaꞌdevwina gimaꞌnadeigɨ daaka!
18 Você sabe o que Deus quer que você faça e aprende na lei a escolher o que é certo.
19 Gɨmɨ Juyaigɨ dɨragɨnna dara yawɨꞌdɨnyɨ “Sɨmunya sabwi tɨviꞌna maaꞌmwa. Gotɨyarɨ myawɨryaraavɨ tɨbɨnyaraavɨ tuta tewaanyarɨꞌ wiꞌna yɨbwarɨdaakwɨdeinyɨ. Aꞌmwe jɨhɨnyavɨ mwaaihasaraavɨna nɨmɨ kumɨre dɨꞌbaakeinyɨ.
19 Você tem a certeza de que é guia dos cegos, luz para os que estão na escuridão,
20 Gotɨyarɨna aꞌmwe sɨmunya maayaraavɨ yɨwɨryamaryadɨnyainyɨ. Nɨmɨ Kɨwɨnyaburɨne kaimɨraaya maalɨkebɨsaraavɨre wɨjɨwaakadɨnyainyɨ. Gotɨyare Kɨwɨnya saburɨ aaya kaavɨla kunya yawɨta sasɨ yɨ nebulyaꞌnanyasɨ kɨnɨnnakeinyɨ mwaaiheꞌneꞌnanyɨra.” Sara dadɨnyaigɨ daaka!
20 orientador dos que não têm instrução e professor dos jovens. Você está certo de que encontra na lei a apresentação completa do conhecimento e da verdade.
21 Sasarevɨdaaꞌnyɨ sasareigɨ aꞌmwe pwaraavɨ wɨjɨwaakadɨnyaigɨ gɨmɨ saigɨnyɨ yɨjɨwaakɨdɨnyaigɨ midaaka! “Aꞌmwe sara kuka nyɨpɨka!” dadɨnyaigɨ gɨmɨ kwaigɨ kuka myadɨnyaigɨ daa!
21 Você, que ensina os outros, por que é que não ensina a você mesmo? Se afirma que não se deve roubar, por que é que você mesmo rouba?
22 “Aꞌmwera aꞌmwengɨ ata nalɨmwabɨthɨka!” dadɨnyaigɨ nabaai gɨmɨ kwaigɨ ata malɨmwagyadɨnyaigɨ daa! Gɨmɨ gotɨya kwaasɨyaraavɨna aꞌmwaꞌmweraavɨna sɨmɨlɨka wimwaaihɨnyaigɨ gɨmɨ saigɨ aꞌmwaꞌmwa-angengɨ gɨlyɨvɨta kuka myɨjɨvanɨgɨ? Sareꞌna gɨrɨkitaꞌnanya kɨnɨnnakeigɨ midaaka!
22 Se você diz que não se deve cometer adultério, por que é que você mesmo comete adultério? Você odeia os ídolos, mas rouba as coisas dos templos.
23 Gɨnnya yayaꞌ munyaba keꞌbanna makinadɨ yɨlaayaꞌna “Nɨmɨ Gotɨyare Kɨwɨnyabwi kɨnɨnnakeinyɨra,” dɨvanɨgɨnyaigɨ Kɨwɨnya sabwi sekɨvalapariꞌmaꞌmanɨgɨnya sasare saburɨ Gotɨyarɨne yayaꞌ kwaakeba bamakwalaawia myɨjɨvanɨgɨ?
23 Você se orgulha de ter a lei de Deus, mas você é uma vergonha para Deus porque desobedece à sua lei.
24 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Sarɨmɨ sara yɨvanɨgasaꞌna Gotɨyare bukuyaꞌ dara dɨnɨkabaaibɨkɨ “Sarɨnnyaburɨna ajɨmya yuyangɨyara Gotɨyarɨne yayavɨ yagaaibɨraizɨka yɨvanɨgaꞌ.”
24 Pois as Escrituras Sagradas dizem: “Os não judeus falam mal de Deus por causa de vocês, os judeus.”
25 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Gɨmɨ Juyaigɨ Kɨwɨnyaburɨ mɨdɨdɨzaigɨ “Gotɨyarelyɨra,” yɨbwarɨdaakwiaꞌneꞌ gɨmɨre kɨlaakejɨꞌ gurya daya sabwi nawɨꞌnyabulyɨ. Kɨrɨꞌ gɨmɨ Kɨwɨnyabwi sekɨvalapariꞌmaꞌdɨzaigɨ gɨmɨre kɨlaakejɨꞌ gurya madaya yɨnɨkejɨꞌbɨta sajɨꞌ yɨmaꞌnadezɨkɨra.
25 A circuncisão tem valor se você, que é judeu, obedecer à lei; porém, se não obedecer, é como se você não tivesse sido circuncidado.
26 Yɨ sarevɨdaaꞌnyɨ aꞌmwe pwarɨ kɨlaakejɨꞌ gurya madaya yɨpɨjai, sai Kɨwɨnya tewaanya sabura mɨdɨnajai yɨ Gotɨyai “Sahwai kɨlaakejɨꞌ gurya daꞌnɨkerɨ wɨmwaaihɨwa!” dathei midaaka!
26 E, se um homem que não foi circuncidado obedecer aos mandamentos da lei, Deus o tratará como se ele fosse circuncidado.
27 Gɨmɨ Kɨwɨnyavɨne pɨkaryaꞌ kɨnɨnnakeigɨnyɨ. Nabaai gɨmɨnyɨ kɨlaakejɨꞌ gurya gɨthavesaigɨnyɨ. Sare kɨrɨvɨ Kɨwɨnyabwi pariꞌmaꞌdɨnyaigɨnyɨ. Yɨ savɨdaasɨ aꞌmwe pwarɨ kɨlaakejɨꞌ gurya madaya yɨpɨjaꞌ gamɨ sai Kɨwɨnya saꞌ nayaa padaꞌgalamɨdɨnajai gɨmɨnyɨ jɨdata gyatheigɨnyɨra.
27 Assim vocês, judeus, serão condenados pelos não judeus, pois vocês desobedecem à lei apesar de terem essa lei escrita e de serem circuncidados, enquanto que os não judeus obedecem à lei, embora não sejam circuncidados.
28 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Aꞌmwe pwai Yɨta Juya savaakɨdaasai kɨlaakejɨꞌna kuꞌmaayaba Juya mwaaide sai Juya nebulai mɨꞌ. Yɨ kuꞌmaayaba kɨlaaka gurya daya yadɨvɨta sai Juya nebulai mɨꞌ.
28 Portanto, eu pergunto: quem é judeu de fato e circuncidado de verdade? É claro que não é aquele que é judeu somente por fora e circuncidado só no corpo.
29 Aawa. Aꞌmwei sɨmunyavɨna kɨmaꞌnyawɨ Juya mwaalajai, sai Juya nebulyaꞌnanyalyɨ. Yɨ nabaai kɨlaaka gurya daya sabwi sɨmunyavɨnebulyɨ. Gotɨyai pware sɨmunyaꞌ wanganaka “Nɨmɨrelyɨ,” yawɨꞌdei kɨlaakevɨna mɨꞌ. Saꞌ yune pɨkarya yɨdaꞌnɨka saburɨna mɨꞌ. Saꞌ Gotɨyare Kuryarɨnanyɨra. Aꞌmwei sara yojɨyarɨ aꞌmwera yɨlaaya mwi yɨpɨꞌde kɨrɨꞌ sarɨ Gotɨyai yɨlaaya wiadelyɨra.
29 Pelo contrário, o verdadeiro judeu é aquele que é judeu por dentro, aquele que tem o coração circuncidado; e isso é uma coisa que o Espírito de Deus faz e que a lei escrita não pode fazer. E o louvor que essa pessoa recebe não vem de seres humanos, mas vem de Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.